Julia Eriksson

Sju saker jag vill göra i februari

Prövningarnas tid är över, eller i alla fall månaden januari, för ute i världen och runt om i landet tycks kaos fortfarande råda på många plan. Här i min lilla bubbla gör jag mitt bästa för att hitta ordning och trivsamhet. Ibland undrar jag om jag och andra har tagit det till en extrem, det här med att göra listor och planer, sätta teman och upplägg, strukturera, kategorisera och visualisera livet och framtiden. Kan det bli för mycket av det goda? Borde jag vara lite mer… spontan och planlös? Men så landar jag i att det finns något fint i de där listorna och ambitionerna, att det är något trivsamt i själva görandet av dem och sedan är det kanske inte så viktigt vad som faktiskt blir av. Så med det sagt vill jag försöka skaka av mig januari och vintermörkret och istället addera lite färg till februari, både bildligt och bokstavligt.

Äta olika 30 växter i veckan
Jag läste en artikel i SvD i helgen som handlade om tarmfloran och hur man kan stärka den. Ett sätt var att äta mer fibrer och fermenterad mat, ett annat att man ska försöka få i sig 30 olika växtbaserade livsmedel i veckan. Vid första anblick tyckte jag att det lät väldigt mycket, men tydligen får man också räkna med sådant som örter, frön, nötter, sädesslag samt kryddor och då blir det ändå enklare. Så nu testar jag att räkna hur många jag får i mig, mest på skoj, men också för att det känns kul med färgglad och varierad mat i februari.

Göra fruktsallad
Som en förlängning av punkten ovan vill jag också bli bättre på att göra fruktsallad som snacks på kvällarna. Jag har lovat mig själv att jag ska gå raka vägen förbi mataffären efter jobbet och fylla kylen med goda frukter.

Köpa semlor
Och som kontrast till allt ovan vill jag också gå förbi Svedjans bageri och köpa deras väldigt goda semlor. De är något alldeles extra och hör februari till. Mandel och vete borde ju dessutom räknas till växterna ovan…

Förbereda färgglada outfits
I december hade jag ett litet projekt där jag skrivit ner en lista med färdiga outfits som jag kunde välja från, vilket visade sig vara väldigt smidigt om morgnarna och hjälpte mig att aktivera garderoben. Nu vill jag göra samma sak igen, men med fokus på varma och färgglada kläder. Mitt mål är att sätta ihop 20 olika outfits så att jag har så att det räcker under alla vardagar i alla fall.

Ge mer tid till skrivandet
Mitt skrivprojekt går sakta och dessvärre inte jättesäkert framåt, men det händer lite i alla fall och i februari tänker jag att det ska få ännu mer fokus från mig. På tåget till och från Borås och under min kväll på hotellrummet passade jag på att läsa igenom alla de 167 sidor jag skrivit hittills, så nu vet jag att det finns mycket innehåll men också desto mer att förbättra. Det ska jag försöka att ägna månaden till.

Fira födelsedagar och gå på konsert
Februari råkar vara födelsedagsmånad för några av mina bästa kompisar, så det ska vi ta och fira såklart. Och om några veckor ska jag och N gå på Jens Lekmans spelning här i Stockholm och samma helg har jag bokat in oss på hotell för en staycation, vilket ska bli fint!

Hitta mitt sätt att njuta av vintern
Här om dagen konstaterade jag att en anledning till varför jag inte är så förtjust i vintern nog bottnar i att jag inte är någon vintersportare. En säsong är ju som härligast när man kan dra nytta av den fullt ut och njuta av all snö och is. För några år sedan fick jag ett infall om att jag skulle bli en längdskidtjej vilket resulterade i ett par dyra skidor som nu står i ett förråd i norra Stockholm, ett stukat långfinger som fortfarande är lite snett samt ett påslag av posttraumatisk stress vid blotta tanken på mina misslyckade försök till åk. Min familj har aldrig åkt till fjällen (eller Alperna heller för den delen, som alla tycks göra numera) så utförsåkningen känns också ganska långt borta, även om jag gjort några tappra försök med kompisar i Åre (senaste gången resulterade i en halv dag hos tandläkaren i Järpen). Vad har vi då kvar? Staplande steg på långfärdsskridskor? Bandy på Zinkensdamm? Just nu lutar det mest åt isvak och bastu, vilket ändå är två saker jag kan uppskatta, men fler förslag mottages gärna.

Prövningarnas tid

Det är januari. Fortfarande. Jag äter mina dumma små kosttillskott, ser hur naglarna ändå skivas, bokar klipptid för att försöka göra något åt det yttre. Ligger i sängen och tittar ut på grådassigt morgonljus, googlar tabellen för solens upp- och nedgång, tänker att i slutet av februari börjar det bli märkbar skillnad, räknar att det är en månad dit. Jag står längst bak på perrongen, har hittat den snabbaste vägen till pendeltågets slukhål, det är trängsel bland tjocka dunjackor, för mycket folk för att jag ska kunna plocka upp boken ur väskan. I min telefon ser jag bilder från människor på semester i Thailand, själv ska jag på jobbresa till Borås under ett dygn, ta kvällståget hem med byte i Herrljunga. Jag gör planer med vänner och får flytta dem, ställer in och ställer om, det är tider av vabb, vobb, depp och krupp, vi gör ett nytt försök nästa vecka, okej. I kylen ligger ett nät apelsiner och skrumpnar, kroppen vill ha fett och socker, sura colanappar och pommes frites, jag tvingar upp den på löpbandet, lyfter skivstänger med bleka sparrisarmar. November är ingenting i jämförelse, det här är tredje milen på maran, det är fucking Västerbron. Det är januari. Fortfarande. Prövningarnas tid.

