jul – Julia Eriksson

Mellandagar, januarilunk och Ruben Östlundsk stämning

Ibland tänker jag att jag är en dålig bloggare som inte dokumenterar tillräckligt mycket och med det menar jag att jag inte tar kort på allt som jag gör eller alla som jag möter. Det blir således svårt att beskriva min tillvaro med en massa estetiska bilder. Men så inser jag att den här bloggen inte är någon pekbok, den är inte enbart inlägg med bilder följt av en kort rad utan oftare många långa meningar staplade på varann. Och tvärtom är jag faktiskt ganska bra på att dokumentera för jag minns enkelt sådant som hänt och känns och kan beskriva det rätt bra i ord. Så kanske är det i år jag slutar tänka på att jag är en dålig bloggare och landar i att jag har en lite annan sorts blogg bara. Med det sagt så kommer några olika nedslag från de senaste dagarna här, dokumenterade i både bild och text, på ett eller annat sätt.

I mellandagarna for vi från Norrköping till Gotland. Vi lämnade mina föräldrars hus på landet när det fortfarande var mörkt och anlände till Visby i skymning.

Båtresan var lugn och behaglig. För kallt för att sitta på soldäck såklart men mycket vackert ändå.

Dagen därpå sprang jag ner till naturreservatet Södra hällarna för en tur längs havet. Det var soligt och klart men kyligt och blåsigt, den annalkande stormen Johannes gjorde sig påmind. Efteråt tog vi en liten tur i Visby innerstad och den stora julgranen på torget vajade oroväckande i vinden. Dagen efter var den nedplockad, en tidig plundring av ovädret.

En kväll började vi att kolla på dart-VM av en slump och efter några timmar blev vi sugna på att spela själva. Som tur var snubblade vi över ett ställe i Visby som precis installerat sina tavlor. Vi kastade några omgångar och det var absolut inte så enkelt som det ser ut på tv, men kul ändå.

Resten av tiden tillbringade vi med att elda i kaminen, se på mer dart och diverse halvbra tv, laga mat och läsa böcker. Jag insåg att efter ett par, tre sådana här vilsamma stormdagar är jag ganska redo för aktiviteter och har spring i benen. Dagen före nyårsafton skulle vi åka tillbaka till Stockholm och vi såg hur båt efter båt ställdes in på grund av ovädret. Vår avgång låg dock kvar och efter att ha jagat rätt på åksjuketuggummin klev vi ombord på en färja där mild Triangle of Sadness-stämning rådde. Vi klarade oss dock bra (tack Calma!) och kunde kliva av i Stockholm en smula lättade.

Sedan blev det nyårsafton och jag tog två bilder och snodde en av Philippa (tack och förlåt!). Vi firade på klassiskt vis och med klassiskt menar jag trerättersmiddag, lagom klurigt quiz, oj hoppsan är klockan snart tolv, höra smällarna men knappt se fyrverkerierna, frysa och skåla och sen skynda in, kolla på klockan som är två, börja prata om något spännande, kolla på klockan igen och inse att den är över fem. Jag har noterat att trenden bland bloggare i år var att lägga sig tidigt och strunta i tolvslaget men som den anti-trend-person jag är gjorde jag därför tvärtom och gick och lade mig kvart i sex. Perfekt för måendet dagen därpå.

Om nyårsdagen passerade med kraftigt snöfall och en behaglig pizzalunk så började 2 januari desto mer skärpt. Jag lagade havregrynsgröt med plommonsylt och gick till Barry’s där jag bokat in mig på ett träningspass.

Efteråt träffade jag upp Emelie för en lunch på Studio Canteen där jag också sprang in i Flora och Sara. Väldigt bloggigt ställe med andra ord och ett mycket trevligt sådant med god mat.

Sedan promenerade jag hem i snön och tog en liten omväg förbi biblioteket för att hämta ut en diktsamling av Jila Mossaed. Jag har börjat tycka att mitt nya hembibliotek är ganska gulligt även om jag saknar närheten till det stora trevliga Tranströmerbiblioteket som var mitt närmsta bibliotek förut.

I lördags vaknade jag upp med en känsla av att vara otroligt klar med julledighet. Jag hade rastlöshet i kroppen och ville GÖRA något. Och med göra något menade jag inte se på tv eller läsa böcker utan typ gå på museum, skaffa höns, korsa Atlanten, bygga en stol, skapa en varumärkesstrategi, vandra två mil, rensa en källare, plantera en trädgård, installera en skrivare eller vad som helst. Det slutade upp med att vi gick och handlade mat, testade ett nytt recept och skaffade ett 1000-bitarspussel som jag byggde på köksbordet.

