Med alltings säkerhet högst ovisst och helt självklart

Jag var ute och sprang på lunchen. Solen lockade genom fönstren, jag kollade prognosen, tio grader och klarblå himmel, perfekt, plockade fram shortsen ur lådan, benen blekt vintertorra men pigga, morgonkaffet i vaderna, ett lugnt återhämtningspass på schemat, 35 minuter enkel löpning. Innan jag stängde ytterdörren ett infall och ett val, en spellista från en morgon när jag skulle springa genom Rom, varje låt en tillbakaslungning till den här tiden för tre år sedan, klia stjärnfall över ryggen, gör mig modig, hur jag sprang ner från min lägenhet, tog backen förbi kapellet och parken, plötsligt runt hörnet Colosseum, vidare genom den tusenåriga staden, längs Tiberns vatten, under trädens skugga. Nu springer jag uppför gatan och ner mot kajen, krokus på rad likt kyrkosångare, må gud välsigna dig med tålamod, vägen längs Söder Mälarstrand, skarpt glitter på vågorna, glada pudlar som studsar fram, en gullig tant i blåsippsblå basker, låt mig tycka om dig, låt mig tycka om mig själv för ett slag. På bänkarna längs vattnet pensionärerna med kaffetermos och gångstavar, ansikten vända upp mot himlen, slutna ögon, smälta leenden, jeg ville bare ringe og si hei, känslan av att vara exakt samma som då men också någon helt annan. I den lilla parken magnolians blommor, jag stannar till, ljusrosa blad mot allting blått, duken uppspänd över mig, ögat vandrar och strax där bakom skymtar en ny port att öppna, tänk om jag vetat då, så många dörrar jag en dag ska få kalla mina, så många gator jag har kvar att springa och det enda jag kan vara säker på är att jag inte har en endaste aning, isn’t everything life.

Vårstilen 2026

Men hjälp, det är ju redan april! Hög tid att presentera vårstilen med andra ord, även om vädret lämnar en del att önska. Kanske är det viljan att hjälpa vårblomningen på traven eller bara en motreaktion på allt dystert som händer just nu, men jag ser fram emot att vara lite extra färgglad och personligt klädd de kommande månaderna. Ungefär så här går mina tankar.

☞ Färgmässigt har jag fastnat med näsan i glassdisken, likt tidigare år. Jag vill ha smörgult, pistagegrönt, chokladbrunt, vaniljvitt, himmelsblått och jordgubbsglassrosa. Gärna i kombination med varandra, för varför välja en smak när man kan välja flera?

☞ Vad gäller material har jag fått dille på mjukt och skimrande siden just nu och vill ha det på allt: klänningar, byxor, kjolar, skjortor och långa kappor. Drömmen är Prada, realiteten är något billigare. Tur att det går att second hand-fynda.

☞ Mina svarta, chunky loafers börjar att falla i spillror och lika bra är väl det för jag är trött på alla skor som är det minsta klumpiga. Istället vill jag ha nätta sneakers i balettstil (hittade ett par i rosa sammet från Nike som checkar boxen), ljusa ballerinaskor och gärna ett par tunna bruna loafers i mocka. Seglarskorna från föregående somrar får nog följa med i en säsong till också.

☞ I skorna stoppar jag en färgglad strumpa som matchar min outfit på bästa vis. Vid det har laget vet ni väl att Uniqlo är bäst när det gäller att erbjuda halva Pantone-kartan till strumplådan.

☞ Med tanke på att våren tenderar att vara en smula opålitlig har jag också förlikat mig med det faktum att strumpbyxor kan komma att behövas ett tag till. För att råda bot på tristessen tänkte jag byta de klassiska svarta mot tunna mörkbruna eller en zebramönstrad variant.

☞ På tal om zebror så får mina zebramönstrade jeans fortsätta behålla sin starka plats i garderoben och förhoppningsvis göra sällskap med lite andra roligt mönstrade byxor. Så fort jag får tillgång till alla kläder som jag magasinerat i mitt förråd ska jag också plocka fram mina par vita, ljusrosa samt solgula jeans som jag saknat.

☞ När det blir varmare är jag sugen på att bära preppy, lite längre shorts. Jag har ett par i vit denim som jag ser fram emot att bära igen och så tänker jag att jag ska hålla utkik efter ett par khakifärgade också. Dessa matchas gärna med skärp och skjorta eller en nättare kavaj.

☞ Jag har också ett par knälånga småmönstrade skira kjolar hämtade direkt från 90-talet. Dessa tror jag är fina att kombinera med en enkel vit T-shirt och svart läderkavaj. Finstickad tröja till också om det råkar vara kyligt.

☞ Generellt är jag väldigt sugen på kombinationen långärmad T-shirt med tryck tillsammans med en finare kjol. Det är något med det skrynkliga och avslappnade tillsammans med det flickiga och feminina som jag gillar.

