sy – Julia Eriksson

Julia syr: byxor med fransar

Nämen hej, vad har vi här om inte ett stycke byxa med frans! Ända sedan jag skrev ett inlägg i höstas om stil har jag haft en vision om att jag skulle fixa en franskant på ett par av mina byxor och för någon helg sedan kom jag äntligen till skott.

Projektet inleddes med att jag kilade förbi Tygverket och köpte en meter svart frans i längden tolv centimeter. Eller, först letade jag en god stund innan jag bad expediten om hjälp och blev pekad i riktning mot hörnan för möbeltapetsering där det fanns ett helt skåp av fransar. Det är ändå kul att tänka att jag stilmässigt är lite som en sån där gammal rokoko-fåtölj i röd sammet.

Sedan var det bara att traska hem och plocka fram symaskinen och ett par gamla byxor. Just de här kommer från H&M från början men köptes via Sellpy för något år sedan. Jag tycker de är fina med den lilla slitsen men har alltid irriterat mig på att de är för croppade och något korta på mig. Alltså kändes det som en perfekt byxa att addera en lång frans på. Att mäta, nåla och sy fast med raksöm tog ungefär åtta minuter vilket kändes som en lagom insats rent tidsmässigt.

Nu har de seglat upp på listan som en av mina favoritbyxor och jag är otroligt nöjd med mitt garderobstillskott som känns väldigt mycket jag. Så här på vintern har jag tunna strumpor under och boots till, men framåt vår och sommar tänker jag att de blir fina till sandaler eller en liten klack. Ser ni någon som rasslar fram på stan och svänger lite extra på fötterna för full effekt så är det förmodligen bara jag och mina fransar.

Brödbakning och broderi – 6 kreativa områden för 2023

Nytt år, nytt kli i fingrarna. Januari har bara börjat och plötsligt vaknar jag upp med en stark känsla av att det är dags för förändring, eller ja, i alla fall att byta ut soffkuddarna. Lika mycket som jag irriterar mig på den där konstant jagande känslan efter nytt, nytt, nytt så försöker jag att omfamna den och styra om den. För det finns ju ändå något i energin och det handlingskraftiga i att göra om. Att skapa. Den kanske bara behöver fokuseras på rätt områden. Här är några saker jag känner mig sugen på att göra nu.

Lära mig virka. Senast jag virkade gick jag i högstadiet och då gjorde jag en väska som blev ganska ful. Nu är jag sugen på att uppdatera kunskaperna och försöka igen. Helst hade jag velat göra en fin väska den här gången. Kanske i stil med den ljusblå Pradaväskan eller någon annan enklare påsmodell. Jag tycker också att det är väldigt fint med en virkad tröja, men det känns som en del av fortsättningskursen.

Börja sy igen. Jag har haft faser då jag sytt ganska mycket, men nu var det ett tag sedan sist. Det första jag är sugen på att göra är att köpa någon meter med fransar och sy fast i änden på ett par croppade byxor som jag har. Snabbt och lätt. Sedan vill jag kanske fortsätta och sy någon enklare typ av förklädesklänning. Eller så plockar jag fram min sybok och gör något ur den.

Baka bröd. Att hålla på med surdeg och köksvågar känns som ett deltidsjobb som jag inte är redo för ännu (och tvivlar på att jag någonsin kommer att bli). Men att baka en vanlig hederlig limpa, ett gäng frallor eller bara ett enkelt kastrullbröd känns ju som en rimlig sak att göra. Och gott dessutom. I december bakade jag vört för första gången och det var väldigt trevligt och inte särskilt svårt, så nu får det bli mer av den varan. Har ni något gott och enkelt recept på lager så får ni gärna tipsa!