På söndagen hade vi aktiviteter på schemat, nämligen tvättid följt av ett besök på Sturebadet vilket jag fått i julklapp. Det var mycket trevligt att glida omkring i morgonrock, göra olika små basturitualer, sitta i bubbelpool och bara känna kroppen mjukas upp. Det är dock något med sådana här spamiljöer som gör mig en smula stressad, för jag tycker alltid att det är så otydligt hur man ska göra. Ska man ta med och använda handduken eller spara den till senare, ska man duscha innan eller efteråt, ha badkläder på eller av osv osv. Vid ett tillfälle när vi skulle ta hissen upp till det turkiska badet drabbades jag av en stark Ruben Östlund-feeling (för andra gången i detta inlägg) eftersom hissen envisades med att åka till alla våningar utom den vi skulle till. Till slut var vi nere i källaren när dörrarna öppnades och där stod vi i våra morgonrockar och såg förvirrade ut. Nåväl, till sist hittade vi rätt och kunde slappna av igen.

I måndags jobbade jag halvdag hemifrån vilket var perfekt för att hinna läsa ikapp mailen, komma ihåg vad jag pysslade med innan jul och förbereda mina personliga jobbmål inför mitt utvecklingssamtal. På kvällen var jag bjuden till Malin och Asta på middag och på vägen dit passerade jag den här mysiga lokalen som ligger intill Supermercado. Det var tomt därinne och jag hade en tid att passa så jag gick inte in, men det kändes mycket lockande. När jag skulle kolla upp det senare hittade jag ingen information varken på Google maps, Instagram eller hos Grand Gourmet som äger Supermercado. Är det någon som vet vad det är för ställe och hur ska jag göra för att få hänga där? Måste lösa det under 2026.

Sedan blev det tisdag och ledig dag igen, bekvämt! Min kompis Mika som annars bor i Tokyo var på besök i stan och vi hade bestämt oss för att ses ett litet gäng. Jag promenerade ned längs Söder mälarstrand som numera påminner om något slags Narnia-landskap. Ljuvligt ju.

I öronen hade jag podden Hundåren, vilket är en favorit. Den här gången avsnittet med Isabella Lundgren som var väldigt gripande. Jag ville knappt stänga av när jag mötte upp mina kompisar men gjorde det såklart ändå.

Vi sågs först på Stora bageriet för en sen lunch alternativt fika där jag valde deras gröt med saffran och päron som var mycket god. Sedan promenerade vi genom stan och satte oss på en bar för att dricka öl och spela spel.

Efter all ledighet följde äntligen ett par riktiga jobbdagar tillbaka på kontoret. I torsdags kväll lagade jag ett recept med tomater, bönor och halloumi från cooking-sektionen på New York Times som vi börjat prenumerera på. Min kväll avrundades med att jag läste ett magasin från pärm till pärm vilket var väldigt behagligt och inspirerande. Jag såg flera tips jag ville spara, bland annat det här om en radioshow som sänds varje natt, lite som ett japanskt Karlavagnen tänker jag. Det känns som ett bra komplement till min andra favoritsak att lyssna på, den danska kanalen P8 jazz.

Nu måste jag runda av här för strax ska jag iväg på kalas. Imorgon vill jag gå på bio och se Sentimental Value samt äta ramen. Vad vill ni göra?

Klädval i december

I slutet av november gjorde jag en klädplan med 24 outfits för alla decembers dagar fram till julafton. Tanken var att slippa börja från noll varje morgon och istället kunna välja något från listan. Det blev också som en liten kapselgarderob där mina favoriter fick återkomma i olika kombinationer. Hur gick det då? Jo, bra! Jag räknade ut att jag använt 16 av mina planerade outfits i ungefär den form som jag tänkt. De dagar jag valt något annat har det oftast berott på vädret eller att jag känt mig sugen på ett plagg som inte var med i planen. Hade jag haft tillgång till en bra helkroppsspegel hade ni fått se fler outfits dokumenterade, men här kommer ett urval från december i alla fall.

Decembers mest använda byxor måste vara dessa svarta sammetsbyxor som jag köpt second hand men ursprungligen kommer från Part Two. Ett tips när ni letar efter sammet på exempelvis Sellpy är att undvika den som är gjord av polyester och istället filtrera på material som bomull och viskos. Den röda blusen med medaljongmönster känns lagom barock och julig och i håret sitter en sammetsrosett.

Här har vi en riktig snyggbyxa, det vill säga ett par italienska småmönstrade byxor i glansigt tyg. Till det en mörkblå ulltröja och i halsen en liten scarf som jag köpt av någon duktig stickare på Tradera. Dubbelknäppt ulljacka köpt för typ 50 kronor i somras och som bara väntat på att få invigas.