☞ Så fort jag får tillbaka min symaskin har jag planer på att sy en liten påsväska att bära på armen likt en kul karamell. Jag har redan köpt ett skimrande grönt tyg med broderier på som jag hoppas kunna använda.

☞ Ja, överlag har jag höga tankar om allt jag ska skapa så fort vi har flyttat. Jag vill pärla halsband, sy klänningar och kanske försöka mig på att skapa en liten hatt. Målet är att komplettera min vår- och sommargarderob med ett par hemgjorda, helt unika, saker som gör den ännu mer personlig och kul.

Vi ses vid glassdisken i vår!

Snödrivor och klädhögar

Klädstaplarna i garderoben har vält. Högarna börjar mer att likna drivor nu, påminner om de där oformliga klumparna av smutsgrå snö som ligger kvar på återvändsgator i slutet av mars, smågrus likt strössel ovanpå, fjorton nyanser av fult. Jag tänker att jag borde ta tag i dem, klädstaplarna alltså, men inser att om mindre än en vecka ska de ändå packas ned och plockas upp på nytt, det får vara.

Med tidsomställningen kommer solen, i alla fall känns det så. Den gassar på genom våra fönster, letar sig in i burspråket, skapar skuggmönster på väggarna. När den ligger på som mest blir det tydligt att våra fönsterglas behöver putsas, pollen och avgaser och damm har lagt sig i ett spräckligt mönster utanpå. Jag lägger till det på min mentala att göra-lista men stryker det genast, det får vi ta i flyttstädningen istället.

I påskpackningen lägger jag en ljusgul ulltröja och en vit jumpsuit i denim. Tidningen Skriva, böckerna Spricktand och Av månsken växer ingenting. Löparskor, lång kappa och halsduk. Väderprognosen säger regn och blåst, plus sju känns som ett. Vi funderar på om det bara var under barndomens påskfiranden som det var soligt och varmt, som man satt utomhus och fikade, cyklade på torra grusvägar och tog fram grillen. Kanske är det likt jularna, man minns dem alltid som snöfyllda, men i själva verket var det bara så vart femte år.

Fyra dagar av ledighet stundar, sedan väntar packande, tillträde, renovering och flyttlass. Nya nycklar i händerna och uppstyrda staplar som långsamt får hitta sin plats. Oxveckorna är över, väntans tid är förbi. Vi står på krönet av backen, snart lägger vi fötterna på tramporna och känner hur det susar, vinden mot ansiktet, det går snabbare och snabbare, snöhögen längst ned på gatan är ett minne blott.

En marshelg fylld av vårpirr

Hej från tåget på väg mot Borås. Det gjorde nyligen en så kraftig inbromsning att väskorna gled längs bagagehyllorna och tågföraren hann ropa ”håll i er” innan det plötsligt tog tvärstopp. Som tur var var det bara något systemfel, så vi slapp bli stående strax utanför Laxå resten av kvällen. Nog om min tågresa, nu tänkte jag berätta lite om vad jag hittade på i helgen. När jag bläddrar framåt i kalendern tycks den vara fylld av flytt, födelsedagar och festligheter, men just den här helgen var ännu oplanerad och jag bestämde mig för att göra det bästa av den.

Helgen började starkt redan på fredagen. Först med en traditionsenlig aw med kollegorna på Tropical som ligger ett stenkast från vårt kontor. Sedan mötte jag upp Nawar och vi tog oss till 800 grader slice shop som öppnat igen efter sin renovering.

Där beställde vi peperoni- och margherita-slices, varsitt glas lätt rödvin och en portion tiramisu som flöt ut över tallriken. Den perfekta måltiden. Jag sa om vi gifter oss så vill jag ha det här på menyn.

På lördagen vaknade jag pigg och stackars N med förkylning. Jag lagade en vitaminrik frukost till oss och bestämde mig sedan för att ge mig ut på äventyr.

Ur en av lådorna under sängen rotade jag fram min gröna läderkappa som legat nedtryckt där sedan november. Det var strålande sol och femton grader varmt, så under stora delar av dagen gick jag runt och bar den på armen.

Jag tog tunnelbanan till Ropsten, därefter bussen till Lidingö och kom sedan fram till Millesgården. Där löste jag biljett och gick ut till skulpturparken och strosade runt bland tallar och avbildade gudar. Jag erbjöd mig att ta kort på ett kompisgäng med glada kvinnor och kände samhörighet med en tant som satt på en bänk och blundade mot solen.

I Annes hus var det dukat med starka färger i matsalen. Jag blev inspirerad av att alla tavlorna hade matmotiv, kul ju! Blev sugen på att göra något liknande i vårt nya kök, jag har redan två tavlor med matstilleben i min samling så det är ju en god start.

Jag tyckte också att det var inspirerande med en liten matta under skrivbordsstolen. Risken är väl bara att den korvar sig varje gång man skjuter ut eller in stolen, men det får man kanske ta.

