Konsten att läsa poesi och några diktsamlingar jag gillar

bruno k öijer

Jag fick en kommentar från Lovis för ett par veckor sedan som löd:

Hej! Jag har ett önskeinlägg! Jag och min kille har börjat köra lite högläsning av poesi nån gång då och då (absolut lol jag vet, men ändå) och skulle så gärna vilja ha några tips på diktsamlingar du gillar! Kanske något om hur du läser poesi? Kram!

Hej Lovis och alla andra! Hallå, vilken bra fråga och vad mysigt med högläsning av poesi tillsammans (goals). Här kommer lite tankar kring hur jag läser poesi och vilka diktsamlingar jag gillar, men låt oss börja med ett riktigt expertsvar. När Kristina Lugn fick frågan om hur poesi ska läsas så svarade hon på följande kloka vis:

”Högläsning i ensamhet är en bra början. Omläsning i tystnad en underbar fortsättning. Utantilläsning en livslång tröst. Om jag hade råd att ge svenska språket en present, skulle det vara ett uttryck för ”utantill” med samma sakligt innerliga förståelse för ordens innebörd som engelskans ”by heart”.”

När jag läser poesi läser jag ganska sakta och koncentrerat. Jag gillar att vara på en dedikerad plats och att ha en dedikerad tid. Det kan vara en sommarmorgon utomhus innan alla vaknat eller en sen kväll hemma i min lägenhet. Ofta känner jag ganska snabbt om jag fastnar för något i dikten, då läser jag den gärna en eller två gånger till direkt och låter den verkligen sjunka in. Är det min egna bok jag läser ur så viker jag gärna hundöron för att kunna återkomma till texten senare.

linnea axelsson

Jag har också en mapp i min telefon med en massa avfotade dikter som jag brukar ta upp och titta på då och då. Kanske läser jag en eller två om morgonen när jag känner för det eller ibland när jag behöver inspiration till mitt eget skrivande. Det är nog det jag gillar mest med diktformatet, att det är så tillgängligt. Fyra rader räcker för att sammanfatta en känsla eller ett helt liv. En minut av läsning kan ge hela dagen en ny riktning. Men sedan är det långt ifrån alla dikter som har den effekten på mig. Vissa utgör kanske bara en fin del av ett större verk och vissa fastnar jag inte alls för, även om de är skrivna av en författare jag vanligtvis gillar.

Det här året har jag blivit en frekvent besökare på biblioteket och jag försöker att alltid ha minst en diktsamling i min bokhög på nattduksbordet. Under de tre eller fyra senaste somrarna har jag också haft ett litet projekt där jag köpt en rejäl samlingsvolym med dikter av en författare och burit med mig den till stränder, på tåg och i sommarstugor.

bruno k öijer

Att sätta fingret på vad jag gillar i en dikt är inte helt enkelt, men oftast handlar det om en kombination av ordval och flöde. Det får inte vara för enkelt, jag vill gärna att det ryms en lätt litterär spänning mellan raderna. Samtidigt kan jag gilla ett berättarrum som befinner sig i det vardagliga. Som inte rör sig i historiska händelser eller extrema situationer, utan det enkla och igenkänningsbara.

En av mina favoritpoeter är Bruno K. Öijer. Jag tror nog att hans diktsamling Och natten viskade Annabel Lee var en av de första jag läste och verkligen fastnade för. Jag minns att jag satt på ett flyg till New York, kabinen var nedsläckt, himlen nattsvart utanför och jag vände blad efter blad och sög åt mig varje ord. Även Dimman av allt älskade jag och min samlingsvolym med alla hans böcker är full av hundöron, framför allt mot slutet och hans senare verk.

En klassiker som tåls att läsas gång på gång är Bodil Malmstens Det här är hjärtat. Den är så fin i sin enkelhet, så rakt på sak och vackert utmejslad. En perfekt samling att starta med om man är lite ovan att läsa poesi.