En dikt, en bok, ett band

En dikt
Jag fann en så träffsäker beskrivning på vad kärlek är och hur den kan kännas, ur Jila Mossaeds diktsamling Vem var min mor på jorden. Vill alltid luta mig mot din vägg.

En bok
Den senaste boken jag läste ut var Alessandro Bariccos Silke. En nätt klassiker på 120 sidor som rymmer väldigt mycket mellan raderna. I korta drag handlar den om silkeshandlaren Hervé Joncour som behöver bege sig på en lång resa från Frankrike till Japan för att köpa silkesmasksägg. Lika mycket som silke är bokens tema präglar det också sättet den är skriven på. Historien läggs fram lätt och luftigt med ett avskalat berättande och ett medvetet upprepande, samtidigt som den är full av sköra detaljer som mejslats fram med precision. Inte ett enda ord känns onödigt här. Jag skulle säga att det är en mycket bra bok att läsa om man snabbt och enkelt vill komma in i sin läsning, men samtidigt ta del av något med litterära ambitioner. Finns på Bokbörsen eller på biblioteket.

Ett favoritband
Ingen har väl missat (och hunnit tröttna på) trenden med att bli nostalgisk över 2016 vid det här laget. Jag kommer inte göra någon längre tillbakablick men kan bara konstatera att ett av mina favoritband från då fortfarande hänger kvar. Niki & The Dove och deras album Everybody’s Heart is Broken Now som släpptes 2016 är fortfarande en av mina bästa skivor att lyssna på, särskilt på fredagar. Låten Empires har jag fortfarande på repeat då och då, bara för att den är så otroligt bra.

PS. Rubrikreferens härifrån, såklart

Bok- och läsåret 2025

Hur var läsåret 2025?
Bra! Jag läste mycket och ofta. Det kändes naturligt att påbörja en ny bok så fort jag avslutat en annan och jag upptäckte en hel del riktigt bra böcker.

Antal lästa böcker under 2025:
Det blev exakt lika många som förra året, nämligen 54 stycken. Mitt mål är att snitta en i veckan vilket jag lyckats klara med en liten marginal till och med.

Vilken typ av böcker läste du?
Mest skönlitteratur, en del poesi, ett par novellsamlingar och någon enstaka fackbok.

Vilken månad läste du flest böcker?
Under november slutförde jag hela åtta stycken…

Vilken månad läste du minst?
…men i februari respektive maj läste jag bara tre.

En bok du inte läste ut?
Jag läste faktiskt ut alla jag påbörjade men Chivas Regal av Bruno K. Öijer, en författare jag annars gillar väldigt mycket, var jag nära att ge upp mitt i. Den var verkligen inte bra.

Några citat som du fastnade för?
”Och hon glömde ofta bort.
Att hennes kropp (att alla våra kroppar) är ett hus byggt av sand.
Att det alltid har rasat samman och att det fortsätter att göra det.
Att det oupphörligen rinner mellan fingrarna.”
Ur Den vita boken av Han Kang

”vi som böjs av blåsten, hukar oss
bländas
de som säger: inget växer här, inget tar gestalt
jag blinkar, tänker:
de vet ingenting om oss”
Ur Min tunga moder av Mara Lee

Några böcker som fick dig att vilja skriva?
Radio Yerevan av Zara Uzun Kjellner, Body double av Hanna Johansson och Blommorna av Elin Michaelsdotter. Tre mycket läsvärda och språkdrivna berättelser som gjorde starkt intryck på mig och fick mig att vilja gräva ner mig mer i text.

Bästa läsplatsen 2025?
Väntandes på sällskap i en bar eller på restaurang med en liten öl intill. Alternativt på tåget ner mot kontinenten.

I vilken form läste du böcker 2025?
Jag läste bara böcker i fysisk form, jag är ingen e-boksfantast eller ljudbokstjej tyvärr. Däremot är jag en flitig besökare på biblioteket och lånar merparten av allt jag läser därifrån. Om jag sedan gillar någon av titlarna extra mycket brukar jag köpa ett eget exemplar så att jag stöttar mina favoritförfattare och också fortsätter att bygga min bokhylla.

Vilken var den första boken du läste 2025?
En alldeles särskild kärlek av Johanna Adorján. Den handlar om ett gammalt par som efter nästan femtio år av äktenskap, lägger sig i sängen en kväll och begår gemensamt självmord. Boken, skriven av deras barnbarn, söker efter svaret på varför.