I utställningen bland Carl Milles gipsfigurer hängde verk av Diana Orving. Så fint med det mjuka och böljande i kontrast till det hårda och skulpturala. De spröda verken fick mig att tänka på torkade löv eller ömsat skinn som blivit kvar, en markör av tiden som stannat upp.

Jag stod här länge och tittade på ljuset som slog in genom fönstret, en liten känsla av Medelhavet vid Värtahamnens inlopp.

Dagen bjöd på vårpirr i alla vrår. Det spritter i buskar och grenar och jag får spring i benen, en synkroniserad växtvärk.

När jag tittat färdigt på utställningen gjorde jag som tanten jag sett tidigare. Jag satte mig på en bänk i solen och läste de sista sidorna i boken jag burit med mig i väskan. Den var innehållsmässigt bra och gripande, men jag saknade ett sista uns av finess i språket, kanske var det översättningens fel? Det var i alla fall en väldigt trevlig plats att läsa på.

I en rabatt hittade jag de här små snöklockorna som kanske var den finaste lilla växt jag sett. Så perfekta och gulliga, som tagna ur en tecknad film. En ny favoritblomma!

Jag avslutade mitt besök med att kolla på Aalto-utställningen och hittade ett hörn jag ville flytta rakt in i. Sedan tog jag mig till Myrorna i Ropsten och kikade runt på alla tre våningarna men gick tomhänt därifrån.

Efter en stödkorv handlade jag mat och åkte hem för att laga middag. Sedan gick vi på bio och såg Project Hail Mary, vilket kanske inte var min starkaste filmupplevelse, men en lättsam och humoristisk sådan i alla fall.

På söndagen mötte jag upp Malin på Baggio kaffebar strax innan tio. Vi drack kaffe, jag åt en god baguette och så uppdaterade vi varandra om läget.

Sedan bestämde jag mig för att ta en söndagstur. Det blev 10 kilometer runt Södermalm och shortspremiär, också en känsla av vårpirr även om benen är bleka som två vaniljpinnar just nu.

På vägen hem handlade jag snabb energipåfyllning i form av havregryn och banan som fick bli till en skål gröt tillsammans med jordnötssmör.

På eftermiddagen hade vi tvättid vilket alltid blir lite trevligare med vår tradition. När vi kastat in det första lasset tvätt kilar vi direkt runt hörnet till Dello Sport och tar en kaffe eller som i detta fall till The Old Brewer för en alkoholfri öl. Lagom till att den är urdrucken kan man sedan kasta in omgång två i maskinerna.

Resten av kvällen ägnade vi åt klassisk söndagsadmin som bokande av flyttbil, ifyllande av blanketter och, för min del, packande till Borås. Nu rullar tåget i sakta mak från Herrljunga och det här inlägget har nått sitt slut, precis så som helgen gjorde. Men jag hoppas på fler soliga helger fyllda av kultur och gott sällskap framöver!

Inredningsplaner och moodboards för nya lägenheten

Om några veckor är det äntligen dags för flytt! Då får vi nycklarna till vår lägenhet efter en lång tids väntan. När vi köpte den i november gick vi på förhandsvisning under en regnig torsdagskväll och slog sedan till dagen efter. Att vi snart ska få se den i dagsljus och i mer än en kvart känns därför väldigt spännande. Eftersom lägenheten såldes på förhand hade den inte heller fotograferats ordentligt, så till vår hjälp har vi bara haft en handfull med bilder som vi granskat med lupp. Här ser ni majoriteten av dessa. Har det hindrat mig från att drömma och göra inredningsplaner? Såklart inte. Med stor reservation för att mycket kan komma att ändras när vi väl är på plats, följer här några initiala tankar och moodboards med inspirationsbilder för hur vårt framtida boende kan bli.

Så här ser planlösningen ut. 64 kvadrat fördelade på tre ganska väl tilltagna rum. Med burspråk och balkong precis som vi hade på vår önskelista och ett gäng fina originaldetaljer bevarade. Det första vi ska göra innan vi flyttar in är att slipa furugolven som är genomgående i alla rum. Planen är att behålla dem trärena och behandla med en ultramatt lack. Bara det tror jag kommer göra att hela lägenheten känns varmare, jämfört med idag då golven är vitlackade och ganska slitna.

Vår tanke är att utgå från våra befintliga möbler och känna efter vad vi saknar innan vi börjar att leta efter en massa nytt. Eftersom vi har haft varsin lägenhet som nu ska slås ihop till en kommer det helt naturligt att bli ett litet hopplock av våra olika saker. Som tur är har vi någorlunda lika stil, så jag tror att det kommer att gifta sig fint.

