Mitt bokår 2021

Förra året gjorde jag en sammanfattning över alla böcker jag läst och i år vill jag ju inte vara sämre, så här kommer en lista som summerar mitt bokår 2021. En del av frågorna är lånade från Flora och så har jag fyllt på med några själv.

böcker

Antal lästa böcker under 2021:
61 stycken. Mitt mål var 60 så jag klarade det med lite marginal. Värt att förtydliga är att jag läser en del poesi, vilket ofta innebär tunnare böcker med färre ord, så det är ju inte direkt 61 tegelstensromaner jag hunnit plöja.

De senaste två åren har jag verkligen tagit tag i mitt läsande och det känns verkligen bra och som något jag vill fortsätta med under 2022. Min plan är att alltid ha en bok igång och minst en på tur så att jag aldrig kommer av mig.

Jag hade lite svackor i mitt läsande under året, särskilt under en period i slutet av sommaren när jag kände att inget jag läste var riktigt bra, men när jag sammanfattar året så känner jag ändå att jag har fått ett gäng starka läsupplevelser.

Vilken typ av böcker läste du?
Jag läste mest romaner följt av poesi i olika former. Främst ganska nysläppta böcker men också ett par äldre, hyllade verk.

böcker

Vilken månad läste du flest böcker?
Under juli, då läste jag 8 böcker. Klassiskt semesterbeteende. Annars har jag ofta legat mellan 4 och 6 böcker varje månad.

Vilken månad läste du minst?
I september läste jag bara 2 böcker.

En ny genre för året?
Jag har mest hållit mig inom bekanta genrer, men läste Lena Nymans Dagböcker och brev som i sig sticker ut lite eftersom de inte texten och innehållet är redigerat på samma sätt som det andra jag läst.

böcker

Några omläsningar?
Jag läste om Kungsbacka ultras av Johan Espersson eftersom den har en annorlunda form som jag verkligen gillade vid första läsningen och som då gjorde mig skrivsugen.

En bok som fick dig att gråta?
Orissa av Ola Julén och Den stora kyrkan av Tove Folkesson.

En bok som fick dig att skratta?
Undergången av Malte Persson. Jag gillade hans sonetter där samtiden krockar med det strikta versformatet och Bacchus möter pantertanter på all inclusive-semester. Annars har jag insett att jag skrattar väldigt sällan när jag läser, det är ju lite tråkigt men det beror nog främst på min boksmak.

böcker

Några böcker som fick dig att vilja skriva?
En gång kände jag av Sofia Elie
Med rätt att dö av Mattias Alkberg
Hennes ord: Värk I-III av Tove Folkesson

Ett fint läsminne från 2021:
När jag en torsdagskväll i november gick till Café Cuvée, satte mig i baren själv med ett glas vin och läste Undergången. Pratade sedan böcker med sällskapet bredvid i en bra stund.

Bästa läsplatsen 2021?
På en solstol eller klippa eller handduk i värmen.

ocean vuong

I vilken form läste du böcker 2021?
Jag läste bara böcker i vanlig fysisk form. Jag tror jag är lite för ofokuserad för ljudböcker och gillar verkligen att krypa upp i soffan med en bok. De allra flesta böckerna lånar jag på biblioteket och sådant jag gillar köper jag hem.

Vilken var den första boken du läste 2021?
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson, översatt av Athena Farrokhzad. Gillade den mycket!

Och vilken var den sista?
Den stora kyrkan av Tove Folkesson. Det var på något sätt fint och symboliskt att sluta året med en bok som handlar mycket om liv och död.

En bok du köpte men aldrig läste?
Jag har Klara och solen av Kazuo Ishiguro liggandes på vänt. Det är nackdelen med biblioteket, att jag alltid prioriterar böckerna därifrån eftersom de måste lämnas tillbaka inom en viss tid. Då händer det att andra böcker blir liggandes på hög ett tag.

böcker

Vilka var de bästa böckerna du läste 2021?
Den sista sommaren av Gianfranco Calligarich
On Earth We’re Briefly Gorgeous av Ocean Vuong
Orissa av Ola Julén
Sen for jag hem av Karin Smirnoff
Samlade verk av Lydia Sandgren
Presens Maskin av Gunnhild Øyehaug
Makens skönhet av Anne Carson

Och om du måste välja en?
Röd självbiografi av Anne Carson.

”Han stängde fönstret med en smäll.
Nere i vardagsrummet var allt stilla. Gardinerna fördragna, stolarna sov.
Enorma tussar av tystnad fyllde luften.
Han såg sig om efter hunden insåg plötsligt att de inte hade haft någon hund på flera år. Klockan i köket visade kvart i sex.”

