Livet punkt com

Hej och välkomna till livet punkt com. Här händer inte mycket. Jag tömmer och fyller diskstället varje dag. Barn i reflexvästar leker utanför mitt fönster. 57:ans buss kör genom vattenpölarna. Man har påbörjat vaccinationen av fas 4. Det är 667 000 stockholmare i åldersgrupperna före min. Varannan morgon kliver jag upp och gör ett kort träningspass som får parketten att knarra. På den bakre väggen i mitt kylskåp har det samlats is. Jag funderar på om jag ska skaffa en ny badrumsmatta. På jobbet skriver jag om hållbara investeringar. Ytterligare en dag och natt har passerat utan att jag fixat en rullgardin. Inköpslistan i min telefon innehåller tre punkter: tabasco, rakhyvlar, knäckebröd. Det låter som något man köper i Jönssonligan för att gillra en farlig fälla.

Här är några fler saker som passerat.

blommor och blad

Jag fick födelsedagspresenter i form av vilda buketter och gamla poesisamlingar. Blommor och blad i sin bästa form.

glass

Under en promenad mötte jag en fin och glassig skylt i kvällssol. Den påminner om en liten brosch jag hade som barn. Glassälskare since 1990.

sladden

”En sladd?”, tänker ni. Men nej, det är inte bara en sladd. Det är sladden. Varje måndagsmorgon plockar jag fram den ur skåpet för att koppla in min jobbdator och varje fredag klockan 17.30 rullar jag ihop den och låter den ligga i skåpet över helgen. En av alla nya märkliga traditioner som jag troligtvis inte kommer att sakna sen.

stockholm

En stad som somnar halv nio.

bruno k öijer

Bruno K. Öijer, han tål att läsas om och om igen. De senaste somrarna har jag köpt en poesisamling som jag släpat med mig och vikt hundöron i. Förra året landade valet på Öijer och igår lade jag min beställning på årets sommarpoesibok.

fotboll

Söndag och fotboll. Lantchips och dipp. Det finns något tryggt över det. Jag måste bara skaffa ett sånt svidande dyrt Discovery+-konto. Antar att poesibloggande tjejer inte är deras primära målgrupp att sponsra, men de kanske kan göra ett undantag?

blommor

Tror jag fotade den här pga ”fina färger” men jag minns ärligt talat inte. Fast lite fint var det ju i alla fall.

godis

Den här fotade jag i alla fall för att jag älskar godis. Det är så gott! Särskilt den där biten man tar när man vaknar på helgmorgonen och hittar gårdagens skål kvarglömd på soffbordet. Den är 10 av 10.

skeppsbron

Ett favorithus på en av alla promenader.

körsbärsblommor körsbärsblommor

Varje år och varje vår står jag där under träden och fotar körsbärsblommorna. Inget undantag nu heller.

middag

En kväll bjöd jag Julia och Karin på pasta hemma hos mig. Jag bestämde att vi skulle ha salladen vid sidan av på en liten tallrik. Det kändes innovativt. Det är verkligen sänkt ribba för innovativt nu. Jag kommer på mig själv med att berätta samma historier om igen för det händer så lite. ”Har ni tänkt på att burken med dijonsenap aldrig tar slut?”. ”Ja, du sa det förra veckan.” ”Oj ja, det gjorde jag nog.” Otroligt jämn tävling nu mellan pandemin och dijonsenapen om vad som kommer att ta slut först.

anna axfors

En dikt av Anna Axfors, men kanske framför allt en känsla. Jag tänker så ofta på just de fem orden: jag älskar dig, bär mig! Tänker att de betyder samma sak.

parken

Varje dag lite mer grönt utanför mitt fönster. Och en rosa tuss mitt i allt.

skansen skansen skansen

Sälar, björnar och Emelie och Edda på Skansen. En mycket trevlig utflyktsdag! Jag fick feeling och köpte årskort. Tänkte att jag kanske går hit en solig dag och sätter mig och jobbar vid lodjuren. Vi får väl se.

saknar dig

I gamla stan har Postmuseum har hissat vad som skulle kunna vara den officiella flaggan i mitt känsloland. Saknar dig! Saknar dig! Saknar dig och dig och dig!