I vardagsrummet plockar vi med oss soffa, soffbord, fåtölj och detaljer från våra hem (bilderna till vänster). Det stora burspråket ligger i söderläge så jag tänker att det kommer flöda in bra med ljus här. Väggarna, som idag är ljusgrå, funderar vi på att måla i en vaniljgul nyans för att förstärka den soliga känslan. En Samsung The Frame-tv får åka upp på väggen och så hoppas jag kunna hitta en bokhylla av större modell, som samtidigt känns nätt. Drömmen är att få fylla 50-60-talsklassikern Prydno med alla våra böcker. På sikt, om det får plats, vore det trevligt med en matgrupp i burspråket, gärna ett runt bord i travertin eller liknande.

Köket ser idag ut som på bilden uppe till höger, med ljusgrå väggar och vita köksluckor. Då luckorna är utbytta alldeles nyligen tänkte vi behålla dem och istället satsa på att måla väggarna för att få in mer färg. Planen är att hitta en fin grön nyans och kanske byta handtag och knoppar på skåpen. Eftersom köket är stort nog för att rymma en matplats tänkte vi ha mitt gamla 50-talsmatbord där. Om det får plats skulle jag också vilja ställa in någon typ av skåp för att få in lite fler färger och material. Jag har ett ljusgult med dubbla dörrar som jag hoppas ryms, i så fall kanske det målas om. Någon typ av stegpall kommer också att behövas för att nå överskåpen, en Lindqvistpall i rött vore fint.

Sovrummet är idag målat i en mörkgrå nyans, så det vore fint att ersätta med en ljusare färg, kanske något sandaktigt. På kortsidan finns två dubbeldörrar som öppnas ut mot balkongen och jag hoppas att de kommer skapa ett fint, luftigt flöde som kan förstärkas i inredningen. För att få in lite mer förvaring planerar vi att sätta upp ett par extra garderober i neutral färg på den andra kortsidan. Sedan hoppas jag på att hitta ett par riktigt fina nattduksbord, gärna några i trä. Om de andra rummen är något mer lekfulla så tänker jag att sovrummet ska kännas vilsamt med milda, dova färger och mycket textilier.

Badrummet är högst neutralt med krämvita väggar och mörkgrått golv. Det ser ut som på bilden nere till höger, minus den stora pallen och växten som är placerade där på märkligt mäklarstyling-vis. Här gör vi nog inga större ändringar till en början, men vi skulle vilja få in en kommod under handfatet och byta spegelskåpet mot ett modernare. Jag tänker att det vore fint att få in något träslag och addera en badrumsmatta och handdukar i roliga kulörer.

Hallen är en lång historia i vinkel, även den färgsatt i lägenhetens favoritnyans grå just nu. Här tror jag att det hade varit fint att måla väggarna i en ljus, neutral färg, kanske samma som i sovrummet för att hålla ihop det. Mittemot dörren till sovrummet tänkte vi hänga upp en helkroppsspegel som förhoppningsvis kan reflektera en del av ljuset därinifrån. Utanför köket, mittemot badrummet, finns en liten smatt som vi planerar att göra till skrivbordshörna med sekretären vi har. Jag håller också tummarna för att klädskåpet som tillhört min gammelmormor får plats mittemot klädkammaren. Tanken är att ha en lång matta som löper längs hallen och en eller ett par låga hyllor, förhoppningsvis mina från Montana, som kan fungera som avställningsyta för post, nycklar, blommor och annat. Det fina serveringsskåpet kommer vi såklart att behålla och fylla med favoritsaker.

Ungefär så går tankarna och visionerna kring lägenheten nu. Med all sannolikhet lär mycket förändras när vi väl är på plats, men fram till dess är det kul att fantisera och drömma lite. Inspirationen till mina moodboards har jag förresten lånat från Estelle och hennes husrenovering. Ett så smart sätt att visualisera med färger och bilder som hjälper till att samla tankarna. Nu återstår bara att fylla flyttkartongerna och fortsätta drömma!

En lagom dos inspiration

Instagram är en av mina mest använda appar och det är något jag kan ha dubbla känslor kring. Å ena sidan är det ett trevligt ställe för inspiration och för att se vad mina vänner gör, å andra sidan äter den massor av tid och visar ofta sådant som jag faktiskt inte bryr mig om. I morse när jag vaknade tidigt och sträckte mig efter min telefon bestämde jag mig för att försöka ha någon slags intention med mitt scrollande på Instagram, att faktiskt samla den där inspirationen jag vill tro finns där. Under läget För dig valde jag att enbart titta på de konton jag följer, då kommer de dessutom i tidsordning. Sedan bläddrade jag igenom flödet och sparade sådant jag verkligen gillar och saker som väckte tankar hos mig. Det här är en del av vad jag fastnade för.

Det danska klädmärket Caro Editions har en väldigt fin modell på hatt som jag gärna skulle vilja ha. Tyvärr är jag ännu inte redo att betala 6000 kronor för den, men jag ska absolut hålla ögonen öppna efter något liknande alternativt lista ut hur jag syr en själv.