En kväll när vi gick ut i Dublin hade jag min mest använda överdel i december – den lilla svarta sammetsjackan. Till det en jättepuffig kjol som ursprungligen kommer från H&M Studio och zebramönstrade strumpbyxor från Swedish Stockings. Kände mig inkluderad på savannen i hotellobbyn som bestod av piffiga leopardklädda damer.

Ursäkta den otroligt smutsiga spegelselfien men jag ville visa närbild på min julrutiga krage från Ganni. Till den hade jag en vinröd skinnkjol, svarta loafers och, känd från ovan, lilla sammetsjackan. Lite lagom Dagens visa-vibe på den här looken.

Nu får ni använda fantasin lite, men det här är alltså min svarta sammetskostym (samma byxor som tidigare, men med en sammetskavaj). Till det en prickig sidenskjorta och ett litet flätat guldskärp i midjan. Utanpå en riktigt lång ullkappa från Lindex 90-tal och en brun ullhalsduk.

Här ska ni få ett tips på sökord på Sellpy: ”kookai, midikjol”. Varsågoda! Tror starkt på den 90-talsinspirerade midikjolen under 2026 och har redan en lite somrigare variant som väntar.

Min rosa kjol med släp har luftats några gånger. Dels i kombination med den svarta sammetsjackan men också med en tunn ulltröja och med ett par vinröda strumpbyxor. Rött och rosa är ju en toppenkombination så med största sannolikhet kommer samma plagg få följa med i julpackningen.

När det var dags för julbord passade jag på att ta min rymligaste klänning från Stine Goya. Till det blanka italienska stövlar och en ljusblå tunn tröja. Mycket bekvämt och lagom festligt.

En decemberdag fick jag ett meddelande från en bekant som skrev att hon hade en jacka som tyvärr inte passade henne men som jag kanske ville ha? Det är en japansk sammetsjacka i brokigt mönster och jag sade självklart ”ja” och fick hem den på posten några dagar senare. Jag känner mig som ett medeltida fönster från Luke Edward Halls instagram i den, och det på det bästa av sätt!

Slutligen, en outfit som inte fanns med på listan men som känns julig då den är både grön och grann. Den här gamla kostymen från H&M Studio lockar fram komplimanger från de mest oväntade håll och det är alltid lika kul.

Det var ett urval av decembers utstyrslar. Nu ska jag strax packa resväskan inför några dagar av julfirande och gissningsvis får ett par av favoriterna följa med även nu. Hoppas ni har det fint i det eventuella julstöket!

En decemberhelg i Dublin

Vi for till Dublin, tidigt en lördagsmorgon i början av december, och med vi menar jag Emelie, Ella, Karin, Sandra och jag. Ett gäng vänner från universitetstiden, numera utspridda i olika städer och på lite olika platser i livet.

Efter att ha lämnat väskorna på hotellet började vi att se oss omkring i staden. Ingen av oss hade varit där tidigare, så vi strosade omkring på måfå, köpte en andra frukost i form av pain au chocolat och trillade in på marknad med en massa konstböcker.

En kvart här gav oändligt mycket mer inspiration här jämfört med en lång Pinterest-scroll, både vad gäller färgval, form och kreativitet. Vad bra det är för hjärnan att gå ut och inspireras ibland och titta på riktiga saker.

Strax därefter passerade vi ikoniska The Temple Bar och var såklart tvungna att kliva in. Trots att klockan var före lunchtid var det proppfullt där inne med juldekorationer från golv till tak, livlig livemusik och glittrande partytoppar över allt.

Det beställdes in Guinness, givetvis. Jag trodde tills för några år sedan att jag inte tyckte om Guinness för att jag tänkte att det smakade som en riktigt tung, mörk och mäktig julöl ungefär. Sedan tog jag en klunk av en och insåg att så inte alls var fallet, i själva verket är det ju ganska lätt och snällt med sina 4,2 %. Tur att man kan ändra sig.

Efter den lilla barvisiten var vi redo för lunch. Vi tog sikte på Fish Shop som ska ha Dublins bästa fish & chips, men trots att de just öppnat för dagen skakade de bara på huvudet när vi frågade om de hade plats för fyra spontana lunchgäster. Jakten fick således fortsätta och till sist kom vi till Slice i området Stoneybatter.

Där åt vi brunch och pratade ikapp om allting som hänt sedan sist.

Mätta och belåtna strosade vi vidare genom den grådisiga staden. Här och var dök vi in i små gulliga affärer, kikade på hantverk, drack en pepparmintskaffe och köpte barnböcker.

Vår taxichaufför hade tipsat oss om att titta in i den här medeltida kyrkan, så det gjorde vi såklart. Sedan tog vi en tur förbi den enorma bokhandeln Hodges Figgis innan vi gick tillbaka till hotellet för en liten paus och ombyte.

