Hur jag vill klä mig i december

Jag önskar mig ett inlägg med tema vinterfest i julklapp av dig, skrev Sardellen till mig, och vem är jag att inte leverera på önskningar? För är det någon gång man vill vara extra fin så är det ju nu, under en månad av julbord och jobbmingel, glöggdrickande och granklädning. Men också snöslask, minusgrader och produktionstunga dagar på kontoret. Det är en tid då jag vill känna mig festlig men gärna lite uppstyrd, glittrande men kanske inte konstant självlysande. Helt enkelt något av en balansgång, så därför satte jag mig ner och försökte att komma fram till en lista med idéer om hur jag vill klä mig från och med nu och ända fram till jul.

vinterfest


Rött, brunt, isblått, grangrönt, beige, svart och glittrigt.
Låt oss börja med färgerna. Efter att ha haft stilen 90-talsmamma som ledord ett tag känns det självklart att gå åt samma håll även under december. Och vad skulle en 90-talsmamma ha på sig under julen om inte rött? Det är alltså nu den helröda klänningen åker fram och det med besked. Rött är också väldigt fint att kombinera tillsammans med brunt och beige, två andra favoritnyanser. I min vinterpalett hittar vi också isblått och grangrönt. Svart bär jag helst tillsammans med krämvitt eller glitter.

Klänning fast inte klänning.
Det är ju snyggt med klänning, strumpbyxor och skor med klack, men det kan också bli lite väl uppklätt och piffigt ibland. Låt mig då slå ett slag för konceptet klänning fast inte klänning. Det vill säga, att istället bära en lång, knäppt figurnära kavaj eller en stor, lös stickad tröja till ett par strumpbyxor. Man kan också bära sin vanliga klänning men över ett par byxor eller till ett par tights med slits i fotändan. Alla sätt utom det vanligaste är toppen!

Mikrodosera julen.
Ett knep för att successivt bygga upp julkänslan är att smyga in något litet festligt varje dag. Ett par röda strumpor i mina loafers, en sammetsrosett i håret, en stor krage över tröjan eller en knuten tunn rosett i halsen på skjortan. Jag överväger också att ta med ett gäng inneskor till kontoret för att kunna byta mina varma boots mot låga silverklackar, svarta ballerinaskor eller ett par fina tofflor.

Polo som bas.
Ett av mina bästa trick för att hålla sig varm hela vintern ut är att ta på en tunn långärmad tröja under allting. Jag har tre polotröjor i rött, vitt och svart som jag planerar att bära under skjortor, blusar och kavajer. Det är också fint under ärmlösa klänningar eller stickade tröjor med lägre ringning.

Sammet, glitter och stickat.
Materialmässigt så är det ju under december som ens inre sammetsfantast vaknar upp. Det är något med det mjuka, lätt dammiga, skimrande tyget som väcker barnet inom en. Själv kommer jag plocka fram en tight sammetsklänning med trekvartsärm och min svarta sammetskostym ur klädkammaren. Till det bär jag gärna något lite glittrigt och/eller transparent. Jag är också sugen på att rota fram några paljettplagg och matcha dem med en rejäl stickad tröja. Överlag så är det kul att bryta av finkläder med något stort och stickat, så det tänker jag göra så ofta jag får chansen.

Det var mina samlade tankar just nu. Sorry om det här inlägget inte blev enbart vinterfest utan december överlag, men det kändes roligare att tänka på månaden som helhet. Att skriva den här listan gjorde mig också så pass inspirerad att jag började göra upp en plan för 24 olika outfits som jag ska bära från och med i morgon och fram till jul. Som en liten julkalender fast för mig själv och där luckan som öppnas varje morgon är den till min garderob. Vi får väl se om jag lyckas hålla mig till mina planer eller om jag börjar frångå konceptet någonstans runt den femte, det vore nämligen inte helt osannolikt…

Höstens stilstrategi: kaiser, jäger och knödel

Allt började egentligen i Österrike. Efter att ha vandrat längs leden Kaiserkrone fick vi varje kväll in menyerna som erbjöd i princip samma rätter. Det var kaiserschmarrn, jägertoast, jägerte och knödel. Någon av oss konstaterade skämtsamt att allting i Österrike kan delas in i dessa tre kategorier: kaiser, jäger och knödel. Kaiser, som betyder kejsare, är det fina och lyxiga. Jäger är det klassiska och lite sportiga. Och knödel…det är knödel. Det knäppa, det som sticker ut, det som känns kul.