Ja, det var allt från livet punkt com idag. Dags att laga något med dijon och skjuta upp projektet med rullgardinen ett dygn till.

+112

Ett soligt & rutigt köksgolv

Ända sedan jag flyttade in i min lägenhet i november 2019 har jag varit fast besluten om att jag skulle byta ut golvet i det kombinerade köket och hallen. Där låg ett ljust laminatgolv med en del fula märken och skav och det var också på väg att börja lossna av sig själv. Min första förhoppning var att hitta ett otroligt trägolv därunder, men när jag lirkade upp en av bitarna under kylskåpet hittade jag bara en brun linoleummatta. Så jag började fundera på vilken slags golv jag ville ha och startade ett månadssparande dedikerat till köksgolvet.

rutigt köksgolv

Ganska snabbt kom jag fram till att jag ville ha något med färg och som känns ”lite kul” (väldigt typiskt mig). Eftersom köket och hallen är ett ganska litet rum på ungefär åtta kvadratmeter och det stora rummet i lägenheten har en fin fiskbensparkett så ville jag hitta något som bryter av lite. Något som kontrasterar mer än vad ett annat trägolv skulle göra och som dessutom fungerar bra när jag tappar grejer i min matlagning eller kommer in med leriga skor på hösten.

Efter ett år av velande och sparande (förlåt, men kan vi normalisera det lite att det kostar en massa pengar att renovera och måla om och bygga nytt, även i bloggvärlden?) landade jag i ett rutigt golv med linoleumplattor. Det kändes som ett bra val pga svanenmärkt, slittåligt, prisvärt och såklart: kul, men också lite klassiskt. Så i december travade jag iväg till golvbutiken för att göra min beställning, bara för att få höra att det rödvitrutiga golvet jag bestämt mig för inte skulle komma förrän i april. Så jag väntade och väntade och när det äntligen blev april hörde jag av mig igen. Jag fick ett mycket trevligt bemötande men också en tråkig nyhet, det hade blivit något fel i produktionen och nästa batch skulle inte komma förrän i augusti. Där någonstans tog mitt tålamod slut, så jag frågade om det fanns några andra färger tillgängliga nu direkt och valde vita och lejongula plattor istället.

rutigt köksgolv

I tisdags släppte jag in golvläggaren och flydde sedan in till kontoret. När jag sedan kom hem på kvällen och klev in genom ytterdörren ska jag erkänna att jag mumlade ett halvförskräckt ”oj”. Det var som att kliva in i ett nytt rum. Men med alla saker på rätt plats igen och några timmars invänjning så kändes det precis så kul och härligt som jag hoppats. Så numera har jag ett otroligt soligt golv i mitt kök.

rutigt köksgolv

Igår blev det invigning med matchande orangevin och två vänner på besök. Och om inte alltför länge hoppas jag att jag kan fylla det med dansande fötter och en massa folk på en ordentlig hemmafest. Det tycker jag faktiskt att både jag och golvet förtjänar.

+122

Elva second hand-fynd som flyttat in i min garderob

– Hej Julia, hur går det med ditt försök att inte köpa nyproducerade kläder?
– Jo, tack. Bara bra! Det är oväntat enkelt faktiskt.
– Så det betyder att din garderob är lätt och luftig numera?
– Ehm… nej. Det har tillkommit en del nya, fast gamla saker om vi säger så. Vill ni se?
– Jamen gärna!

mockajacka

Min bästa vår- och sommarjacka är en liten svart mockajacka som jag köpte 2010 på superrea på Monki i Hamburg. Tio år av användning har dock tagit ut sin rätt så jag har varit på jakt efter en värdig ersättare. Därför blev jag mycket glad när jag hittade den här, i princip helt nya, i svart quiltad mocka, lätt fodrad med guldknappar och fickor.

franska duon

De här två Sellpy-köpen kallar jag för Franska duon. Det är ett par himmelsblå manchesterbyxor med lätt utställda ben och Made in France-lapp i linningen samt en klassisk blårandig, långärmad tröja från Jean Paul Gaultier. En liten scarf i halsen, en stor stråväska och en nybakad baguette till så är looken klar.

