Elva förlorade auktioner

Mina 34 kvadrat är relativt välfyllda, ändå kan jag inte låta bli att då och då ha span på auktionshusen. Ett potentiellt fynd kan plötsligt dyka upp inom räckhåll och då gäller det att vara redo. Det har blivit en del fynd genom åren, men desto oftare har jag sett drömföremål skena iväg i pris och gå till någon annan. Här är elva fina saker jag budat på, men förlorat, genom åren.

golvlampa golvlampa

Min senaste förlust var den här golvlampan i krom. Jag la det första budet på 100 kr förra veckan och följde budgivningen en stund innan jag lät den gå. Det jag fastnade för främst var nog enkelheten, de rena linjerna och den avskalade designen. Men jag har ingen exakt plats för den här hemma så då fick det vara.

bokhylla bokhylla

Hyllsystemet Prydno har jag sprungit på ett par gånger och det är något med det som jag gillar väldigt mycket. Den dagen jag flyttar till något större så står en rejäl bokhylla i alla fall på önskelistan. Här budade jag för framtida Julia men kände att det var lite opraktiskt om jag faktiskt hade vunnit.

serveringsvagn serveringsvagn

Den här serveringsvagnen i furu fastnade jag verkligen för. Jag tycker den har något lekfullt och fulsnyggt över sig och var otroligt sugen på att plocka hem den. Sedan kom jag på att jag varken har plats i lägenheten eller förrådet så nu rullar den förhoppningsvis fram hemma hos någon annan istället.

vindruvor vindruvor

Ett föremål som jag absolut hade plats för var dessa vindruvsklasar i sten. Det känns som en sådan sak ens framtida barnbarn skulle leka med när de hälsar på hos tant Julia… Kanske underskattade jag andras förkärlek till krimskrams för jag var säker på att dessa skulle gå hyfsat billigt, men icke. En dryg tusenlapp landade de på.

stolar stolar

De här fyra stolarna i flätat läder hade ett utropspris på 800 kr men slutade efter en lång budgivning på 6000 kr. Jag var och tittade på dem på auktionshuset och de var verkligen jättefina men en tuff budgivning att vinna. Det märks generellt att det är fler som budar nu och många är beredda att betala mycket, något som är både kul (heja auktion och andra hands-köp) men gör det lite svårare att fynda numera.

klocka klocka

Något jag gärna tittar på på auktion är klockor. Under åren har jag köpt två stycken som jag gillar väldigt mycket. Det här armbandsuret från Tissot daterat till 1940-tal hade kunnat vara en kandidat till samlingen.

bokhylla bokhylla

Innan jag flyttade till min nuvarande lägenhet bodde jag lite större och då budade jag på en bokhylla från 50-talet med inbyggd skrivbordsskiva. Det är ju något härligt med dessa superpraktiska möbler fulla av lådor, skåp och hyllplan, redo att ta hand om alla ens behov.

rotting rotting

I samma veva, när jag fortfarande hade balkong och mer än ett rum och kök, så passade jag på att buda på den här gruppen i rotting. Jag undrar fortfarande var jag hade tänkt göra av den… Även om den är fin så är jag rätt lättad över att den inte står inklämd i mitt förråd nu.

bordslampa bordslampa

Den här karamellen till bordslampa var jag väldigt sugen på att vinna. Det är nog ett av få objekt som jag ångrar att jag inte följde med längre i budgivningen på, men det är lätt att vara efterklok. Jag tror jag kommer snubbla över någon annan härlig lampa inom kort.

arkivskåp arkivskåp

De här arkivskåpen i ek tycker jag hade varit fina som förvaring i en hall eller kanske som sängbord. Allt med mycket lådor som slukar saker är ju kul, även om dessa till sist fick flytta hem till någon annan.

brevpress brevpress

Mitt sista icke-köp är den här brevpressen i form av en tax. Den tillhör verkligen typen av objekt som får mig att säga ”den har nåt!” men var den värd över 1100 kr? Nja, kanske inte ändå. Inte för mig i alla fall.