Kristina Lugns Hej då, ha det så bra! är en annan favorit som balanserar så perfekt bland det vardagliga och känslosamma. Jag har länge tänkt att jag vill läsa mer av Lugn och planerar att nästa samlingsvolym jag köper och fördjupar mig i ska bli med hennes dikter.

werner aspenström

Werner Aspenström var min sommarpoet förra året och hans samlade dikter har jag funnit stor tröst i och återkommit till gång på gång. Han har ett sätt att skildra natur och årstidsskiftningar som jag verkligen gillar.

En annan storartad skildring av natur, men också makt, förtryck och känslor är Ædnan av Linnea Axelsson. Ett drygt 700 sidor långt verk som är en otrolig läsupplevelse.

Jag gillar också att hålla utkik på bibliotekets poesihylla med nyinkomna böcker från lite yngre, moderna författare. Här gillar jag exempelvis Olivia Bergdahl, Anna Axfors och Olga Ravn, men håller på att utforska fler hela tiden.

olga ravn

Hoppas att du känner dig nöjd med svaret på din fråga Lovis och att jag förhoppningsvis kan inspirera till lite mer poesiläsning framöver!

PS. Dikterna på bilderna är av följande författare (uppifrån och ned): Bruno K. Öijer, Linnea Axelsson, Bruno K. Öijer, Werner Aspenström och Olga Ravn.

41+

Det var den veckan ja, det var vecka 42.

citronmarängpaj citronmarängpaj citronmarängpaj jila mossaed stockholm butternutpumpa rosa kostym kyrkan nina hemmingsson regn

En citronmarängpaj som fick följa med på middag. En dikt av Jila Mossaed. En solig promenad hem från jobbet. En ugnsbakad butternutpumpa i hasselbacksstil. En rosa kostym med svartvitrandig tröja som för tankarna till engelsk konfekt. En söndagsmässa i träkyrkan med maximalt 30 deltagare. En relaterbar illustration av Nina Hemmingsson. Ett regnväder utanför mitt fönster. Ja, det var den veckan ja, det var vecka 42.

35+

En lördag full av överraskningar

kalas

Förra lördagen var jag övertygad om att jag skulle på välkomstkalas för lilla Edda som föddes i somras. Jag tog på mig gula byxor och prickig blus, slog in en bok i presentpapper med tecknade leoparder och gick hem till Emelie, Johan och Edda.

överraskningsfest

Väl på plats noterade jag att det var väldigt lugnt i lägenheten. Var jag först? Och var alla andra gäster i så fall lite sena? Märkligt, men konstigare saker har ju hänt tänkte jag och följde med in i köket… för att sedan chockas totalt när Happy Birthday drog igång och ett gäng vänner hoppade fram. Det var ingen babyfest jag skulle på, det var mitt eget 30-årsfirande. Jag blev förvånad men framför allt jättejätteglad! Så fina vänner som har planerat allt detta i smyg, åkt till Stockholm från både Kilafors och Örebro och lyckats lura mig totalt.

ulriksdals värdshus restaurang emmer

Efter pet nat, ost och chark placerade vi oss i en taxi på väg mot hemlig destination. Målet visade sig vara Ulriksdals värdshus och restaurangen Emmer som finns där.

restaurang emmer

Deras koncept bygger på säsongsenlig, närodlad mat från deras egen trädgård med små inslag från djurriket. Varje liten råvara tas hand om på bästa sätt och höjs till skyarna.

restaurang emmer restaurang emmer restaurang emmer

Vi åt en skördemeny med fem serveringar som alla var så goda. Älskar att äta god mat tillsammans med mina kompisar, det finns inget mysigare och roligare.

restaurang emmer

Som avrundning på kvällen flyttade vi över till sofforna och tog en lavendel- och gin-drink innan vi åkte tillbaka in till stan igen. Jag somnade oerhört gott den kvällen, överraskad och överöst av kärlek från mina vänner.