väska väska

Även om jag jobbar hemifrån den allra största delen av tiden känns det ju lite hoppfullt att tänka på att man en vacker dag faktiskt kommer bära sin dator fram och tillbaka till kontoret. Och ja, tygpåsar i all ära, men det är ju också praktiskt med väskor av det lite mer uppstyrda slaget. Den här i mjukt kolafärgat läder rymmer precis min 13 tums MacBook Air och ett gäng småprylar. Lädret behöver kanske smörjas lite, men i övrigt tycker jag att den är perfekt sliten så som den är.

marc o'polo

En av mina vårstilar kallade jag ju för 90-talsmamman och inspirerad av det knappade jag in sökordet Marc O’Polo på Sellpy. För det om något känns ju 90-tal med kvalitet för att hålla in på 20-talet. Jag hittade en t-shirt med perfekt kitschigt solnedgångstryck och en otroligt mjuk kortärmad, randig skjorta. Den blir fin uppknäppt till vita jeans med vitt linne under och sandaler eller till ljusa shorts och med solbränd hud.

sandaler

På tal om sandaler så hittade jag dessa sprillans nya lädersandaler för 30 kr på Sellpy. Perfekta att glida runt i en sen kväll vid Medelhavet eller på väg till Ica Kvantums deli-disk en högsommardag.

blommig blus blommig blus

Jag har gått och spanat på en småblommig blus med lätt puffärm på Lindex som jag tyckte var fin, men insåg sedan att det var en typisk sådan sak som jag kunde hitta second hand. Och vips så klickade jag fram denna som jag tror är hemsydd, för den saknar helt lappar men är omsorgsfullt gjord med klädda knappar och sydda veck. Den kommer jag matcha med blåjeans, träskor och läderväskan längre upp.

scarf

Jag är medlem i köp- och sälj-gruppen Labels We Love på Facebook, men dock en ganska passiv sådan. Mest för att jag glömmer bort att kika i den och för att vissa saker säljs med en sådan rasande fart att jag inte orkar hänga med. Men en dag fick jag en notis om att min kompis Anna lagt upp lite saker till försäljning där, bland annat denna Gucci-scarf i silke som jag aldrig sett henne bära. Snabb som blixten gjorde jag mitt köp, för det var något med färgerna och mönstret som verkligen tilltalade mig. En perfekt kombination av klassisk och kul! Och dessutom en bonus att den är inköpt av en av mina bästa vänner i en liten vintageaffär i Brooklyn.

prickigt & randigt

I lördags gick jag totalt en mil fram och tillbaka i snålblåst och hagelstorm för att besöka en, för mig, ny second hand-affär. Som tur var lyckades jag göra några fynd som kunde motivera promenaden, bland annat en långärmad pikétröja i merinoull och ett par vida, prickiga byxor. De bruna byxorna fick paras ihop med en annan brunmönstrad sak, nämligen en randig, glittrig tröja som köptes på Sellpy. Den har långa trumpetärmar och kan liva upp vilken tisdag som helst.

Det var några av mina senaste fynd! Second hand alltså, vilken grej. Min garderob känns som en skattkista just nu och med undantag för ett inköp av badkläder kommer jag nog att fortsätta mitt projekt ett tag till.

+75

Ögonblick av ensamhet

När jag vaknar märker jag att jag gråter. Det känns som om tårarna har flyttat in under natten, trots att jag gnuggar ögonen vägrar de att försvinna. De rinner istället sakta ner för kinderna, lämnar blöta fläckar på påslakanet. Jag känner efter och jo, i bröstet bor en svallande ledsamhet. Den triggas av snurrande tankar, en fråga om längtan, avsaknaden av närhet, jag vill bara ha en kram, en arm på min rygg som säger att allt kommer att bli bra. Försäkran och förtröstan.