Vill ni läsa om mer lyckade auktionsköp och få en guide till hur man gör så har jag skrivit ett blogginlägg om det tidigare. Ni hittar det här!

Konsten att sy en hissgardin

hissgardin

När det gäller inredning tänker jag att jag förespråkar metoden skynda långsamt. Men ibland går det nog faktiskt lite för långsamt. För efter ett och ett halvt år utan gardiner och med uppvaknanden i ett rum som badar i ljus klockan fem på morgonen under sommarhalvåret så var det verkligen hög tid att ta tag i situationen. Först tänkte jag mig en lösning i form av mörkläggningsgardiner på stång, men efter att ha kollat på olika alternativ utan att fastna för något så kom jag på att jag ville ha en hissgardin. En lätt och luftig som kan fungera både som rullgardin om natten och inramning av fönstret på dagen. Perfekt! Efter ytterligare lite research och mätande av fönstret insåg jag att jag skulle bli tvungen att specialbeställa en. Eller ta saken i egna händer och göra den själv. Hur svårt kan det vara? tänkte jag. Inte så svårt skulle det visa sig. Inte jättekul heller. Men helt klart överkomligt och tre kvällar senare var jag klar.

hissgardin

Jag valde att sy min hissgardin i ett dubbelt linnetyg för att dämpa ljuset mer. Det blir dock inte beckmörkt men tillräckligt för att jag ska sova bättre. Jag mätte upp fönstret och la till sömsmån på alla kanter, sicksackade, fållade och vände rätt. Sedan sydde jag fem kanaler. Två bredare i över- och underkant för att få plats med en 3,5 cm bred trälist och tre smalare med jämna mellanrum mitt på gardinen med plats för en 1 cm bred rundstav.

hissgardin

Sedan petade jag in listerna som jag sågat till i rätt längd och sydde igen kanalöppningarna för hand. På baksidan sydde jag dit 15 stycken öljetter. Tre på varje kanal, en i mitten, en till höger och en till vänster. I de tre nedersta öljetterna knöt jag fast ett persiennsnöre som sedan fick löpa genom de resterande öljetterna hela vägen upp och så samlade jag alla tre snören i en öljett längst ut i överkanten. Jag förstår om min förklaring känns lite knixig, men den här bilden kanske kan hjälpa till att förtydliga.

hissgardin

Till sist skruvade jag i tre skruvöglor rakt genom tyget högst upp och in i den övre trälisten. Sedan slog jag i tre spikar ovanför fönstret som jag hängde upp hela gardinen på. Själva persiennsnöret fäste jag på två enkla spikar vid sidan av fönstret. Jag tycker det blir finare än sådana plastfästen som finns.

hissgardin

Och så här blev resultatet! Här är gardinen hissad halvvägs, men den går såklart att skjutsa hela vägen upp om man önskar. I och med att den bara är upphängd på spikar så kan jag lätt plocka ner den under vintertid om jag vill, eller kanske sy en till i något färgglatt tyg att variera med efter säsong. Vi får väl se om det dröjer ett och ett halvt år till dess eller om jag skyndar lite mindre långsamt framöver.

Ett soligt & rutigt köksgolv

Ända sedan jag flyttade in i min lägenhet i november 2019 har jag varit fast besluten om att jag skulle byta ut golvet i det kombinerade köket och hallen. Där låg ett ljust laminatgolv med en del fula märken och skav och det var också på väg att börja lossna av sig själv. Min första förhoppning var att hitta ett otroligt trägolv därunder, men när jag lirkade upp en av bitarna under kylskåpet hittade jag bara en brun linoleummatta. Så jag började fundera på vilken slags golv jag ville ha och startade ett månadssparande dedikerat till köksgolvet.

rutigt köksgolv

Ganska snabbt kom jag fram till att jag ville ha något med färg och som känns ”lite kul” (väldigt typiskt mig). Eftersom köket och hallen är ett ganska litet rum på ungefär åtta kvadratmeter och det stora rummet i lägenheten har en fin fiskbensparkett så ville jag hitta något som bryter av lite. Något som kontrasterar mer än vad ett annat trägolv skulle göra och som dessutom fungerar bra när jag tappar grejer i min matlagning eller kommer in med leriga skor på hösten.