Plantera om växter. Mina stackars krukväxter blir inte direkt bortskämda med kärlek. Visst, jag vattnar dem ganska ofta och regelbundet, men jag är alldeles för dålig på att klippa ner, ta skott och plantera om. Tydligen ska februari vara en bra månad för sådant, så jag tänker att jag väntar med det till dess och så ägnar jag den närmsta tiden åt att leta större krukor att flytta över dem till. Jag ska också komma ihåg att inte göra samma misstag som sist när jag i ett ögonblick av oerhörd omsorg gav mina växter både ny jord och extra växtnäring på samma gång och därmed gödnings-chockade dem så att hälften dog…

Åka iväg och skriva. Den här terminen går min skrivkurs över i en fas då vi fokuserar mer på ett eget större projekt, vilket ska bli väldigt kul. Och nog för att jag trivs med att sitta och skriva på Stockholms olika bibliotek (särskilt Stadsbiblioteket och KB), men det hade varit trevligt att komma iväg på en liten skrivarresa i ny miljö också. En karg skrivarhelg vid havet i februari och kanske något lite längre framåt våren, det drömmer jag om.

Börja brodera. Jag inser nu att hälften av allt jag vill göra innefattar något slags textilarbete, är det en fas? I alla fall så är jag lite sugen på att brodera också. Jag gjorde det ganska mycket som barn och älskade att producera små sydda tavlor. Nu är jag sugen på att brodera på ungefär samma sätt som man telefontecknade en gång i tiden. Små, oklara detaljer och motiv. Ett enstaka ord, ett litet djur. Kanske ska jag göra en soffkudde med små broderier som får växa fram under året? Nästan som en dagbok fast i hantverksform. Eller så gör jag ett gäng små brodyrer på tygservetter att duka med, det känns också kul.

Steg för steg-guide: sy en puffig klänning

I början av förra året upptäckte jag det roliga med att sy och sedan dess har det blivit ett antal plagg, främst klänningar. Jag har sedan tidigare skrivit en halvbra guide kring hur jag gör, men nu när jag sydde min senaste klänning bestämde jag mig för att ta lite fler bilder under processen och försöka förklara ännu lite tydligare hur jag går tillväga. Den här klänningen utgår från en enkel grundmodell med bara raka stycken. Jag var valt att ge den mycket volym i form av två olika vida kjolar som fästs på varandra, den har stora puffiga ärmar samt en lite djupare urringning i ryggen som knyts med ett band.

För att sy den krävs ingen avancerad symaskin, det räcker med raksöm och sicksack. Tyget jag har utgått ifrån är ca 2×2 meter, mitt är i rosa bäckebölja , men valfritt tyg med lite stadga borde gå fint att använda. Du behöver också ca 50 cm resårband. Klänningens modell är ganska rymlig. Jag är 171 cm och oftast en strl S/36 och med måtten nedan blir den något oversize på mig.

Börja med att mäta och klippa ut alla delar av ditt tyg. Totalt ska det bli 9 stycken delar. Här är måtten jag använde mig av:

Bröststycke (1 st): 45 cm brett, 80 cm långt
Övre kjol (2 st): 110 cm bred, 28 cm lång
Undre kjol (2 st): 140 cm bred, 28 cm lång
Ärm (2 st): 60 cm bred, 60 cm lång
Band (2 st): 5 cm brett, 80 cm långt

Kom ihåg att lägga till 1 cm sömsmån på alla bitar.

Börja med bröststycket. Det första vi ska göra är att klippa ut ett hål för huvudet. Jag gjorde min halsringning 15 cm bred, 9 cm djup fram och 18 cm djup bak, så totalt ett hål på 15×27 cm.

Sicksacka kanterna runt hålet. Klipp ett litet hack i varje hörn. Vik in ca 1 cm, pressa med strykjärn, fäst med nålar och sy sedan med raksöm runt hela hålet.

Sicksacka kanterna på bröststycket. Passa också på att sicksacka kanterna på alla dina andra delar utom banden. Det är rätt tråkigt men skönt att ha gjort från början.

Fäst ärmbitarna på bröststycket, räta mot räta med en enkel raksöm. Se till att de hamnar mitt på, lika långt från kanten på varje sida.

Sy ihop ärmarna med raksöm längs deras långsida. Sy också ihop sidorna på bröststycket. Nu har vi helt plötsligt en kort liten tröja. Bra jobbat!