eva-stina byggmästar


Det är fredag och klockan slår fyra. Jag sitter kvar hemma vid köksbordet. Sitter kvar sitter kvar sitter kvar. De andra rör sig ned mot stan, ska sammanstråla ett större gäng, skåla inomhus på en bar. Jag sa nej, det känns inte rätt. Min moraliska kompass pekade med hela handen. Ändå finner jag mig själv med känslan av att det är jag som gjort fel. Som frivilligt valt ensamheten och nu ska avtjäna dess straff. Och jag vill springa ikapp dem, säga vet ni vad, jag är jättekul egentligen, jag är inte bara ordning och reda, jag kan vara explosion och fyrverkeri också. Men jag låter bli och sitter kvar. Sitter kvar sitter kvar sitter kvar.

ramen


I en ambition att ta mig framåt har jag försökt hitta sätt att romantisera ensamheten. Allt går att paketera och sälja om man är skicklig nog. Så jag bestämmer mig för att hoppa av pendeltåget två stationer tidigare och gå till det där ramenstället jag velat testa ett tag. Får ett bord längst in i hörnet och kryper upp själv i soffan. Äter en skål nudlar, dricker en liten öl och läser några sidor ur min bok. I en timme sitter jag där innan jag promenerar hem längs regnvåta gator i kvällssolen. Jag bestämmer mig för att göra om samma sak på en ny restaurang nästa vecka. Alltid kan jag lura någon, ibland också mig själv.

+189

Min kylskåpsfilosofi

Gabriella skrev nyligen ett intressant inlägg om mat med inriktning på vad och hur man äter. Alltså med mer fokus på själva tänket kring inköpen, kylskåpet och maten snarare än recepten. Detta fick mig att fundera kring hur mina rutiner ser ut, så här kommer ett blogginlägg från mitt kylskåp!

kylsksåp

Först och främst så har jag, som ni ser, en ganska liten kyl med ett frysfack som förvisso rymmer mer än man tror, men som ändå är… begränsat. Det funkar ändå bra för mig som bor själv och det innebär också att jag har rätt bra koll på vad som finns därinne på hyllorna. Jag kan liksom inte handla en massa saker som jag sedan glömmer bort, för det får helt enkelt inte plats. Detta gör att jag är ganska planerad i mina matinköp. Jag brukar handla mer rejält ungefär en gång i veckan, oftast på söndagar eller måndagar. Då har jag funderat ut cirka 3-4 rätter som jag ska laga framöver (utöver frukost, mellanmål, snacks och sånt såklart) och handlar ingredienser till dessa.

Som tur är har jag inga problem med att äta samma mat flera gånger, så ofta räknar jag med att göra 2-4 portioner av varje, lite beroende på vad jag lagar. Jag lagar mestadels vegetarisk mat, ibland fisk och kanske någon gång i månaden kött. För att komma på vad jag ska laga sparar jag recept på Instagram, i bloggar jag läser och på Pinterest. Jag önskar att jag vore bättre på att bläddra i kokböcker, men det är som att jag alltid glömmer bort att de finns när det väl är dags att sätta mig och skriva inköpslistan. Om det går försöker jag att kombinera ingredienserna i de olika rätterna för att det inte ska bli så mycket svinn eller välja något som är på extrapris i affären just den veckan, men mestadels utgår jag från vad jag är sugen på. Har jag något i kylen som behöver ätas upp inom kort så försöker jag hitta på en rätt med det, för jag tycker verkligen att det tar emot att slänga mat.

kylsksåp

Vissa saker hittar man nästan alltid hemma hos mig. I frysen har jag räkor, formbar färs, libabröd, ärtor och lax. I kylen ser jag till att ha ägg, smör, parmesan, lök, potatis, majonnäs, oliver och hundra olika smaksättningar som skramlar runt. Skafferiet brukar vara ganska välfyllt med olika pastasorter, ris, gryn (som couscous, bulgur och matvete), bönor och kikärtor på tetra, konserverade tomater, kokosmjölk, tortillabröd och nudlar. Utifrån detta kan jag laga ett gäng rätter utan att behöva köpa till en massa saker och genom att fylla på lagret kontinuerligt behöver jag sällan storhandla.