Efter ett år av velande och sparande (förlåt, men kan vi normalisera det lite att det kostar en massa pengar att renovera och måla om och bygga nytt, även i bloggvärlden?) landade jag i ett rutigt golv med linoleumplattor. Det kändes som ett bra val pga svanenmärkt, slittåligt, prisvärt och såklart: kul, men också lite klassiskt. Så i december travade jag iväg till golvbutiken för att göra min beställning, bara för att få höra att det rödvitrutiga golvet jag bestämt mig för inte skulle komma förrän i april. Så jag väntade och väntade och när det äntligen blev april hörde jag av mig igen. Jag fick ett mycket trevligt bemötande men också en tråkig nyhet, det hade blivit något fel i produktionen och nästa batch skulle inte komma förrän i augusti. Där någonstans tog mitt tålamod slut, så jag frågade om det fanns några andra färger tillgängliga nu direkt och valde vita och lejongula plattor istället.

rutigt köksgolv

I tisdags släppte jag in golvläggaren och flydde sedan in till kontoret. När jag sedan kom hem på kvällen och klev in genom ytterdörren ska jag erkänna att jag mumlade ett halvförskräckt ”oj”. Det var som att kliva in i ett nytt rum. Men med alla saker på rätt plats igen och några timmars invänjning så kändes det precis så kul och härligt som jag hoppats. Så numera har jag ett otroligt soligt golv i mitt kök.

rutigt köksgolv

Igår blev det invigning med matchande orangevin och två vänner på besök. Och om inte alltför länge hoppas jag att jag kan fylla det med dansande fötter och en massa folk på en ordentlig hemmafest. Det tycker jag faktiskt att både jag och golvet förtjänar.

Furu forever – ett lyckat auktionsköp

soffbord soffbord

Här om veckan satt jag och scrollade igenom min favoritauktionssida, så som jag har för vana att göra med jämna mellanrum, när jag plötsligt fick syn på ett knubbigt soffbord i massiv furu. Kolla på mig! skrek det och jag klickade snabbt på länken. Jag hade varit lite sugen på ett nytt soffbord ett tag, men inte vetat riktigt vad jag velat ha, inte förrän jag såg det rakt framför mig. Raskt la jag ett bud på utgångspriset som var 100 kronor och sedan väntade jag. Självklart var jag övertygad om att någon skulle buda över, furu känns ju som något av en hype just nu, men inga fler bud trillade in och sex dagar senare hade jag vunnit det för det totala priset av 183 kr. Som hittat!

soffbord soffbord

Så här ser det ut när det kommit på plats hemma hos mig ett par dagar senare. Ytan är lite sliten och jag funderar på att slipa och lacka om det på sikt, men jag tror jag väntar med det till 2021. Något säger mig att jag lär ha lite tid över även då… Jag är i alla fall mycket nöjd med mitt köp, det är så kul att man fortfarande kan fynda på auktionssiterna om man har lite tur. Dessutom är det mycket bekvämare att ha fötterna på när jag börjar bli trött framåt eftermiddagen på hemmakontoret, jämfört med glasbordet jag hade tidigare. Bara en sådan sak, fem av fem poäng!

En rundtur i mitt badrum

Jag gör inget annat än är hemma just nu. Det är väl bra förvisso, det är ju det man ska vara, men livet i stort bjuder inte på så mycket innehåll dessa dagar. Bortsett från någon timmes promenad och när jag är i mataffären tillbringar jag alla dygnets timmar ensam på mina 34 kvadrat. Tänk om jag vetat det för ett år sedan när jag flyttade in? Hur mycket tid jag skulle lägga på att vara hemma under 2020. Vilken tur att jag inte visste. Och vilken tur att jag har ett hem att trivas i, jag är så tacksam över det.

