Vårstilen 2026

Men hjälp, det är ju redan april! Hög tid att presentera vårstilen med andra ord, även om vädret lämnar en del att önska. Kanske är det viljan att hjälpa vårblomningen på traven eller bara en motreaktion på allt dystert som händer just nu, men jag ser fram emot att vara lite extra färgglad och personligt klädd de kommande månaderna. Ungefär så här går mina tankar.

☞ Färgmässigt har jag fastnat med näsan i glassdisken, likt tidigare år. Jag vill ha smörgult, pistagegrönt, chokladbrunt, vaniljvitt, himmelsblått och jordgubbsglassrosa. Gärna i kombination med varandra, för varför välja en smak när man kan välja flera?

☞ Vad gäller material har jag fått dille på mjukt och skimrande siden just nu och vill ha det på allt: klänningar, byxor, kjolar, skjortor och långa kappor. Drömmen är Prada, realiteten är något billigare. Tur att det går att second hand-fynda.

☞ Mina svarta, chunky loafers börjar att falla i spillror och lika bra är väl det för jag är trött på alla skor som är det minsta klumpiga. Istället vill jag ha nätta sneakers i balettstil (hittade ett par i rosa sammet från Nike som checkar boxen), ljusa ballerinaskor och gärna ett par tunna bruna loafers i mocka. Seglarskorna från föregående somrar får nog följa med i en säsong till också.

☞ I skorna stoppar jag en färgglad strumpa som matchar min outfit på bästa vis. Vid det har laget vet ni väl att Uniqlo är bäst när det gäller att erbjuda halva Pantone-kartan till strumplådan.

☞ Med tanke på att våren tenderar att vara en smula opålitlig har jag också förlikat mig med det faktum att strumpbyxor kan komma att behövas ett tag till. För att råda bot på tristessen tänkte jag byta de klassiska svarta mot tunna mörkbruna eller en zebramönstrad variant.

☞ På tal om zebror så får mina zebramönstrade jeans fortsätta behålla sin starka plats i garderoben och förhoppningsvis göra sällskap med lite andra roligt mönstrade byxor. Så fort jag får tillgång till alla kläder som jag magasinerat i mitt förråd ska jag också plocka fram mina par vita, ljusrosa samt solgula jeans som jag saknat.

☞ När det blir varmare är jag sugen på att bära preppy, lite längre shorts. Jag har ett par i vit denim som jag ser fram emot att bära igen och så tänker jag att jag ska hålla utkik efter ett par khakifärgade också. Dessa matchas gärna med skärp och skjorta eller en nättare kavaj.

☞ Jag har också ett par knälånga småmönstrade skira kjolar hämtade direkt från 90-talet. Dessa tror jag är fina att kombinera med en enkel vit T-shirt och svart läderkavaj. Finstickad tröja till också om det råkar vara kyligt.

☞ Generellt är jag väldigt sugen på kombinationen långärmad T-shirt med tryck tillsammans med en finare kjol. Det är något med det skrynkliga och avslappnade tillsammans med det flickiga och feminina som jag gillar.

☞ Så fort jag får tillbaka min symaskin har jag planer på att sy en liten påsväska att bära på armen likt en kul karamell. Jag har redan köpt ett skimrande grönt tyg med broderier på som jag hoppas kunna använda.

☞ Ja, överlag har jag höga tankar om allt jag ska skapa så fort vi har flyttat. Jag vill pärla halsband, sy klänningar och kanske försöka mig på att skapa en liten hatt. Målet är att komplettera min vår- och sommargarderob med ett par hemgjorda, helt unika, saker som gör den ännu mer personlig och kul.

Vi ses vid glassdisken i vår!

En lagom dos inspiration

Instagram är en av mina mest använda appar och det är något jag kan ha dubbla känslor kring. Å ena sidan är det ett trevligt ställe för inspiration och för att se vad mina vänner gör, å andra sidan äter den massor av tid och visar ofta sådant som jag faktiskt inte bryr mig om. I morse när jag vaknade tidigt och sträckte mig efter min telefon bestämde jag mig för att försöka ha någon slags intention med mitt scrollande på Instagram, att faktiskt samla den där inspirationen jag vill tro finns där. Under läget För dig valde jag att enbart titta på de konton jag följer, då kommer de dessutom i tidsordning. Sedan bläddrade jag igenom flödet och sparade sådant jag verkligen gillar och saker som väckte tankar hos mig. Det här är en del av vad jag fastnade för.

Det danska klädmärket Caro Editions har en väldigt fin modell på hatt som jag gärna skulle vilja ha. Tyvärr är jag ännu inte redo att betala 6000 kronor för den, men jag ska absolut hålla ögonen öppna efter något liknande alternativt lista ut hur jag syr en själv.

Ett av mina favoritkonton att följa är Jenny Walton som bor i Italien och omger sig av kul vintage, sina två hundar och ägnar sig åt måleri. Jag älskar att se bilder från hennes lägenhet som är ganska långt ifrån den skandinaviska minimalism som annars tenderar att ta över min feed. Här hade hon köpt en ny solgul bordsduk som kändes som en kul färgklick.