Teorin började rota sig i våra samtal på skoj. Vi kunde peka på en hund och säga kolla vilken sjukt jäger hund eller se något riktigt vackert och säga äkta kaiser. Ett par dagar senare åkte vi till Berlin och kanske var det effekten av att ha gått runt i vandringsskor och samma två svettiga t-shirts i en vecka, men vi upplevde att alla vi såg hade så bra stil. Liksom snygga och genomtänkta, men också med något helt eget. Sedan insåg vi varför: det är för att de är så bra på att få in knödel i deras looks.

Där och då lanserades min strategi bakom höstens stil. Den perfekta outfiten består nämligen av alla tre delar: av kaiser, jäger och knödel. De kan vara olika viktade och mer eller mindre subtila, men helst vill jag att alla tre ska finnas med. Om jag översätter det till min garderob kan det bli ungefär så här.

Kaiser är det fina och lite uppklädda. En hel kostym eller en silkig blus, ett par guldörhängen, skor med klack, en glansig kjol, en bra kavaj eller en fin klänning.

Jäger är de typiska basplaggen men också det lite sportiga och moderna. Ett par jeans och en t-shirt, en läderjacka, en stor collegetröja, ett par converse, en klassisk skjorta eller en ulltröja.

Knödel är det roliga och lite konstiga. Ett par fulsnygga sneakers eller en otippad keps, ett par snabba solglasögon, en midjeväska, en stor ring, något komönstrat, ett limegrönt armband eller ett par tubsockor.

När det gäller höstens stil försöker jag alltså att utgå från kaiser/jäger/knödel-teorin och få in något från varje del. Jag har testat i ett par veckor och tycker hittills att det känns bra, men jag är inte helt där än, kanske för att min tid om morgnarna är lite för kort. Tricket tror jag är att planera något mer i förväg samt att låta någon av de tre delarna vara ganska subtil för att inte få en allt för spretig look. Låt oss kolla på några exempel.

outfit

Kaiser: sidenscarf i håret och guldörhängen. Jäger: vita jeans och brun blus. Knödel: träskor. Den här outfiten blev jag rätt nöjd med. Hade jag bara haft jeansen och blusen till ett par converse och utan sjalen i håret hade det blivit ganska tråkigt. Nu kände jag mig både fin, bekväm och lite kul.

outfit

Kaiser: svart glansig kjol och bucketbag. Jäger: stickad tröja och sneakers. Knödel: tubsockar och keps. En typiskt glida runt på stan en lördag-outfit. Jag gillar att den har lite mer färg i sig samt kontrasten mellan kjolen och tröjan. Samtidigt känns den inte helt hundra, kanske skulle jag valt ett par andra skor.

outfit

Kaiser: blanka loafers, trenchcoat och guldörhängen. Jäger: mörkburna mockabyxor och ulltröja. Knödel: snusnäsduk. Direkt från idag, en ösregnsfredag. Jag velade lite kring huruvida trenchcoaten är kaiser eller jäger, vissa plagg känns som att de byter kategori beroende på helheten. Den här looken hade kanske mått bra av lite mer knödel i form av något kul smycke eller ett udda skärp, men i övrigt kände jag mig nöjd, varm och bekväm.

outfit

Kaiser: Bucketbag och mockastövlar. Jäger: mockajacka och collegetröja. Knödel: komönstrad kjol. Låt oss avrunda med en look där knödelinslaget är mer än bara en accessoar. Det här gillar jag för det känns kul och eget, men samtidigt fint. Jag tänker också att det är ett bra exempel på att kul inte behöver betyda en massa färg, även om jag kan gilla det också.

Förutom att det här känns som ett roligt sätt att tänka på kläder så är det bästa att jag i princip redan har alla plagg jag behöver i min garderob för att experimentera med detta. Jag måste inte köpa en massa nytt utan kan utgå från det som finns. Det enda jag insett att jag kanske saknar är lite fler smycken som känns knödel, exempelvis stora ringar eller roliga armband, vilket är som gjort för att rota fram second hand.

Avslutningsvis, vad vore ett höststilinlägg utan lite tankar kring vad jag är sugen på att bära framöver? Självklart sedan tillämpat i outfits komponerade enligt den numer etablerade kaiser/jäger/knödel-teorin. Mvh professor Eriksson.