örter

Om jag köper hem färska örter i knippen, vilket jag föredrar framför de klena kryddkrukorna, så har jag lärt mig ett bra knep som får dem att hålla längre. Sätt dem i vatten, trä en plastpåse över lite luftigt så att det blir som ett växthus och förvara dem i kylen. Då håller de ofta i flera veckor och det räcker med att man byter vatten någon gång ibland.

plock

En av mina bästa filosofier för att underlätta matlagningen, ta vara på rester och trolla fram något ur en relativt tom kyl, är att tänka att en middag inte alltid måste vara en klassisk middag. Tallriksmodellen i all ära men varför tänka att man måste ha en stor tallrik när man istället kan ha flera små? Att göra plockmiddagar har blivit en återkommande tradition hos mig och de kan bestå av lite vad som helst. Ett gäng rostade potatisar med sås, en näve räkor och majonnäs, en bit ost, några oliver, en grillad macka, ett pocherat ägg med stekt kål eller en liten sallad… Så länge man har minst tre olika assietter så har man en middag brukar jag tänka.

Det var allt ifrån mig och mitt kylskåp idag. Nu ska jag fundera ut vad jag ska köpa för snacks i morgon, för det är också en regel: på helgerna ska kylen innehålla något extra gott.

+69

Iakttagelser i april

kvällssol

För varje dag som passerar klättrar ljuset allt längre in i min lägenhet. Några minuter av orangeröda fläckar på väggen, av brinnande kvällssol, av flammande liv. I parken nedanför hörs återigen dunkandet av basketbollar mot asfalt. Monotont och stadigt, det ekar som hjärtslag mellan husen. En samling medelålders människor står i en liten dunge av träd och rör sig svepande och synkroniserat. De utövar qigongens rörelser med precision och jag beundrar dem från mitt fönster på tredje våningen.

I helkroppsspegelns reflektion söker jag efter mening. Axlarna sluttar likt branta garageuppfarter. Huvudet snurrar tankar till nystan. Varje relation bär på en outtalad överenskommelse. När besvikelsen drabbar mig ännu en gång ställer jag en klocka på tio minuter. Låter mig känna innerligt och starkt en begränsad stund innan slutsignalen skär genom sinnena.

Det är lördagsförmiddag och vi har samlats nere på gården för att städa inför sommaren och ställa fram utemöblerna. Föreningens äldsta medlem är en 90-årig dam. Hon sträcker fram handen mot mig och säger ”jag har fått mina två sprutor, så nu kan vi äntligen hälsa på riktigt”. Och jag tar hennes tunna mjuka hand i min och den är sådär len och sval som riktigt gamla människors händer kan vara och jag skakar den varsamt och inser att jag nästan glömt bort hur det känns, att faktiskt ta i hand, och att det varit en saknad. Jag blinkar bort en tår i ögonvrån, sedan sopar vi höstlöven från terassen.

+111

Min trettioförsta födelsedag

Igår var det min födelsedag. 31 år vaknade jag upp som! Lite märkligt ändå, att man fortsätter att åldras och fylla år fastän det känns som att en stor del av ens liv är på paus. Jag har helt klart blandade känslor inför det… Nåväl. Precis som förra året så blev det inget jättestort firande, men några saker hittade jag på ändå för att göra dagen till något extra.

ko

På söndagsförmiddagen gjorde jag, Anna, Karin och Fredrik en utflykt till Järvafältet och naturreservatet där. Jag hade packat en ryggsäck med fika och så promenerade vi en fin slinga bland vitsippor och blåsippor.

kor

Vi spanade också in highland cattle-kor med bra frisyrer och åt kardemummalängd på en fälld stock. Så mysigt med en söndagsutflykt och tiotusen steg i benen. Är det något jag tar med mig från den här pandemin så är det nog lite fler promenader i skogen, men framöver kanske som ett komplement till andra umgängessätt än som en av få sociala aktiviteter, hehe.

dukning

Sedan skulle Anna iväg på en lägenhetsvisning och jag åkte hem och gjorde sista piffet hemma. Bytte jeans mot finkläder, tände ljus och såg till att mormors gamla linneservetter låg på sin plats.

ostbricka

Vid halv fem trillade förmiddagens gäng in på nytt, nu också i sällskap av Julia (alltså inte jag utan min namne). Jag hade ställt upp lite snacks i form av en ostbricka med brillat savarin och cru des alpes-ost, fikonmarmelad, stora gröna oliver och kex samt en mindre bricka med saltgurka, smetana och honung.