Ett av mina favoritkonton att följa är Jenny Walton som bor i Italien och omger sig av kul vintage, sina två hundar och ägnar sig åt måleri. Jag älskar att se bilder från hennes lägenhet som är ganska långt ifrån den skandinaviska minimalism som annars tenderar att ta över min feed. Här hade hon köpt en ny solgul bordsduk som kändes som en kul färgklick.

Ibland är det de mest enkla sakerna som kan inspirera, som ett väldigt varmt och härligt ljus samt ett par knälånga shorts. Jag har skrivit upp dressade shorts på min önskelista sedan tidigare och efter att jag såg Anastasia i sina blev jag inte mindre övertygad.

Mer dansk modeinspiration signerad Trine Kjær. Väldigt fina färgkombinationer och mönstermixar. Gissa om jag längtar tills vi flyttar och jag får chansen att spika upp min helkroppsspegel igen?

På tal om flytt så kommer det ju innebära att vi får en balkong, något jag är mycket peppad på. Därför håller jag lite extra utkik efter fina utemöbler, som de här från HAY.

Spretiga blommor i mer eller mindre otippade vaser triggar alltid like-knappen hos mig. Här dök de upp hos Luke Edward Hall och Josefina Gabrielsson.

Snart börjar det bli dags att planera sommarsemestern. Hannah lade upp ett vykort från franska rivieran som såg väldigt trevligt ut. Några andra platser som står på min önskelista är Wien, Aten och Madrid.

Jag trendspanade ju på hårkammar och den stora hårnålen i början av året, men har ännu inte hunnit skaffa något av det själv. Mitt sug minskade inte heller efter att ha sett Janne Aunans perfekt slarviga uppsättningar.

Olympia jobbar som creative director och designchef på J. Crew och lägger alltid upp en massa kul klädinspiration. Alltifrån bilder från gamla lookbooks och nya kampanjer, till behind the scenes och tidningskollage. Här ovan var några fina färgkombinationer jag fastnade för.

Även dessa outfits gillade jag mycket. Jag tror dock inte jag kommer våga ge mig på en kritvit kjol, men det vore fint med en i liknande modell fast kanske mörkbrun eller ljusblå.

Matilda är en person jag börjat följa ganska nyligen, men jag gillar de lite småstökiga interiörbilderna med solkatter på väggen och så klart snödropparna i vattenglas.

Mer inredningsinspiration i form av Midnattgrundaren Josephine Blix smörgula bäddning som ser perfekt frasig ut att dyka ned i. Och Gustav visade upp några av sina senaste fynd, bland annat den här spegeln i mässing från Myrorna, vilket påminde mig om att än finns det många bra kap att göra. Jag längtar tills jag får ge mig ut på en ordentlig second hand-runda.

Slutligen lite löpinspiration från Maria som sprungit 10 kilometerslopp och inte bara slagit personligt rekord utan också gjort det i en väldigt fin outfit. En bra påminnelse till mig och min träningsgarderob som består av 90 % svarta plagg, till skillnad från min vanliga garderob.

Det var morgonens inspirationsdos från Instagram. Nu hoppas jag på mer sådant och lite mindre slöscroll framöver. Vill ni följa mig där förresten så heter jag juliaeriksson.se. Vi hörs snart igen!

Allt är text / Text är allt

I omklädningsrummet på gymmet hör jag en kvinna använda uttrycket ”glida in på ett räkskal”. Jag fnissar lite inombords åt det nyskapade idiomet.

❧

Jag läser en stund på pendeltåget på väg mot kontoret. Strax innan Solna, på sida 94, fastnar jag för några rader.

”Eftersom vi förändras under vår existens måste vi ständigt ompröva våra ståndpunkter… Man måste i första hand försöka förstå, endast i andra hand vara kritisk.”

I första hand vara människa, i andra hand kritiker. Är det därför internet är så irriterande ibland, för att vi alltid letar fel hos varandra.

❧

Mina senaste sökningar på Google:

Dualit brödrost
Sommartid 2026
Desloratadin
Loreal telescopic extensionist mascara
Ellas kapell
Kommod med tvättställ 50 cm
Fujifilm x100
Aubergine näringsvärde
City slicker
Ebba Busch så ska det låta
Hyra lätt lastbil

❧

Jag sms:ar Sardellen för att diskutera vårmode. En intensiv dialog om skor, miu miu och färgskalor tar vid.