Jag bytte om till sammetsjacka, puffig kjol och zebrastrumpbyxor innan vi gick ut för att äta middag på en ganska anspråkslös restaurang. Här lärde vi oss vikten av att boka bord i tid i Dublin. Likt Stockholm är det en ganska osmidig stad om man är spontan och fler än två personer.

Kvällen fortsatte med barhoppande hit och dit tills vi hamnade på en klubb där dj:n spelade exakt samma låtar som var populära under våra universitetsår (underbara 2009 till 2012). Det var som om vi färdats i en tidsmaskin för alla tjejerna på dansgolvet bar korta lädershorts över tunna strumpbyxor och varannan låt var med Rihanna. När till och med Lykke Li’s I Follow Rivers började strömma ur högtalarna kände vi att det nästan var för mycket. Var vi tillbaka på kårhuset Trappan igen? Det blev dags att röra sig hemåt innan tiden gick helt ur led.

Nästa morgon promenerade vi till The Fumbally för att äta brunch. Jag beställde toast och en jättegod gröt med konjakspäron och något krispigt på toppen som jag glömt vad det var.

Efter brunchen hade vi bokat in oss på en tur inne på Guinness-muséet. Det var stort och visuellt kul men kanske inte jättegivande rent intellektuellt. En stor del av utställningen handlade om de fyra grundingredienserna (vatten, malt, jäst och humle) och det var ganska lite plats för kritiskt tänkande om man säger så.

Men ja, man fick en liten provsmakningsupplevelse och sedan dricka en öl i deras takbar med utsikt över stan, så det var okej ändå.

När besöket var klart traskade vi tillbaka till vårt område Temple Bar (ja, det heter likadant som tidigare nämnda bar, förvirrande nog) och vårt hotell The Fleet.

Framåt kvällen hade vi bokat bord för Sunday Roast på The Legal Eagle, en trevlig liten gastropub. Det var mycket gott och kul service, vår servitör gav oss flera bra tips på vart vi skulle gå sedan.

På hans rekommendation hamnade vi på Irlands äldsta bar The Brazen Head där det givetvis satt ett par äldre herrar i ett hörn och spelade folkmusik.

Nästa morgon hade jag som aktivitetsansvarig föreslagit att vi skulle hoppa på tåget och åka i ungefär en halvtimme till kuststaden Howth. Där kan man gå en trevlig sträcka längs med havet, äta nyplockade ostron och spana efter sälar och delfiner.

Vi började att traska längs de breda kuststigarna och gula klotet glänste med sin närvaro. Mycket tacksamt efter några grå dagar av duggregn och ännu mer tacksamt med tanke på att jag inte sett skymten av den där solen sedan dess.

Lägger till Irland på listan över ställen jag vill vandra på, så otroligt fint ju.

Alla glada i solen och i bra konversationer. Tänk att man blivit en sådan vuxen person som ser fram emot att åka iväg en helg och bara prata, prata, prata om saker. Precis så som det kändes att ens föräldrar gjorde hela tiden när man var liten.

Efter två timmar av promenad kände vi oss klara och återvände till hamnen.

Där letade vi upp en fiskrestaurang och beställde in ett gäng ostron och enorma portioner med fish & chips.

Tillbaka i Dublin passade vi på att kolla in Trinity College en sväng. Jag drabbades som alltid av en lätt ångest över att jag aldrig gått på ett anrikt universitet ute i världen. Hade jag fått leva om mitt liv hade jag klämt in minst ett utlandsår någonstans i mina tidiga 20-någonting.

Våra sista skälvande Dublin-timmar tillbringade vi i små butiker längs Grafton Street och på puben Grogan’s där jag drack varm choklad.

Sedan tog vi farväl av Dublin och tackade för otrolig julstämning, oändliga mängder öl, svindlande vyer, inte alltför mycket regn och finfint kompishäng. Det var ljuvligt och juligt hela vägen rakt in i hjärtat.

But it don’t snow here, it stays pretty green

På radion säger de att Stockholm har haft 0,4 soltimmar i december. Natten går bokstavligen tunga fjät. Det ligger pappersnäsdukar i alla mina fickor. Baksidan av håret är trassligt av halsduken. Jag springer en mil genom eftermiddagsmörker och duggregn. Går på glöggfika med mjuk pepparkaka och lussekatter. Omorganisering på kontoret. En slant till den rumänske mannen som ska hem över jul. Någon kommer med ännu ett ”kan vi ha det här klart före ledigheten?”. Matförgiftad efter jobbets julmiddag. Vill fälla en tår när jag hör Joni Mitchells River. Piggar upp mig med ett nytt läppstift. Adderar lyster i form av tan drops. Ägnar en helgeftermiddag åt julklappsinköp till barnen. Jagar röda robotar, dinosaurieägg som kläcks och pyjamasar med Pippi Långstrump. Luciamorgon på tv. Någon frågar vad jag önskar mig. Ett medlemsskap i Svenska Freds blir mitt svar. Världen rasar. Det är plusgrader. Jag fyller kalendern med konserter och mingel. Klär mig i sammet, glitter och rosetter. Springer ett till varv i trängseln på Mall of Scandinavia. Räknar dagarna till ledighet. Kom, kom signade jul.