Alla timmar här hemma gjorde mig uppmärksam på att jag faktiskt inte visat upp hela mitt boende här i bloggen. Inte för att jag vet om det är särskilt intressant att kika in i andras badrum, men i brist på annat att prata om tänker jag att vi får jobba med extremt närproducerat content och ta oss en titt.

mitt badrum

Att fota små rum är ju inte det enklaste. Det är så många vinklar och vrår som ska in i samma bild, men det här är ungefär vad som möter en när man kliver in. Rakt fram en helt vanlig toalett, i hörnet en dusch och i andra hörnet, med kortsidan mot väggen dörren sitter på, en liten tvättmaskin.

mitt badrum

Handdukarna hänger på en handdukstork så att de är perfekt varma när jag kliver ur duschen. Den får absolut extraknäcka som torkställning också när jag kört en tvätt. Mitt solgula duschdraperi har jag köpt på Åhléns. Det är rätt tjockt och ”tygigt” vilket är bra eftersom det hänger rakt ner och absolut inte slickar sig mot benen. Finns det något mer stressande än när draperiet kommer fladdrandes mot ens blöta vad och klibbar sig fast? Hu!

Tavlan till höger i bild är en poster köpt av Nacho Tatjer som jag ramat in och hängt upp med en självhäftande krok anpassad för kakel. Jag hade en till tavla uppsatt med samma typ av krok men den föll ner och gick i tusen bitar en dag när jag duschade. Jag fick således Gollum-krypa ut ur duschen över glassplitter med noll värdighet i behåll. Den här kroken har dock suttit som berget i ett år så jag håller tummarna för att den fortsätter göra det.

mitt badrum

Mellan duschväggen i glas och den lilla tvättmaskinen som löser alla mina strumpkriser så står förvaringsmöbeln Componibili från Kartell. Den köpte jag på Blocket efter att ha konstaterat att den passar perfekt in i det lilla utrymmet och den sväljer alla sprayflaskor, plattänger och necessärer.

mitt badrum

Ovanpå den står en spegel från IKEA och en second hand-fyndad vas med lite torkade blommor eftersom det inte finns något fönster med naturligt ljus som får växter att överleva här inne. Här står också mina två favoritparfymer, eller ska vi säga ~signaturdofter~? Skoja. Först ut 1996 från Byredo som luktar svartpeppar, läder, viol, patchouli och vanilj. Sedan min favorit som jag haft sedan i våras, Snickarboden, från den lilla ateljén 109 Perfumes. Som ni hör på namnet så luktar den trä av olika slag. Det låter kanske basic men den är helt otrolig, gillar den så mycket!

mitt badrum

Till vänster när man kliver in sitter handfatet och under det en simpel kommod från IKEA. Badrummet är i grunden väldigt enkelt med vitt kakel och grå klinkers på golvet, en tacksam bas att inreda med. Men det är någonting med att man känner sig gammal när man ”piffar till” badrummet efter säsong, ställer in en ny handtvål, byter färg på matta, draperi och handdukar osv. Det är så sjukt vuxet och nu är jag tydligen en sån som gör sånt. Hjälp.

mitt badrum

I skåpet ovanför spegeln står allt sådant som jag använder varje dag. Hudvårdsprodukter, små handdukar att torka ansiktet med, tandborste, smink och sånt. Vore det förresten mer intressant att kika in i det här skåpet och typ prata hudvårdsrutin? Jag kan själv tycka att sånt är kul i perioder och snöa in mig ett tag för att sedan inte orka läsa om en enda kräm till. Hur känner ni?

Nu är badrumsturen slut och jag ska in i nämnda rum för att göra mig redo för natten. Vi hörs snart igen!