I tankarna kring höststilen: Dressad liten jacka med jeans. Blått och brunt. Sidenscarf i håret. Väst som linne (både i stickad och mer dressad version). Mockabyxor med sidenskjorta. Färgglada strumpor i loafers. Stor tröja/skjorta/kavaj till kort kjol (tänk 80/20-proportion). Roliga byxor med långärmad t-shirt. Partytopp till stora jeans och skor med klack. Rosa, rött och beige. Zebramönstrade byxor med boots. Smal men riktigt lång halsduk. Rejäl stickad tröja till en glansig nederdel. Jättestor väska fylld med böcker, papper, något att knapra på och, såklart, en basker.

Kanske handlar det inte om saker utan om något jag söker

Jag skrev ett inlägg om den jobbiga känslan av att vara omgiven av en massa saker, att vilja konsumera och fylla hål med nytt, nytt, nytt och jag fick så många kloka och vettiga kommentarer. Det var verkligen en fröjd att få läsa era tankar och det var skönt att känna att jag inte är den enda som går omkring med den här typen av funderingar. Snarare känns det högst mänskligt, men det betyder ju inte att jag kan ändra på mig. Så efter att ha skrivit inlägget gjorde jag en liten plan.

Min första punkt blev att inte köpa några kläder. Jag har inte satt någon exakt tidsperiod än, bara tills vidare, men målet är nog sommaren ut i alla fall. Jag har gjort ett undantag för att fylla på min glesa strumplåda men det är allt. Kommer jag på något som jag vill ha skriver jag upp det i en lista i telefonen och känns det fortfarande som något jag är sugen på när min period är över så får jag leta efter det second hand.

Den andra punkten gick ut på att rensa. Jag tog en heldag åt att gå igenom mina garderober och delade in allt i olika högar. Sådant som ska säljas vidare, sådant som ska skänkas och sådant som är i fel säsong. I två stora lådor lade jag undan kläder som inte känns passande att bära nu. I för dova färger, varma material eller som jag bara inte var sugen på. Dessa bar jag ner i källaren. Tanken är att jag till hösten kan byta innehållet i lådorna och dels få känslan av något ”nytt” samtidigt som jag får en garderob som är betydligt enklare att bläddra i. För med för mycket kläder på hyllorna är det svårt att faktiskt se vad som finns. Två papperskassar åkte till Myrorna och innehållet i ytterligare tre fotade jag av och lade upp till försäljning på Instagram.

Tredje punkten inkluderar att försöka tänka annorlunda kring det jag köper, för jag tror det blir svårt för mig att sluta konsumera helt. Däremot vill jag köpa saker som håller länge, som är varsamt tillverkade och som jag kan älska och vårda ömt. Den lilla espressokannan jag införskaffade i Italien är en sådan sak. Jag gick till butiken och valde ut den och tänkte ”den här vill jag ha resten av livet”, den ska vara ett självklart inslag i mina köksskåp i alla mina framtida hem. Likadant kan jag också känna för vissa auktionsfynd jag gjort eller böcker jag köpt, de blir något mer än bara föremål. Jag vet inte om samma känsla är möjlig att uppnå kring kläder men jag ska försöka att söka mig dit.

Den fjärde och kanske svåraste och mest abstrakta punkten handlar om att gräva i vad begäret egentligen kommer ur. Jag tycker att signaturen Sara beskrev det så bra i sin kommentar:

Jag läste att alla känslor man känner kommer från behov som inte är uppfyllda. Känner man sig hungrig så beror det ju på att man inte ätit, och då är sättet att få bort känslan att äta.

Så vad är egentligen känslan som finns, där man tror det hjälper att köpa solglasögon i en ny modell? Tänker att vi på något sätt lever i ett samhälle som inte riktigt uppfyller de behov en människa egentligen har. Kanske är det distansen, kanske är det stressen, kanske är det känslan att inte vara fri och kanske är det känslan att inte ha ett sammanhang?