Ibland är det de mest enkla sakerna som kan inspirera, som ett väldigt varmt och härligt ljus samt ett par knälånga shorts. Jag har skrivit upp dressade shorts på min önskelista sedan tidigare och efter att jag såg Anastasia i sina blev jag inte mindre övertygad.

Mer dansk modeinspiration signerad Trine Kjær. Väldigt fina färgkombinationer och mönstermixar. Gissa om jag längtar tills vi flyttar och jag får chansen att spika upp min helkroppsspegel igen?

På tal om flytt så kommer det ju innebära att vi får en balkong, något jag är mycket peppad på. Därför håller jag lite extra utkik efter fina utemöbler, som de här från HAY.

Spretiga blommor i mer eller mindre otippade vaser triggar alltid like-knappen hos mig. Här dök de upp hos Luke Edward Hall och Josefina Gabrielsson.

Snart börjar det bli dags att planera sommarsemestern. Hannah lade upp ett vykort från franska rivieran som såg väldigt trevligt ut. Några andra platser som står på min önskelista är Wien, Aten och Madrid.

Jag trendspanade ju på hårkammar och den stora hårnålen i början av året, men har ännu inte hunnit skaffa något av det själv. Mitt sug minskade inte heller efter att ha sett Janne Aunans perfekt slarviga uppsättningar.

Olympia jobbar som creative director och designchef på J. Crew och lägger alltid upp en massa kul klädinspiration. Alltifrån bilder från gamla lookbooks och nya kampanjer, till behind the scenes och tidningskollage. Här ovan var några fina färgkombinationer jag fastnade för.

Även dessa outfits gillade jag mycket. Jag tror dock inte jag kommer våga ge mig på en kritvit kjol, men det vore fint med en i liknande modell fast kanske mörkbrun eller ljusblå.

Matilda är en person jag börjat följa ganska nyligen, men jag gillar de lite småstökiga interiörbilderna med solkatter på väggen och så klart snödropparna i vattenglas.

Mer inredningsinspiration i form av Midnattgrundaren Josephine Blix smörgula bäddning som ser perfekt frasig ut att dyka ned i. Och Gustav visade upp några av sina senaste fynd, bland annat den här spegeln i mässing från Myrorna, vilket påminde mig om att än finns det många bra kap att göra. Jag längtar tills jag får ge mig ut på en ordentlig second hand-runda.

Slutligen lite löpinspiration från Maria som sprungit 10 kilometerslopp och inte bara slagit personligt rekord utan också gjort det i en väldigt fin outfit. En bra påminnelse till mig och min träningsgarderob som består av 90 % svarta plagg, till skillnad från min vanliga garderob.

Det var morgonens inspirationsdos från Instagram. Nu hoppas jag på mer sådant och lite mindre slöscroll framöver. Vill ni följa mig där förresten så heter jag juliaeriksson.se. Vi hörs snart igen!

Klädval i december

I slutet av november gjorde jag en klädplan med 24 outfits för alla decembers dagar fram till julafton. Tanken var att slippa börja från noll varje morgon och istället kunna välja något från listan. Det blev också som en liten kapselgarderob där mina favoriter fick återkomma i olika kombinationer. Hur gick det då? Jo, bra! Jag räknade ut att jag använt 16 av mina planerade outfits i ungefär den form som jag tänkt. De dagar jag valt något annat har det oftast berott på vädret eller att jag känt mig sugen på ett plagg som inte var med i planen. Hade jag haft tillgång till en bra helkroppsspegel hade ni fått se fler outfits dokumenterade, men här kommer ett urval från december i alla fall.

Decembers mest använda byxor måste vara dessa svarta sammetsbyxor som jag köpt second hand men ursprungligen kommer från Part Two. Ett tips när ni letar efter sammet på exempelvis Sellpy är att undvika den som är gjord av polyester och istället filtrera på material som bomull och viskos. Den röda blusen med medaljongmönster känns lagom barock och julig och i håret sitter en sammetsrosett.

Här har vi en riktig snyggbyxa, det vill säga ett par italienska småmönstrade byxor i glansigt tyg. Till det en mörkblå ulltröja och i halsen en liten scarf som jag köpt av någon duktig stickare på Tradera. Dubbelknäppt ulljacka köpt för typ 50 kronor i somras och som bara väntat på att få invigas.

En kväll när vi gick ut i Dublin hade jag min mest använda överdel i december – den lilla svarta sammetsjackan. Till det en jättepuffig kjol som ursprungligen kommer från H&M Studio och zebramönstrade strumpbyxor från Swedish Stockings. Kände mig inkluderad på savannen i hotellobbyn som bestod av piffiga leopardklädda damer.

Ursäkta den otroligt smutsiga spegelselfien men jag ville visa närbild på min julrutiga krage från Ganni. Till den hade jag en vinröd skinnkjol, svarta loafers och, känd från ovan, lilla sammetsjackan. Lite lagom Dagens visa-vibe på den här looken.