Och vilken var den sista?
Lapvona av Ottessa Moshfegh. Jag hade inte riktigt räknat att den skulle skilja sig så mycket från Moshfeghs mest hyllade verk Ett år av vila och avkoppling, som jag verkligen gillade, men Lapvona var något helt annorlunda. Fiktiv medeltid, svält och elände, incest och död till höger och vänster. Inte dåligt skrivet på något vis, men inte riktigt min kopp te tyvärr.

Vilka var de bästa böckerna du läste 2025?
I läsordning var de:
Efterklang av An Yu
Förbjuden skrivbok av Alba de Céspedes
Hemsökelse av Jenny Erpenbeck
Body double av Hanna Johansson
Systrarna av Jonas Hassen Khemiri
Nattens skola av Karl Ove Knausgård
Radio Yerevan av Zara Uzun Kjellner
Omloppsbanor av Samantha Harvey
Övningar i mörker av Naja Marie Aidt
Min tunga moder av Mara Lee

Vad har du för förväntningar på bokåret 2026?
Jag vill läsa mycket även det här året, gärna en bok i veckan om det går. För att utmana mig själv och förbättra mina språkkunskaper skulle jag vilja ta mig an ett par böcker på engelska också. Jag vill gärna blanda klassiker med merparten nyutgiven litteratur. Bland annat har jag den mycket hyllade bildningsromanen Bergtagen av Thomas Mann väntandes i min bokhylla. Det känns dock som en bra bok att läsa på semestern eftersom dess tjocklek gör den till en ganska omständlig bok att släpa med sig i kollektivtrafiken varje dag.

Hur ser din läsrutin ut?
Jag försöker att läsa lite i princip varje dag. Sedan en tid tillbaka har jag fått vanan inne att läsa på tunnelbanan och pendeltåget på väg till och från jobbet, vilket blir ca 25-40 minuter per dag. Utöver det tar jag gärna några sidor på kvällen innan jag somnar också. Har jag en ledig dag händer det att jag unnar mig gärna en längre, mer fokuserad lässtund också.

Hur gör man för att komma igång med läsningen eller bli en mer frekvent läsare?
Jag har två tips. Det ena är att romantisera läsningen lite, att faktiskt välja att vara en sådan som sitter med en bok istället för telefonen och därmed verka lite mer intressant eller bara att uppskatta det estetiska i att plocka ut ett fint bokomslag och gömma sig där bakom. Att göra läsandet lite performativt helt enkelt, tills det plötsligt känns självklart. Det andra är att börja låna böcker på biblioteket och gärna sådant från nyhetshyllan eller reserverade böcker. I Stockholm kostar det inget att göra en reservation men när det blir ens tur i kön får man bara ha boken i två veckor (i alla fall om det är fler som vill låna samma bok eller om den är en nyhet). Det här är perfekt för min läsmotivation eftersom jag automatiskt får en deadline och jag har alltid något på tur att läsa.

Vilka kommande böcker ser du fram emot att läsa?
Min lista är lång, men här är ett urval:
Ymnighetshornet av Soraya Bay
En inre angelägenhet av Kristian Fredén
Det är läsaren som skriver boken av Kristoffer Leandoer
Odödligt av Iman Mohammed
Rök och speglar av Johanne Lykke Naderehvandi
Av månsken växer ingenting av Torborg Nedreaas
Ultravåld av Tone Schunnesson

Vilken var den bästa boken ni läste förra året?

Sju saker jag tänker på

Jag tänker på att blodapelsinerna är så goda så här års. Syrliga och söta, som en liten kick i gommen, hur det smakar som att äta en bit av solen. Tur att jag har ett helt nät i kylskåpet.

Jag tänker på att det är så kul att läsa bloggar nu för tiden. Jag tycker extra mycket om Saras uppfriskande återkomst och Floras personliga rapporter från Rom. Blir inspirerad här i mitt egna lilla hörn.

Jag tänker på hur det ska bli när vi flyttar. Det ska bli spännande att inreda ett nytt hem tillsammans, att ha mycket mera yta, kommer vi gå runt och ropa till varandra för att vi inte hör vad den andra säger? På söndag ska vi dit för att mäta och se allting i dagsljus, så knäppt att ha lagt en massa pengar på något utan att ha memorerat varenda centimeter, men sådan är visst bostadsmarknaden. Jag hoppas att lägenheten är minst lika fin som jag minns den.

Jag tänker på hur sjukt det är med vinstdrivande skolor. Hur våra skattepengar som ska investeras i att skapa trygga, sedda och utbildade barn istället hamnar i aktieägares fickor. Hur kan lösningen på ungdomskriminalitet vara att sätta 13-åringar i fängelse och inte att ge mer resurser till skola, omsorg och sociala skyddsnät? Det är absurt.

Jag tänker på hur bra det går att bo på 30 kvadrat. Hur jag trodde att det skulle vara mycket svårare, att jag skulle sakna mina saker mer. Nu har jag det mesta i ett förråd på andra sidan stan och hittills finns det bara en kort lista på sådant jag skulle vilja hämta: zestjärn, bruna manchesterbyxor, grå ulltröja, rejäl packtejp, vita jeans.