Utan att ha svaret kan jag känna att i alla fall en del av mitt begär kan tillfredsställas av andra saker. Att lyssna på ett otroligt musikstycke, att ta ett dopp i havet, att gå längs en grusväg och plocka en bukett blommor, att dela ett förtroligt samtal, att laga och bjuda på en middag, att förälska sig i ett konstverk, att sjunga en psalm, att låna och läsa en noga utvald bok. Allt det är saker som skänker mig en djupare känsla än vad en ny tröja gör. Nu räcker det uppenbarligen inte hela vägen, men åtminstone en liten bit vill jag tro. Kanske handlar det inte om saker utan om något jag söker och långsamt, långsamt rör jag mig framåt.

Saker, saker, saker.

Jag läser en artikel som handlar om sopberg i tredje världen. Om hur våra bortrensade, knappt utslitna kläder hamnar där och bildar enorma högar, skapar en landyta gjord av gamla sandaler och jeans. Varje år produceras runt 100 miljarder nya plagg läser jag. 100 miljarder. Det är svårt att inte äcklas. 

När jag läst klart kastar jag en blick på mitt vardagsrumsgolv. Där står en stor oöppnad kartong märkt Sellpy. Det är inte samma sak, tänker jag. Jag köper ju i princip inte nytt sen ett par år tillbaka, det är second hand, det är genomtänka materialval, då är det okej. Men ett par av plaggen i lådan har lapparna kvar från butiken och grundproblemet är fortfarande detsamma. Inom mig finns ett hål som jag tror att jag kan fylla genom att införskaffa och bära en, för mig, ny tröja. Men hålet fylls inte, istället töjs det bara, blir ett expanderat tomrum där ljud kan eka fritt.

I huvudet går jag igenom de slarvigt staplade högarna i min garderob, travarna som svämmar ut över hyllplanen. Plagg efter plagg, alla lite olika, för ”just en sån här har jag ju inte”, men de fyller ingen funktion. När jag tänker på dem blir det bara jobbigare att andas. De är så många och visst fanns det något jag gillade med dem en gång, men det är svårt att säga exakt vad, det är ju bara kläder.

Jag försöker greppa vad problemet egentligen är. Är det ytligheten i att jag tycker att kläder faktiskt är kul? Att mode är ett intresse och att kombinationen jag väljer ur garderoben varje morgon blir ett sätt att uttrycka mig. Är det faktumet att jag inte har en tidlös klassisk stil med ett par handplockade favoriter, för om jag bara hade det skulle allt vara enklare? Eller är dilemmat större än så? En avsaknad av något i mitt liv. En själslig tomhet som jag försöker dämpa med saker. Det är lättare att köpa en blårandig skjorta än att meditera. Enklare att klicka hem ett par limegröna solglasögon än att gå på en konstutställning.

Mitt hem är fullt. Jag äger så många saker. Inte bara i min klädgarderob utan även i mina skåp och lådor. Saker, saker, saker. Frågan är om det inte också är de som äger mig? Hur förklarar jag annars känslan av att inte kunna släppa tanken på ett särskilt kuddfodral eller en färgkombination mellan två plagg? Jag tror knappast att jag är ensam, men ändå blir jag skamfylld. Det finns något pinsamt i att konsumera, i att känna behov av grejer, i att anpassa sig efter vad som gäller just nu. Vem är jag att skriva ett blogginlägg om mina 10 second hand-fynd från Rom för att sedan lägga in dem överst i en redan fylld garderob?

Jag önskar att jag kunde bli kvitt känslan av att vilja ha mer, ha annat, ha nytt. Är den enda vägen att gå att bli extrem minimalist, avfölja alla Instagramkonton, göra sig av med allt utom en handfull plagg? Eller kan jag ägna mig åt någon slags kapselgarderob fastän jag har långt ifrån en klassisk stil? Finns det en gyllene medelväg där kläder får fortsätta att vara kul, men där jag kan nöja mig med det jag har och komplettera med något enstaka plagg. Där det finns luft i garderobens hyllor och alla tröjor är sådana som jag älskar att bära om och om igen. Det måste det ju göra, allt annat känns sorgligt. Jag behöver bara hitta dit på något vis.