Dags att gå vidare med våra kjolar. Sy ihop de två lika stora kjolbitarna längs kortsidorna så att de blir till en kjol. Gör likadant med de två andra delarna.

Nåla fast den mindre kjolen på bröststycket, räta mot räta. Här krävs det lite tålamod eftersom kjolen är mycket större och du behöver få till jämna små veck så att den faller fint. Jag brukar börja i sidorna, sedan fästa mitten på kjolen mot mitten av bröststycket, 1/4 av kjolen mot 1/4 av bröststycket och så vidare tills jag ser att det blir jämnt. Sy sedan fast kjolen med raksöm.

Första kjoldelen är på plats. Nu gör vi likadant med den andra.

Avsluta med att fålla nederkanten på klänningen med en ca 2 cm bred fåll.

Fålla också ärmarna på klänningen genom att vika in och sy en ca 2 cm bred kanal. Trä sedan ett resårband genom kanalen med hjälp av en säkerhetsnål och dra åt resåren så hårt du önskar för att skapa en ballongeffekt.

(På bilden ovan har jag fuskat lite och fäst ärmarna med en snodd eftersom jag inte hade någon resår tillgänglig i stunden, resultatet ska alltså bli något jämnare.)

Sy banden till ryggen. Börja med att vika in 1 cm på båda långsidorna och pressa med strykjärn. Vik sedan bandet på mitten och pressa med strykjärn igen. Sy en raksöm längs ytterkanten av bandet för att fästa de vikta kanterna. Vik in kortsidorna och fäst med en söm. Sy fast bandet ca 10 cm från botten av urringningen. Knyt en stor rosett.

Avsluta med att klippa bort eventuella lösa trådar. Nu är din klänning klar!

Jag hoppas att du gillar min steg för steg-guide och att den var enkel att förstå! Självklart går det bra att experimentera med måtten och modellen på klänningen. Kanske vill du göra kortare ärmar, en rund halsringning eller bara en lång kjol? Grundprincipen är densamma och bara fantasin sätter gränserna. Lycka till!

En jordgubbsmönstrad midsommarklänning

För några veckor sedan fastnade jag i tanken på att jag hemskt gärna skulle vilja ha en jordgubbsmönstrad klänning på midsommar. Sagt och gjort började jag scanna internet, först bland vanliga klänningar och sedan bland tyg. Efter ett tag hittade jag ett i bomullsbatist med små jordgubbar på och beställde hem det. Sedan låg det hopvikt i några dagar innan jag insåg att midsommarafton närmade sig samtidigt som exakt allt annat – seglingshelger, fotbolls-EM, kvällsdopp och juniäventyr – och det blev plötsligt bråttom att sy. Men efter några sena sommarnätter och ett par hemmajobbsluncher lyckades jag faktiskt få ihop den.

Grundmodellen är samma som den jag brukar sy men här med fyrkantig ringning och hellång ärm. Istället för att göra kjolen i ett stycke inspirerades jag av min rosa klänning från Stine Goya och gjorde den i två riktigt vida delar för ett bra schvung.

Ryggen fick bli lite djupare och så sydde jag dit två band som knyts till en rosett.

Tyget är ganska tunt så jag har en underklänning under, men det är väldigt luftigt och härligt och faller fint. Med träskor och blomsterkrans till så är jag redo för en dans eller två.

Igår hängde klänningen och väntade i den sista glödande kvällssolen och nu idag ligger den nedpackad i min resväska, redo för ett litet midsommaräventyr.

Glad midsommar på er!

En smörblomsgul klänning

Förra våren började jag sy klänningar på löpande band. Sedan kom jag av mig, tröttnade lite på processen och ställde symaskinen åt sidan ett tag. Men så sydde jag en hissgardin för någon månad sedan, vilket var helt okej kul, men inte alls lika roligt som att sy kläder ju. Så när jag hittade ett gult smårutigt tyg på loppis bestämde jag mig för att det var dags att sy en klänning igen.