Vad har du för förväntningar på bokåret 2022?
Jag hoppas på ännu ett år med mycket läsande. Mitt mål för året är något lägre med totalt 52 böcker, i snitt en bok i veckan. Det är för att jag tänker att jag ska göra lite av lästiden till skrivtid istället. Om det går återstår att se!

Vilka kommande böcker ser du fram emot att läsa?
Magnificat av Linnea Axelsson
Där var du, större än bokstäverna som bildar ditt namn av Hanna Rajs
Djuriska av Johan Espersson
Mitt arbete av Olga Ravn

Genomgång av två bokhögar

I början av oktober drabbades jag av känslan av att allt jag läst sedan slutet av sommaren bara varit två eller tre plus. Det var böcker jag tagit mig igenom som känts okej, ibland bra, men aldrig riktigt wow. Jag ville hitta något som kunde göra mig golvad! Sagt och gjort så travade jag till mitt bästa ställe, biblioteket, och lånade den största högen jag kunde bära. Här skulle minsann hittas otrolig litteratur! Hur det gick? Låt oss se. Jag har summerat böckerna i ordningen jag läste dem tillsammans med ett betyg och mina korta Goodreads-recensioner.

bokhög

Ömhetsmarker – Lina Hagelbäck & Ulrika Nielsen
Betyg: 3,5/5
En bok som är lika mycket ett koncept. En samverkan mellan två författare vars ord vävs samman, smälter till en helhet, stryker varandra längs sidorna.

”Skrivandet är ett rymmande och en rymd.
Man måste vara starkare än det man skriver.
Någonstans i djupet
på vid gavel
en djurisk självklarhet.”


Hängiven – Patti Smith
Betyg: 2,5/5
Jag gillade dagboksbitarna och reflektionerna mycket, men novellen i mitten desto mindre. Generellt var boken inte riktigt vad jag väntat mig.

Stoft – Lars Norén
Betyg: 3/5
Existentiellt och dagboksaktigt. Stundtals guldskimmer, stundtals dammkorn.

En flickas memoarer – Annie Ernaux
Betyg: 4/5
Unikt skriven i sin form genom ett återberättande som sätter fingret på händelser som definierat ett liv. Ett tema som är svårt att värja sig för, det är dåtid och 50-tal men känns fortfarande nära. En välbehövlig skjuts i rätt riktning för mitt läsande.

På väg från Atocha – Ben Lerner
Betyg: 4/5
Det är omöjligt att inte störa sig på huvudkaraktären Adam Gordon. På hans hopplösa tvivel, oförmågan att nå andra eller bli nådd, på lögnerna, flykten och dikten. Men det är också där en stor del av behållningen finns. I narcissismen och självtvivlet, sökandet efter bekräftelse och ett sammanhang. Alltsammans är paketerat på en hög litterär nivå med en lekfullhet som får sidorna att sjunga.

Himlen till munnen tången till hjärtat – Gabriel Itkes-Sznap
Betyg: 3/5
Vackert, ibland vardagligt, ibland metaforer som går långt förbi mig. Jag blev nyfiken på debuten Tolvfingertal.

Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne. – Olga Ravn
Betyg: 2,5/5
Rått, mäktigt och gripande men också vasst, komplext och oreglerat.

Presens Maskin – Gunnhild Øyehaug
Betyg: 5/5
Ljuvligt märklig! Det är en språklig fröjd att befinna sig bland dessa sidor, i två parallella universum varsamt sammansvetsade av sina detaljer: en syrenbuske, ett stycke av Satie, en gata. Den allvetande berättaren kan ibland bli lite väl högljudd, men på det stora hela skapar Øyehaug en värld där jag mer än gärna stannar kvar.

Sov du så diskar jag – Stig Claesson
Betyg: 2/5
Jag gillade titeln och flödet men historien kom mig aldrig riktigt nära. Det blev en betraktelse på avstånd, en trivsam tavla som varken upprör eller berör. Ett vackert korsstygnsbroderi på en vägg.

Makens skönhet: en fiktiv essä i 29 tangos – Anne Carson
Betyg: 5/5
Som alltid: hänförd av Carsons språk, hennes förmåga att bygga en sanning, ett skimmer. Det är gränslöst och befriande, vackert och intimt. Att läsning KAN vara så här, FÅR vara så här, det är en fröjd.

Yann Andréa Steiner – Marguerite Duras
Betyg: 4/5
Duras lyckas verkligen vara otrolig i sin enkelhet. De små medlen, den språkliga varsamheten, hur berättelsen vävs fram i kärlek och parallella historier. Och havet slår mot stranden, det drar in och sköljer bort som om tiden vore evig.