10 second hand-fynd från Rom

När jag åkte till Italien hade jag ansträngt mig för att packa en liten och flexibel garderob, men när jag reste hem hade den fått viss påfyllning. Det visade sig nämligen att Rom var en utmärkt stad för att göra bra second hand-fynd. Låt oss ta en titt på sakerna jag köpte under min tid där.

gul blus

Mitt allra första köp gjordes redan första heldagen som jag var där. Jag hade nämligen bestämt mig för att om jag hittade något fint direkt så skulle jag inte strunta i att köpa det bara för att ”jag ska vara här länge och kommer säkert hitta bättre grejer”, för det misstaget har jag gjort förut. Så när jag och Nina gick på den stora loppmarknaden i Porta Portese och jag hittade den här gula blusen i siden, bestämde jag mig för att slå till.

brun tröja brun tröja

Mitt andra köp gjordes helgen därpå och blev ett riktigt fynd. En tröja i ull med roliga broderier, glittertråd och fluff till det facila priset 3 euro. Först tänkte jag att det var onödigt att köpa en varm tröja i ett vårigt Rom, men den kom faktiskt till användning flera gånger under resan och även här hemma.

gul klänning gul klänning

Ett till ljusgult köp blev den här kortärmade klänningen i vad jag tror är råsiden. Den sitter som en smäck och har redan fått följa med på ett dop och blir kanske årets midsommarklänning om vädret är på rätt sida. Jag gillar att bryta av det snälla gula med en läderjacka, tänker alltid på den ikoniska scenen i En kärlekshistoria då, vilket är en favorit.

svart klänning svart klänning svart klänning

Flera av mina fynd gjorde jag på Humana som har flera butiker runt om i centrala Rom. När jag var där hade de olika erbjudanden som blev bättre och bättre för varje dag. De började med allt för 12 euro och gick sedan ner till 10, 8, 5 och 3. I takt med det blev ju utbudet såklart mer utplockat och lite mindre fina grejer, men fortfarande med bra chans till fynd. Klänningen ovan köpte jag för 5 euro och jag tycker den är så fin med sin djupa ringning och den lilla fluffiga dekorationen som påminner om spritsad grädde.

vit blus vit blus

Den här vaniljfärgade blusen påminner mig om all gelato jag åt. Det ser nämligen ut som den har små stänk av pistageglass på sig. Det i kombination med scalloperade kanter och skimrande knappar gjorde att den fick följa med hem.

grönt linne rosa tröja blå tröja

Några mer färgglada köp blev det också. Två stickade pikétröjor, en med lång ärm i den perfekta bubbelgumsrosa nyansen och en kortärmad ljusturkosblå. Jag köpte också ett grönrandigt linne för ett par euro. Just linnen är inget plagg jag känner mig jättebekväm i, men jag tänker att det här är bra för att vänja mig. Extra fint blir det till vita, höga shorts och tygskor. (PS. Kan någon skicka mig på en kurs i strykning, tack?)

bruna jeans bruna jeans

Med tanke på hur svårt det är att köpa jeans blev jag mycket glad när jag hittade dessa som passade perfekt. Det är ett par chokladbruna Levi’s 501:or med hög midja och raka ben. Ett prima tillskott till min stil som jag kallar 90-talsmamma.

väska väska

Sist men inte minst hittade jag den här lilla bucketbagen i svart och brunt läder som jag började använda direkt. Den rymmer utan problem pocketbok, kamera, paraply, vattenflaska och allt annat nödvändigt man behöver ha med sig för en dag på stan.

Det var alla mina Italien-fynd! Har ni någon favorit?

Några butiker med bra second hand i Rom:
Porta Portese – stor loppmarknad på söndagar med både gammalt och nytt.
Pifebo Vintage Shop – otroligt välsorterade butiker som finns på två ställen. Den i Valeri är min favorit.
Humana Vintage – kedja med tre butiker i centrala Rom, jag besökte alla frekvent. Stor chans till bra fynd, särskilt när de har rea.
Mercatino Usato Roma Garbatella – stor second hand med möbler, porslin och kläder. Ligger en bit utanför centrum.
Stravaganze Romane – litet hål i väggen men med fyndpotential.
Vesti di Messalina – ganska liten men välsorterad butik i Monti, extra bra på herrkläder.

Vårstilen i Rom

Efter att ha blivit snuvad på allt vad vår heter och istället ha fått genomgå den längsta av vintrar är jag nu redo att kapitulera. På fredag hänger jag in min vinterkappa för säsongen och fyller resväskan med plagg som andas vår. Lite så här är min plan att se ut.

vårstilen i rom

Som ni ser dras jag starkt till det trygga, klassiska 90-talet. Det som känns som något en mamma skulle kunna ha på sig år 1996. Brunt, beige och grönt. Randigt, smårutigt och blommigt. Svart, vitt och blått. Stora skjortor, shorts i linne och den figursydda västen. Skärp i midjan, tubsockor i gympaskorna och ett par ovala, sköldpaddsfärgade solglasögon på huvudet. Rent och klassiskt men också lite sportigt. Tänk H&M-plagg från den tiden då det stod Hennes i nacken och materialen var 100 % bomull eller viskos. Breda, mjuka hårband, en rymlig praktisk väska och stora tjocktröjor med långa ärmar.