Nu får ni använda fantasin lite, men det här är alltså min svarta sammetskostym (samma byxor som tidigare, men med en sammetskavaj). Till det en prickig sidenskjorta och ett litet flätat guldskärp i midjan. Utanpå en riktigt lång ullkappa från Lindex 90-tal och en brun ullhalsduk.

Här ska ni få ett tips på sökord på Sellpy: ”kookai, midikjol”. Varsågoda! Tror starkt på den 90-talsinspirerade midikjolen under 2026 och har redan en lite somrigare variant som väntar.

Min rosa kjol med släp har luftats några gånger. Dels i kombination med den svarta sammetsjackan men också med en tunn ulltröja och med ett par vinröda strumpbyxor. Rött och rosa är ju en toppenkombination så med största sannolikhet kommer samma plagg få följa med i julpackningen.

När det var dags för julbord passade jag på att ta min rymligaste klänning från Stine Goya. Till det blanka italienska stövlar och en ljusblå tunn tröja. Mycket bekvämt och lagom festligt.

En decemberdag fick jag ett meddelande från en bekant som skrev att hon hade en jacka som tyvärr inte passade henne men som jag kanske ville ha? Det är en japansk sammetsjacka i brokigt mönster och jag sade självklart ”ja” och fick hem den på posten några dagar senare. Jag känner mig som ett medeltida fönster från Luke Edward Halls instagram i den, och det på det bästa av sätt!

Slutligen, en outfit som inte fanns med på listan men som känns julig då den är både grön och grann. Den här gamla kostymen från H&M Studio lockar fram komplimanger från de mest oväntade håll och det är alltid lika kul.

Det var ett urval av decembers utstyrslar. Nu ska jag strax packa resväskan inför några dagar av julfirande och gissningsvis får ett par av favoriterna följa med även nu. Hoppas ni har det fint i det eventuella julstöket!

24 decemberoutfits

December är på ingång och när jag bläddrar i min kalender inser jag att den är fylld av julfester med jobbet, glöggmingel, julbord med Sillens vänner, en liten weekendresa till Dublin och vintersolståndsskålande. En hel rad med små åtaganden som ger möjligheten att klä upp sig och lufta julgarderoben. I och med att jag har en stor del av mina prylar och kläder i ett förråd just nu gäller det att utgå från vad jag har tillgängligt och hitta kombinationer kring det. Som inspiration för mig (och kanske för någon annan) har jag därför kombinerat och listat 24 olika outfits att välja bland, ända fram till jul. Inte så förvånande blir det mycket sammet, fina strumpbyxor, paljetter och glitter, varm ull och en och annan rosett.

❧ Svart sammetskostym, vit silkesblus, skärp med gulddetaljer

❧ Svart kort puffig kjol, guldglittriga strumpbyxor, tunn svart långärmad ulltröja, stor sammetsrosett i håret

❧ Brunglittrig kofta, bruna sidenbyxor, tunt guldskärp, boots med klack

❧ Vinröd skinnkjol, ljusblå långärmad tröja, mörkblå ulltröja över axlarna

❧ Röd blus med medaljonger, mörkblå sammetsbyxor, boots med klack

❧ Svart sammetskostym, svart sidenskjorta med vita prickar

❧ Brunglittrig kofta, kort svart kjol, bruna strumpbyxor, höga svarta stövlar

❧ Vinröd skinnkjol, ljusrosa pikétröja, röd rosett i håret

❧ Röd blus med medaljonger, svarta sammetsbyxor, boots med klack

❧ Mörkblå sammetsbyxor, mörkblå kavaj, ljusblå långärmad tröja, silvrigt strasskärp

❧ Vinröd skinnkjol, svart sammetsjacka, rutig krage med knyt

❧ Ljusblå långärmad tröja, svart A-linjeformad klänning med blommor, svarta strumpbyxor, ljusblå strumpor, loafers

❧ Svart ärmlös blommönstrad sammetstopp, svarta sammetsbyxor, tunt guldskärp, boots med klack

❧ Rosa kjol med släp, röda strumpbyxor, crèmevit tunn ulltröja

❧ Svart tunn kjol med paljetter, grå collegetröja, höga svarta stövlar

❧ Zebramönstrade strumpbyxor, svart puffig kjol, svart sammetsjacka

❧ Svart A-linjeformad klänning med blommor, crèmevit ulltröja, höga svarta stövlar

❧ Svart ärmlös blommönstrad sammetstopp, mörkbruna sidenbyxor, boots med klack

❧ Svartglittrig tunn kjol med paljetter, svart oversized kavaj, skärp i midjan, svarta höga stövlar

❧ Rosa kjol med släp, svart sammetskofta, tunna svarta strumpbyxor

❧ Mörkblå och gröna satinbyxor, svart ärmlös blommönstrad sammetstopp, tunt guldskärp

❧ Bruna sidenbyxor, röd polotröja, brunrutig ullkavaj

❧ Ljusbrun ullkjol, röd polotröja, svart sammetsrosett i håret, svarta höga stövlar

❧ Mörkblå och gröna satinbyxor, mörkblå ulltröja, liten scarf i halsen

Och på toppen av allt tänker jag lägga till strassörhängen, en pärlbroderad väska, pälsmössor, inneskor att byta om till och, såklart, ett rött läppstift. Hur jag faktiskt ser ut sedan återstår att se, kanske blir det ett par jeansdagar i december också, men nu har jag i alla fall ett antal förslag att utgå ifrån.