Jag tänker på ärendena jag ska göra på lunchen. Att jag ska gå till posten och skicka iväg paketet med skorna som jag inte vill ha, sedan till biblioteket för att hämta och lämna några böcker och så kanske en sväng till Ica Draken för att se om de har några blommor till bra pris.

Jag tänker på hur bra jag har det. Som får vara varm och mätt, uppkopplad och informerad, ekonomiskt trygg och väl omhändertagen av människor omkring mig. Hur lätt det är att ta saker för givet och hur mycket som kan hända i det här lilla livet.

Mellandagar, januarilunk och Ruben Östlundsk stämning

Ibland tänker jag att jag är en dålig bloggare som inte dokumenterar tillräckligt mycket och med det menar jag att jag inte tar kort på allt som jag gör eller alla som jag möter. Det blir således svårt att beskriva min tillvaro med en massa estetiska bilder. Men så inser jag att den här bloggen inte är någon pekbok, den är inte enbart inlägg med bilder följt av en kort rad utan oftare många långa meningar staplade på varann. Och tvärtom är jag faktiskt ganska bra på att dokumentera för jag minns enkelt sådant som hänt och känns och kan beskriva det rätt bra i ord. Så kanske är det i år jag slutar tänka på att jag är en dålig bloggare och landar i att jag har en lite annan sorts blogg bara. Med det sagt så kommer några olika nedslag från de senaste dagarna här, dokumenterade i både bild och text, på ett eller annat sätt.

I mellandagarna for vi från Norrköping till Gotland. Vi lämnade mina föräldrars hus på landet när det fortfarande var mörkt och anlände till Visby i skymning.

Båtresan var lugn och behaglig. För kallt för att sitta på soldäck såklart men mycket vackert ändå.

Dagen därpå sprang jag ner till naturreservatet Södra hällarna för en tur längs havet. Det var soligt och klart men kyligt och blåsigt, den annalkande stormen Johannes gjorde sig påmind. Efteråt tog vi en liten tur i Visby innerstad och den stora julgranen på torget vajade oroväckande i vinden. Dagen efter var den nedplockad, en tidig plundring av ovädret.

En kväll började vi att kolla på dart-VM av en slump och efter några timmar blev vi sugna på att spela själva. Som tur var snubblade vi över ett ställe i Visby som precis installerat sina tavlor. Vi kastade några omgångar och det var absolut inte så enkelt som det ser ut på tv, men kul ändå.

Resten av tiden tillbringade vi med att elda i kaminen, se på mer dart och diverse halvbra tv, laga mat och läsa böcker. Jag insåg att efter ett par, tre sådana här vilsamma stormdagar är jag ganska redo för aktiviteter och har spring i benen. Dagen före nyårsafton skulle vi åka tillbaka till Stockholm och vi såg hur båt efter båt ställdes in på grund av ovädret. Vår avgång låg dock kvar och efter att ha jagat rätt på åksjuketuggummin klev vi ombord på en färja där mild Triangle of Sadness-stämning rådde. Vi klarade oss dock bra (tack Calma!) och kunde kliva av i Stockholm en smula lättade.

Sedan blev det nyårsafton och jag tog två bilder och snodde en av Philippa (tack och förlåt!). Vi firade på klassiskt vis och med klassiskt menar jag trerättersmiddag, lagom klurigt quiz, oj hoppsan är klockan snart tolv, höra smällarna men knappt se fyrverkerierna, frysa och skåla och sen skynda in, kolla på klockan som är två, börja prata om något spännande, kolla på klockan igen och inse att den är över fem. Jag har noterat att trenden bland bloggare i år var att lägga sig tidigt och strunta i tolvslaget men som den anti-trend-person jag är gjorde jag därför tvärtom och gick och lade mig kvart i sex. Perfekt för måendet dagen därpå.

Om nyårsdagen passerade med kraftigt snöfall och en behaglig pizzalunk så började 2 januari desto mer skärpt. Jag lagade havregrynsgröt med plommonsylt och gick till Barry’s där jag bokat in mig på ett träningspass.

Efteråt träffade jag upp Emelie för en lunch på Studio Canteen där jag också sprang in i Flora och Sara. Väldigt bloggigt ställe med andra ord och ett mycket trevligt sådant med god mat.

Sedan promenerade jag hem i snön och tog en liten omväg förbi biblioteket för att hämta ut en diktsamling av Jila Mossaed. Jag har börjat tycka att mitt nya hembibliotek är ganska gulligt även om jag saknar närheten till det stora trevliga Tranströmerbiblioteket som var mitt närmsta bibliotek förut.

I lördags vaknade jag upp med en känsla av att vara otroligt klar med julledighet. Jag hade rastlöshet i kroppen och ville GÖRA något. Och med göra något menade jag inte se på tv eller läsa böcker utan typ gå på museum, skaffa höns, korsa Atlanten, bygga en stol, skapa en varumärkesstrategi, vandra två mil, rensa en källare, plantera en trädgård, installera en skrivare eller vad som helst. Det slutade upp med att vi gick och handlade mat, testade ett nytt recept och skaffade ett 1000-bitarspussel som jag byggde på köksbordet.