Eftersom min packning kommer att vara begränsad tänker jag att några av mina mest färgstarka plagg får stanna hemma till förmån för sådant som är mer enkelt att matcha med varandra. Det blir kanske lite mer klassiskt och lite mindre cirkus än vanligt, även om några roliga saker såklart får följa med också.

Här är några nyckelplagg som står på packningslistan:
Beige kostym i linne
Brunrandig skjorta
Vita linneshorts
Ljusgul kort kjol
Svart kavaj i läder
Vit collegetröja
Svarta byxor med fransar
Mörkblå liten väst
Svart satinkjol
Olivgröna utsvängda byxor
Lång svart slipklänning
Kofläcksmönstrad kort kjol
Mörkbrun mockajacka
Mönstrade scarves

På plats i Rom hoppas jag kunna hitta de perfekta vintage-solglasögonen med låga, ovala glas. Sedan är jag också lite sugen på att införskaffa en hatt, för jag tänker att är det någonstans jag ska bära det så är det när jag sitter på ett torg i Italien. Heja våren, snart möts vi!

Julia syr: byxor med fransar

byxor med frans

Nämen hej, vad har vi här om inte ett stycke byxa med frans! Ända sedan jag skrev ett inlägg i höstas om stil har jag haft en vision om att jag skulle fixa en franskant på ett par av mina byxor och för någon helg sedan kom jag äntligen till skott.

byxor med frans

Projektet inleddes med att jag kilade förbi Tygverket och köpte en meter svart frans i längden tolv centimeter. Eller, först letade jag en god stund innan jag bad expediten om hjälp och blev pekad i riktning mot hörnan för möbeltapetsering där det fanns ett helt skåp av fransar. Det är ändå kul att tänka att jag stilmässigt är lite som en sån där gammal rokoko-fåtölj i röd sammet.

byxor med frans

Sedan var det bara att traska hem och plocka fram symaskinen och ett par gamla byxor. Just de här kommer från H&M från början men köptes via Sellpy för något år sedan. Jag tycker de är fina med den lilla slitsen men har alltid irriterat mig på att de är för croppade och något korta på mig. Alltså kändes det som en perfekt byxa att addera en lång frans på. Att mäta, nåla och sy fast med raksöm tog ungefär åtta minuter vilket kändes som en lagom insats rent tidsmässigt.

byxor med frans

Nu har de seglat upp på listan som en av mina favoritbyxor och jag är otroligt nöjd med mitt garderobstillskott som känns väldigt mycket jag. Så här på vintern har jag tunna strumpor under och boots till, men framåt vår och sommar tänker jag att de blir fina till sandaler eller en liten klack. Ser ni någon som rasslar fram på stan och svänger lite extra på fötterna för full effekt så är det förmodligen bara jag och mina fransar.

Februaristilen – i väntan på vår

Det är lätt att drömma om vårkläder så här års. Efter månader av klumpiga kängor och samma vinterjackor på repeat känns det lockande att fantisera om ljusa linnekostymer och låga converse. Och visst får man längta, men faktum är att det kommer vara både blött, mörkt och kyligt ett tag till. Så låt oss istället ägna oss åt lite februrarirealism och se hur det går att pigga upp garderoben en smula just nu. Här är några strategier jag tänkte testa.

februaristilen

Lager på lager vilken skräll, tänker ni, och nej det är väl inget jätteinnovativt tips men väl en god tanke för kyliga dagar. Istället för att bara gå runt i mina varmaste stickade tröjor gör jag nya kombinationer genom att addera en långärmad polotröja under skjortan, testar att bära dubbla kavajer ovanpå varandra eller har byxor under klänningen.

Keps, ullkappa & sneakers – Stockholmsvintrarna är ju sällan helt fyllda med snö (vilket är ganska trist), men fördelen med det är ju att fem plusgrader är ett perfekt väder för den snygga stilen keps + ullkappa + sneakers. Funkar på både tjejer och killar och gör vilken promenad som helst lite bättre.