Åtta saker jag inspireras av nu

Låt oss ta ett dyk ner i inspirationspoolen och titta på några saker som jag har sparat bara för att jag tycker att de känns lite extra kul just nu.

Snart börjar säsongen av halsdukar och vinterkappor på riktigt, men innan det blir sådär iskallt att man måste vira in hela sig vill jag påminna mig om att jag kan sätta en liten krage kring halsen på min jacka för att göra den roligare.

Ytterligare en påminnelse till mig själv: bara för att det är funktionskläder behöver de inte vara svarta. Hur fint med en olivgrön skaljacka eller ett par låga kängor i glada färger? Egentligen räcker det ju med att byta skosnören för att komma en bit på vägen.

Jag vet inte om det är någon oklar näringsbrist som drabbat mig men jag vill hemskt gärna äta sallader med knallgröna nocellaraoliver och bönor just nu. Toppa även med finhackad rödlök och en massa örter också, tack.

I år har jag som ambition att göra strumpbyxesäsongen till något kul med olika färger, mönster och glitter. Någon spådde att tartanmönstrade strumpbyxor à la Ralph Laurens 90-tal skulle komma tillbaka och jag tror nog att det stämmer. Det är fint också med fotlänk över strumpbyxorna, så enkel grej att sno rakt av och rassla runt på kontoret med.

Ett av mina ledord för höststilen var ju Barockens mysterier och det märks sannerligen på vad jag inspireras av. Jag vill ha överdelar i sammet, gärna något som ser ut att vara plockat rakt från Livsrustkammarens montrar. Finast blir det när man matchar med ett par helt vanliga jeans.

Jag har förbjudit mig själv att gå för djupt in i inredningstankar förrän en ny lägenhet är införskaffad, men en sak som jag tänkt på är att i princip inga hem vi går på visning i har bokhyllor. Läser folk inte fysiska böcker längre eller är det mäklarna som tvingar folk att gömma undan sina boksamlingar? Vart vi än flyttar vårt bohag i framtiden så vill jag i alla fall ha plats för en ordentlig bokhylla, det är en sak som är säker.

Ibland behöver man bara påminna sig själv om att prickigt är det bästa mönstret. Drömmen är fortfarande någon av Yayoi Kusamas väskor för Louis Vuitton men banktjänstemannen inom mig klarar inte tanken på att lägga så mycket pengar på en väska, det är för orimligt. Andra får kanske, men inte jag, herregud tänk på pensionen. Jag får rota fram prisvärda prickiga vintageplagg istället.

Vad jag däremot kan tänka mig att lägga en liten slant på är ett nytt fast gammalt armbandsur, helst något som känns lite udda och kompletterar de två jag har idag. Eller den där klumpiga Tiffany-ringen med olikfärgade stenar, men då kommer nog banktjänstemannen tillbaka och hytter med fingret igen. Bäst att lugna ner sig och låta inspirationen vara just inspiration.

Min höststil 2025

Jag läste igenom några av mina gamla blogginlägg om höststilen. Det från 2023 när jag introducerade konceptet kaiser, jäger & knödel. Ett ännu tidigare från 2022 där jag beskrev min stil med ledorden Kostym fast kul, Punschrulle och biskvi, Skansen on tour samt Välkommen på cirkusdisco. Eller förra årets där jag konstaterade att jag ville klä mig i färgpaletten hos en skogsdunge med en blandning av färska och skrumpnande lingon och blåbär.

Även om jag knappast skulle beskriva min stil som tidlös känns allting ändå märkligt aktuellt när jag läser det idag. Jag gillar fortfarande marsipangrönt och brunt, klär mig gärna i kostymer med en twist, blandar in djurmönstrat här och där och tänker frekvent i kaiser-, jäger- & knödel-termer. Behöver jag ens uppfinna hjulet i år då kan man tycka? Ska jag helt enkelt hoppa över att skriva höstens stilinlägg? Självklart inte. Få saker tycker jag är roligare än att tänka på kläder och sätta rubriker på min tänkta stil. Hur det sedan faktiskt blir återstår att se, men förmodligen inte alltför långt ifrån de tidigare åren. Här är mina tre tänkta stilar för hösten 2025.

Barockens mysterier

Tänk 1600-tal, tänk tunga oljemålningar och dramatiska stilleben. Jag vill klä, nej förlåt jag menar drapera mig i nattsvart sammet, skimrande sidenbyxor och burgundyfärgad manchesterkostym. I min garderob väntar en kort, svart, jättepuffig kjol som ger min kropp proportioner likt Erik XIV och ett par höga, blanka stövlar som passar väl in när jag svingar mig upp i sadeln på min imaginära springare. Addera gärna en klase lila vindruvor, ett skärp med gulddetaljer i form av hästar, en lustig liten hatt och ett nyfunnet intresse för stjärnskådning. Jag vill också bära fladdriga silkesskjortor, ljusrosa spetsklänning över byxor, stora kragar och, om jag hänger mig fullt åt drömmande, en fladdrande cape. All dryck intar jag plötsligt ur bägare samtidigt som jag omger mig med färska fikon, vissnande rosor och Purcells kammarmusik. Salut.