51+

Tre gröna köp

Under den senaste tiden har tre gröna saker i lite olika kategorier fått flytta hem till mig. Låt oss ta en titt!

stickad kofta stickad kofta

Först en otroligt mjuk, stickad grön kofta. Den hängde på klädavdelningen i källaren på Återvinnarna och drog till sig min uppmärksamhet. När jag skulle betala fanns det ingen prislapp men han i kassan tyckte att tjugo kronor var ett rimligt pris. Det höll jag knappast med om, men mer än så ville han inte ha, så då var det bara att betala och gå hem.

oliver

Efter en kvällspromenad runt Södermalm smet jag in på bästa Ica Aptiten och handlade allt jag var sugen på. Kantareller, satsumas, taleggio, vinägerchips och en stor burk gröna castelvetrano-oliver. Det är mitt bästa vardagssnacks och nästan alltid när jag lagar mat har jag ett litet fat med några oliver att knapra på under tiden. Nu fick det bli en big pack-burk som förhoppningsvis räcker längre än en vecka…

kenzo x H&M byxor kenzo x H&M byxor

I second hand-gruppen Labels We Love på Facebook såg jag att en gammal universitetskompis lagt upp en tråd med kläder hon skulle sälja. Däribland fanns det ett par vida, vändbara byxor i silkesblandning från H&M x Kenzo-kollektionen som släpptes för ett par år sedan. Jag fick feeling och slog till. Dock insåg jag nu när jag provade dem att de är i största laget, det är så mycket tyg att mina ben drunknar lite. Men jag gillar verkligen materialet och både den knallgröna och den blommiga sidan, så jag funderar på om jag ska ta dem till en skräddare. Är det någon som har koll på en duktig sådan i Stockholm och allra helst på Söder? Tipsa gärna i kommentarerna så kan jag swoscha fram på gatorna i mina byxor framöver.

26+

Välkomna till juliaeriksson.se

juliaeriksson.se

Hej! Jag måste erkänna att det faktiskt känns lite… pirrigt. Jag är trots allt en otrolig vanemänniska och att ändra något efter femton år är ändå stort, även om det bara råkar handla om en plattform på nätet. Men nu är vi här, på mitt helt egna ställe och jag tror att det kommer bli bra. Kanske så pass bra att vi kör på i något decennium till, vem vet?

Innan vi drar igång med den helt vanliga bloggningen (för tro mig, den kommer ni att känna igen), så tänkte jag gå igenom hur allt fungerar här.

Som ni ser har jag har valt att göra en ganska enkel design för att ge innehållet gott om utrymme. Förhoppningsvis ska den funka fint och responsivt både på dator och i mobilen. För att addera något som känns lite personligt har jag valt ett rubriktypsnitt som är bulligt och knäppt och som jag älskar. I övrigt har jag försökt behålla läsbarheten som på den tidigare bloggen med samma radavstånd och storlek.

Alla gamla inlägg och kommentarer ska ha flyttats med, med undantag för någon enstaka som kanske försvunnit på vägen. Jag har också halvt brutit knäna av mig för att installera en liten gilla-knapp åt er som ni kan klicka på om ni uppskattar ett inlägg. Den ligger längst ned till höger.

Menyn som ni ser där uppe är inte särskilt komplicerad men här följer en snabb genomgång för säkerhets skull.
Om – en sida med kort information om mig och mina kontaktuppgifter.
Följ – här hittar ni länkar till andra platser som jag finns på samt länkar till bloggar jag läser.
Arkiv – är ni på jakt efter något särskilt kan ni använda sökfunktionen som finns här. Utöver det finns alla mina tidigare inlägg sorterade på månad och år för den som vill ta en trip down the memory lane.
Kategorier – här finns alla inlägg sorterade på kategorier. Vill ni exempelvis se en massa mat klickar ni förslagsvis på Ätbart.

Alla ni som använder Bloglovin kommer förhoppningsvis att smidigt bli förflyttade hit inom kort. Vill ni följa mig via Feedly är det bara att söka efter juliaeriksson.se så ska mitt flöde dyka upp och gå att lägga till.

Känner ni för att leverera kloka synpunkter, dela spontana tillrop eller uppmärksamma mig på att något inte fungerar som det ska, så får ni mer än gärna lämna en kommentar. Är det kluriga kodspecifika problem kan det bli så att de hamnar på min programmeringskunnige lillebrors bord i slutändan, vilket han ännu är lyckligt ovetandes om (hej och förlåt Alfred).

Sådärja! Jag tror att det var allt ni behövde veta just nu. Min förhoppning är att vi alla ska trivas bra här och plocka med oss samma fina stämning som vi alltid haft. Nu börjar det roliga!