På söndagen hade vi aktiviteter på schemat, nämligen tvättid följt av ett besök på Sturebadet vilket jag fått i julklapp. Det var mycket trevligt att glida omkring i morgonrock, göra olika små basturitualer, sitta i bubbelpool och bara känna kroppen mjukas upp. Det är dock något med sådana här spamiljöer som gör mig en smula stressad, för jag tycker alltid att det är så otydligt hur man ska göra. Ska man ta med och använda handduken eller spara den till senare, ska man duscha innan eller efteråt, ha badkläder på eller av osv osv. Vid ett tillfälle när vi skulle ta hissen upp till det turkiska badet drabbades jag av en stark Ruben Östlund-feeling (för andra gången i detta inlägg) eftersom hissen envisades med att åka till alla våningar utom den vi skulle till. Till slut var vi nere i källaren när dörrarna öppnades och där stod vi i våra morgonrockar och såg förvirrade ut. Nåväl, till sist hittade vi rätt och kunde slappna av igen.

I måndags jobbade jag halvdag hemifrån vilket var perfekt för att hinna läsa ikapp mailen, komma ihåg vad jag pysslade med innan jul och förbereda mina personliga jobbmål inför mitt utvecklingssamtal. På kvällen var jag bjuden till Malin och Asta på middag och på vägen dit passerade jag den här mysiga lokalen som ligger intill Supermercado. Det var tomt därinne och jag hade en tid att passa så jag gick inte in, men det kändes mycket lockande. När jag skulle kolla upp det senare hittade jag ingen information varken på Google maps, Instagram eller hos Grand Gourmet som äger Supermercado. Är det någon som vet vad det är för ställe och hur ska jag göra för att få hänga där? Måste lösa det under 2026.

Sedan blev det tisdag och ledig dag igen, bekvämt! Min kompis Mika som annars bor i Tokyo var på besök i stan och vi hade bestämt oss för att ses ett litet gäng. Jag promenerade ned längs Söder mälarstrand som numera påminner om något slags Narnia-landskap. Ljuvligt ju.

I öronen hade jag podden Hundåren, vilket är en favorit. Den här gången avsnittet med Isabella Lundgren som var väldigt gripande. Jag ville knappt stänga av när jag mötte upp mina kompisar men gjorde det såklart ändå.

Vi sågs först på Stora bageriet för en sen lunch alternativt fika där jag valde deras gröt med saffran och päron som var mycket god. Sedan promenerade vi genom stan och satte oss på en bar för att dricka öl och spela spel.

Efter all ledighet följde äntligen ett par riktiga jobbdagar tillbaka på kontoret. I torsdags kväll lagade jag ett recept med tomater, bönor och halloumi från cooking-sektionen på New York Times som vi börjat prenumerera på. Min kväll avrundades med att jag läste ett magasin från pärm till pärm vilket var väldigt behagligt och inspirerande. Jag såg flera tips jag ville spara, bland annat det här om en radioshow som sänds varje natt, lite som ett japanskt Karlavagnen tänker jag. Det känns som ett bra komplement till min andra favoritsak att lyssna på, den danska kanalen P8 jazz.

Nu måste jag runda av här för strax ska jag iväg på kalas. Imorgon vill jag gå på bio och se Sentimental Value samt äta ramen. Vad vill ni göra?

Mina nyårsmål 2026

Om sextonåriga Julia hade vetat att hennes mål 2026 skulle vara att få plocka i en egen diskmaskin, flytta sitt pensionssparande och träna lagom ofta hade hon nog bara skakat på huvudet, men sådan är verkligheten nu. Det här är vad jag vill ha mer av under det kommande året:

Under 2026 vill jag flytta från 30 till 64 kvadrat och ta sambolivet till nästa nivå. Jag vill slipa golv och måla väggar och att vi ska landa i det som är vår gemensamma inredningsstil. Jag vill skynda lagom snabbt, få saker att hända och låta ett hem att ta form. Jag vill fylla mitt vuxenjags första egna diskmaskin och jag vill sitta på min balkong och dricka morgonkaffe i vårsolens varma strålar. Jag vill fortsätta att läsa mycket, gärna med ett snittempo på en bok i veckan som under tidigare år och det här året även ett par böcker på engelska. Jag vill känna att jag utvecklas på jobbet, kanske i en ny och bredare roll om det går och jag vill göra kreativa arbeten som jag känner mig stolt över. Jag vill skriva klart ett färdigt manusutkast på den där förbannade boken för om jag inte blir klar i år kommer jag aldrig bli det och då är det inte menat, då är det lika bra att ge upp. Ja, generellt vill jag skapa mer och betrakta mindre. Jag vill likt alla andra sluta slöscrolla men tror att lösningen är att fokusera på vad jag kan göra istället för att tänka på förbudet, så jag vill blogga lite oftare och gärna mer konsekvent. Jag vill använda fysiska kokböcker och laga mat som för mig känns ny och hellre gå i riktiga second hand-affärer än att varva Sellpy. Jag vill shoppa smartare i allmänhet, utifrån en noga nedtecknad lista och utan spontana köp som föranleds av tristess. Jag vill äntligen komma till skott med att flytta mitt pensionsspar så att jag har allting samlat på ett ställe och jag vill investera mer av mina sparpengar på ett klokt sätt så att framtidsjulia får det bra. Jag vill ha välvårdade naglar, en enkel men fungerande hudvårdsrutin och en sminkprocedur som grundar sig i tanken ”lite läppstift räcker gott och väl”. Jag vill ta ansvar för mitt eget mående och med det menar jag att jag ska gå och träna helst innan jag blir alltför rastlös och nedstämd men också att jag ska göra saker om så bara för min egen skull och tänka att det är gott nog istället för att vänta på att någon ska ta initiativet och göra det jag tänker och väntar på. Jag vill bli bättre på att ta varannan vatten eller något alkoholfritt för att alkohol i större mängder sällan är särskilt gott eller värt. Jag vill engagera mig mer politiskt, inte bara för att det är valår utan också för att jag tycker det absurt vilka beslut som fattas ibland. Jag vill bli bättre på att säga ”ja” utan att tänka efter, låta andra styra och lita på processen. Jag vill upptäcka fler delar av Stockholm för jag tycker det är bortskämt att sitta i en av världens vackraste huvudstäder och känna att jag har tråkigt när det finns så mycket att upptäcka. Jag vill hitta nya kulturscener, besöka fler konserter och vandra planlöst i andra stadsdelar. Jag vill gå vilse, jag vill hitta hem och jag vill med små medel försöka att göra världen lite vackrare.

Inne- och utelistan 2026

Gott nytt år! En av de roligaste sakerna med årsskiftet är att jag får göra en dum liten trendspaning. Lika fånigt som det är att kategorisera saker som inne eller ute, lika kul är det att gissa sig fram till vad som kan vara på tapeten framöver. Här kommer mina spaningar för 2026.

☞ Orkestermusik (helst live)
Som om vi inte redan var övertygade nog så satte Rosalía verkligen tonen med sitt album LUX. Orkestern är tillbaka och hetare än någonsin. 2026 vill vi ha många instrument, svulstiga arrangemang och helst av allt ska musiken upplevas live. Ju närmare dirigentpulten, desto bättre.

☞ Att svimma/känna sig yr
Är det någon som vet om kvinnorna har blivit spädare och smalare de senaste åren? Är det någon som vet om ozempicanvändandet har skjutit i höjden? Tyvärr tror jag att detta följs upp av den smått bisarra trenden att det blir mer förekommande att statuera med att man känner sig svimfärdig. ”Ojoj, jag reste mig visst för snabbt och nu är jag SÅ. YR.” ”Hur mår du?” ”Nej, men det är okej, jag känner mig lite svimfärdig bara.”

☞ Hemtelefon
Att alla vill dra ner på sin skärmtid är knappast någon nyhet. Det betyder dock inte att vi ska sluta vara sociala, nej lösningen stavas hemtelefon. Fast lina, perfekt för både vuxna och barn som vill slå en pling till sina nära och kära. Dessutom är den svår att tappa bort och laddar inte ur.

☞ Fine dining, på riktigt
Trots att jag manifesterat mellanrätter på utelistan i flera år nu tycks de hålla sig kvar. Inte visste jag att burrata kunde vara så envist. Vad jag verkligen tror på för 2026 är dock riktig fine dining, den där konstverksmaten som läggs upp med pincett och där merparten av sakerna på tallriken är olika emulsioner, skum och flarn. Se bara på Linnea som vann Sveriges mästerkock och som på slutet lagade vad som känns som kul Michelin-mat. Det är det vi äter när vi väl unnar oss ett restaurangbesök, resten av tiden äter vi hemma.

☞ Sanatorium-semester
Om man för några år sedan åkte på semester för att vandra, segla, surfa eller göra andra äventyrliga saker, så åker man numera iväg av en huvudsaklig anledning: vila och avkoppling. Idealbilden är ett sanatorium i Alperna där man sitter utomhus i vilstolar, inlindad i filtar, andas frisk luft, njuter av utsikten och kanske läser en bok om man orkar. Givetvis beställer man hel- eller halvpension för att slippa lämna boendet och för att bli maximalt omhändertagen.

☞ Franska håruppsättningar
Perfekt fönade Dyson-lockar i all ära, men 2026 tror jag på de enkla, klassiska uppsättningarna. Sköldpaddsmönstrade hårkammar som dras bakåt, en svinrygg som fäst med en stor fransk nål eller bara en inbakad lång fläta.

☞ Töntiga sporter
Formel 1 har redan tagit folket med storm, så även dart där blir allt fler bänkar sig för att följa VM från Ally Pally. Det här är året som bjuder på återkomsten för de töntiga sporterna. Glöm fotboll och hockey, nu är det snooker och bowling som gäller. Ännu starkare kommer trenden bli om Sverige misslyckas med att ta sig till fotbolls-VM, något som tyvärr inte känns alltför osannolikt.