Basker – här om dagen träffade jag min kompis Isabella på en bar och hon hade en väldigt fin grön basker på sig, placerad långt bak på huvudet och jag insåg där och då att det vill jag också ha. Gärna både inomhus och utomhus. Jag har en kleinblå och en sandfärgad variant som jag ska försöka få att sitta kvar sådär avslappnat snyggt bakom öronen (helst utan att se ut som en champinjon).

Vitt & beige – så länge planen inte är leriga skogsutflykter eller slaskiga promenader kan jag tycka att det är fint att klä sig lite ljusare nu när soltimmarna faktiskt börjar återvända. Särskilt om man väljer lite rejälare plagg som grovstickade tröjor och ett par stadiga jeans.

Roliga strumpbyxor – än dröjer det innan man kan gå barbent och ska jag behöva dras med strumpbyxor ett tag till så tänker jag att det är dags för några roliga. Jag är lite sugen på ett par rejält silverglittriga till en i övrigt svart outfit.

Scarf > halsduk – en del av klädtristessen vintertid handlar om att jag har exakt samma ytterskal hela tiden i form av vantar, halsduk och kappa. Så när termometern börjar peka lite uppåt tänker jag att halsduken får bytas ut mot en stor scarf i någon kul färg och/eller mönster. Min garderob är nämligen full av vintagefyndade sådana som används alldeles för sällan.

Vårkläder inomhus – ett bra sätt att tjuvstarta vårgarderoben är att ha den inomhus. Till exempel funderar jag på att ta med ett gäng nättare skor till kontoret och ha som inneskor där. Att byta om till mörkblå adidas gazelle med tunn sula eller en liten silversko med klack lär ju göra att dagen att kännas roligare. Samma strategi tänkte jag tillämpa på några av vårjackorna. De tunnare mocka- och skinnjackorna får helt enkelt agera kavaj nu i övergångsfasen.

Lite glitter, tack – kontraster är ju toppen och därför tänker jag att alla rejäla plagg mår bra av något som bryter av. En stor glittrig brosch på kappan eller en färgglad liten partyväska till bootsen och vantarna. Mitt i allt praktiskt och funktionellt kan det behövas något som bara känns kul, svårare än så måste det inte vara.

Mina klädval vecka 1

Det är januari och ett dimmoln har landat utanför mitt fönster. Snön förvandlas till slask på bara några timmar och ett kompakt grått täcke omfamnar staden. 10-dygnsprognosen lovar ”gråmulet, milt och ostadigt väder” så långt fram den sträcker sig. Vad gör man? Jo, man gräver i garderoben försöker att klä sig kul i alla fall. Så här såg jag ut tisdag till lördag under veckan som just passerat.

klänning

Tisdagen blev årets första jobbdag. Dags att hoppa ur pyjamasen, fälla upp datorlocket och försöka komma ihåg vilka projekt som påbörjats i slutet av Q4. Jag tog på mig jeans och en tunn, svart stickad tröja. En puffig klänning över det och mormors gamla scarf knuten kring halsen.

kostym

Det blev onsdag och dags att åka in till kontoret och kaffemaskinen igen. Lika bra att påminna hjärnan om att jag jobbar på bank genom att dra på mig en brun kostym. Under den en himmelsblå stickad tröja som min mamma gjorde åt mig som barn (den måste varit ganska oversize då, men det tackar jag bara för idag) och ett limegrönt halsband till för att bryta av.

overall

Två och en halv arbetsdag kändes som en rimlig första jobbvecka, så efter torsdagslunchen firade jag trettondagsafton genom att dra på ett par tights och gå och träna. Men först såg jag ut såhär i röd polotröja och beige overall.

kjol

Vad passar väl bättre på en ledig dag än att sitta och skriva inne på kungliga biblioteket iförd mossgrön sammetskjol och svart polo? Ja, det skulle väl vara att göra det i en något tystare kavaj än denna i läder som knarrar så fort man rör sig lite för hastigt. Men jag satt så blickstilla jag kunde och skrev, jag lovar.

paljetter

Lördagens klädval blev något av ett antiklimax. Jag hade nämligen redan hunnit dra på mig min fransiga silverpaljettklänning med en omsorgsfullt draperad collegetröja över när det visade sig att mitt kvällssällskap blivit krassligt. Så istället för middag och glas på lokal satt jag hemma och la pussel och åt frasvåfflor. Inte riktigt lika festligt, så låt oss hoppas på en ny chans för silverfransarna snart igen.