215+

Man vaknar och man är tillbaka

dimma
När jag vaknade låg en tjock dimma utanför fönstret, men i huvudet var allting klart. Inga grumliga tankar eller bultande tinningar, bara en skärpa och ett ljus. Efter fem dagar av förkylningssymptom där jag isolerat mig i lägenheten, inte träffat en enda människa och som längst förflyttat mig ner till soprummet och tillbaka, var jag nu åter i verkligheten. Meddelandet i telefonen rapporterade att mitt test var negativt och halsen hade slutat ömma.
 
blommor
Det är en märklig tid vi befinner oss i när en tillsynes helt vanlig förkylning får en att ställa in helgens planer, boka om tågbiljetter, låsa in sig i lägenheten och börja äta av konserverna i skafferiet. Men vem är jag att inte följa direktiv och ta allt på största allvar? Desto skönare framstår kontrasten efteråt dessutom. För när jag vaknade var det med ett pirr i benen. Jag fullkomligen trånade efter frukt- och grönsaksdisken på Ica, längtade efter att få bära riktiga kläder och lämnade lägenheten med små, men innerliga, hoppsasteg.
 
Och ja, det där lilla inspirerande pirret, eller snarare avsaknaden av det, är kanske anledningen till varför det varit lite tyst här ett tag. Men det blir ju så ibland och då väntar man och känner efter och väntar lite till och så vaknar man och det är tillbaka. Man är tillbaka. Jag är här. Hej hej!
9+

Sen sist: pizza, kompisar & nya restauranger

Jag har kommit på att jag verkligen gillar de små sammanfattande inläggen med vardagliga saker som hänt sen sist, både hos mig och hos andra. Så här kommer ett sådant fyllt med aktiviteter de sista skälvande dagarna före semestern.
 
stockholm
Vi börjar med en kvällspromenad uppe på Mariaberget med utsikt över hela Stockholm.
 
rosor
Jag hittade ett nytt litet drömhus med den bästa av portar. Hur fint?
 
rosor
En riktig fempoängare till entré.
 
på stan
En annan kväll såg jag ut såhär då jag istället för promenad gick på en liten pubrunda utomhus med Sandra & Erik. Det var högsommarvärme och ingen mening att ta med sig varken jacka eller tröja.
 
glass
En fredag när det var 30 grader varmt beordrade jag mig själv att äta glass till lunch. Det blev smakerna vanilj & tonkabönor samt dulce & basilika, från Aryam på Söder.
 
bada
På helgen åkte vi ut till Stora sand på Ingarö för att bada. Det var ganska mycket folk men vi lyckades hitta en bra plats en bit från alla barnfamiljer och tog sedan några av de varmaste havdoppen jag upplevt i Sverige.
 
bada
Jag såg ut såhär i solhatt, teva-sandaler och luftig klänning/kaftan/tunika/nånting.
 
allhelgonakyrkan
I mitt kvarter ligger Allhelgonakyrkan, alldeles inbäddad i allt grönt och lummigt. Jag saknar faktiskt att gå dit nu när allt är stängt, var där lite i vintras och det är så fint och fridfullt.
 
stockholm
En kväll var det både sol och regn på samma gång utanför mitt fönster. Som vädermagi. Ett perfekt väder för oss ambivalenta mellanbarn som vill ha allt på samma gång och att alla ska vara nöjda men samtidigt inte kan bestämma oss eller fatta beslut, som jag skrev på min Instagram.
 
pizza
En torsdag hade jag Karin, Julia & Sofie över på middag. Eller ja, hämtpizza från Omnipollos Hatt och vin. Gott och mysigt.
 
spegel
Två dagar senare kom Sofie tillbaka, den här gången i sällskap med Märta. Jag sminkade mig, gjorde mig i ordning länge och kände mig… fin kvällen till ära. Höll på att börja en utläggning här om att tycka det är kul med kläder, vikten (eller snarare o-vikten) av att tycka att man är snygg, att ogilla att ta selfies och vilken roll ens utseende egentligen bör spela, men det är kanske ett framtida inlägg eller inget alls. Vi får se.
 
vin
Vi åt allt som är gott, badade i lägenhetens kvällssol och drack saftigt vin och lambrusco.
 