☞ Shorts över strumpbyxor
Efter ett par utekvällar i Dublin kände jag mig oerhört förvirrad. Varför bar alla tjejer korta shorts över sina strumpbyxor? Var de kvar i en gammal trend eller helt enkelt före på en ny? Att döma av min egen känsla nu var de kanske bara steget före, för plötsligt känns det lite lockande att ta på sig tunna svarta strumpbyxor och ett par korta sammetsshorts över. Tillsammans med peplumtoppens återkomst (ja, den är också tillbaka) är vi åter i modet från 2009.

☞ Textilkonst
Bonad på väggen? Ja, tack! Egenknåpad gardin enligt pojagi-metoden? Absolut! Liten vävd matta som spikas upp? Jajamensan! Egentligen spelar det inte så stor roll vad du skapar eller införskaffar, om det har jättehög verkshöjd eller inte, så länge det är någon typ av textilkonst så är det rätt.

☞ Fulsnyggt armbandsur
Nu när vi alla har gett oss själva skärmförbud så måste vi ju ändå hålla koll på tiden och då är lösningen enkel: ett armbandsur. Helst av allt ett lite fulsnyggt sådant, gärna med 90-talsreferenser. Kanske en klocka med stelt armband, en pytteliten sak som man norpat ur någon släktings smyckesskrin som den fått för lång och trogen tjänst på sin arbetsplats eller bara en färgglad Swatch.

☞ Fruktsallad
Vem orkar göra baskisk cheesecake när man lika gärna kan svänga ihop en trevlig fruktsallad? Enkelt, billigt och gott! Tänk blodapelsin, granatäpple och ett syrligt granny smith. Ska man absolut ha något till kan man vispa lite crème fraîche med vanilj, men det behövs egentligen inte.

☞ Klädstilen galen kompositör
Så 80-talet är tillbaka i modet, gärna med lite viktorianska blinkningar och vad passar då bättre än klädstilen galen kompositör? Tänk omslaget till Ted Gärdestads album Stormvarning. Tänk Beethoven. Tänk kråsskjorta, breda axlar, scarves, sammet, broscher, handskar, yvigt hår och en smått excentrisk personlighet. Perfekt.

Ute
Spotify
Löpargrupper
Bolo
Jättesöta bakverk
Tighta träningskläder
Fota med mobilen (tyvärr, alla andra typer av kameror är inne)
Gift vid första ögonkastet och liknande serier
Alkoholromantik
Robotar

Det var allt för i år – tack och förlåt! Vad är ni mest taggade på?

Tjugotjugofem

Ett år har gått, ja ett år bara gick och vad hände? Vad passerade egentligen förbi? Under de första vintermånaderna inte särskilt mycket. Jag fick en brorsdotter att lägga till mitt hjärta och jag fick prata i radio om mina trendspaningar för det nya året. I ett svagt infall anmälde jag mig till mitt livs första marathon och strax därefter drabbades jag också av mitt livs första bihåleinflammation som höll i sig i veckor. Vintern var grå och blek, den kom med en känsla av att stå stilla och trampa, tills att jag en dag plötsligt satt med ryggen mot en solig husvägg med någonting som liknade vår framför mig. Jag minns att jag sprang och sprang, allt längre och längre sträckor. Vi tillbringade påsken på Gotland och jag firade min födelsedag på Pet Sounds bar, skålade med vänner i timmar, så glad över alla som kom. I början av maj väntade äventyren och jag tog tåget ner till Antibes. Två veckor av skrivresa på franska rivieran, av salta bad och dagsutflykter, solmogna tomater och nybakade baguetter. Jag sprang till Nice och tillbaka, såg en trafikolycka på vägen och blev skärrad, benen helt matta, var det värmen, blodpölarna, de 26 kilometerna, förmodligen allt. Hemma i Stockholm igen var det vår, en kall men vacker sådan. Jag omgav mig med vännerna, gick på festerna, jobbade och jobbade. Den sista dagen i maj sprang jag äntligen Stockholm marathon, 42195 meter, hela vägen in i mål. Tänk att det gick, att jag kunde.