Jag använde mig av samma enkla modell som vanligt. Det är bara raka bitar som sammanfogas till ett bröststycke, ärmar och kjol. Jag valde att göra nästan hellånga puffiga ärmar med sänkta axlar och mycket volym och en kjol med lite vidd som slutar på vaden.

Egentligen hade jag tänkt spara klänningen till midsommarfirandet, men så kikade solen fram och det blev sommarvarmt och då kunde jag inte låta bli att dra på den. Kanske får den följa med på midsommar ändå, eller så syr jag något nytt till dess.

Kram och hej från er smörblomsgula sommartjej!

Konsten att sy en hissgardin

När det gäller inredning tänker jag att jag förespråkar metoden skynda långsamt. Men ibland går det nog faktiskt lite för långsamt. För efter ett och ett halvt år utan gardiner och med uppvaknanden i ett rum som badar i ljus klockan fem på morgonen under sommarhalvåret så var det verkligen hög tid att ta tag i situationen. Först tänkte jag mig en lösning i form av mörkläggningsgardiner på stång, men efter att ha kollat på olika alternativ utan att fastna för något så kom jag på att jag ville ha en hissgardin. En lätt och luftig som kan fungera både som rullgardin om natten och inramning av fönstret på dagen. Perfekt! Efter ytterligare lite research och mätande av fönstret insåg jag att jag skulle bli tvungen att specialbeställa en. Eller ta saken i egna händer och göra den själv. Hur svårt kan det vara? tänkte jag. Inte så svårt skulle det visa sig. Inte jättekul heller. Men helt klart överkomligt och tre kvällar senare var jag klar.

Jag valde att sy min hissgardin i ett dubbelt linnetyg för att dämpa ljuset mer. Det blir dock inte beckmörkt men tillräckligt för att jag ska sova bättre. Jag mätte upp fönstret och la till sömsmån på alla kanter, sicksackade, fållade och vände rätt. Sedan sydde jag fem kanaler. Två bredare i över- och underkant för att få plats med en 3,5 cm bred trälist och tre smalare med jämna mellanrum mitt på gardinen med plats för en 1 cm bred rundstav.

Sedan petade jag in listerna som jag sågat till i rätt längd och sydde igen kanalöppningarna för hand. På baksidan sydde jag dit 15 stycken öljetter. Tre på varje kanal, en i mitten, en till höger och en till vänster. I de tre nedersta öljetterna knöt jag fast ett persiennsnöre som sedan fick löpa genom de resterande öljetterna hela vägen upp och så samlade jag alla tre snören i en öljett längst ut i överkanten. Jag förstår om min förklaring känns lite knixig, men den här bilden kanske kan hjälpa till att förtydliga.

Till sist skruvade jag i tre skruvöglor rakt genom tyget högst upp och in i den övre trälisten. Sedan slog jag i tre spikar ovanför fönstret som jag hängde upp hela gardinen på. Själva persiennsnöret fäste jag på två enkla spikar vid sidan av fönstret. Jag tycker det blir finare än sådana plastfästen som finns.

Och så här blev resultatet! Här är gardinen hissad halvvägs, men den går såklart att skjutsa hela vägen upp om man önskar. I och med att den bara är upphängd på spikar så kan jag lätt plocka ner den under vintertid om jag vill, eller kanske sy en till i något färgglatt tyg att variera med efter säsong. Vi får väl se om det dröjer ett och ett halvt år till dess eller om jag skyndar lite mindre långsamt framöver.

Tre färgklickar

I väntan på strålande vårsol och spirande natur får man tillsätta lite egna färgklickar i sitt liv. Här är tre saker som gjort intåg i mitt hem den senaste veckan.

I helgen sydde jag klart min väggbonad och spikade upp den ovanför sängen. Den är helt och hållet gjord av stuvbitar som jag hade hemma, men jag tycker att de olika färgerna passar fint ihop i sina kombinationer. Kollar man noga så ser man ju att den inte är särskilt millimeterrak eller perfekt, men jag intalar mig att det är positivt att det syns att den är handgjord, haha.