Hennes ord: Värk I-III – Tove Folkesson
Betyg: 4,5/5
En smärtsamt ärlig och språkligt lyrisk berättelse om liv, död, arv och släkte. Jag gillar hur vi får komma nära, nära i allt som känns – det fula och det fina och det helt vardagliga. Formen är fri och ibland kan det kännas snudd på övermäktigt med alla metaforer och naturskildringar men samtidigt är det 420 sidor som jag plöjer mig igenom med fröjd och förundran.

Lite golvad blev jag allt! Framför allt framåt slutet vilket var härligt. Den uppmärksamme ser att två av böckerna i högen inte fick någon recension och det var Celestine av Olga Ravn och Saknade av Merethe Lindström. Den sistnämnda hann jag inte läsa innan lånetiden gick ut och Celestine fastnade jag inte riktigt för efter några sidor, så då bestämde jag mig för att släppa Ravn som jag redan läst till förmån för andra författare. För jakten på fler bra läsupplevelser fortsätter och nu ligger en ny hög på mitt nattduksbord. Inte riktigt lika stor, men den känns lovande.

bokhög

Här finns Undergången av Malte Persson, Moderkakan av Elinor Torp och En gång kände jag av Sofia Elie. Snö och potatis av Cecilia Hansson, Den stora kyrkan av Tove Folkesson samt Elegi över en lördagskväll på Söder av Gösta Friberg. Överst ligger Kungsbacka Ultras av Johan Espersson som är en omläsning eftersom jag minns att jag gillade den mycket vid första läsningen och inspirerades av dess tempo och stil.

Vad läser ni just nu och när blev ni golvade av en bok senast?

Några favoriter ur min bokhög den senaste tiden

Vid sidan av min säng har jag en bokhög. Eller det var en lögn. Just nu är det tre högar som på något underligt sätt fylls på. Kanske är det för att jag omöjligen kan gå till biblioteket och lämna tillbaka en bok utan att komma därifrån med två nya. Men det är ju så lockande och det finns så många historier att upptäcka, sidor att försvinna i och ord att fängslas av. Sedan början av året har jag hunnit beta av ett gäng böcker och nu tänkte jag tipsa om några av mina favoriter. Sådana jag tycker varit extra läsvärda och intressanta helt enkelt.

De kursiverade sammanfattningarna är saxade från böckernas baksidor/säljtexter för att ge ett hum om vad de handlar om, men resten är mina egna tankar. Vill ni hålla koll på vad jag läser i lite mer realtid så samlar jag alla böcker på Goodreads.

Den sista sommaren - Gianfranco Calligarich

Den sista sommaren – Gianfranco Calligarich

Rom 1970-tal. Leo, en ung man från Milano kommer till staden för att söka arbete, men framför allt för att leva det ljuva livet. Han går från jobb till jobb utan några som helst ambitioner. Det blir en sommar fylld av festande, men också präglad av kärleken till den ouppnåeliga och gifta Adrianna.

Betyg: 5/5 Jag velade mellan 4,5 och 5 men landade till sist i en snäll femma. Att jag gillar den här boken råder det inget tvivel om. Det är sommar i Italien, det är kärlek (stundtals lycklig, stundtals omöjlig), det är dekadens och elände och litteratur. En perfekt liten pärla att fly in i när man befinner sig i ett mörkt och kyligt Sverige som jag gjorde vid tiden för läsningen. Den fick mig verkligen att längta efter havet i Ostia, Trasteveres kullerstensgator och en stilla suck av sommar.

Röd självbiografi - Anne Carson

Röd självbiografi – Anne Carson

Geryon är på samma gång en pojke och ett rött bevingat monster. Här berättar han om sitt liv med början i barndomen med sin våldsamma bror och svaga mor. Han börjar fotografera och träffar Herakles som dock överger honom när han är som mest förälskad. En roman och en långdikt – eller en versroman – som återskapar en antik grekisk myt samtidigt som den skildrar en ung mans väg i vår samtid.

Betyg: 5/5 Otrolig. Och på ett sätt inte likt något annat jag läst. Varje mening är varsamt mejslad, texten innerlig, metaforerna kompletta. Historien löper framåt, den är pulserande, sorglig och dov. Här ryms eld och aska, sot och blod. Jag känner att jag måste äga den här boken själv för att kunna återkomma till den med jämna mellanrum, jag vill inte vara utan den.

Dagböcker och brev 1962-1974 - Lena Nyman

Dagböcker och brev 1962-1974 – Lena Nyman

Några år innan skådespelerskan Lena ­Nyman gick bort fattade hon det ovanliga beslutet att låta sina privata dagböcker tillgängliggöras för eftervärlden den dag hon dog. Dagböckerna ger en unik möjlighet att lära känna en ­skådespelare som var före sin tid och som hade ett djupt konstnärligt förhållningssätt till att utforska sig själv och världen.