ösregn
På tal om selfies så kommer här en chockad sådan med schvung i håret. Min sista jobbmåndag var jag nämligen på kontoret och fastnade sedan i en hagelstorm när jag var på väg till Savant för att träffa Gabriella. Regnet öste ner och hagelkulor studsade åt alla håll, inte hjälpte det att jag kollat väderprognosen och klätt mig i converse och mockajacka då. Men till slut kom jag fram och det blev en väldigt fin kväll! Så kul att träffa internetkompisar.
 
ön
En annan kväll gjorde jag sällskap med sju kompisar på Ön – Adam & Albins nya utomhuskoncept på Långholmen. Det här var premiärkvällen och trots lite plötsliga regnskurar så var det väldigt mysigt och fint uppstyrt. Lite Trädgården-känsla, men ännu vuxnare typ.
 
ön
Jag åt cruditéer med butter milk-dipp och en gnocchi med kantareller och kronärtskocka.
 
stilleben
Hemma igen byggde jag ett soffbordsstilleben med blandade favoritsaker, de flesta fyndade på loppis.
 
stilleben
Sedan sa jag hejdå till lägenheten och alla omaka soffkuddar innan jag åkte på semester.
0

Vad jag läste i maj & juni

Sommaren är nog min bästa läsperiod. Ett par dagar in på semestern börjar jag, smått stressad, fundera på om min uppfattning kring hur många böcker det är rimligt att ha med sig för en två veckors-period är felberäknad, innan jag lugnar mig med att det finns titlar i långa rader i mina föräldrars hyllor samt bokhandlar i Norrköping om krisen skulle slå till.
 
Men innan jag återvänder till semesterns tredje bok tänkte jag att vi skulle ta en titt på vad jag läste i maj och juni. Sedan årsskiftet samlar jag allt jag läser på Goodreads för att få bättre koll. När jag läst klart brukar jag sätta betyg (1-5) och skriva en kort recension om jag har feeling, så följ mig där om ni vill ha uppdateringar lite mer i realtid. Annars kommer mina samlade tankar här! De kursiverade sammanfattningarna är saxade från böckernas baksidor/säljtexter för att ge ett hum om vad de handlar om, resten är mina egna åsikter och upplevelser.
 
Vi for upp med mor - Karin Smirnoff
 

Vi for upp med mor – Karin Smirnoff

Modren har dött och vill begravas i sin hemby Kukkojärvi i norra Norrbotten. Tvillingarna jana och bror ärver hennes föräldrahem och blir snabbt varse att livet i Kukkojärvi är mycket annorlunda. De flesta människor lever enligt strikta religiösa regler där förbuden är många. Den som inte rättar in sig i ledet hamnar utanför.
 
Betyg: 5/5 Jag tog upp den här boken klockan två på eftermiddagen och la ifrån mig den vid sju, omtumlad och hänförd. Karin Smirnoffs språk är så fascinerande enkelt och eget, precist och tillräckligt. Historien är mörk men har en oväntad lättsamhet, en tydlighet och skärpa som tar över och går rakt in. En bok omöjlig att värja sig ifrån. Det här är andra delen i serien om Jana Kippo och den tredje boken släpptes nu i våras, jag ser verkligen fram emot att läsa den också.
 
Kärleksbrevet - Anna Axfors
 

Kärleksbrevet – Anna Axfors

Med sina sista ord till sin döende mamma berättar en ung kvinna vem hon blivit sedan de möttes sist. Samtidigt breder disken ut sig som ett alldeles vackert landskap och pojkvännen kommer och går.
 
Betyg: 3/5 Den här boken är ett kärleksbrev, onekligen. Det är vackert och välskrivet men med en handling i det snårigaste laget. Jag föredrar Axfors poesi i kortare format, exempelvis i ljuvliga Jag hatar naturen, även om det också här fanns stycken som fångade mig.
 