Nästa hemmaprojekt hoppas jag blir ett nytt, rutigt köksgolv som jag haft på span ett bra tag nu, men jag väntar fortfarande på att golvfabriken ska återuppta sin produktion som legat nere på grund av pandemin. Kanske hinner jag något litet sidoprojekt däremellan, fortsättning följer.

Den här klädhögen med nya Sellpy-fynd blandat med garderobsfavoriter såg jag från min säng när jag vaknade i söndags morse. Kanske kan man se den som ett slumpmässigt utsnitt av min palett för våren med färger som limegrönt, orange, ljusgult och brunt. Hej 70- och 90-tal.

På tal om vårstil hörrni, så känner jag mig lite… lost. Ena dagen töntig millenial med för smala jeans, andra dagen tråkig låtsasvuxen i trenchcoat och loafers. Jag måste hitta någon slags rolig, färgglad medelväg tror jag. Det blir till att ägna påskledigheten åt Pinterest och moodboards.

En väg dit är kanske denna? Jag, som helt ransonerat bort sminkningen under hemmajobbandet, kom nämligen på att det vore kul med jättefärgglad ögonskugga. Så i påskpresent till mig själv köpte jag den här lilla asken som känns som det närmaste godis man kan komma utan att behöva tillsätta socker. Känner jag mig själv rätt kommer jag inte kunna låta den vara länge utan gör nog snart entré i zoom-mötena med orange ögonlock…

Sy och snickra

Jag har kommit in i en period då jag är så trött på att sitta framför en skärm att jag nästintill äcklas av den. Det är ju lite jobbigt eftersom väldigt mycket av ens liv utspelar sig digitalt numera, kanske allra främst jobbet, men också många sociala interaktioner och även den här bloggen. Därav blir det vissa oplanerade pauser här då och då som ni kanske märker (sorry!). De senaste dagarna har jag i alla fall stängt ner datorn vid 18 och som en motreaktion börjat pyssla med analoga, kreativa saker.

En sak jag gjort är att bygga hyllor till det här skåpet. Nu syns ju det dåligt på bilden eftersom det är stängt, men ni får använda er fantasi. Jag köpte skåpet second hand förra året och då var det i rätt risigt skick, men jag målade om det, satte dit en ny låsanordning och så dröjde det sisådär sju månader innan jag orkade ordna hyllplan inuti. Fixandet av hyllorna medförde att jag var tvungen att köpa en fogsvans och när jag sågade med den blev jag så glad för att den var så bra, så nu vill jag genast såga fler saker! Jag måste bara komma på vad först.

Igår kväll påbörjade jag ett nytt, lite oklart syprojekt. Jag har länge haft en tanke om att jag vill ha någon slags väggbonad ovanför sängen. Obs kanske inte riktigt en sådan man tänker på först när man hör ordet ”väggbonad” utan något lite mer modernt och grafiskt, fast fortfarande i textil. Så jag bestämde mig för att öppna lådan med stuvbitar och skapa en på känn. Här ovan ser ni någon slags work in progress-bild. Jag kom en bit på väg men har nog ett par goda timmar kvar innan jag blir klar. Tur det, för min skärmskräck kommer nog att fortsätta ett litet tag till, men rätt vad det är så är jag tillbaka med scrollsugen tumme och fyrkantiga ögon, hehe. Vi hörs då!

Sy en klänning med Sveriges mest motvilliga sömnadsguide

Här kommer, som rubriken antyder, Sveriges mest motvilliga sömnadsguide. Att den är motvillig beror nog främst på att jag tycker det är småtråkigt att sitta och ge instruktioner för hur man ska göra något kreativt. Jag kan gärna ge lite tips och guidning för hur man ska tänka (som jag gjorde här) men att säga exakt hur man ska gå tillväga tycker jag plockar bort mycket av det just… kreativa. Eller så är det troligtvis bara jag som är dålig på att förklara hur jag tänker och gör när jag skapar. Med tiden har jag insett mer och mer att jag är en rätt usel lärare tyvärr. Så med den disclaimern: vill man ha en precis beskrivning och ett riktigt mönster på hur man syr en klänning så tycker jag att man ska köpa det i en affär eller på nätet. För det finns och de kan vara toppen att använda sig av. Vill man däremot göra en klänning där man får mäta själv och testa sig fram en del på vägen, då kan man göra så här!