Försommar i huvudstaden, om möjligt ännu vackrare än våren och på midsommarafton for vi till Toronto. Hälsade på familj i tio dagar, for till Niagarafallen, gick på baseball och badade i iskalla Lake Ontario. Sedan hem, ja hem-hem, till Trointeduärnåt city för att se Krunegård på Parken, en nedräkning till semestern, den riktiga alltså och sedan till sist en sommarvistelse i Visby. Därefter for jag till Skottland och vandrade West Highland Way. 6 dagar och 136 kilometer i otroliga landskap, stundtals genomblöta, men oftast glada. Några dagar tillbringades utanför Edinburgh i ett historiskt hus och sedan var semestern slut och över. Tillbaka till vardagen och dags för en ny sådan. Flytta, packa, fixa, städa, sälja först en lägenhet, sedan en andra och så köpa en ny tillsammans. Men först vara bröllopsgäster på Österlen, gå på kräftskiva i skärgården, plocka svamp vid torpet i Sörmland och göra ett och annat besök på Dramaten och Operan. Överraskad med biljetter till Krunegård i Globen, på jobbresa ner till Västkusten och sedan starten på samboliv. Ja kanske livets liv, vi två på trettio kvadrat och känslan av att ha hamnat helt rätt. Desto mer fel var en horribel avslutning på ett generellt uselt fotbollsår, men sorgerna dränktes i Thanksgiving-vin och tonerna av en orkester på riktigt nära håll. En 40-årsfest i en gammal kyrka och så for vi till Dublin där julen gjorde fullskalig entré. Guinness och Mariah Carey, Sunday roast på puben och ostron vid havet, ett skimrande filter på allt hela vägen in i mål. Jul utanför Norrköping med hela familjen, alla barnen, fyra små under fyra år i ett underbart kaos och så en sista tur till ön. Stormvindar på Gotland, en mild bris i hjärtat, nyårsafton i Hornstull, ett helt år har nått sin ände, det här var nästan allt som hände. Gott slut!

Klädval i december

I slutet av november gjorde jag en klädplan med 24 outfits för alla decembers dagar fram till julafton. Tanken var att slippa börja från noll varje morgon och istället kunna välja något från listan. Det blev också som en liten kapselgarderob där mina favoriter fick återkomma i olika kombinationer. Hur gick det då? Jo, bra! Jag räknade ut att jag använt 16 av mina planerade outfits i ungefär den form som jag tänkt. De dagar jag valt något annat har det oftast berott på vädret eller att jag känt mig sugen på ett plagg som inte var med i planen. Hade jag haft tillgång till en bra helkroppsspegel hade ni fått se fler outfits dokumenterade, men här kommer ett urval från december i alla fall.

Decembers mest använda byxor måste vara dessa svarta sammetsbyxor som jag köpt second hand men ursprungligen kommer från Part Two. Ett tips när ni letar efter sammet på exempelvis Sellpy är att undvika den som är gjord av polyester och istället filtrera på material som bomull och viskos. Den röda blusen med medaljongmönster känns lagom barock och julig och i håret sitter en sammetsrosett.

Här har vi en riktig snyggbyxa, det vill säga ett par italienska småmönstrade byxor i glansigt tyg. Till det en mörkblå ulltröja och i halsen en liten scarf som jag köpt av någon duktig stickare på Tradera. Dubbelknäppt ulljacka köpt för typ 50 kronor i somras och som bara väntat på att få invigas.

En kväll när vi gick ut i Dublin hade jag min mest använda överdel i december – den lilla svarta sammetsjackan. Till det en jättepuffig kjol som ursprungligen kommer från H&M Studio och zebramönstrade strumpbyxor från Swedish Stockings. Kände mig inkluderad på savannen i hotellobbyn som bestod av piffiga leopardklädda damer.

Ursäkta den otroligt smutsiga spegelselfien men jag ville visa närbild på min julrutiga krage från Ganni. Till den hade jag en vinröd skinnkjol, svarta loafers och, känd från ovan, lilla sammetsjackan. Lite lagom Dagens visa-vibe på den här looken.

Nu får ni använda fantasin lite, men det här är alltså min svarta sammetskostym (samma byxor som tidigare, men med en sammetskavaj). Till det en prickig sidenskjorta och ett litet flätat guldskärp i midjan. Utanpå en riktigt lång ullkappa från Lindex 90-tal och en brun ullhalsduk.

Här ska ni få ett tips på sökord på Sellpy: ”kookai, midikjol”. Varsågoda! Tror starkt på den 90-talsinspirerade midikjolen under 2026 och har redan en lite somrigare variant som väntar.

Min rosa kjol med släp har luftats några gånger. Dels i kombination med den svarta sammetsjackan men också med en tunn ulltröja och med ett par vinröda strumpbyxor. Rött och rosa är ju en toppenkombination så med största sannolikhet kommer samma plagg få följa med i julpackningen.

När det var dags för julbord passade jag på att ta min rymligaste klänning från Stine Goya. Till det blanka italienska stövlar och en ljusblå tunn tröja. Mycket bekvämt och lagom festligt.

En decemberdag fick jag ett meddelande från en bekant som skrev att hon hade en jacka som tyvärr inte passade henne men som jag kanske ville ha? Det är en japansk sammetsjacka i brokigt mönster och jag sade självklart ”ja” och fick hem den på posten några dagar senare. Jag känner mig som ett medeltida fönster från Luke Edward Halls instagram i den, och det på det bästa av sätt!

Slutligen, en outfit som inte fanns med på listan men som känns julig då den är både grön och grann. Den här gamla kostymen från H&M Studio lockar fram komplimanger från de mest oväntade håll och det är alltid lika kul.

Det var ett urval av decembers utstyrslar. Nu ska jag strax packa resväskan inför några dagar av julfirande och gissningsvis får ett par av favoriterna följa med även nu. Hoppas ni har det fint i det eventuella julstöket!