Jag ser allt du gör - Annika Norlin
 

Jag ser allt du gör – Annika Norlin

På vägen mellan Jokkmokk och Kåbdalis, i skuggan av den största sorgen man kan bära, börjar en sång växa fram. Inget märkvärdigt, fem strofer bara, men kvinnan som sjunger dem känner hur stegen går lättare för varje rad. Hon går söderut. I sin skönlitterära debut skriver Annika Norlin om en samling människor i rörelse, på skav mot tillvaron.

Betyg: 4/5 Det här är en fin samling noveller där vissa glänser lite extra, exempelvis den avslutande ”Gå”. Annika Norlin porträtterar vardagliga och vemodiga händelser på ett fängslande sätt med karaktärer som är svåra att värja sig ifrån. Vissa formuleringar fastnar hos mig lite extra som:

 
”Hon får mig att känna mig som att det finns trägolv. Jag kan inte hitta det själv, men hon kan.”
 
och:
 
”Kunde ingen ha sagt åt en att man väljer en personlighet när man är liten och om det är en som andra trivs med blir man fast med den. Om det är en dålig personlighet vill folk i alla fall att man ska byta och då betalar staten för att skicka en till olika läger och terapeuter för att skaffa en ny. Men om det är en bekväm personlighet, en som passar andra, då får man inga läger.”
 
Efter Ekot - Olivia Bergdahl
 

Efter ekot – Olivia Bergdahl

”Idag är det den 8 juni 2011. Det har gått 621 dagar sedan jag och Sam träffades första gången. Jag har räknat. Det är klart jag har räknat.” Fanny har åkt till sin mormor på Västgötaslätten, för hennes mormor vet ingenting om vad som har hänt. Hon bara skrapar sin potatis och dukar på verandan och anar inte hur lätt allt går åt helvete. Hur enkelt det är att komma så nära någon att den plötsligt har all makt att göra en illa. Men Fanny vet. Hon har försökt att göra allt rätt. Nu försöker hon inte längre.
 
Betyg: 3,5/5 En berättelse som börjar lite trevande men växer med tiden. Den kontinuerliga upptrappningen är intressant att följa och de regelbundna tillbakablickarna känns spännande. Stundtals stör jag mig på huvudkaraktärens sätt att alltid mäta allt i siffror och statistik, det blir en smula överdrivet. Trots det gillar jag boken och flytet i språket. Den är snabb och lättläst, en bra bok när man vill komma igång med sin läsning efter ett uppehåll.
 

Jag säger det ni tänker – Curtis Sittenfield

En tvåbarnsmamma i villaförorten fantiserar om att förgöra en gammal vän vars präktiga livsstilsimperium kanske eller kanske inte är byggt på en lögn. En framstående advokat vet inte hur hon ska reagera när hon och hennes man på sin smekmånad stöter på hennes gamla plågoande från skoltiden. En bortkommen Ivy League-student får veta sanningen om en kursares till synes avundsvärda liv.
 
Betyg: 2/5 Jag gillar Sittenfields språk och sätt att skriva, det gör jag. Men det är något med den här novellsamlingen som inte riktigt fastnar hos mig. Karaktärerna är så amerikanska att jag har svårt att ta till mig dem, det blir aldrig riktigt innerligt eller nära. Det känns som tv i bokformat, korta episoder med tydlig handling och uppmålade karaktärer, men ganska lite som faktiskt ryms däremellan.
 
De äter ur din hand, baby - Elis Monteverde Burrau
 

De äter ur din hand, baby – Elis Monteverde Burrau

Cindy har stängt in sig i sitt rum. Hon skriver meningslös prosa, hon skriver dagbok, hon skriver mail, hon skriver dikter. Det måste väl gå åt helvete. Ibland är det enda moraliskt försvarbara att stjäla en identitet. Speciellt när solen och blodet och stolen bara skriker.
 
Betyg: 2/5 Jag blev nästan lättad när meddelandet om att det var dags att lämna tillbaka boken kom från biblioteket. Jag hade tragglat och kämpat, men gav upp, ungefär halvvägs in. En del av mig vill så gärna gilla det här, men det går inte. Jag läser och läser men det känns bara som meningslösa rader staplade på varandra, där det någon gång skimrar till, för att snabbt försvinna.
 