Jag vill också varna för att bilderna i det här inlägget kanske inte är de snyggaste eller tydligaste. Jag knäppte av dem lite snabbt i farten när jag sydde en klänning för några veckor sedan och efter det har jag tyvärr inte haft tid att sy något mer i dagsljus, annars hade jag ordnat bättre och mer pedagogiska bilder. Strunt samma, nu kör vi!

Min klänningsmodell består av tre delar: bröststycke, kjol och ärm. Eller egentligen fem delar eftersom kjolen har en fram- och baksida och klänningen har två ärmar. Alla delar är raka. Om man kollar på andra plagg i ens garderob är de ofta mer komplext sydda, särskilt vid axelparti och ärmar, men nu vill vi göra det enkelt för oss. Därför är det också bra att ha med sig att passformen inte kommer bli figursydd utan lite oversize och lös.

När jag sydde min första klänning hade jag ett tyg som var 125×150 cm. Till den andra tror jag min stuvbit var något större, typ 150×150 cm. Men det viktigaste innan man börjar klippa är att man mätt ut sina delar och optimerat så att alla får plats och tyget används på bästa vis. För att räkna ut hur stora dina bitar behöver bli så är det lättaste att mäta ett befintligt plagg. Bestäm också om du vill ha långa eller korta ärmar, om de ska vara mycket vida eller inte, hur lång och vid kjol du vill ha och var på bröststycket den ska sitta. Allt detta påverkar måtten.

Jag har gjort ett par klänningar och en blus och då har mina mått blivit ungefär såhär.

Ärm x2: 50-70 cm bred, 40-60 cm lång

Bröststycke x1: 45 cm bred, 70-90 cm långt (110 cm för blus)

Kjol x2: 75 cm bred, 45-55 cm lång

Men mät, mät, mät! På dig själv och dina kläder och på ditt tyg. Glöm inte att lägga till 1 cm sömsmån i varje kant också innan du klipper.

När jag väl börjar sy så brukar jag starta med bröststycket. Det består av en lång del som blir både fram och baksida. I den klipper jag ett hål för halsringningen. Jag brukar göra det något djupare på framsidan och lite grundare på baksidan. Ett fyrkantigt hål är rätt enkelt att mäta ut klippa till. För att göra ett jämnt runt hål har jag använt mig av en tallrik och ritat av. Sedan sicksackar jag alla kanter och fållar halsringningen.

Nästa steg är ärmarna. Efter att ha bestämt längd och bredd klipper jag ut dem och sicksackar kanterna. Sedan syr jag ihop ärmens långsida. Därefter ska de sys på bröststycket likt ovan. Jag vänder alla delar ut och in och nålar fast mot varandra. Här är det viktigt att mitten på ärmen möter mitten på axeln. Sedan syr jag fast ärmen på bröststycket och syr även ihop den sista biten på bröststycket nedanför ärmen. Jag önskar jag hade haft en bättre bild här som kunde förklara, men hoppas ni förstår ändå.

Sista stycket är kjolen som består av en lika stor fram- och baksida. Även här sicksackas alla kanter och sedan syr jag ihop sidorna för att få till en kjol. Därefter ska den fästas i bröststycket, ungefär likadant som ärmarna. Vänd allt ut och in, nåla noga och sy fast. Eftersom kjolen är vidare än bröststycket är det viktigt att nåla den ordentligt så den veckar sig fint i sömmen.

Avslutningsvis fållar jag kanten på kjolen och ärmarna. I ärmslutet gör jag en liten kanal där jag trär igenom ett resårband med hjälp av en säkerhetsnål och drar åt för att få en puffig ärm med ett tight avslut. Till sist klipper jag av alla lösa trådar. Klart!