Betyg: 3/5 Jag gillade den starkt till en början, men i mitten och mot slutet det blev ganska övermäktigt att läsa 460 sidor dagbok. För det är ju livet rakt upp och ner – ärligt, snurrigt och ofiltrerat. Det är svårt att inte känna mycket för Lena och jag fascineras över hennes liv och tiden hon lever i. Hennes språk är bra, men tyvärr inte så pass bra (eller redigerat) att läsningen blir någon litterär höjdpunkt. Jag blev dock väldigt sugen på att se Nyfiken-filmerna och ta del av hennes skådespeleri.

Hummerns Sköld - Caroline Albertine Minor

Hummerns Sköld – Caroline Albertine Minor

De tre syskonen Gabel lever helt olika liv: Ea har flyttat till San Francisco, där hon bor med fotografen Hector och hans dotter, Sidsel är ensamstående mamma och arbetar som konservator på Glyptoteket i Köpenhamn, medan deras envise lillebror Niels arbetar som affischuppsättare och står utan permanent bostad. Med åren har skillnaderna blivit till avstånd men nu har ett dilemma uppstått som behöver lösas på en gång. Under fem dagar måste de närma sig varandra och sin gemensamma historia

Betyg: 4/5 Jag gillar de parallella spåren, hur familjeliven vävs samman och bildar en helhet. Den får mig att tänka på Amanda Svenssons Ett system så magnifikt att det bländar. Språket är en stor behållning, det är behagligt och varsamt, enkelt att trivas i. Karaktärerna känns intressanta, var och en på sitt unika sätt, men kanske hade jag önskat ett ytterligare uns av svärta för att gilla boken ännu mer.

On Earth We're Briefly Gorgeous - Ocean Voung

On Earth We’re Briefly Gorgeous – Ocean Vuong

En stund är vi vackra på jorden är ett brev från en son till en invandrad mor som inte är läskunnig och som därför aldrig kommer att förstå allt det han längtar efter att få säga. Ändå måste huvudpersonen Little Dog, som är i tjugoårsåldern, försöka hitta de rätta orden.

Betyg: 5/5 Oerhört stark och gripande. Jag älskade varje sekund av läsningen. Vi får ta del av en stark historia berättad med väl valda ord. Vuongs sätt att använda metaforer och beskriva miljöer och stämningar är fenomenal. Det blir aldrig platt eller konstlat, bara smärtsamt vackert. Jag läste den på engelska men införskaffade den sedan på svenska också för att ha i min bokhylla.

Med rätt att dö - Mattias Alkberg

Med rätt att dö – Mattias Alkberg

Med rätt att dö är en existentiell bok om tiden, prekariatets ensamhet och om klasstillhörighet. Ett undersökande, prövande verk om åldrandet och tröttheten och fysiska/geografiska skillnader, valda såväl som påtvingade.

Betyg: 4,5/5 Mattias Alkbergs bok fängslar mig. Den är stundtals otrolig och har genomgående en hög nivå. Här finns en blandning av längre texter och korta dikter som präglas av ett språk som gör mig sugen på att skriva. En liten inspirationsinjektion och ett manifest över samtiden.

Samtycket - Vanessa Springora

Samtycket – Vanessa Springora

Det är 1980-tal när V följer med sin mamma på en middag i litterära kretsar. Där möter hon den belevade G, en berömd författare som intresserar sig för vad hon har att säga. Kort därpå vill han träffa henne igen. V, som är tretton år, älskar att läsa och drömmer om att en gång själv bli författare. G är i femtioårsåldern och har rykte om sig att föredra sex med unga, ”de under sexton” som han har deklarerat i en känd pamflett. När V fyller fjorton inleder de ett förhållande.

Betyg: 4/5 Själva grundpremissen för historien är otroligt fascinerande och självklart skrämmande. Att sätta sig in i Springoras historia och få den berättad för sig är därför helt klart fängslande. Språket är sakligt och bokens uppbyggnad likaså. Hade jag fått önska något hade det varit lite mer litterärt schvung, men som historia är den definitivt läsvärd och stark.

något i tiden håller på att ta slut - Victor von Hellens

något i tiden håller på att ta slut – Victor von Hellens

I Victor von Hellens debutdiktsamling glider valarna tysta under en båt i atlanten. En blodapelsin lämnas på den bäddade sängen, vid köksbordet spelar någon yatzy. I en annan tid simmar en pojke mellan sjögräs och gammelgäddor. Han skriver med melankoli i en tid där allt ska vara ironiskt. Om hur vi aldrig kommer från känslan av att han förlorat något.