Som mest okej är boken om jag läser jättesnabbt utan att stanna upp och försöka tänka efter, men inte ens då orkar jag mer än 10-15 sidor åt gången… Jag följer Monteverde Burrau på Twitter och hans flöde av osammanhängande tweets är märkligt nog mycket bättre läsning än detta. Så jag stannar där istället.
 
Den där sista kommentaren i min goodreads-recension blev tydligen utplockad och omnämnd i någon tidningsrecension nyligen, varpå Monteverde Burrau utfärdade en ”liten ödmjuk fatwa” mot mig på Twitter. Är detta mitt första kulturbråk? Helt oinitierat av mig? Högst oklart. Nåväl, det slutade väl och jag planerar att läsa hans andra bok Karismasamhället i sommar med förhoppningar om att jag ska gilla den bättre.
 
Välsignelser - Caroline Albertine Minor
 

Välsignelser – Caroline Albertine Minor

En ung förälskad mamma mister sin man när han drabbas av minnesförlust, en dotter begår självmord, en annan ignoreras av sin döende far. I sju täta och delvis sammanflätade noveller undersöker Caroline Albertine Minor sorg, förlust, skam och vänskap.
 
Betyg: 5/5 Det här är en otrolig bok och en underbar novellsamling. Förmodligen det bästa jag läst i år hittills. Här finns ett rakt igenom vackert språk, stillsamma skildringar av livets alla detaljer och sorgliga, gripande öden. Jag vill läsa mer, mer, mer av Caroline Albertine Minor och gärna i längre format, för det här var ljuvligt.
 
Närhetsprincipen - Hanna-Linnea Rengfors
 

Närhetsprincipen – Hanna-Linnea Rengfors

I april 2017 kommer den moderna terrorismen till Sverige. Den typ av händelser vi vant oss att följa på avstånd har till slut också inträffat »hos oss«. Medier som rapporterar. Telefonnät som slås ut. Kaos på Facebook. Ett torg som täcks i blommor. Närhetsprincipen är en storslagen och hjärtskärande berättelse om närhet och omsorg i en globaliserad samtid.
 
Betyg: 3/5 Kanske är det svårt att läsa om katastrofer när man befinner sig mitt i pågående kriser? Jag vill tänka att det är därför jag har svårt att helt absorberas av den här boken just nu. Det är en fin och tankeväckande diktsamling, men den kryper aldrig riktigt in under huden så som jag vill att poesi ska göra. Om tiden finns ger jag den kanske en chans till senare i år.
 

Emil – Johan Heltne

En man döms för våldtäkt. Sedan frias han. Han byter namn, säger upp kontakten med familj och vänner, börjar ett nytt liv på en annan plats. Emil är en berättelse om att leva med att ha skadat den man älskar. Roman handlar om det kanske mänskligaste av allt, det att vara obegriplig inför sig själv.
 
Betyg: 3,5/5 En lättläst bok om ett tungt ämne, paradoxalt nog. Heltne lyckas skriva fram en historia som både engagerar och provocerar. Här finns inget tydligt facit, inga enkla lösningar, bara en malande känsla av att något inte stämmer.
 
Den rödaste rosen slår ut - Liv Strömquist
 

Den rödaste rosen slår ut – Liv Strömquist

Leonardo DiCaprio har dejtat femtioelva svinheta baddräktsmodeller men blir aldrig kär i någon. Varför? Beror det på konsumtionssamhället? Narcissism? Biologi? Eller har han bara inte träffat den rätta? Och: börjar vi alla mer och mer bli som Leo?
 
Betyg: 5/5 Liv Strömquist undersöker kärleken i senkapitalismens tid och gör det på ett helt briljant sätt. Välgrundat med teorier från filosofer, forskare och författare, med referenser från antikens Grekland, 1800-talsdramatik och Leonardo DiCaprio. Allt i ett perfekt avvägt, lika delar fascinerade och underhållande, seriealbum. Jag lånade boken på biblioteket men efter att ha läst klart den känner jag att jag behöver köpa mitt eget exemplar, för den här vill jag ha i min bokhylla och återkomma till med jämna mellanrum.
0