Saker jag vill göra för att komma i julstämning

November är ett minne blott, det står december i almanackan och det är därmed fullt rimligt att träda in i komplett julstämning. Det är inte alltid det sker helt av sig själv dock, ibland kan jag behöva hjälpa känslan på traven och inspirerad av Flora skrev jag en liten lista på saker jag vill göra för att nå dit.

Jag vill köpa en krans och hänga upp på vår ytterdörr i ett fint band.

Jag vill fråga mina syskonbarn om deras önskelistor och börja planera klappinköpen. Sedan vill jag i lugn och ro slå in presenterna i fina papper och dekorera med långa band innan de packas ned och fraktas söderut för att läggas under granen.

Jag vill följa min december-klädplanering som kanske inte var så intressant för er andra, men som åtminstone jag tycker underlättar och känns inspirerande såhär två dagar in. I enlighet med den vill jag också bli bättre på att ta med inneskor till kontoret och komma ihåg att bättra på med rött läppstift under dagen.

Jag vill njuta ordentligt av att gå på julbord med mitt lilla tvåmannasällskap Sillens vänner. I år ska vi testa Gamla Enskede Matbod. Tidigare år har vi varit på Gyldene Freden, Oaxen slip, Gamla riksarkivet och Ulriksdals värdshus.

Jag vill lyssna på lugn julmusik, gärna Vince Guaraldi Trio som gjort musiken till A Charlie Brown Christmas, min klassiska lista med Carols & Choirs, den lite modernare Jul på nytt eller varför inte gamla favoriten Smärtstillande i december.

Jag vill äta risgrynsgröt med kanel och socker, vörtbröd med vällagrad cheddar och brygga kaffe med kardemummakärnor i.

Jag vill gå på julmarknad i en främmande stad, trängas under ljuslyktor, känna och klämma på pynt och kanske köpa med mig någon onödig liten souvenir hem.

Jag vill värma glögg och helst hitta en sort som inte känns varken för sötsliskig eller alkoholtung. Till det gärna en näve pepparkakor, men helst inga russin eller mandlar i.

Jag vill baka något gott med saffran, kanske lussekatter, gifflar eller släta bullar som rullas i socker.

Jag vill gå på ett klassiskt luciafirande och höra stämsång från tärnor och stjärngossar stiga mot taket, ju mer sakralt desto bättre. Gärna lite orgel och O helga natt också.

Jag vill sitta omgiven av vänner på en immig pub med Guinness på bordet och folkmusik omkring oss. Stampa i golvet och klappa i händerna och känna hur kinderna bli rosiga av värmen.

Jag vill boka in en sista juldrink innan alla kompisar börjar åka åt olika håll strax före jul. En liten hejdå-träff där man får ramla in när det passar och dela ut kramar till höger och vänster. Helst i takt med att stora snöflingor börjar falla utanför fönstret på bästa romcom-vis, nej men låt en jullängtare få drömma.

24 decemberoutfits

December är på ingång och när jag bläddrar i min kalender inser jag att den är fylld av julfester med jobbet, glöggmingel, julbord med Sillens vänner, en liten weekendresa till Dublin och vintersolståndsskålande. En hel rad med små åtaganden som ger möjligheten att klä upp sig och lufta julgarderoben. I och med att jag har en stor del av mina prylar och kläder i ett förråd just nu gäller det att utgå från vad jag har tillgängligt och hitta kombinationer kring det. Som inspiration för mig (och kanske för någon annan) har jag därför kombinerat och listat 24 olika outfits att välja bland, ända fram till jul. Inte så förvånande blir det mycket sammet, fina strumpbyxor, paljetter och glitter, varm ull och en och annan rosett.