Betyg: 4,5/5 Jag läser Victor von Hellens diktsamling i ett svep och kan konstatera att i det enkla bor något vackert. Vardagsbetraktelserna, livet som passerar, människor man möter en gång men minns för evigt. Det är okomplicerat men alldeles tillräckligt. Ibland är det onödigt att kräva något mer.

böcker

Förutom att springa till biblioteket titt som tätt så har jag också beställt hem en hög med böcker till i sommar. Dels tidigare lästa favoriter som jag vill ha i min bokhylla men också sådana som jag varit sugen på (och vars reservationskö på biblioteket är milslång). Här finns även sommarens diktbok där valet föll på Kristina Lugn samt Lotta Lundgrens senaste kokbok som jag ser fram emot att både läsa och äta mig igenom. Vad har ni i era bokhögar just nu?

Nio böcker jag läst den senaste månaden

Det är så märkligt att blogga om saker när inget riktigt händer. Vad skriver man om när man inte gör något utanför hemmets ramar? Kanske får man gräva där man står. För vissa saker gör jag faktiskt fortfarande: jag äter, jag läser och jag klär på mig. Så låt oss börja med böckerna, de jag läst från mitten av mars fram tills nu. Sedan årsskiftet samlar jag allt jag läser på Goodreads för att hålla bättre koll. Jag brukar sätta ett betyg (1-5) och skriva en kort recension om jag har feeling.
 
dimman av allt
 

Dimman av allt – Bruno K. Öijer

Betyg: 5/5 Jag gillar att blanda skönlitterär läsning med poesi. Det blir ett helt annat sätt att konsumera text på, både snabbare men också mer noggrant. Varje ord blir viktigt och jag sparar ofta rader eller hela sidor. En av mina favoritpoeter just nu är Bruno K. Öijer. Jag gillar hans urbana miljöer, det tydliga vemodet och de ofta så enkla men välvalda orden. I Dimman av allt hittade jag många sidor att spara på och återkomma till – ett mycket gott betyg.
 

Allt jag fått lära mig – Tara Westover

Betyg: 4/5 Allt jag fått lära mig är både fascinerande och fängslande med en personlig berättelse som sakta breder ut sig. Det är en bästsäljande memoar om en uppväxt i en miljö helt avskärmad från samhället. Boken innehåller många starka, skrämmande skildringar där jag stundtals läser extra fort för att ta mig genom dem. Som tur är dyker också små ljusglimtar upp längs vägen och gör det hela inte bara uthärdligt, utan till en riktigt bra och läsvärd historia.
 
längtans flöde

Längtans flöde – Alva Dahl

Betyg: 3,5/5 Efter en separation börjar huvudpersonen i Längtans flöde överväga om hon har en klosterkallelse. Vi får följa hennes jakt på tecken i naturen och i olika händelser. Det här är en mycket välskriven, finstämd och tankeväckande bok, särskilt för den som gillar prosalyrik. Att temat är ganska smalt tycker jag gör den något distanserande, men samtidigt också intressant.
 

Den gamle och havet – Ernest Hemingway

Betyg: 4/5 Jag läste Den gamle och havet i ett svep under en sen kväll och kunde konstatera att det är en klassiker med all rätt. Den är kort men magnifikt skriven och full av intressant symbolik. Historien som utspelar sig är i grunden mycket enkel men lyckas ändå, på ett oväntat sätt, verkligen gripa tag i mig. Klassikerläsning när den är som bäst.
 
kungsbacka ultras
 

Kungsbacka ultras – Johan Espersson

Betyg: 4,5/5 Johan Esperssons Kungsbacka ultras liknar inte riktigt något annat jag läst. Den är annorlunda i sin form och som en lång, ljuvlig raksträcka av väl valda ord. Berättelsen vi följer flätas fram i snabba meningar och det är en kärlekshistoria som är både sorglig och storslagen, om längtan bort och längtan hem. Det är känslofyllt och nära och lyriskt. En läsupplevelse som gjorde mig sugen på att skriva.
 

Madonna – Sara Villius

Betyg: 4/5 Sara Villius Madonna är en smutsig och svart berättelse och samtidigt både vacker och lyrisk. Den är krävande att älska men också omöjlig att inte tycka om. Med omsorgsfullt valda formuleringar om kärnfamiljen och moderskapet lyckas den både ifrågasätta och stryka medhårs.
 
bruno k öijer
 

Svart som silver – Bruno K. Öijer

Betyg: 4/5 Mera Öijer (ja jag kan även ha hittat en ny poesihylla på biblioteket). Inte riktigt lika fängslande som Dimman av allt men fortfarande fota av sidorna-bra och full av ord att lägga intill bröstkorgen.
 