Ett citrongult skåp

skåp
För några veckor sedan berättade jag att jag hade köpt ett nytt skåp till mitt hem. Det var lite av ett renoveringsobjekt och nu har jag fixat klart!
 
skåp
 
skåp
Så här såg det ut på bilderna när jag köpte det från Refurn. Slitet ytskikt och ett ickefungerande lås utan nyckel, men en fin form, bra storlek och ett rimligt pris – så jag slog till.
 
skåp
Det mest tidskrävande och tråkigaste arbetet var att slipa skåpet. Eftersom jag bor i en etta innebar det också att jag fyllde hela min lägenhet med ett tunt lager av slipdamm… Hade skåpet inte varit så tungt hade jag nog tagit ut det på gården för att slipa av det, men nu fick jag hålla mig inomhus. Jag räknade till tre olika färger som det tidigare varit målat i. Ändå fint att tänka på att samma möbel sett olika ut och förmodligen också stått i olika hem innan den hamnade hemma hos mig.
 
skåp
Sedan var det dags att måla! Jag valde en halvblank färg i nyansen Toddy från Alcro, som är milt gul, lite som insidan av en citron. Totalt gjorde jag fyra strykningar över hela skåpet. Till sist skruvade jag dit ett magnetlås från Clas Ohlson som fick ersätta det icke-fungerande nyckellåset.
 
skåp
Och så här blev det färdiga resultatet! En fin liten färgklick som rymmer alltifrån pussel, vaser och ljusstakar till en liten samling vin. Nu får vi se vilket projekt som blir nästa hemmafix…

En handmålad taklampa

Ända sedan jag flyttade in i min lägenhet har jag gått och klurat på vilken taklampa jag ska ha i det stora rummet. Jag har hårdbevakat alla auktionssiter och hittat några fina, men alldeles för dyra varianter, fast kanske allra mest sådana som inte passar alls. Lampor är svårt! Så jakten får fortsätta ett tag till, men som en temporär lösning kom jag på att jag kunde göra en egen lampa. När jag hjälpte min kompis Madde att flytta förförra helgen hade hon nämligen en stor risbollslampa som hon skulle göra sig av med. Den tog jag hand om och gick loss på med färg för några dagar sedan.
 
Handmålad taklampa
I min pyssellåda (ytterst viktigt att ha en sådan om du frågar mig) hittade jag ett gäng gamla akvarellfärger som fick duga. Och ja, jag skapar helst med nattskjortan på som ni ser…
 
Handmålad taklampa
Jag vecklade upp rislampan och ställde den i en skål för stadga så att det skulle bli enklare att måla. Sedan drog jag några snabba teststreck på ett papper innan jag insåg att det var lönlöst och bättre att bara köra på fri hand direkt. Det blev ett gäng mjuka, organiska figurer i fyra grundfärger: blå, gul, röd och svart. Irriterande nog flöt färgen ut lite märkligt i skarvarna på lampan men allt kan ju inte bli perfekt, hehe.
 
Handmålad taklampa
Först hade jag tänkt fylla i formerna med färg men sedan landade jag i att jag ville hålla det lite enklare. Kanske ändrar jag mig om några veckor och fyller i dem då… Så här ser i alla fall lampan ut från min sängvy.
 
Handmålad taklampa
Och så här ser den ut från andra hållet. Stor, mjuk, snäll och färgglad på ett sätt som jag verkligen gillar. Dessutom till ett pris av noll kronor. Svårt att hitta en bättre temporär lampa kan jag känna!
 

34 kvm på söder

Jag tänkte visa några bilder från mitt hem, men först vill jag fastslå två insikter:
1. Det är skönt att bo mindre. Att flytta från 52 till 34 kvadratmeter trodde jag skulle bli klurigt men så insåg jag att jag aldrig var i mitt vardagsrum när jag var hemma själv. Jag satt alltid vid köksbordet eller hängde i sovrummet. Och nu när jag har ett stort rum istället för två så använder jag det mycket bättre och sitter, konstigt nog, i soffan tio gånger oftare. Dessutom går det snabbare att städa och är lättare att hålla ordning. Kanske för att jag inte kan ha lika mycket saker. Och att ha färre saker är också skönt (hm, var det här en insikt till?).