Honky Château

Honky Château är inte bara den briljanta titeln på Elton Johns album från 1972, det låter också som en perfekt klädstil jag vill inspireras av. För mig översätts det till stormönstrade skjortor, spexiga kostymer och färgglada kombinationer. Det är djurmönstrat med besök av zebror, kor, ormar och tigrar (de trötta leoparderna får stanna på savannen) och det är mönstrat i form av salta ränder och söta prickar. Ur min garderob plockar jag fram en svartblommig A-linjeformad klänning som jag bär med långärmad tunn tröja eller polo under, en mättat grön läderkappa som matchas med en riktigt smal och lång halsduk samt ett par klapprande boots med fyrkantig tå. I köket väntar räkcocktails, caesarsallad, trekantsmackor och körsbärsöl.

Fiskarens bästa vän

Oj, vad det blåser! Tur att jag bunkrat upp med stickade ulltröjor från både Skottland, Frankrike och Irland och skulle inte det räcka så drar jag på en stor väst eller en mörkblå skepparkavaj också. Medan min vän är ute på Nordsjön står jag i land och stirrar ut över havet, gärna iförd fladdrig trenchcoat, en sydväst knuten under hakan och snusnäsduk om halsen. I den ena fickan ligger ett nyinköpt munspel, i den andra en tummad Penguin-bok och i termosen finns Earl Grey-te som dragit lite för länge. När havsturen är över vandrar vi över hedarna i loafers och något i mocka, det kan vara jacka, det kan vara byxa, det kan vara kjol, allt är möjligt. Till det en klassisk gubbkavaj i beige toner och en rutig halsduk som ständigt fångas av vinden. När mörkret börjar falla söker vi skydd på ett värdshus och äter strömming med skirat smör och lingon medan våra ylleklädda fötter långsamt tinar upp.

Tankar om yta

En kväll efter jobbet går jag in i några butiker för att leta efter en bikini. Semestern närmar sig och badkläder är ett av få plagg som jag unnar mig att köpa nytt. Min blick vandrar upp och ned längs klädstängerna som säsongsenligt fyllts av färgglad nylon och polyester. Målgruppsmässigt befinner jag mig någonstans i segmentet mellan Bianca Ingrosso och vadande tant – ingenting på galgarna känns rätt. De är för täckande, för små, för sportiga, för volangiga, för fula. Efter en lång stunds letande hittar jag dock en bikini som jag bestämmer mig för att prova och strax därefter är det jag som är för ful. Provrummet erbjuder inga förmildrande omständigheter, det är skarp belysning och en beige backdrop som får mig att smälta in i väggen. Mina trosor sticker fram under bikiniunderdelen, överdelen ligger platt och outfylld mot min kropp men känns ändå märkligt nog för liten. Det är ingen vacker syn. Jag går hem tomhänt och intalar mig att förra årets bikini borde hålla en säsong till.

Jag tänker på sommarstilen. Det finns mycket tid till det eftersom sommaren aldrig kommer. Mina tankar vandrar till solblekta, urtvättade, stora tröjor, mjuka shorts och långärmade T-shirts. Jag vill ha kläder man hasar runt i ute i skärgården. Träskor, jordgubbsfläckar och allting tre storlekar för stort. Tyvärr innehåller mina sommarplaner inte så mycket hasande på landet utan en storstadssemester, ett par veckor kontorsjobb, en lång vandring med begränsad packning och en del tid i Visby. Jag måste alltså hitta komplement till stilen, styra upp något som kan fungera i stadsmiljö men fortfarande kännas somrigt, bekvämt och kul. Efter lite funderande landar jag i att så länge en halva av kroppen är proper så borde jag komma undan. Skjorta eller kavaj till shortsen, långärmad T-shirt till en finare kjol, dressad klänning med stickad tröja, sportshorts med blanka loafers och prydliga strumpor osv osv.

På Vestiaire hittar jag en klänning jag verkligen vill ha, men den känns dyr och när det visar sig att säljaren bor i England och jag måste betala tull blir jag ännu mer tveksam. Jag dividerar med mig själv. Kanske är det nu jag ska kliva in i fasen där jag slutar fynda många, billiga plagg second hand och istället köper ett fåtal utvalda, välgjorda objekt. Bygger en kvalitativ, lyxig, luftig(!) garderob och blir en ny människa fylld med grace och självsäkerhet. Sedan tänker jag på min ovan nämnda sommarstil och funderar på hur jag ska kombinera mitt nya jag med de slitna sommartröjorna. Det känns som två olika världar där jag står mitt emellan. Jag fortsätter att bevaka klänningen och hoppas varje dag att priset ska sänkas en aning. Då kommer jag nog att slå till ändå, som alltid driven av att göra ett bra fynd.