Friläge – Yrsa Keysendal

Betyg: 3,5/5 Friläge handlar om Anna och Linda som växer upp på samma gård. De delar allt, fram till en punkt när något plötsligt går isär. I sektioner berättade från olika perspektiv flätas sedan historien stegvis samman. Språket är fint och flödande men handlingen griper inte helt och hållet tag i mig. Trots det skulle jag summera det som en härlig och intensiv läsupplevelse.
 
idioten
 

Mördarens mamma – Ida Linde

Betyg: 4/5 En dag knackar två poliser på Henriettas dörr. De berättar att hennes son dödat en annan pojke och hon befinner sig plötsligt i rollen som mördarens mamma. När jag börjar läsa tror jag mig ha en aning om vad boken ska handla om men halvvägs in blir jag lite förvirrad, för den är på många sätt inte alls som jag förväntat mig. Trots detta är den vackert skriven, smärtsam och trånande, gripande och tankeväckande. Språket väger tyngre än storyn och resultatet blir en intensiv och inspirerande läsning.
 

Idioten – Elif Batuman

Den här boken ligger på mitt nattduksbord just nu och väntar på att läsas klart, så recensionen får dröja lite. Därefter ska jag nog läsa Vi for upp med mor av Karin Smirnoff som jag sparat på länge av någon anledning, kanske för att mina förväntningar är så extremt höga. Jag har också Annika Norlins nya novellsamling på vänt som jag är väldigt nyfiken på. Fler recensioner kommer alltså, om ni vill ha mer.

Jag såg främmande fjäll med dånande älvar

Ædnan - Linnea Axelsson
Före sommaren köper jag en tegelsten till bok. Jag dras till omslaget, de oändliga hyllningarna och dess unika upplägg. Förr Ædnan är ingen vanlig bok. Den är ett epos. En över sjuhundra sidor lång berättelse på vers som biter sig fast och lämnar avtryck. Den är omöjlig att ta med sig på resor, till stranden eller på tunnelbanan så därför läser jag den bitvis hemma i sängen. Med några få ord på varje sida går det snabbt, men ideligen stannar jag upp för att spara på orden, läsa dem igen och känna hur de sjunker in.
 
Ædnan - Linnea Axelsson
Ædnan är gammal nordsamiska och betyder landet, marken och jorden. Här får vi följa två samiska familjer vars historia sakta vävs fram. Vi får följa dem längs betesmarker och i livslånga kamper. Det är rörande vackert och svidande ärligt. Äkta och innerligt och framför allt: viktigt.
 
Ædnan - Linnea Axelsson
 
Ædnan - Linnea Axelsson
Ju mer jag läser, desto mer inser jag hur fäst jag är vid den här typen av text. Det poetiska, ständigt flödande, med tomrum att själv få fylla.
 
Ædnan - Linnea Axelsson
År 2018 tilldelades Linnea Axelsson Augustpriset för Ædnan. Att det priset ges till en poet är ovanligt, men i detta fall högst lämpligt.
 
Ædnan - Linnea Axelsson
 
Ædnan - Linnea Axelsson
Som ni säkert förstått är jag väldigt tagen av Ædnan och kan varmt rekommendera den. Läs den om ni får chansen!

Mina lästa sommarböcker

Böcker
Ledighet betyder lästid för mig och det blir alltid lite fler böcker lästa under sommarmånaderna i jämförelse med det övriga året. Så här ser min trave över lästa böcker ut hittills och eftersom det alltid är kul med boktips tänkte jag att ni skulle få ett kort omdöme om varje.
 
Flora Wiström - Hålla andan
 

Flora Wiström – Hålla andan

Min bloggkompis Flora har skrivit sin andra bok och den är en perfekt skjuts in på sommarläsningen. Snabbläst med en story som får en att snabbt vilja vända blad efter blad. Miljöbeskrivningarna är tydliga och visuella och ibland liksom påträngande med alla kroppsdetaljer. Det kliar och skaver, är finnigt och snorigt, stundtals nästan för mycket. Men i bakgrunden vilar hela tiden en fin och bultande historia om syskonrelationer. Språket flyter fram och skimrar till ordentligt ibland.
 
Francoise Sagan - Bonjour tristesse
 

Françoise Sagan – Bonjour tristesse

En klassiker som tar oss till franska rivieran, till stora sommarhus med svepande gardiner och en hel del tonårsångest. Jag minns den som bättre, mer poetisk och omvälvande. Nu när jag läser om den känns den stundtals banal – småtrevlig men också lite störig. Titeln är dock fortfarande perfekt.
 