❧ Svart sammetskostym, vit silkesblus, skärp med gulddetaljer

❧ Svart kort puffig kjol, guldglittriga strumpbyxor, tunn svart långärmad ulltröja, stor sammetsrosett i håret

❧ Brunglittrig kofta, bruna sidenbyxor, tunt guldskärp, boots med klack

❧ Vinröd skinnkjol, ljusblå långärmad tröja, mörkblå ulltröja över axlarna

❧ Röd blus med medaljonger, mörkblå sammetsbyxor, boots med klack

❧ Svart sammetskostym, svart sidenskjorta med vita prickar

❧ Brunglittrig kofta, kort svart kjol, bruna strumpbyxor, höga svarta stövlar

❧ Vinröd skinnkjol, ljusrosa pikétröja, röd rosett i håret

❧ Röd blus med medaljonger, svarta sammetsbyxor, boots med klack

❧ Mörkblå sammetsbyxor, mörkblå kavaj, ljusblå långärmad tröja, silvrigt strasskärp

❧ Vinröd skinnkjol, svart sammetsjacka, rutig krage med knyt

❧ Ljusblå långärmad tröja, svart A-linjeformad klänning med blommor, svarta strumpbyxor, ljusblå strumpor, loafers

❧ Svart ärmlös blommönstrad sammetstopp, svarta sammetsbyxor, tunt guldskärp, boots med klack

❧ Rosa kjol med släp, röda strumpbyxor, crèmevit tunn ulltröja

❧ Svart tunn kjol med paljetter, grå collegetröja, höga svarta stövlar

❧ Zebramönstrade strumpbyxor, svart puffig kjol, svart sammetsjacka

❧ Svart A-linjeformad klänning med blommor, crèmevit ulltröja, höga svarta stövlar

❧ Svart ärmlös blommönstrad sammetstopp, mörkbruna sidenbyxor, boots med klack

❧ Svartglittrig tunn kjol med paljetter, svart oversized kavaj, skärp i midjan, svarta höga stövlar

❧ Rosa kjol med släp, svart sammetskofta, tunna svarta strumpbyxor

❧ Mörkblå och gröna satinbyxor, svart ärmlös blommönstrad sammetstopp, tunt guldskärp

❧ Bruna sidenbyxor, röd polotröja, brunrutig ullkavaj

❧ Ljusbrun ullkjol, röd polotröja, svart sammetsrosett i håret, svarta höga stövlar

❧ Mörkblå och gröna satinbyxor, mörkblå ulltröja, liten scarf i halsen

Och på toppen av allt tänker jag lägga till strassörhängen, en pärlbroderad väska, pälsmössor, inneskor att byta om till och, såklart, ett rött läppstift. Hur jag faktiskt ser ut sedan återstår att se, kanske blir det ett par jeansdagar i december också, men nu har jag i alla fall ett antal förslag att utgå ifrån.

Kläder för decembers festligheter

Ja, det här inlägget är starkt inspirerat av Sardellens inlägg med festkläder i december, men det är också ett svar på ett önskemål från tidigare nämnda Sardell som bad om att få ett inlägg med ”noggrann, systematisk redogörelse för alla decemberfest-outfits”. Så på samma inspirerande ord i fokus-vis kommer nu en genomgång av vad jag bar under decembers festligheter, helt fritt från visuellt material.

Julbord med Sillens vänner
Som traditionen sig bör gick jag och Emelie, de två enda deltagarna i sällskapet Sillens vänner, och åt ett traditionellt julbord tillsammans. Denna gång besökte vi Ulriksdals värdshus. Jag bar en svart sammetsklänning med rosettformad urringning, tunna svarta strumpbyxor och boots med klack. Till det hade jag en röd liten väska med gulddetaljer i form av små flugor (väldigt knödel), ett guldhjärta i halsgropen och en stor sammetsrosett i håret.

Thanksgivingmiddag
Vår årliga thanksgivingmiddag blev framflyttad en vecka på grund av sjukdom, men som tur var kunde vi ses nästan alla ändå. Totalt var vi fjorton vuxna, sex barn (alla under tre år) och två hundar som sågs tillsammans och åt kalkon. Jag bar en mörkbrun långärmad sammetsklänning med små prickar som jag köpt i en second hand-affär i Köpenhamn för ett gäng somrar sedan. Till den hade jag chokladbruna strumpbyxor och ballerinaskor i ljus päls.

Julmiddag med jobbet
Den andra veckan i december hade vi planeringsdag med mitt närmsta team på jobbet, vilket följdes av gemensam middag. För att smälta in perfekt i gruppen av kreatörer bar jag helsvart som alla andra. Närmare bestämt en halvtransparent långkjol med svart mönster, figursydd kavaj med Gucci-skärp i midjan och under den en svart t-shirt.

Julfest med jobbet
I samma vecka hade vi även stor julfest med hela jobbet. Då bar jag en djupröd mockaklänning med breda axlar som jag köpt på Beyond Retro för länge sedan. Till den hade jag strumpbyxor, boots och en fläta i håret som avslutades i en sammetsrosett. Tyvärr kände jag mig inte alls särskilt kul klädd, det var något som skavde. Kanske är det kombinationen av rött och svart som jag tänker ska kännas julig men som ibland hamnar nära stilen ”rock”, vilket är långt ifrån vad jag eftersträvar.

