Genomgång av två bokhögar

I början av oktober drabbades jag av känslan av att allt jag läst sedan slutet av sommaren bara varit två eller tre plus. Det var böcker jag tagit mig igenom som känts okej, ibland bra, men aldrig riktigt wow. Jag ville hitta något som kunde göra mig golvad! Sagt och gjort så travade jag till mitt bästa ställe, biblioteket, och lånade den största högen jag kunde bära. Här skulle minsann hittas otrolig litteratur! Hur det gick? Låt oss se. Jag har summerat böckerna i ordningen jag läste dem tillsammans med ett betyg och mina korta Goodreads-recensioner.

bokhög

Ömhetsmarker – Lina Hagelbäck & Ulrika Nielsen
Betyg: 3,5/5
En bok som är lika mycket ett koncept. En samverkan mellan två författare vars ord vävs samman, smälter till en helhet, stryker varandra längs sidorna.

”Skrivandet är ett rymmande och en rymd.
Man måste vara starkare än det man skriver.
Någonstans i djupet
på vid gavel
en djurisk självklarhet.”


Hängiven – Patti Smith
Betyg: 2,5/5
Jag gillade dagboksbitarna och reflektionerna mycket, men novellen i mitten desto mindre. Generellt var boken inte riktigt vad jag väntat mig.

Stoft – Lars Norén
Betyg: 3/5
Existentiellt och dagboksaktigt. Stundtals guldskimmer, stundtals dammkorn.

En flickas memoarer – Annie Ernaux
Betyg: 4/5
Unikt skriven i sin form genom ett återberättande som sätter fingret på händelser som definierat ett liv. Ett tema som är svårt att värja sig för, det är dåtid och 50-tal men känns fortfarande nära. En välbehövlig skjuts i rätt riktning för mitt läsande.

På väg från Atocha – Ben Lerner
Betyg: 4/5
Det är omöjligt att inte störa sig på huvudkaraktären Adam Gordon. På hans hopplösa tvivel, oförmågan att nå andra eller bli nådd, på lögnerna, flykten och dikten. Men det är också där en stor del av behållningen finns. I narcissismen och självtvivlet, sökandet efter bekräftelse och ett sammanhang. Alltsammans är paketerat på en hög litterär nivå med en lekfullhet som får sidorna att sjunga.

Himlen till munnen tången till hjärtat – Gabriel Itkes-Sznap
Betyg: 3/5
Vackert, ibland vardagligt, ibland metaforer som går långt förbi mig. Jag blev nyfiken på debuten Tolvfingertal.

Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne. – Olga Ravn
Betyg: 2,5/5
Rått, mäktigt och gripande men också vasst, komplext och oreglerat.

Presens Maskin – Gunnhild Øyehaug
Betyg: 5/5
Ljuvligt märklig! Det är en språklig fröjd att befinna sig bland dessa sidor, i två parallella universum varsamt sammansvetsade av sina detaljer: en syrenbuske, ett stycke av Satie, en gata. Den allvetande berättaren kan ibland bli lite väl högljudd, men på det stora hela skapar Øyehaug en värld där jag mer än gärna stannar kvar.

Sov du så diskar jag – Stig Claesson
Betyg: 2/5
Jag gillade titeln och flödet men historien kom mig aldrig riktigt nära. Det blev en betraktelse på avstånd, en trivsam tavla som varken upprör eller berör. Ett vackert korsstygnsbroderi på en vägg.

Makens skönhet: en fiktiv essä i 29 tangos – Anne Carson
Betyg: 5/5
Som alltid: hänförd av Carsons språk, hennes förmåga att bygga en sanning, ett skimmer. Det är gränslöst och befriande, vackert och intimt. Att läsning KAN vara så här, FÅR vara så här, det är en fröjd.

Yann Andréa Steiner – Marguerite Duras
Betyg: 4/5
Duras lyckas verkligen vara otrolig i sin enkelhet. De små medlen, den språkliga varsamheten, hur berättelsen vävs fram i kärlek och parallella historier. Och havet slår mot stranden, det drar in och sköljer bort som om tiden vore evig.

Hennes ord: Värk I-III – Tove Folkesson
Betyg: 4,5/5
En smärtsamt ärlig och språkligt lyrisk berättelse om liv, död, arv och släkte. Jag gillar hur vi får komma nära, nära i allt som känns – det fula och det fina och det helt vardagliga. Formen är fri och ibland kan det kännas snudd på övermäktigt med alla metaforer och naturskildringar men samtidigt är det 420 sidor som jag plöjer mig igenom med fröjd och förundran.