Hoppas det gick att begripa någonting och att ni inte är helt förvirrade. Jag kan liksom inga svårare sytermer än ”fålla kanten” och det finns säkert smartare än mer korrekta sätt att göra på. Men det viktigaste för mig är att det faktiskt blir något och att det känns genomförbart och kul. Om ni bestämmer er för att prova får ni mer än gärna dela ert resultat med mig sen. Lycka till!

En nysydd klänning & några tips från slöjdstugan

Nej men här står jag och njuter av söndagslugnet iförd min nya klänning som jag svängde ihop igår. Eller ja, svängde och svängde, tråcklade kanske mer är rätt formulering men jag sydde den helt själv i alla fall. På fri hand och utan mönster. Jag har nämligen tänkt att det ska bli ett litet personligt projekt för 2020 – att sy mer och bättre och förhoppningsvis kanske lyckas göra de där drömplaggen jag inte har råd med eller som bara finns i min fantasi.

Det första projektet fick bli den här rutiga klänningen med fyrkantig ringning och puffärm, inspirerad av Ulrika. Den har en väldigt simpel konstruktion med bara raka delar i form av ett bröststycke, en kjol och två ärmar. Att den är lite lös i formen gör att det funkar med dessa enkla snitt, tycker jag i alla fall. Till nästa klänning funderar jag dock på att flytta ner kjolen lite så att den hamnar mer i midjan än under bysten och kanske göra en kortare men ännu puffigare ärm…

Tyget kostade mig 30 kr i en second hand-affär och 125×150 cm räckte precis till en klänning. Jag tycker det är fint med blågult även om det lätt känns väldigt mycket Heja Sverige! varje gång man bär det. Det här får kanske bli min EM-klänning i sommar, haha.

Nu är jag ju långt ifrån någon expert på att sy, men jag tänkte ändå dela lite tips som jag kommit fram till hittills.

✴︎ Köp ett billigt tyg. Second hand-affärerna kryllar av gamla stuvbitar och gardiner som inte kostar särskilt många kronor. Jag tänker att det är bra att öva på lite enklare grejer innan jag köper något dyrt drömtyg och sätter saxen i det.

✴︎ Var lagom noggrann. Helst vill jag bara att det ska gå snabbt och vara kul hela tiden, men att sy tar längre tid än man tror och vissa steg är smarta att inte hoppa över. Som att nåla ordentligt eller att sicksacka alla lösa kanter till exempel, fastän det är supertrist.

✴︎ Prova ofta. Fördelen med att sy är ju att man kan skapa plagg helt utifrån sin egen kroppsform och mått. Därför är det också klokt att testa plagget ofta under vägens gång, så man inte har sytt klart alltihopa och först då upptäcker att ärmhålen är lite för tighta…

✴︎ Utgå från plagg du redan har och titta på hur de är konstruerade. Det finns ju en massa mönster man kan köpa men hittills tycker jag det känns roligare att leka själv och göra saker i den ordning jag tror blir rätt. På så vis tänker jag att jag lär mig utan att behöva läsa någon torr beskrivning av hur man ska lägga tyget räta mot räta (mvh traumatiserad sedan högstadieslöjden). Genom att utgå från plagg i min egen garderob kan jag också komma fram till hur lång en ärm ska vara, hur vid kjol jag vill ha osv.

✴︎ Kom ihåg att räkna med sömsmån. När du mätt och tänkt ut hur långt allt ska vara, kom ihåg att lägga till cirka en centimeter på varje kant för sömsmån. Jag brukar också skriva upp alla mått under tiden så jag vet vad jag ska ändra till nästa gång om det behövs.

✴︎ Sprätta upp och sy om när det behövs. Mina sömmar är långt ifrån spikraka och ärligt talat bryr jag mig inte jättemycket om att allt ska bli perfekt, det är ju inte någon galaklänning jag gör. Men då och då blir det helt enkelt fel och har man inte ett superömtåligt tyg är det inte värre än att man får sprätta upp och göra om. Som en ytterst analog ctrl+z bara.

Det var allt från slöjdstugan den här gången! Som tur är har jag lite fler tygbitar som ligger och väntar, så kanske dyker det upp ett nytt projekt snart igen.