2. Jag älskar gamla saker. När jag tittar på bilderna inser jag att majoriteten av mina möbler är köpta på auktion och loppis eller ärvda. Det är något som gör att jag trivs bättre i deras sällskap. De har levt och känns därför mänskligare på något vis. Dessutom får slumpen vara med och styra inredningen och då har jag insett att jag tycker det blir mer intressant. För förmodligen hade jag inte valt exakt alla dessa saker själv om jag köpt dem helt nya i en katalog, men nu har de liksom placerats framför mig på olika sätt och i varje föremål har det funnits något jag fastnat för och kommit att älska.

 
Kanske är dessa insikter bara en återspegling av tiden vi lever i? Det downsizeas och återvinns och klimatmanifesteras runt om oss och såklart påverkas även jag. Men just nu känns de väldigt mycket som en sanning för mig. Jag har bott i mitt hem i två och en halv månad och jag trivs så bra redan, mycket på grund av sakerna ovan. Nåväl, nu får ni följa med på en rundtur.
 
34 kvm på Söder
Hej och välkomna tre våningar upp med utsikt över Skånegläntan. Jag längtar tills träden blir gröna här utanför, hoppas det inte händer för tidigt bara, vill gärna ha lite snö först.
 
34 kvm på Söder
Det jag tänkte visa idag är mitt stora rum som utgör merparten av lägenheten. Köket, hallen och badrummet tar vi någon annan gång i framtiden. De flesta möblerna ni ser är sådant som har fått följa med från mitt förra boende. Sittpallen i sammet och bordet i glas och mässing är båda auktionsfynd. Soffan är Stocksund från Ikea och röllakanmattan ett mycket bra loppisköp.
 
34 kvm på Söder

Väggarna valde jag att måla om i oktober, precis innan jag flyttade in. De fick färgen Krita från Alcro och så sparade jag en tom bård i vitt ca 30 cm upp mot taket (det syns på en bild längre ner). För några veckor sedan vågade jag mig också på att slå de första spikhålen i väggarna. Över soffan hänger en trio tavlor. Den till vänster är en litografi av Yrjö Edelman som blev känd för att måla skrynkliga pappersmotiv helt fotorealistiskt. Överst till höger sitter en enkel krokiskiss som min vän Madeleine har gjort och under den en tavla i en färgställning jag älskar som jag ärvt av min mormor.
 
34 kvm på Söder
En bit från soffan och in mot nästa vägg finns min sänghörna. Den delas av av tre hyllor/skåp från Montana som jag köpt på auktion.
 
34 kvm på Söder
Jag har fyllt dem till bredden med böcker men borde kanske rensa lite för att få ett lugnare intryck. Så svårt att göra sig av med böcker bara, tur att högen där ovanpå mestadels är sådant jag lånat från biblioteket.
 
34 kvm på Söder
Min danska porslinshund Larsen har givetvis fått följa med i flytten och står och spanar med dum blick på en av hyllorna.
 
34 kvm på Söder
Här sover alltså jag. I en 1,40-säng med överkast från Ikea och loppisfyndad sänglampa. Det är lite tomt på väggen ovanför och jag är sugen på någon slags… bonad här. Gärna en riktigt stor. Måste bara hitta den perfekta.
 
34 kvm på Söder

Mellan sängen och dörren mot köket och hallen står ett massivt träskåp. Det var en gång min gammelmormors och stod på min mormors torp utanför Finspång. När torpet såldes i somras frågade jag om jag fick ta över skåpet och det baxades hem och upp till Stockholm. Det sväljer en stor del av mina kläder och jag gillar det så mycket. Även stolen kommer från mitt mormors torp och får ta hand om mina spontana klädhögar.
 