Lite golvad blev jag allt! Framför allt framåt slutet vilket var härligt. Den uppmärksamme ser att två av böckerna i högen inte fick någon recension och det var Celestine av Olga Ravn och Saknade av Merethe Lindström. Den sistnämnda hann jag inte läsa innan lånetiden gick ut och Celestine fastnade jag inte riktigt för efter några sidor, så då bestämde jag mig för att släppa Ravn som jag redan läst till förmån för andra författare. För jakten på fler bra läsupplevelser fortsätter och nu ligger en ny hög på mitt nattduksbord. Inte riktigt lika stor, men den känns lovande.

bokhög

Här finns Undergången av Malte Persson, Moderkakan av Elinor Torp och En gång kände jag av Sofia Elie. Snö och potatis av Cecilia Hansson, Den stora kyrkan av Tove Folkesson samt Elegi över en lördagskväll på Söder av Gösta Friberg. Överst ligger Kungsbacka Ultras av Johan Espersson som är en omläsning eftersom jag minns att jag gillade den mycket vid första läsningen och inspirerades av dess tempo och stil.

Vad läser ni just nu och när blev ni golvade av en bok senast?

”Herregud det är inte så lätt när han står där. Fysiskt påtaglig och i ny svart polotröja.”

För att vara en 90-talist som jobbar mycket med digitala medier så är jag hopplöst efter inom vissa områden. Exempelvis så lockar det mig inte alls att dra igång en tolv minuter lång videoblogg av någon YouTuber, oavsett om den har fått hundratusentals visningar på en dag. Jag kan också vara Netflix och HBOs bäst betalande kund eftersom jag signar upp, tittar på ett par avsnitt av en tv-serie, tröttnar nästan direkt men glömmer avsluta abonnemanget. Jag tror jag betalade totalt 396 kr för att se tre avsnitt av Twin Peaks i höstas exempelvis… (Och ni som ville att jag skulle fortsätta kolla på Game of Thrones efter mitt förra inlägg – sorry men det kommer aldrig hända. Det är inte ni, eller serierna, det är jag.)
 
student -64
 
Så ja, väldigt sent omsider har jag upptäckt detta fantastiska: e-boken! Med hjälp av ett vanligt bibliotekskort (åtminstone i Stockholm), kan man låna hem böcker till sin dator, surfplatta och telefon. Supersmidigt och helt gratis! Sedan är det klart att läsupplevelsen är lite annorlunda på en skärm jämfört med papper, men jag tycker det funkar förvånansvärt bra ändå och det här med att alltid ha en bok i väskan är ju ännu smidigare nu. Det enda minuset är ju att man inte får se skryt-intellektuell ut som sitter med en roman på tunnelbanan utan att man framstår som att man stirrar på en skärm (som alla andra) fastän man läser… Nåväl, det är ett helt okej problem ändå. Det ska bli spännande att vad min nästa digitala upptäckt blir, kanske ljudboken? Haha!
 
Hittills har jag hunnit läsa tre e-böcker, som jag tror alla finns i vanligt format också om ni hellre skulle föredra det. De två första är sådana som jag sett i flera bloggar och lockats av, dels Jag vet allt det här av Annika Paldanius och De polyglotta älskarna av Lina Wolff. Jag gillade båda mycket och för att bespara er eventuella upprepningar och lite längd på detta blogginlägg kommer jag inte lämna någon längre recension utöver att jag varmt rekommenderar dem vidare.
 
Den tredje boken jag läste var Student -64 av Gun-Britt Sundström, vilket är hennes debutroman. Hennes mest kända bok är kanske Maken, som ni faktiskt måste läsa om ni inte gjort det redan. Det är en av mina absoluta favoritböcker och jag kan nästan önska att jag hade den oläst bara för att få ha kvar känslan av att läsa den för första gången. Student -64 handlar i alla fall, som titeln antyder, om livet på universitetet under 1960-talet. Bokens huvudkaraktär heter Saga och man får följa henne under tre terminer. Jag gillar verkligen Sundströms språk och den lagom händelselösa dramaturgin som hon lyckas göra intressant ändå. Vissa uttryck och fenomen känns ibland ganska förlegade och andra skrämmande bekanta. Det har trots allt inte hänt så mycket på drygt 50 år, dessvärre. Här är några av mina favoritstycken som jag skärmdumpade (bara det är ju en fördel med e-böcker) under läsningen:
 
Student -64
 
 
Student -64
 
 
 
 
 
 
Student -64
 
 
Student -64
 
 
 
 
 
 
 
Student -64