Jag scrollar på Instagram och jag vet att det är rakt av dåligt men jag kan inte låta bli. Kategoriserar det hela som inspiration men frågan är om jag faktiskt tar med mig något av substans efteråt. Jag tittar på kvinnorna som jag följer och har följt sedan länge för att de brukar dela sådant jag gillar – god mat, smarta tankar, kul stil och vackra miljöer – och allt det finns fortfarande där, men när blev alla så smala, så slanka, så solkyssta och så släta? Det som hela tiden varit ett relativt normativt flöde har nu blivit ännu mer polerat och perfekt. Andras hälsa har inte med mig att göra, tänker jag, men det är klart att det känns. Herregud, min kropp sprang ett helt maraton nyss, är inte det nog, jo klart det är och oavsett det, oavsett allt: jag duger, jag duger, jag duger.

I listan över mina transaktioner syns inköp av ett ögonfransserum och en begagnad diktsamling som släpptes 1977. Ett par smörgula shorts från 90-talet och en ljusgrön klänning jag ska utsätta för ett kreativt experiment med min symaskin. Jag tänker på skapandet som en distraktion, som en förflyttning, från att vara till att göra. Kroppen kan vara canvas men bör inte bli objekt, det är så jag måste förhålla mig. Jag slår i diktsamlingen på måfå, läser:

Blodet somnar aldrig i mig.
Huden torkar inte
och jag svettas ofta.

Jag är i mina bästa år.

Klädval i mars och april

Om två dagar väntar påskledighet och jag har tittat på väderprognosen som en besatt. Följt temperaturens uppgång och fall, sett sol bytas ut mot dimma, mumlat vagt om de osäkra aspekterna och försökt att påverka något i högsta grad opåverkbart. Vädret blir ju vad det blir, oavsett hur många gånger jag går in på SMHI-appen. Det är bara det att jag är så otroligt sugen på lättare vårkläder, men det ser ut att dröja ett tag till. I väntan på det kan vi kika på sådant som jag haft på mig under mars och april.

En dag när våren kändes långt bort men jag ändå ville ha vårjacka tog jag på den inomhus som en liten kavaj. Tycker det är fint med dimblått och pistagegrönt tillsammans och så brunrutiga byxor till.

Det är inte så ofta jag går helt klädd i svart, men ibland så. Här i svart sammetstopp med knappar och svarta jeans till. Strassbälte och knallgrön väska för att bryta av, för lite färg behövs ju ändå.

Kostym och keps är en otippat bra kombination när man vill vara vuxen men inte för seriös. Jag kommer ihåg en gång när jag jobbade med en reklamkund som hade en målgrupp som hette Getting older, staying cool som bestod av typ män i 40-årsåldern som ville ”hänga med” i populärkultur. Jag tänker på det kanske en gång i veckan och hur jag med all sannolikhet är på väg rakt in i den målgruppen.

Samma pistagegröna tröja som på första bilden men den här gången över en vit-och brunrandig skjorta. Till det en mörkbrun kjol som ser svart ut på bilden, det är tyvärr något som kommer att vara en återkommande sak i dessa bilder. Måste vara något med ljuset eller kanske snarare icke-ljuset, jaja ni får använda er fantasi.

En liten detaljbild på saker jag gillar att pynta mig med. En Gucci-klocka som jag köpte på auktion för några år sedan, ett svart läderskärp med guldfärgad hästdekor och en prickig blus med pärlemorknappar.

Typisk mamma-stil med vita jeans och skärp i midjan, enkelt linne och en pastellfärgad bomullsskjorta över. Bara att byta till jeansshorts sen så har man sommarlooken klar.

Till det ett par nygamla sneakers som jag köpte för 300 kr. Fint med en lite nättare modell och brun mocka, tycker jag.

Det här är vårens vanligaste färgkombination hos mig om jag får gissa. Smörgula jeans med chokladbruna ränder och vaniljvit t-shirt. Tricket är att tänka att man ska se ut som en glassdisk. I halsen en brun silkesscarf med blommor, som jag fick lära mig av en följare på Instagram är edelweiss, fint! Gick runt en hel vecka i Alperna för två somrar sedan och kikade efter det men hittade inga så nu ser jag det här som min revansch.

Jättelånga vinterkappan har fått hänga med ett tag, men snart hoppas jag kunna släppa den helt för säsongen. Här gjorde den i alla fall ett bra jobb över min beige linnekostym tillsammans med brun t-shirt och lilla scarfen.

Är det någon avdelning jag dras till på en second hand så är det skärpen. Där finns ofta en massa kul som kan piffa till ens outfit. Det här breda tigermönstrade är precis lagom odiskret.

Dålig hållning men bra stil.™ Mer kläder på temat glassdisk, den här gången jordgubbshalsband, päronkavaj, hasselnötsjacka, salted carameljeans och nougatskor.

Öppen sko-premiär! Då är stegen mot jobbet lätta.

Ännu ett exempel på dålig färgåtergivning, jag beklagar. Den här kjolen är inte brun men däremot auberginefärgad, ni vet sådär djupt lila? Jag hade nämligen en tanke om att det skulle vara fint att kombinera med ljusblått och det var det ju, även om man inte riktigt ser det på bilden här.