34 kvm på Söder
Resten av mina kläder bor i en liten klädkammare som ligger i ett hörn, mittemot sängen kan man säga. Utanför den står en sockerlåda på högkant som gömmer min router och även agerar hylla för min högtalare. 
 
34 kvm på Söder
Eftersom mitt kök är för litet för att rymma en matplats finns den också här. Stolarna och bordet är danskt 50-tal och köpta på auktion. Jag hade de även i min förra lägenhet men tycker nästan att de kommer mer till sin rätt här.
 
34 kvm på Söder
Tavlan är målad av Håkan Thorsén och jag köpte den för att jag fastnade för färgerna och det abstrakta naturmotivet. Hm, ser nu att en stickling smitit iväg och landat på mattan… Hittar ni den?
 
34 kvm på Söder
Till vänster om matgruppen står min drinkvagn i rotting inklusive en liten samling av djurformade öppnare. Av den halvhjärtade staplingen att döma borde jag nog ha fest snart och tömma baren lite…
 
34 kvm på Söder
Tillbaka mot fönstret igen hittar vi den här hörnan. Jag sa tidigare att jag blivit bättre på att ta tillvara på hela lägenheten och alla möbler, men den här stolen är jag faktiskt lite dålig på att sitta i. Kanske får det vara okej att den bara står här och är snygg ändå. Filten som ligger i är från Arkets samarbete med Linnea Andersson och kudden och tidningsstället är ett loppisfynd.
 
34 kvm på Söder
Det här hörnet är nog det jag gillar minst just nu. Skåpet från Ikea vill jag byta ut på sikt men vet inte riktigt mot vad. Spegeln tycker jag är fin men rent stilmässigt känns det inte som den passar, så där letar jag också efter att något annat att fastna för (om någon av er är sugna på att ta över den så hojta). Däremot älskar jag den gigantiska gulrosa vasen från Motel a Miio och den knäppa knallgröna lampan som var min mormors. Som godis i inredningsform.
 

34 kvm på Söder

Och ett halvt varv till så är vi tillbaka där vi började. Hoppas ni gillade att få se lite hur jag bor!

Ett universum på trettiofyra kvadrat

Hallandsgatan
 
Nu är det en månad sedan jag skrev på papperena till lägenheten. Och det är lite mer än en månad kvar tills jag får flytta in. Jag befinner mig i det lugna mellanrummet före flyttkaos och efter bankförhandlingar. Sakta men säkert växer min anslagstavla på Pinterest fram. Jag granskar alla golv jag står på, skulle det här funka i köket kanske, eller vill jag ha något mjukare? Jag funderar på hur mina 52 kvadrat ska bli till 34. Var alla saker ska ta vägen, hur det kommer vara att ha ett stort rum istället för två och väljer att se det som något fint. Hur den lilla lägenheten ska bli mitt hem. Mitt mitt mitt, hundra procent jag.
 
Jag vill göra den till ett universum där varenda sak betyder något, men där det fortfarande finns en enhetlig känsla. Där mitt favoritporslin står i skåpen, böckerna trängs på hyllorna och tavlorna klättrar på väggarna. Med utsikt över trädtopparna och en lagom knarrig fiskbensparkett under fötterna. Jag vill behålla mina favoritsaker och byta ut några som passar bättre där jag bor nu. Jag vill ha mer gammalt än nytt. Föremål med historia, som kan knytas till mig och den jag är.
 
