middag – Julia Eriksson

Mat i månaden mars

Kanske sitter någon av er och klurar på vad ni ska äta den kommande veckan? I så fall passar det ju utmärkt att jag sticker in huvudet här och visar några saker jag lagat nyligen.

krämiga nudlar med röd curry och krispig färs

Först ut är dessa krämiga nudlar med gochujang och krispig vegofärs. Ursprungsreceptet kommer från Ica och hittas här men jag gjorde ett par små ändringar och bytte rödcurryn mot samma mängd gochujang, la till lite stekt spetskål som jag hade hemma och så tog jag broccoli istället för pak choi. Gott, fylligt och enkelt!

En fredagskväll hade jag några kompisar över på middag och bjöd dem på Molly Baz Red pesto pasta. Jag ville göra något snabbt och smidigt men också smarrigt, så jag rotade fram den här ur receptarkivet. Dagen efter åt jag resterna som blev över och det var minst lika gott då.

Om jag hade haft en grillkiosk hade det här hetat Julle-Rulle på menyn. Det är en tunnbrödsrulle med fluffigt mos, krispig isbergssallad, tunna skivor halloumi och en curryröra med crème fraîche, majonnäs, äpple, selleri och salladslök. Ett trick som jag lärt mig för att få till ett bra mos är att köra hälften fast och hälften mjölig potatis som man stompar när den kokat klart. Sedan har man i uppvärmd mjölk och stora klickar smör och så vispar man snabbt och kort (annars blir det klistrigt) med elvisp.

Kanske inte så snygg, men åtminstone väldigt god var den här okonomiyakin som jag svängde ihop. Det är en japansk kålpannkaka som toppas med majonnäs, hoisinsås och i mitt fall gräslök istället för salladslök. Jag utgick från det här receptet (och tolkade 1-5 dl vatten som att det skulle vara 1,5 dl och det blev bra).

En kväll mötte jag upp min kompis Emelie som bar på en stor ryggsäck innehållandes ett raclettejärn. Vi åkte hem till Graziella och sedan blev det racletteafton för hela slanten med smält ost, massor av grönsaker, potatis och kött. Efteråt kom matkoman som på beställning, men trots det ser jag redan fram emot nästa gång då järnet pluggas in och de små stekspadarna plockas fram.

Avslutningsvis, både vad gäller helgen och det här inlägget, så har vi en riktigt god och färgglad tacos som jag lagade idag. Den består av en röra på svarta bönor (den här), mangosalsa, smörstekt majs, rödkål och koriander.

Nu ska jag återgå till att klura på vad jag ska äta nästa vecka, förutom tacorester då. Jag är lite sugen på att återskapa en sticky tofu som jag åt på jobbet och så blir det nog våfflor eftersom det är våffeldagen.

En månad av vintermat

Jag har med dålig framgång försökt skriva det här inlägget i snart tre dagar, men saker har kommit emellan hela tiden. Jobb behöver jobbas, flyttlass måste flyttas och uteliv ska levas. Men nu är klockan kvart över tio på lördagskvällen och jag har just kommit hem från Uppsala där jag hjälpt min syster med familj att komma i ordning i deras nya lägenhet och innan jag kollapsar i sängen tänkte jag skriva färdigt detta inlägg och äntligen trycka på publiceringsknappen. Temat är enkelt: mat jag lagat och ätit under årets första månad.

Jag började givetvis det nya året med pizza, men därefter lagade jag en vintrig sallad med radicchio, apelsin, oliver och en dressing med honung och svartpeppar. Vid sidan av serverade jag mig själv rostad potatis tillsammans med en dipp gjord på nyårssnacksrester i form av smetana, regnbågslaxrom och krasse.

En kväll hade jag min kompis Malin över på middag och bjöd då på moules marinière med aioli och baguette. Jag använde det här receptet till musslorna men lade till lite finhackad röd chili i början och sen när spadet kokade ihop hade jag också i någon deciliter vispgrädde. Min aioli gör jag på följande vis:

Ingredienser:
1 halv vitlöksklyfta
1 tsk dijonsenap
1 tsk vitvinsvinäger
1 ägg
1 nypa salt
2 dl rapsolja

Se till att alla ingredienser är rumstempererade. Skala och riv vitlöken och blanda sedan alla ingredienser utom oljan i en hög mixerbunke. Häll rapsoljan i en liten kanna. Kör igång stavmixern och tillsätt oljan i en fin stråle samtidigt som du mixar. Med lite tålamod får du perfekt aioli varje gång.

Baguetterna bakade jag enligt Martin Johanssons recept som jag fick tips om när jag bad om brödrecept nyligen. Det är superenkelt och funkar för både frallor och baguetter.

Vad är väl mer januari än lite klassisk grytmat? Jag passade på att göra en stor batch palak paneer med tomat, spenat och mycket garam masala. Gott, snällt och värmande!

En fredagskväll möttes vi upp ett litet gäng hemma hos min kompis Anna som hade satt en bageldeg på jäsning. Vi öppnade vinet, kokade degen och njöt strax därefter av nygräddade bagels toppade med grönsaker och en spicy tonfiskröra samt philadelphiaost, kapris och kallrökt lax. Jag kan varmt rekommendera detta till alla som vill laga en god och lite annorlunda middag tillsammans. Så mysigt att sitta vid bordet och bygga ihop den ultimata bageln.

Mitt bästa sätt att ta vara på halvtrötta grönsaker som ligger och skramlar i nedersta kylskåpslådan är att slänga ihop någon slags shakshuka. Den här gången hade jag massor av små tomater, ett par nävar grönkål, lite oliver, lök, chili och vitlök. Mot slutet kläckte jag i ett ägg och så toppade jag med fetaost och basilika. Perfekt restmat!