Jag kände mig ung och flickig en dag och bar då detta. Långärmad randig tröja i brunt och mörkblått, svart vippig klänning, bruna mockastövlar, guldhjärta runt halsen och prickig scrunchie i håret.

Sedan återgick jag till min vanliga ålder och hade punschrulle-looken med mörkbrunt linne och marsipangrön blus.

Det är kul att prickigt är en av vårens trender för det har alltid varit en favorit hos mig. Trogna läsare kanske minns att den här bloggen tillbringade sina första fjorton levnadsår på domänen prick punkt blogg punkt se.

Oklart vad jag ska säga nu när jag kommit till den fjortonde bilden på mig själv, men kanske att jag alltid får en liten Julia Roberts på 90-talet-känsla av att bära min svarta skinnkavaj. Och att mönstrad viskosskjorta är väldigt trevligt.

Så ja, innan detta blir alldeles för långdraget, låt oss avsluta med en bild på mig på min födelsedag. Iförd vit kostym, för när annars ska man ha det?

Nu håller vi tummarna för shortssäsong, vårjacksväder och fler öppna skor-promenader. Brb ska bara kika på väderprognosen.

Mina tre vårstilar

I morgon är det den första april och därmed också den första riktiga vårmånaden. Det ska bli sjutton grader varmt i Stockholm i veckan (och snö till helgen, men det tänker vi inte på nu). I garderoben väntar ljusa jeans, korta mockajackor och tunnsulade loafers. Nyanser som smörgult, pistagegrönt och jordgubbsglassrosa står redo att matchas med ljusblått, vinrött och brunt. Äntligen är det dags för vårstil!

Likt hur jag gjorde i somras satte jag mig ned och tittade djupt in i mitt klädskåp och skapade sedan tre olika stilkaraktärer som jag vill vara i vår.

I Dylan och någon av hans tjejer
Efter att ha sett filmen A Complete Unknown lämnar jag biografen med en stark längtan av att få bära mockajacka och raka jeans. Jag vill svinga mig tillbaka till 60-talets små klubbspelningar och uppbringa tillräckligt mycket tålamod för att orka utsättas för fenomenet ”kille med gitarr”. Bluesmusiken matchar jag med prickig skjorta, scarf runt halsen och mörka solglasögon. Jag vill bära A-linjeformade klänningar, tunna randiga tröjor och roliga skärp i midjan på mina byxor. Strumpbyxor i 20 denier som håller en halv dag och klapprande boots längs Swedenborgsgatan. Kaffet är svart och starkt, håret utsläppt i naturliga vågor, i ögonvrån skymtar en tunn brun eyeliner. Mitt försök att verka mystisk förstör jag ideligen genom att vissla svajigt och tugga bubbelgum. Färgerna på mina kläder är neutrala i brunt, svart och blått med inslag av nötta djurmönster. På bordet framför mig ligger en bok av Dag Solstad tillsammans med ett slitet anteckningsblock innehållandes oklara utkast och på mina händer syns spår av svarta bläckfläckar. Håll i er, Dylan-mannen från 2016 har återvänt.

II Sport möter preppy
Nämen, en tjej som kan springa och hålla koll på styrräntan. Det är ju otroligt. Lika otroligt som kombinationen av sportiga shorts och långärmade pikétröjor med krage, höga knästrumpor på fötter iförda ballerinaskor med spännen eller bruna Nike-sneakers tillsammans med vita strumpor med en liten volangkant. Det är collegetröjor, västar, snusnäsdukar och T-shirts med tryck, ibland dragna över en tunn långärmad tröja. Hög hästsvans, osminkat ansikte, rosiga kinder och fläta. Att äta en morot rakt upp och ned för att det, citat, ”är ett bra snacks”. Vinröda loafers med ljusblå strumpor och stadiga bomullsshorts med stor stickad tröja. Pulsklocka, basfärger och Bode, fast budget. Kanske är allt bara en ursäkt för att jag låter min maratonträning spilla över på mitt vardagsliv och ett sätt att få den konstant nyduschade huden och lätt tomatröda ansiktsfärgen att framstå som ett medvetet val. Det kommer jag i så fall aldrig att avslöja fullt ut.

III Typisk mamma 1998
Bakom en glansig veckotidning och en tonfisksallad med vichyvatten skymtar hon, den klassiska mamman och den eftersträvansvärda personan. Iförd mönstrad omlottkjol, skrynklig sidenskjorta och sköldpaddsmönstrade solglasögon sitter hon och nynnar med till Marie Fredrikssons Het vind. På fötterna ett par ingångna bruna seglarskor eller ett par vita, platta tygskor. I garderoben hänger solblekta pastellfärger, raka jeans i vitt, beige och ljusgult samt ärmlösa blusar. Händerna är nyinsmorda, tålamodet stabilt och smörgåsen bredd med lättmargarin. Runt handleden sitter ett nätt armbandsur och kring halsen skymtar ett bärnstenshalsband. När den förrädiska vårkylan slår till åker en stickad kofta eller en dressad kavaj på över axlarna. Håret är samlat i en låg tofs eller draget bakåt med ett mjukt hårband. Av hårda diadem får hon dessvärre migrän, men som tur är ligger en karta tabletter i handväskan. Alltid förberedd, alltid väldoftande och prydligt sansad.