J: Jag är väldigt sugen på plagg i siden.
J: En liten klänning och en kappa gärna
S: Otroligt snyggt ja.
S: Har nog en ganska bra garderob nu som funkar både till vardag och fest. Men lite nya detaljer: tights, sjalar osv känns kul.
J: Jag känner att jag hade bra högtidsstil, men kanske överdoserade lite på sammet vid jul. Svårare nu när det fortfarande är vinter men inte samma stämning.
S: Provade en miu miu-klänning second hand för några veckor sedan och blev jättesugen på att ha mer tema bakelse.
J: Den var jättefin!
J: Miu miu känns väldigt inne och vårigt
S: Visst! Älskar!
S: Köpte ett par siden-boots i mörkblå på rean som är otroliga
J: Sidenboots! Visste inte att jag ville ha det, men nu vill jag det.
S: Du vill absolut ha det
S: Jag vill absolut ha fler
J: Jag vill ha en sån där liten påsväska i siden också
J: Det måste ju gå att hitta vintage
S: Tycker miu miu har jättebra färgskala just nu
S: Grå dimblå puderrosa mossgrön
S: + klarröd mörkblå såklart
J: Mycket fint! Också många detaljer med broderier, stenar och glitter
J: Jag funderar på vad som ska få ersätta mina loafers i vår
J: Vill ha nätta sneakers
J: Men också något mer
S: Jag vill ha dom här, men kmr obvs inte köpa…
J: Balettsneakers!
S: Är som vanligt inne på balett
J: Alltid rätt
S: Hur underbara
J: Fantastiska
S: Nu börjar min träning snart
S: Men pratar gärna mer om detta!
J: Ja! Samma här!
J: Lycka till med träningen!

❧

På fredagen skriver jag ett mail till min vän.

Äntligen, här kommer det första manusutkastet! Jag kan komma på tusen grejer jag skulle vilja ändra/förbättra/göra om, men det får bli till nästa version. Nu släpper jag den här för en liten stund.

Sedan bifogar jag ett dokument på 171 sidor och undviker att klicka på knappen ”Dra tillbaka” som frestande dyker upp i mailklienten. Efteråt en märklig känsla av tomhet, att inte ha dåligt samvete för att jag inte sitter med texten, att fundera på om jag borde skriva på något annat.

Vårvinter – den femte säsongen

Det är den första mars och utanför fönstret har snön smält bort, kvar finns bara gruset som sätter sig i sulorna och sprätter runt ens fötter. En ny period har sakta börjat att ta vid, men nu gäller det att vara försiktig. Det är en styggelse att räkna med vår i mars, det gör en bara besviken. Än är det långt kvar, men i ett försök att blidka mig själv har jag valt att tänka på den här perioden som den femte säsongen: vårvinter.

Det är nu börjar vi räkna starurar. Enligt gotländsk tradition ska det efter starens ankomst komma sju lågtrycksperioder, det vill säga bakslag med urväder, följt av högtrycksperioder mellan, innan våren är här för att stanna på riktigt.

I de norra delarna av landet har jag förstått att vårvintern är ett etablerat uttryck för säsongen av soligt väder i mars och april då snön fortfarande ligger kvar. Här längre söderut har vi inte riktigt någon motsvarighet, men kanske att vi skulle behöva det för att göra den långa övergången lite lättare. I år ska jag i alla fall skaffa mig min egen variant.

För mig är vårvinter perioden av att fortfarande ha sin vinterkappa och halsduk, men istället för mössa kan man ha keps eller basker och de tunga bootsen får ge plats för sneakers. Det är tiden då jag äntligen kan börja springa längre löppass ute, utan att behöva riskera att halka, efter att ha kämpat på inne på gymmets löpband hela vintern. Det är insikten om att det börjar vara ljust när jag vaknar och faktiskt också ljust när jag går hem från jobbet vid klockan fem.

Det är tiden då man kan sitta ute mot en husvägg i solen och ta en kaffe. När snödropparna börjar krypa upp längs Årstaviken och man köper hem någon kvist som sedan får stå och knoppa i inomhusvärmen. Det är en tid av att lämna den mörka vinterkostymen som det är så lätt att fastna i efter jul och nyår och istället börja plocka fram pastellfärgerna. Att gå från 100 den till 40 på strumpbyxorna. Små men märkbara skillnader.

Det är känslan av att sakta krypa ur sitt ide och vilja hitta på saker, även efter jobbet på vardagarna. Det är lite färre ulltröjor och mindre av lager på lager på lager. Ett infall av att dutta på sig parfymen som doftar blommigt och lätt av ros, färgglada strumpor i nätta loafers och att lägga solglasögonen i väskan innan man går hemifrån. Det är vetskapen om allting som väntar, känslan av nedförsbacken som snart kommer att ta vid.

Det är den första mars och det är kanske inte vår, men det är i alla fall vårvinter

Vad jag köpte på bokrean

Det är bokrea, hurra! Höjdpunkten för alla oss töntar som gillar att sitta med näsan nedstucken i en bok, nej förlåt jag skojar. I morse var jag förbi Söderbokhandeln innan jag gick till jobbet. De har 40 % rabatt på hela sitt sortiment under dagen, vilket gör det till ett perfekt tillfälle att fylla på bokhyllan. På lunchen tänkte jag kila förbi Hedengrens och se om de har några rester kvar och så har jag kompletterat med några köp från nätbokhandlarna också.