Semesterstart i skärgården

skärgård
 
Semester om 3, 2, 1… nu. Världens längsta, konstigaste vår är snart till ända. Fyra veckor av sommarlov hägrar. Jag sitter vid det gulmålade skrivbordet i skärgårdshuset. Blickar ut över rönnen som vajar i vinden, havet som skymtar mellan dess grenar. Östersjön är djupt blå och fylld av vågor som krusar vattenytan. Jag kom hit torsdags natt. Mina föräldrar hämtade mig i Stockholm och sen körde vi fyra timmar söder ut. Volvon längs europavägarna, Roxette på radion och jag i baksätet. En så tydlig bild av trygghet. Ett halvår sedan vi sågs och nu är allting lite mer som vanligt, vi är här som vi brukar, en del saker är i alla fall som de borde.
 
blommor
 
körsbär
 
Internetuppkopplingen är i det närmaste obefintlig här ute, så strax ska jag lägga datorn i skrivbordslådan och låta den stanna där de närmsta dagarna. Fortsätta insupa juli som om jag vore ett sommarlovsbarn. Bada i det 17-gradiga havet varje dag, leta efter fler kantareller i skogen och ta tupplurar på eftermiddagarna. Hoppas att ni också har fina dagar framför er – nu eller snart eller framöver.
 
skärgård
  
kantareller
 
blommor
0

Mina sommarplaner 2020

glass
 
Man har ju fått tänka om både en och två gånger under den här våren. Väldigt lite har blivit som planerat men mycket har blivit helt okej ändå, så även sommarplanerna. Tidigt i vintras bokade jag och nio kompisar en stor villa med pool i Toscana dit vi skulle åkt i mitten av juli. Efter det skulle jag mött upp hela min familj i Danmark där vi hyrt ett hus för att fira min mammas 60-årsdag. Inga av dessa resor blir av nu, för även om det inte är totalt förbjudet att åka känns det inte rätt och vistelserna skulle ändå inte bli de vi drömt om. Huset i Italien har vi dock behållit bokningen på, men ett år senare, så förhoppningsvis blir den av 2021. Ändå fint att ha något att se fram emot!
 
Som tur är har jag gjort upp lite andra sommarplaner för hur semestern ska firas. Är det fint väder så älskar jag de svenska somrarna och har inget emot att hålla mig inrikes. Jag gjorde det hela förra sommaren (minus en dagsvisit i Köpenhamn) och det var fint på alla sätt och vis. Ska man hitta något positivt i allt detta elände så är det väl förhoppningsvis att vi blir bättre på att upptäcka vad som finns i våra närområden och vad vi vill ha kvar. Med det sagt, över till planerna.
 
skärgård
 
Min första semevestervecka är vecka 29 och helgen innan är planen att ta mig neråt i landet för ett par dagar i Misterhults skärgård med mina föräldrar. Därefter följer jag med dem hem och tillbringar början av semestern i huset på landet utanför Norrköping. Än så länge är dagarna ganska oplanerade men jag vill åka på loppis, äta glass i Söderköping, kanske göra någon naturutflykt och så ska min mammas (och mosters) 60-årsdag firas såklart. När jag är där tänkte jag också passa på att hälsa på min kompis Anna som har landställe i närheten och träffa henne under några dagar.
 
malmö slottsträdgård
 
I slutet av juli har jag och fem kompisar (en del av de jag firade midsommar med) hyrt ett torp i Roslagen under en vecka. Jag hoppas på riktigt bra väder så vi kan göra massor av badutflykter och hänga ute i trädgården. Det finns också vedugn, så Fredrik har lovat att reprisera sin surdegspizza från midsommar och jag tänkte styra aperitivo på eftermiddagarna. Lite sällskapsspel och krocket på det så är vi nog hemma.
 
Svartsö
 
Min sista semestervecka ska jag tillbringa ute på Svartsö, där jag även var förra året. Det är en ö i Stockholms skärgård där jag fått hyra ett hus ett stenkast från havet. Min plan är bara att läsa, vila, bada, skriva, äta god mat och kanske få besök av någon kompis eller två. Det känns som den perfekta avslutningen på semestern och en förhoppningsvis fin sommar.
 
Men först fortsätter nedräkningen till semestern, 6 intensiva jobbdagar kvar. Kämpa, kämpa!
0