Olles 40-årsmiddag
Min kompis Olle fyllde 40 och vi var ett stort gäng från universitetet som överraskade honom med middag på Tjoget. Jag bar en tunn men tung klänning från H&M Studio som är fylld av små glaspärlor i breda ränder. En favorit såhär års med undantag för att pärlorna börjar att trilla av en efter en.

Solsnu-skål och julcocktail
Jag och N var bjudna på dubbla drinkkvällar lördagen före jul. Först gick vi hem till min vän Lovisa där vi firade den norska traditionen solsnu, vilket är det samma som vintersolståndet och dagen när det vänder och äntligen börjar att bli ljusare igen. Efter det fortsatte vi till Ossian och Ida som med familj bjudit in till en stor julcocktail med folk i alla åldrar, jag har nog aldrig sett så många personer på en hemmafest innan. Under hela kvällen bar jag ett stickat set med kjol och tröja i limegrönt och vinrött tillsammans med långa dinglande guldörhängen och svarta ballerinaskor med liten klack. Jag lyckades med konsttricket att känna mig både för uppklädd och nedklädd på samma kväll vilket är en bedrift.

Julafton
Inför julafton hade jag provat en rad olika kombinationer med röda strumpbyxor, men ingen av dem kändes rätt, förmodligen på grund av rockkänslan ovan. Det är något när de bryts av med en sko i annan färg som blir fel för mig. Istället bar jag en ljusrosa ärmlös klänning med transparenta partier i över- och underkant. Under den hade jag en tunn svart tröja i ull och svarta strumpbyxor. På fötterna hade jag ballerinaskorna i ljus päls och i håret satte jag en enorm djupröd rosett i mocka som jag klistrat ihop själv dagen före.

Annandag jul
På annandagen samlades vi hela familjen med alla syskon och syskonbarn och åt kalkonmiddag. Jag bar en kort ljusbrun omlottkjol i ull som jag köpt på Humana några dagar tidigare. Till den hade jag bruna strumpbyxor, samma skor som på julafton och även samma tunna tröja. En nätt guldklocka runt handleden och ett guldhjärta runt halsen.

Om decemberstilen ska sammanfattas så har den innehållit ganska mycket svart, rött och brunt. Jag har inte använt några för mig nya plagg, förutom den sista kjolen som jag nyligen köpte. Istället har jag plockat fram sådant som redan finns i garderoben och som använts på liknande tillställningar tidigare. Det enda undantaget var den transparenta svarta kjolen som jag haft liggandes länge utan att bära. Jag har känt mig helt okej fin, men sällan sådär ”wow, där satt den”, vilket är lite tråkigt. Min bästa decemberlook var nog en helt vanlig jobbtisdag när jag tog på min grangröna kostym med lite struktur i tyget samt ett par blanka loafers och till och med fick spontana komplimanger i korridorerna. Kanske är insikten att finklätt inte måste vara strumpbyxor och klack, utan att det nästan är roligare med dressade byxor, blusar och kavajer? Eller så är jag fast i tanken att det måste kännas ”nytt” för att vara kul, vilket är en dålig tanke som jag i så fall behöver ändra. Helst redan idag eftersom det snart är nyårsafton och jag inte tänkte införskaffa något nytt utan snällt välja från det som garderoben har att erbjuda. Vi får väl se vad det blir.

December-blender

Hej, jag har inte glömt att jag har en blogg. Jag har bara glömt att december har ett begränsat antal dagar och att det här med att tacka ja till allt är ungefär lika kul som utmattande. Det känns också som att ju längre jag väntar med att skriva, desto större blir steget till att göra det och då skapas känslan av att nu måste det komma något riktigt, riktigt bra och så har jag inte något riktigt, riktigt bra på lager och då blir det bara tyst.

Därför får ni nu en blandning rakt ifrån mixern som också är min hjärna. Låt oss kalla det för en december-blender.

Mina planer för julen i år är ganska vaga men jag jobbar med svepande rörelser och generella ledord. En sak har jag klart för mig i alla fall och det är att jag önskar mig en jul utan en enda sekund av stress. Inget sånt skynda in i bilen för nu måste vi åka någonstans och nu ska vi duka upp det perfekta bordet eller vad är klockan har det börjat på tv:n?

Jag vill lägga pussel och läsa böcker, gå på promenad och slumra på soffan. Och sen när mina syskonbarn kommer vill jag lägga pussel och läsa böcker med dem också. I min bokhög ligger just nu: Carl Frode Tiller – Inringning, Milan Kundera – Varats olidliga lätthet, Josefine Klougart – New Forest, Glenn Bech – Jag erkänner inte längre er auktoritet och Johanna Adorján – En alldeles särskild kärlek. Att jag hinner läsa alla känns naivt men jag hoppas på tre.