Mycket av det jag läser lånar jag från biblioteket, så jag ser bokrean som en chans att köpa på mig de titlar jag verkligen gillade och vill ha hemma i min egen bokhylla. Sedan slinker det såklart ner ett par böcker jag är nyfiken på och tror att jag kommer att tycka om. Det här är vad jag köpt i år.

Böcker jag läst, gillat och därför vill äga

När bror dör – Emilia Aalto
En bok som är lika delar smärtsam och livsviktig. Här finns en historia som är omöjlig att värja sig för, som letar sig in och drabbar mig hårt. Och samtidigt: språket så enkelt och rakt, så knivskarpt bra.

Albertineutredningen – Anne Carson
Allt som Anne Carson gör vill jag läsa och äga, så är det bara.

Body double – Hanna Johansson
Ett imponerande, tätt romanbygge tar sin form över sidorna. Språket är lätt, detaljrikt och målande. Världarna hypnotiska, fascinerande sammanflätande. Här finns en febrig, filmisk stämning som får mig att längta efter att få gå hem och läsa när jag sitter på en middag med mina vänner. PANG.

Den vita boken – Han Kang
En meditativ liten bok som jag läste i en sittning. Vilsam i vintertid.

Röd galla – Donia Saleh
En bok som inte värjer sig för något, som är rak och rå och äkta. Donia Salehs språk är imponerande nära och poetiskt vackert att det gör mig en smula avundsjuk, för så här vill jag också kunna skriva.

Mjölkat – Sanna Samuelsson
En stilsäker debut som inte räds det smärtsamma, illaluktande och blottande. Skildringar av barndom och lantbruk vävs samman med nutidens roller att fylla. Jag gillar hur den vågar vara både uppgiven och politisk.

Den sista människans leende – Axel Winqvist
En diktsamling som är både vacker och dystopisk, storslagen och hudnära. Jag insåg nu när jag skriver det här inlägget att jag visst redan äger denna bok, så uppenbarligen är den så bra att jag ville köpa den på nytt. Jag får hitta någon i min närhet att ge bort den till.

Böcker jag köpt för att jag vill läsa

4 x Erpenbeck – Jenny Erpenbeck
Jag läste Hemsökelse av Erpenbeck och gillade den otroligt mycket, så nu slog jag till på den här samlingen med den och tre andra böcker.

En vinter i Stockholm – Agneta Pleijel
Alltid svag för Pleijel, alltid svag för Stockholmsskildringar.

Kycklingoratoriet – Lucie Rico
Min vän Madde listade den här bland de bästa böckerna hon läste förra året och jag litar fullt på hennes smak, så nu vill jag också läsa.

Änglars bröd – Patti Smith
Kanske är detta vuxenversionen av Just Kids? Det vill säga den bok som lite poserande kommer att ligga på nattduksbord och bardiskar till allmän beskådan.

Spricktand – Tanya Tagaq
En bok jag fått tips om att läsa, både här i bloggen och via Vi läser. Det känns lovande!

Liken vi begravde – Lina Wolff
Wolff är alltid Wolff och den här boken blev ju en Augustprisvinnare dessutom. Alltså lite av ett måste att läsa.

Två helger i februari

Mina vardagar känns ganska ospännande just nu eftersom merparten av dem tillbringas i ett lysrörsbelyst kontorslandskap, men på helgerna händer det desto mer roliga saker. Låt mig därför ge en tillbakablick till de två senaste helgerna i februari, direkt från min kamerarulle.

Vi tjuvstartar med förra torsdagen då jag och mitt närmaste team på jobbet gick till restaurangen Nook för att äta middag och tacka av vår kollega Andrea. Godast var ostronen med tiger milk, blodapelsinsorbeten och pilgrimsmusslan, men tyvärr blev jag inte riktigt lika hänförd som tidigare då jag besökt dem. Kanske var det en dålig dag bara. Tur att sällskapet var perfekt i alla fall!

På fredagen drog jag på kulturkostymen för efter jobbet vankades det teater.

Jag, Nasim och Andrea gick till Dramaten för att se Das Kapital. Nu kommer den andra småkritiska recensionen i följd här, men jag tyckte att föreställningen var lite under förväntan. Det känns som om det fanns en större potential hos skådespelarna och att man hade kunnat ta ut svängarna mer i manus, nu blev det mesta lite väl tydligt. Jag känner mig kluven, för till viss del tycker jag att det är jättebra att fler går på föreställningar och stöttar kulturen, men ibland blir det i min smak lite väl kommersiellt och publikanpassat i vissa uppsättningar på de större scenerna. Så tuktas en argbigga var också alldeles för glättig och sociala medie-tillvänd i min mening. När jag ser scenkonst vill jag gärna att den är lite utmanande och erbjuder någon form av intellektuellt tuggmotstånd. Kanske får nästa besök bli på någon av de smalare scenerna?