Karin Smirnoff - Jag for ner till bror
 

Karin Smirnoff – Jag for ner till bror

Det här är det bästa jag läst i år. Ja, så är det bara. En otrolig bok med ett eget språk och en historia som löper fram, sida efter sida. Jag som alltid haft lite svårt för den typiska genren med norrländskt vemod älskar detta. Välformulerade personporträtt, detaljrikedom och ett dialektalt språk som klättrar ur sidorna och får mig att vägra släppa boken när jag väl tagit upp den. Så jag läser hela i ett svep, som en enda stor måltid och kommer två timmar sent till en fest. Det är det värt.
 
Geir Gulliksen - Se på oss nu
 

Geir Gulliksen – Se på oss nu

Relationer en masse. Likt Gulliksens tidigare bok Berättelse om ett äktenskap så handlar det återigen om kärlek. Om konsten att älska och om att sluta göra det, om tvivel och övertygelse och omöjligheter. Ett antal parallella personporträtt knyts ihop på ett välgjort sätt och här ges det verkligen utrymme åt det lilla. Detaljer får ta plats när bilden av varje person målas upp och det är snarare karaktärerna och deras tankar än historien jag tar med mig när boken är slut.
 
Jenny Jägerfeld - Blixtra, spraka, blända
 

Jenny Jägerfeld – Blixtra, spraka, blända

Intensivt och nästan aggressivt griper den här boken tag i mig med sitt bländande omslag och innehåll. Vi får följa Penny som är lika delar hopplös och älskvärd. En ung författare som hyllats och som nu ska krysta fram sin andra roman. Det går bra, det går åt helvete och det gör det hela tiden i ett högt tempo. Språket är enkelt men detaljerat, finessrikt och precis som rubriken antyder, ibland även blixtrande.
 
Karl Ove Knausgård - Min kamp
 

Karl Ove Knausgård – Min kamp I

Knausgårds klassiker har väntat länge på mig och det är med nyfikenhet jag plockar upp den tjocka boken en julidag. Och jag läser och läser och läser. Ibland känns det som han har så mycket att säga om lite, som det vore ett fotografi som zoomats in i ett mikroskop. Men detaljerna är välmålade och historien växer hela tiden fram. Det är personligt och drabbande men också långsamt och grundligt. Ett läsprojekt som jag bär med mig, vars språk och historia imponerar och berör, men jag väntar nog lite innan jag tar mig an de återstående delarna.
 
Tove Jansson - Sommarboken
 

Tove Jansson – Sommarboken

Tove Janssons sommarklassiker förflyttar oss ut i naturen och till en skärgårdsö. I korta kapitel som mer liknar noveller får vi möta farmorn och barnet Sophia i olika händelser. Det är poetiskt och bildrikt, enkelt men gripande. En bok som tåls att läsas om och om igen, varje sommar.
 
Untitled
 

Werner Aspenström – Samlade dikter

Utöver den kända dikten Sardinen på tunnelbanan har jag läst väldigt lite av Aspenström men fastnar snabbt för hans diktspråk. Det är något visst med att läsa poesi och jag gillar hur det blir till små korta världar att flytta in i. Nästan som ett flöde där man kan välja om man direkt vill gå vidare eller stanna kvar länge och närstudera. Jag hittar flera favoriter, viker många hörn och inspireras, särskilt av skildringarna av naturen och kärleken.

Min bokhög just nu

Idag är det världsbokdagen, hurra! Vad passar väl bättre då än att prata lite om böcker? Jag tror att jag likt många andra är en riktig periodare när det gäller läsning. Bäst är jag vid ledighet, då kommer jag in i ett flow som förhoppningsvis håller i sig i några veckor och sedan trappas ned successivt i takt med att vardagen och jobbet och allt det där andra äter upp min tid. Påsken var ett sådant flow för mig. Två böcker i bokhögen lästes ut och en tredje påbörjades.
 
böcker
 
Bokhögen är förresten mitt sätt att konsumera böcker. Ungefär två gånger om året, oftast i samband med bokrean och inför den längre sommarsemestern, brukar jag lägga en beställning online eller gå förbi en bokaffär och köpa ett gäng titlar. Vad jag köper baserar jag mycket på tips jag snappar upp i tidningarnas recensioner, på bloggar och i sociala medier. Sedan skriver jag ner dessa på en lista i telefonen som jag checkar av när det väl är dags att köpa en ny trave. Självklart händer det att jag spontanköper en bok också om jag är sugen på något särskilt, men alltsom oftast har jag en hög på nattduksbordet att jobba mig igenom.
 