❦

Är det faktumet att jag börjar bli utomordentligt trött på individualism som gör att jag är så ointresserad av Spotify Wrapped i år? Att hålla på och visa upp sin personliga musiksmak, det känns tradigt. Jag nöjer mig med att veta att Shaboozeys A Bar Song (Tipsy) blev Sveriges mest spelade låt och folk har ju rätt, den är faktiskt bra.

❦

Ett knep som märkligt nog alltid funkar är att ha en riktigt tråkig uppgift framför sig, för då kommer allt det där som bara är lite lagom småtråkigt plötsligt kännas kul att genomföra. Som att dammsuga lister, torka ur kylskåpet, sortera lådor, gå igenom kvitton eller springa en och en halv mil på ett löpband. I jämförelse med att skriva en hemtenta är det nämligen riktigt skoj och exakt vad jag gjorde förra veckan istället för att författa 1600 ord om konsumtion. Det fick jag ägna hela söndagen åt istället.

Förra veckan hittade jag också en kamelfärgad dubbelknäppt nittiotalskappa i 80 procent ull för 300 kronor. Idag premiärbar jag den och gjorde en halvstark imitation i kontorslandskapet där jag låtsades vara Kevins mamma i Ensam hemma. Ändå lite julkänslor på det.

På tal om julkänslor så är det här mitt pynt som jag hängt upp hemma. En mistel i vinrött sammetsband som råkade vissna innan jag hann ställa N under den, men nu får den hänga kvar ändå.

En lingonkrans på ytterdörren som jag knutit tunna rosetter i ljusrosa och klarrött sidenband kring. Tyvärr vägrar vecken på banden att försvinna och lika mycket vägrar jag plocka ner och stryka dem. 1–1 i envishet.

Ett fång röda rosor i en tennvas. Och ej i bild men som ett tjockt lager i hela lägenheten: en intensiv doft av hyacinter som blommar för fullt.

❦

Det var dagens smoothie. Hoppas att ni mår bra och kommer ihåg att hälsa på busschauffören, hjälpa folk med barnvagn och säga tack fastän det kanske tycks överflödigt. Vi är alla bara små sillar som simmar fram i samma hav av dunjackor, stress och förkylningar och vi behöver varandra.

Julias adrenskalender

Allting började med en enkel idé. Så simpel att den nästan kändes dum, men i all kalenderyra kände jag bara: tänk om man skulle göra en adventskalender fast tvärtom. Där man blir av med 24 saker som ligger och skräpar där hemma.

Jag delade min tanke i en Instagram story och folk verkade orimligt peppade på detta. Så pass entusiastiska att jag gjorde slag i saken och satte mig ned och skrev 24 små rensningsutmaningar att göra varje dag ända fram till jul. Från och med 1 december kan man nu följa Julias adrenskalender på min Instagram. Det finns inga särskilda regler eller rapporteringsskyldigheter. Tanken är bara att på ett enkelt och kul sätt rensa bland sina saker hemma och förhoppningsvis få lite bättre koll på alla prylar under tiden. Det vore så kul om några av er ville vara med!

Efter natten en blå gryning

Och febern den sjönk för att till sist försvinna och när den hade varit borta i fyrtio timmar klädde jag på mig understället och ullkappan, virade halsduken runt halsen och tryckte ner mössan över öronen, tog rullväskan i handen och gav mig ut i den mjukt blå gryningen. Det var bara jag och hundägarna ute, vi nickade till varandra, en tyst önskan om glädje och frid, utanför grillkiosken vid Mariatorget satt koltrastarna på rad, deras silhuetter så tydliga mot den mjuka vita nyfallna snön. På spår tretton gled tåget in och alla människorna med väskor, kassar och paket klev på, de fyllde platserna och jag sjönk ner i mitt säte med lussekatt och pepparmintste, så rullade vi sakta söderut och utanför fönstret steg solen, granarna stod ståtliga som dekorerade med kristyr, allting var stilla och vackert, det var en julaftonsmorgon och jag var på väg hem. Hem till familjen och gemenskapen, till maten och värmen, till de långa dagarna av lek och vila och jag visste att om jag bara lyssnade riktigt noga så skulle jag hela tiden höra det, som en lågt surrande bordunton i botten av allting, ljudet av tacksamhet, av vissheten om att allting till sist skulle bli bra.

En riktigt god jul till er som firar och en förhoppning om fina dagar av ljus och värme! Tack för att ni är här och läser och så ofta tar er tiden att skriva till mig.