Mammakorvar, tubtoppar, kritstrecksränder och andra saker jag har svårt för att bära

I söndags läste jag en artikel i SvD där skribenten fascinerades över fenomenet med ”mammakorvar”, det vill säga den typ av knälånga, sovsäcksliknande dunjackor som en stor andel kvinnor över 30 tycks klä sig i vintertid. Jag, som under ett par år har delat samma funderingar kring hur så många kan välja ett så formlöst och likriktat plagg, postade artikeln på min Instagram story. Det gick inte många minuter förrän min inkorg fylldes med försvarstal och tillrättavisningar om hur varm jackan är, hur bekväm den är på lekplatser och hur otroligt praktisk den är från oktober till april. Och jag förstår. Jag är inte en motståndare till jättevarma funktionsplagg (eller jo, lite när man rör sig i innerstan och det är fem plusgrader) och jag ifrågasätter inte enskilda individers val av kläder. Det är bara det att den får mig att sakna folks personliga stil, den som förmodligen göms djupt där under dunet, samtidigt som jag själv är väldigt osugen på att ha en likadan, särskilt när det finns långa ullkappor i drivor att köpa second hand.

Dessa funderingar fick mig att börja reflektera över vilka andra plagg och klädkombinationer jag undviker. Främst av personliga skäl då, eftersom jag inte tycker att de sitter bra på min kropp, framhäver mig väl eller bara inte passar in i bilden som jag har av mig själv. Andra kan passa mycket bra i dem och jag kan kasta suktande blickar åt deras håll, samtidigt som samma sak känns meh på mig. Jag vet att det egentligen är livsfarligt att skriva ett sådant här inlägg för det är bara en tidsfråga innan ni ser mig dyka upp i något av exemplen nedan och gott kan konstatera att jag inte lever som jag lär (disclaimer: det gör jag sällan). Men vet ni vad, den risken tar jag. Här är mina klädmässiga no-no:s.

Vit överdel med svart underdel
Det spelar ingen roll om det är vit skjorta med svarta kostymbyxor, vit blus till svart kjol eller vit T-shirt till svarta jeans, färgkombinationen får mig att känna mig som en servitör eller klassisk körsångare (ja, jag har varit båda). Kontrasterna blir för hårda, kombinationen för enkel. En svart tröja med ett par krämfärgade jeans däremot, det känns bättre.

Tubtopp och annat axelbandslöst
Jättefint på andra, katastrof på mig. Det är något med axlarna och armhålorna, hur det känns väldigt naket fanns det egentligen inte är det. Och så är det kanske den konstanta stressen över att den inte ska sitta kvar eftersom det inte finns så mycket som håller den uppe…

Cut-outs
En av de senare årens trender som jag absolut inte begrep mig på. Ett lustigt litet hål i midjan som i bästa fall blottar lite solbränd hud men i sämsta fall framhäver min vinterbleka småkyliga mage, nej tack.

Enarmade plagg
Samma grundtanke som kring tubtoppen men om möjligt ännu mer förvirrande. Jag kan liksom inte se när jag skulle vilja vara bar om en arm men påklädd på den andra, det känns helt ologiskt rent temperaturmässigt.

Magtröja
I mångt och mycket är detta nog en åldersgrej i kombination med att jag jobbar på bank. Även om vi inte har uttalade klädkoder så känns det som ett garderobsmässigt snedsteg att komma in på kontoret i detta. Men också på gymmet har jag svårt för att bära den typen av korta toppar som matchas med högmidjade tights. Jag har ett par i min låda med träningskläder som alltid hamnar absolut sist i rotationen av just den anledningen.

Kritstrecksrandigt
Det här är en sak som känns snyggt i teorin men inte i praktiken för mig. Jag älskar tanken på Julia Roberts kritstrecksrandiga 90-talskavaj men känner mig själv som en 18-årig kille på väg att ta studenten iförd nyinköpt Batistini-kostym alternativt en dålig statist i Gudfadern 2.

Croppade jeans
Också snyggt i teorin och även på andra, men inte på mig. Kanske har jag komplex för mina strumpkanter och fotknölar? Eller så är det känslan av att alla croppade jeans är lite för korta så när jag sitter ner så smyger de sig upp mot vaden och blir snarare någon slags piratbyxa.

T-shirt med tufft rocktryck
Jag är varken tuff eller gillar rock så det skulle kännas jättekonstigt att gå omkring i något med typ en örn, en amerikansk flagga eller guns n roses-tryck på. Tur att jag gjorde en egen Shostakovich-tröja för ett par år sedan (infoga nörd-emoji).

Hellång stickad klänning
Panik som det är i grunden, ännu mer panik om den skulle vara beige. Jag är rädd att jag skulle förvandlas till ett enda sjok, en plattrövad blobb, en anonym medlem i barba-familjen.

Vilka är era klädmässiga undvikanden? Ni får svara ullkappor och Shostakovich-tröjor, jag kommer inte att ta illa upp. Lovar!