Förra lördagen var det alla hjärtans dag. Jag inledde dagen med att gå till gymmet och springa samtidigt som jag kollade på damernas stafett i längdskidor. Höll på att trilla av löpbandet av förskräckelse när jag såg Ebbas vurpa, men det ordnade ju upp sig bra efter omständigheterna. Sedan tog Nawar och jag en sväng på Söder, kollade i färgbutiken och på Herr Judits, tog en kaffe på Café och spelade dart på gamla Marie Laveau som bytt namn till Troll och blivit sportbar.

På kvällen öppnade vi en flaska champagne och åt godis, sedan lagade vi ett långkok som fick bli tacos. En väldigt mysig och inte jättetraditionell alla hjärtans dag.

På söndagen vaknade vi till sol, sol, sol. Finns det något bättre än den spirande känslan av att ljuset är på väg tillbaka? Jag förstår att alla inte känner likadant, men inom mig pirrar det i alla fall!

Kaffe, tidning och OS – en perfekt start på dagen! Varsågoda att beundra vår temporära tv-lösning på en stol förresten. Den lär nog dessvärre vara kvar tills vi flyttar…

Efter en lugn start på dagen gav vi oss iväg för att sällskapa på en husvisning. Mäklaren beskrev huset som att det var i 95 procent renoveringsbehov, vilket nog stämde väl, de 5 procenten som faktiskt var okej var en diskmaskin och en värmepanna. På vägen hem till Hornstull igen promenerade jag förbi några snygga, grafiska fönster och sedan var det slut på bilder från den helgen.

Som tur var gick veckan snabbt och det blev fredag igen. Solen strålade när jag promenerade till jobbet längs Skeppsbron.

Svanarna var på plats och hade morgonmöte.

Utanför bankens lokaler hänger dessa lyktor som jag länge tänkt på som några muskulösa tomtar, men som efter lite djupare efterforskning visade sig vara kobolder. Det är ett slags underjordiska väsen från tysk mytologi som förknippas med gruvdrift, vilket känns logiskt med tanke på att huset tidigare tillhört Jernkontoret. Dagens Stockholmstrivia.

Jag hade sparat en bild på en fin färgkombination som jag inspirerades av på morgonen när jag klädde på mig. Ljusblå kjol i ull, rosa skjorta och klarröd polo.

Efter jobbdagens slut gick jag i ovan nämnda outfit till Vasateatern för att lyssna på Jens Lekman.

Han spelade låtar från sitt senaste album Songs for Other People’s Weddings som också blivit en roman. På scenen fanns även en tvåhövdad basist (kavajen med dockan åkte dock av efter en stund) och den ljuvligt excentriska tourmanagern läste stycken högt ur boken.

Jag tyckte mycket om upplägget på konserten med en första del som var tematisk kring albumet och så en andra del fylld av alla tidigare hits. Stort plus också för Vasateatern som är en väldigt trevlig konsertlokal, lagom intim och fin.

Efter konserten köpte vi varsin T-shirt och sedan åkte vi till hotell Mornington där jag bokat in oss på staycation.

Efter en god natts sömn och en stor hotellfrukost låg vi i sängen i morgonrock och kollade på OS. Det utgör tydligen en stor del av mina februarihelger inser jag, men kanske är det just det som är min typ av vintersport: sådan som andra utför. Tur att mästerskapen är slut nu så att det blir bättring…

Eller ja, nu börjar ju fotbollssäsongen så nog finns det mer sport att se. Efter att vi checkat ut och tagit en liten sväng på stan åkte vi hem och tittade på IFK Norrköpings premiär i Svenska cupen och lagade fried rice.

Sedan gick vi till Volta på 30-årsfest för vår kompis Frida. Kul!

I morse var vi uppe och tvättade och gissa vad? Kollade på OS såklart. Det var svårt att inte bli rörd över Ebbas revansch i femmilen.

När tvätten var klar traskade jag ut i solen och över Västerbron, hela vägen till DN-skrapan där jag mötte upp min kompis Isabella.

Där tog vi hissen allra högst upp till Oscar Anderssons utställning Tower of Now som visades över helgen.

Sedan promenerade vi tillbaka över Västerbron. Planen var att fika semlor på Svedjan men det var en enorm kö utanför så vi gick till Mellqvist istället och diskuterade performativt leverne, ungdomstrender och ost, bland mycket annat.

Lagom till att solen började gå ner gick jag hem rundade av februarihelgen med en adminkväll där det bokades påskbiljetter till Gotland, betalades räkningar och togs in offerter på golvslip.

Nu väntar en ny vecka och i Stockholm tycks det vara sportlovsvecka. För mig blir det inget lov tyvärr, men med största sannolikhet lite sport i alla fall. Vi hörs!