På visningen och i prospektet var lägenheten sparsmakat inredd, näst intill sorglig. Men där bakom finns en grund jag förälskade mig i. Ett vackert golv, små välbevarade detaljer och en rymlighet. Ett lite halvknepigt kök som jag klurar på hur jag ska få till på bästa vis. Ett fräsch och relativt nytt badrum. En liten klädkammare som slukar saker. Jag tittar om och om på bilderna och försöker placera in mina saker där istället. Det är svårt, kanske krävs det att man flyttar in på riktigt för att verkligen kunna bestämma hur det ska bli. Oavsett så tror jag att det kommer bli bra i mitt lilla universum.
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan
 
Hallandsgatan

Höst på Hallandsgatan

Hallandsgatan
 
Jag kommer hem från en av mina semesterresor och möts av ett brev på dörrmattan. En uppsägning av mitt hyreskontrakt. Jag vet ju att det ska komma förr eller senare, kontraktet jag haft har inte varit något förstahands utan ett så kallat evakueringskontrakt. Ett tidsbegränsat kontrakt där hyresvärden kan kräva att jag flyttar om de behöver min lägenhet när de renoverar någon av sina andra fastigheter. Och nu är min tid ute, åren i lägenheten i Skärmarbrink är slut.
 
Självklart har jag förberett mig. Vetat att den här dagen ska komma. Ihärdigt sparat varje månad för att lägga grunden till en kontantinsats och låtit pengarna växa i fonder år efter år. Men trots att man drömmer och planerar så blir det ändå så overkligt på riktigt. Jaha, det är NU jag ska ta klivet in på Stockholms bostadsmarknad, belåna mig upp till öronen och följa ränteutvecklingen, precis som de flesta andra jag känner som bott här ett tag. Hade det funnits hyresrätter att välja på hade jag gärna bott i dem, men min kötid räcker knappast till. Jag har aldrig älskat tanken på att göra någon karriär på bostadsmarknaden, däremot har jag längtat efter ett ställe där jag kan få stanna så länge som jag själv bestämmer. Där jag kan tillåta mig att göra det lite extra fint därför att det är en investering för mig själv. Mitt hem.
 
Så under våren och sommaren har jag varvat Hemnet. Pratat med mäklare och sprungit på lägenhetsvisningar. Högen med prospekt på diskbänken har vuxit sig större för varje helg och jag räknar till närmare 70 olika visningar och hundratals fler som har granskats, övervägts och sållats bort. Det har varit utdragna budgivningar, envisa säljare, processer som aldrig gått i lås. En emotionell bergodalbana där jag kämpat för att inte drömma för mycket och flytta in mentalt, samtidigt som jag är på väg att göra det största köpet i mitt liv.
 
Hallandsgatan
 
Jag har gjort som alla sagt och skrivit priolistor på det som är viktigt och sen har jag frångått dem. För någonstans finns det en gräns för hur rationell jag kan vara och plötsligt kände jag bara: nej men är det någon gång i livet som jag ska bo lite mindre och centralt så är det ju nu, en större lägenhet utanför stan kommer jag kunna ha sen, jag använder ju knappt vardagsrummet i min tvåa när jag är hemma själv om vardagarna och kanske är det bra med lite mindre yta så jag gör mig av med en del saker. Sagt och gjort, jag gick och kollade på den där lägenheten som jag avfärdat tidigare och plötsligt kändes något oerhört rätt i magen. Den är inte perfekt men den har potential, den är fin och jag tror jag kan göra den till min.
 
Det är torsdag, ett par veckor efter att brevet landat på min dörrmatta, och jag går omkring i min lägenhet. Trampar cirklar av nervositet, väntar på ett okej från säljaren, ett okej från banken och så till sist kommer det. Jag går sträckan mellan Skärmarbrink och Skanstull snabbare än jag någonsin gjort förut, eftersvettas på mäklarkontoret när jag skriver på papper efter papper och plötsligt är det klart. Jakten är över, hemmet är mitt. I oktober börjar nästa kapitel: Höst på Hallandsgatan och jag är så overkligt, orimligt, oerhört glad!
 
Självklart kommer det bli lite mer lägenhetsprat här framöver. Inredningstankar och smårenoveringar och så klart en massa bilder också. Jag hoppas ni kommer gilla det! Men först ska jag pusta ut och fira. Och så ska jag radera Hemnet-appen.