Min stil hösten och vintern 2022

Halva hösten har nästan passerat men till sist har jag lyckats landa i hur jag vill se ut klädmässigt. Det här med höststil alltså, det är visst en hel filosofi. I alla fall om man inte vill köra på prick samma stickade klänning, höga stövlar, färgglada mössa och korta ullkjol som andra. Inget fel med det dock, det känns bara inte som jag.

Mitt bästa sätt att komma fram till hur jag vill klä mig är att spara en massa bilder på Pinterest och Instagram som på något sätt känns kul och inspirerande, sedan försöka hitta någon slags röd tråd bland dem, fundera lite kring vad som finns i min garderob och så sätta sammanfattande rubriker som definierar stilen. Ju brokigare desto bättre tänker jag. Totalt har jag nu landat i fyra olika rubriker som på något vis summerar mina klädmässiga ambitioner. Vi får väl se hur resultatet blir sen.

kostym fast kul


Kostym fast kul

För två år sedan fick jag för mig att jag ville börja bära kostymer och sakta men säkert började jag bygga upp min garderob med olika second hand-fyndade sådana. Nu har jag ett gäng kostymer i olika färger och material som jag fortfarande gillar att bära, men ibland kan det kännas lite väl vuxet och formellt känner jag. Så min plan är att fortsätta använda dem men nu genom att också addera något kul i outfiten. Det kan vara ett par roliga skor, en mönstrad t-shirt under, en liten scarf i halsen, ett par färgglada strumpor eller bara massor av accessoarer. Något som bryter av och får en att haja till, samtidigt som ingen kan säga att jag inte är välklädd.

punschrulle och biskvi


Punschrulle och biskvi

En av mina favoritfärger från barndomen är limegrön. Jag bar den intensivt som sjuåring och sedan blev det en lååång paus. Men det två senaste åren har jag välkomnat den till min garderob igen och allra helst matchar jag den tillsammans med brunt. Som en liten punschrulle vill jag se ut i höst! För att vidga konditoridisken något kan jag också tänka mig att klä mig som en biskvi helt i toner av brunt i olika texturer eller bryta av med andra gröna nyanser som pistage- eller ärtgrönt. Det känns både piggt och naturnära på samma gång, och så vill man ju vara.

skansen on tour


Skansen on tour

Det är inte bara den förrymda kungskobran som har lämnat Skansen. Hela min garderob tycks innehålla spår av (fejkade) djur. Kofläckiga kjolar, tigermönstrade tröjor och ormskinnskjolar har letat sig in här hemma och matchas bäst med neutrala färger och basplagg. Och som ett komplement till alla djur stövlar jag ibland omkring som någon slags skötare i klumpiga boots, skjortor, overall och olika mockaplagg i ett försök att hålla reda på allt. Ett helt litet zoo direkt från garderoben.

välkommmen på cirkusdisco


Välkommen på cirkusdisco

Avslutningsvis vill jag glittra och rassla mig genom hösten och vintern med paljetter, pom-poms och fransar. Här väntar vi inte på nyår, nej redan i november det ska ligga små spår av silver där jag gått och minst tre gånger under terminen ska jag trassla in mig rejält i alla trådar. Jag är också lite sugen på att köpa en rulle med fransar på metervara och sy fast i benslutet på alla mina byxor. Till fest blir det paljettklänningar i olika färger och till vardags tänker jag att jag smyger in små franskanter på kjolar och jackor. Kul ju!

Lite så tänker jag mig att höststilen ska bli, vi får väl se om jag lyckas hålla mig till mina teman. I vilket fall som helst så känner jag mig redan mer inspirerad. Innan jag avrundar vill jag bara lyfta in fyra andra små tankar som inte riktigt fick plats ovan men som jag också är sugen på.

• Stor rock med keps och rutig halsduk (typ så!).
• Kombinationen ljusblått, klarrött och militärgrönt.
• Lång kavaj över kortkort kjol (lite såhär!).
• Lösa, nedhasade stickade strumpor i loafers.

Det var det hela. Tack för att ni kom till mitt klädd-talk!