mat

Efter någon timme dukade jag fram min lilla middagsbuffé. Den hade det inofficiella temat vår & grönsaker. Egentligen var det mest olika saker jag var sugen på och som jag försökt pussla samman på ett sätt som kändes festligt.

lök

Bland annat hade jag förberett en tarte aux oignons, eller fransk lökpaj, som jag som läste tyska i högstadiet helst säger.

mat

Utöver den fanns det på bordet:
Rostad småpotatis med smetana, regnbågsrom & gräslök
Rädisor med örtdipp
Boquerones på strömming inlagda med citron, vitlök & persilja
Vispat ramslökssmör och surdegsbröd
Fänkålssallad med citron & dill
Radicchiosallad med vinägrett
Grön caprese med buffelmozzarella & basilika

Till det drack vi Amber One som är ett orange naturvin från Italien och följt av Meinklang Prosa som är ett österrikiskt rosévin. Två goda, våriga tips för övrigt!

citronmarängpaj

Till efterrätt hade jag gjort en citronmarängpaj med brynt smör-botten. Gottttt! Vi satt kvar länge och diskuterade viktiga saker som liv på andra planeter, huruvida man skulle vilja vara en av de sista människorna kvar på jorden vid händelse av en katastrof och premiären av allsvenskan. När mina gäster begav sig hemåt snöade det ute vilket känns väldigt typiskt för den här tiden. Jag tror jag har haft i princip alla olika väder på min födelsedag? Det kan vara hagel, 20 grader och sol eller snöblandat regn, man vet aldrig! Klassiskt aprilväder med andra ord.

kostym

Igår, alltså på måndagen, var då min riktiga födelsedag och för att göra den lite festligare satte jag på mig min rosa Rodebjer-kostym som jag köpt på Tradera. Kände mig vuxen på riktigt i den!

tårta

Sedan åkte jag in till kontoret för att ha några möten som behövde genomföras på plats och fick dagen till ära träffa mitt närmsta lilla team på fem personer i ett i övrigt öde kontorslandskap. De hade fixat med både tårta och sång – blev mycket glad och överraskad!

racamaca

På kvällen åt jag middag med Sofie & Julia på Racamaca vid Mariatorget. Första gången på restaurang sen jag minns inte ens när.

blommor

När de stängde vid 20:30 traskade jag hemåt och möttes av en blombukett från mina föräldrar som hängde på ytterdörren. Det fick bli en bra avslutning på en lite annorlunda men fin trettioförsta födelsedag.

+79

Livet på 280 tecken

Vad säger ni, ska vi gräva lite i arkivlådan ett slag? I brist på nya, spännande saker som händer tänkte jag sammanställa några av mina bästa tweets från början av året och fram till nu. Det är ändå något med det där korta, kondenserade formatet som jag gillar väldigt mycket. Särskilt i kombination med bloggen där jag kan vara mycket mer utsvävande och långrandig. Nåväl, låt oss ta en trip down memory lane. Vill ni följa mig på Twitter hittar ni mig under @juliaeriksson.

Tack, tack! Ni kan dämpa applåderna och rulla ner ridån nu. Lovar att det dröjer ett tag innan jag citerar mig själv igen, hehe.

+98

Min vårstil 2021

I förra veckan skrev jag att jag kände mig lite vilse i min vårstil och att jag inte riktigt visste hur jag var sugen på att klä mig framöver. Men nu, efter en grundlig titt i garderoben och lite inspirationsscrollande på Pinterest, har jag landat i något. Eller rättare sagt, fyra olika rubriker för fyra olika teman som delvis går ihop men också pekar åt varsitt håll. Det mesta baserat på plagg och accessoarer som redan finns i min garderob och som jag ser fram emot att lufta. Låt oss kika!