aednan
 
Den ultimata bokhögen för mig innehåller sisådär åtta böcker med lite olika inriktningar. Jag har gärna en eller ett par kom igång-böcker som är lite mer lättlästa och tunnare, runt 2-300 sidor, och som hjälper mig att komma in i läsningen efter en svacka. Sedan vill jag ha några tjockare att verkligen fastna i under långa sommardagar. Utöver det brukar jag lägga in en klassiker som känns kul att ha läst och så vill jag gärna ha något lite nytt och hypat ockå. Jag läser inte jättemycket fackböcker men ibland kan det vara kul med en sådan i högen. Pricken över i blir en poesisamling. Jag har verkligen fastnat för det de senaste åren och tycker det är så härligt att ha en semesterbok man kan ta upp och bara läsa ett par sidor i då och då. Vika ett hundöra, fånga en känsla, börja dagen med några korta rader.
 
böcker
 
Nu kan jag inte påstå att jag följer min bokhögsstrategi stenhårt, men den är en bra riktlinje i alla fall och så här ser högen på mitt nattduksbord ut just nu:
 
Dolly Alderton Everything I Know About Love
Linnéa Axelsson – Ædnan
Joan Didion Ett år av magiskt tänkande
Amanda Kallin & Tina Mannegren – Gå vidare är silver, älta är guld
Agneta Pleijel Doften av en man
Caroline Ringskog Ferrada-Noli Rich boy
Sally Rooney Samtal med vänner 
Alex Schulman Bränn alla mina brev
Carolina Setterwall Låt oss hoppas på det bästa
 

”Herregud det är inte så lätt när han står där. Fysiskt påtaglig och i ny svart polotröja.”

För att vara en 90-talist som jobbar mycket med digitala medier så är jag hopplöst efter inom vissa områden. Exempelvis så lockar det mig inte alls att dra igång en tolv minuter lång videoblogg av någon YouTuber, oavsett om den har fått hundratusentals visningar på en dag. Jag kan också vara Netflix och HBOs bäst betalande kund eftersom jag signar upp, tittar på ett par avsnitt av en tv-serie, tröttnar nästan direkt men glömmer avsluta abonnemanget. Jag tror jag betalade totalt 396 kr för att se tre avsnitt av Twin Peaks i höstas exempelvis… (Och ni som ville att jag skulle fortsätta kolla på Game of Thrones efter mitt förra inlägg – sorry men det kommer aldrig hända. Det är inte ni, eller serierna, det är jag.)
 
student -64
 
Så ja, väldigt sent omsider har jag upptäckt detta fantastiska: e-boken! Med hjälp av ett vanligt bibliotekskort (åtminstone i Stockholm), kan man låna hem böcker till sin dator, surfplatta och telefon. Supersmidigt och helt gratis! Sedan är det klart att läsupplevelsen är lite annorlunda på en skärm jämfört med papper, men jag tycker det funkar förvånansvärt bra ändå och det här med att alltid ha en bok i väskan är ju ännu smidigare nu. Det enda minuset är ju att man inte får se skryt-intellektuell ut som sitter med en roman på tunnelbanan utan att man framstår som att man stirrar på en skärm (som alla andra) fastän man läser… Nåväl, det är ett helt okej problem ändå. Det ska bli spännande att vad min nästa digitala upptäckt blir, kanske ljudboken? Haha!
 
Hittills har jag hunnit läsa tre e-böcker, som jag tror alla finns i vanligt format också om ni hellre skulle föredra det. De två första är sådana som jag sett i flera bloggar och lockats av, dels Jag vet allt det här av Annika Paldanius och De polyglotta älskarna av Lina Wolff. Jag gillade båda mycket och för att bespara er eventuella upprepningar och lite längd på detta blogginlägg kommer jag inte lämna någon längre recension utöver att jag varmt rekommenderar dem vidare.
 
Den tredje boken jag läste var Student -64 av Gun-Britt Sundström, vilket är hennes debutroman. Hennes mest kända bok är kanske Maken, som ni faktiskt måste läsa om ni inte gjort det redan. Det är en av mina absoluta favoritböcker och jag kan nästan önska att jag hade den oläst bara för att få ha kvar känslan av att läsa den för första gången. Student -64 handlar i alla fall, som titeln antyder, om livet på universitetet under 1960-talet. Bokens huvudkaraktär heter Saga och man får följa henne under tre terminer. Jag gillar verkligen Sundströms språk och den lagom händelselösa dramaturgin som hon lyckas göra intressant ändå. Vissa uttryck och fenomen känns ibland ganska förlegade och andra skrämmande bekanta. Det har trots allt inte hänt så mycket på drygt 50 år, dessvärre. Här är några av mina favoritstycken som jag skärmdumpade (bara det är ju en fördel med e-böcker) under läsningen:
 
Student -64
 
 
Student -64
 
 
 
 
 
 
Student -64
 
 
Student -64
 
 
 
 
 
 
 
Student -64