hjälp, jag jobbar på bank


Hjälp, jag jobbar på bank

När jag skrev på mitt nya jobbkontrakt i oktober hade jag en tanke om att jag skulle skaffa en ny och vuxen stil med snygga, dressade kläder. Sedan dess har jag varit på kontoret exakt fyra gånger. Succé. Det behöver ju dock inte hindra mig från att klä mig ordentligt och se ut som den personen jag faktiskt vill vara, även om det till en början bara är genom den lilla webkameran. Därför är min första vårstil uppklädd och lite proper med ledord som: färgglada kostymer med t-shirt under, oversize kavajer till byxor eller klänning, skjorta och snyggbyxor, stora smycken och färgerna brunt, ljusgult och knallgrönt.

sport & lek


Sport & lek

Stil nummer två är kanske den mest lekfulla och praktiska och har därför fått rubriken Sport & lek. Jag kom på mig själv med att ligga vaken inatt innan jag skulle somna och kolla på ett par knallgula foppatofflor som jag av någon anledning kände mig lite sugen på, vilket fick mig att undra vart den här pandemin har tagit mig, både mentalt och modemässigt. Inklusive foppatofflor eller ej så är några av nyckelorden för den här rubriken: praktiska sandaler, färgglada sneakers, buckethatt & keps, cykelbyxor, höga strumpor, fleecetröja, strandskjorta, svettband, matchande shortsset, fiskeväst, snusnäsduk och enkla, klara grundfärger som gul, blå och röd samt limegrönt och orange.

90-talsmamma


90-talsmamma

I kontrast till sport & lek-stilen hittar vi den något sobrare 90-talsmamman. Hon som äter tonfisksallad till lunch och lyssnar på Marie Fredriksson (check på båda för mig) och är sådär ledigt avslappnad men samtidigt nystruken och fräsch (här har jag något att jobba på). I 90-talsmammans garderob hittar vi: blåjeans, loafers, luftiga skjortor, diadem, läderskärp, stora solglasögon, vita & sandfärgade byxor, mockajacka, blå mascara, guldsmycken & pärlor, ballerinaskor med liten klack och double denim.

på väg till en fest som inte finns


På väg till en fest som inte finns

Slutligen dundrar vi på med den sista stilen som är åt det festligare hållet. Eller ja, så mycket fest det nu kan bli när man teoretiskt sett inte kan ha några stora tillställningar. Men ska det hindra oss från att svassa runt i våra hem? Svar nej. Därför kommer jag försöka att förhålla mig till följande ledord: färgstarkt 70-tal, glitter, silke, mönstermix, ögonskugga, vida byxor, långklänning, platåskor, uppknäppt skjorta och färger som rött, rosa, orange och silver.

Det var mina tankar om vårens stil. Vilken är er favorit och har ni några ledord eller rubriker för er garderob?

+55

Konturer och kontraster

skogen

Skogen är grön och mjuk. Tyst sånär som på våra steg som möter stigen, fötter som kliver på murkna grenar, vindjackans dova svischande, ett svagt hummande på en melodi. Vi går på rad, vi tre – mamma och pappa och jag. Mossens fuktiga vidder, den brända tallskogens spröda bark, bergets solvarma hällar, allt blir ett välkommet avbrott i en tid där varje dag känts likadan. En skarp kontrast till ett enformigt liv.

Vi firar påsk tillsammans. Litet och stillsamt och avskalat, men ändå, ett firande. Död och uppståndelse. Förtvivlan och hopp. Jag finner mig själv med att vilja främja långfredagens stillhet, dess sömniga, sorgsna lugn. Det är något med hur den skapar konturer, gör plats för det mörka och på så vis också destillerar det ljusa. Gör det glada som komma skall gladare.

Jag tänker att dessa stunder på något vis symboliserar vad jag saknat mest under det gångna året. Konturer och kontraster. Ramar som tydligt skiljer tisdagar från fredagar, som avgränsar jobb från fritid, som definierar ensamhet från att vara själv. Det är så svårt när allting sker på samma plats, när dagarna det flyter ihop till en enda sörja, när veckorna vadas igenom. Jag vill blanda naturens lugn och stadens brus. Stök och eufori och maxpuls med vila och ro och knäppta händer. Ge mig himmel och hav. Tusen röster och mina egna tankar. Ljus och mörker. Skarpa kontraster avgränsade med tydliga konturer. Det är allt jag önskar framöver.

+69