I förra veckan gjorde jag en ny käkoperation vilket innebar att jag behövde ha några dagar med lättuggad kost. Det blev tomatsoppa med bitar av mozzarella samt vita bönor i parmesansås inspirerade av Tuvessonskans recept.

Efter några dagar mådde jag bättre och kunde tugga i mig årets första semla. Den inköptes ute i Årsta partihallar på Dåndimpens smörgåsshop. Mina bästa semlor är de klassiska med mjuk bulle, fluffig grädde och slät mandelmassa. Jag har svårt för när man gör för rustik fyllning med stora bitar av rostade nötter, det är inte min grej. Men den här var väldigt god!

Här ovan ser ni en rostad sallad, eller baked salad som det heter på TikTok. Ett väldigt trevligt sätt att äta grönsaker på så här års när många av ingredienserna kan behöva en liten skjuts på traven.

Grunden i min sallad var tre sorters kål som jag rostade: blomkål, brysselkål och svartkål. Jag sparade också ett gäng färska brysselkålsblad som jag blandade i efteråt för mer textur och så la jag till en avokado. På toppen hade jag ett kikärtskrisp som jag gjorde genom att mixa kikärtor grovt, sprida ut på en plåt och blanda med olja och kryddor (jag hade spiskummin, vitlök, paprika, salt och chili). Sedan bakade jag allt på 200 grader i ca 20 minuter tills de blev krispiga.

Jag improviserade också fram en lökcrème som jag blandade min sallad med. Den blev fyllig, söt, djup och krämig och så här gjorde jag den:

Ingredienser:
2 dl turkisk yoghurt
4-5 små gula lökar
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
1 nypa socker
salt
peppar

Låt yoghurten rinna av i ett kaffefilter eller en silduk så att den tjocknar. Skala och skiva löken och vitlöken tunt. Stek i olja på medelvärme i en stor kastrull och låt löken långsamt karamelliseras. Den ska bli helt mjuk och lätt brun. Krydda med socker, salt och peppar. Mixa löken grovt i en mixer så att alla långa trådar försvinner, men utan att den blir helt slät. Blanda löken med den avrunna yoghurten och smaka av med salt och peppar.

Det var några av rätterna jag ätit i januari. I februari är jag sugen på att laga okonomiyaki, räkcocktail, pocherade ägg, chokladpudding och rösti – för att nämna några saker. Men inte allt på samma gång såklart, någon måtta får det vara.

Golvmiddag, restaurangbesök och starten på Singelhushållet

Tjenixen! Det är jag igen. Ja, vem annars skulle det vara här inne? Märkligt om det en vacker dag dök upp någon helt annan. Skulle ni fortsätta att läsa då? Nåja, nu när jag ändå har er på tråden tänkte jag att vi skulle ta en titt bakåt och sammanfatta de senaste veckorna i mat- och klädväg. Två helt olika saker men ändå något man har mer eller mindre chans att vara kreativ i varje dag. Ibland tänker jag att det vore smidigt med någon slags uniform. Samma kläder och mat varje dag. Men sedan inser jag att jag skulle att tycka det vore supertråkigt. Och begränsande. Och svårt att säsongsanpassa. Så den idén får stanna på hyllan ett tag till.

Vi börjar fyra veckor tillbaka. Det var sista semesterhelgen, vilket nu känns som en evighet sedan. Jag, Emelie och Edda hade varit på loppis och traskade runt på söder. Där sprang vi in i Sandra och Erik som gick omkring och väntade på att deras bebis skulle bli redo att komma ut, men hon låg tryggt kvar och vilade. Vi beslutade oss för att äta middag tillsammans och svängde ihop en fänkålspasta med citron och brödkrisp hemma hos mig.

Några dagar senare hade jag Julia och Karin över på middag. Vi lagade kantarellpasta och på kvällen fick jag ett meddelande om att bebisen Rut hade anlänt till jorden. Fint!

Sedan blev det fredag och jag klädde mig färgglatt i limegrön kjol och blå tröja.

En flaska vin fick ta plats i väskan och så promenerade jag hem till Linn för att äta middag med ett gäng kompisar.

På lördagen gick jag på Bondens marknad och köpte goda grönsaker som fick bli en del av det jag kallar för Skördesallad. Det är rostad potatis och zucchini, färsk vitkål och majskolv. På toppen lite persilja och parmesan och så caesardressing till. Tveksamt om det räknas som sallad egentligen. Finns det någon regel för när grönsaker på tallrik upphör vara sallad och bara blir mat?

I slutet av augusti fick Anna tillträde till sin lägenhet så vi åkte dit ett gäng och hjälpte henne att slipa, spackla och måla. Inklusive take away-middag på golvet såklart. Vi hade tyvärr inga bestick utöver en kniv, en gaffel och två smörknivar på fyra personer men det gick förvånansvärt bra att skyffla i sig iskender-kebab med det ändå.

I samma vecka hade jag min kompis Malin på besök hemma och bjöd henne på några plockrätter. Bruschetta med tomater, en grönkålssallad med marinerad zucchini, getost och fikon och en burrata med kantareller, brynt smör och persilja. Plock 4-ever.

Sensommarlooken är still going strong och än får strumpbyxorna lysa med sin frånvaro. Så här såg jag ut en lördag när jag gjorde ärenden på stan. Blåblommig favoritklänning, mockajacka med fransar, svart regnhatt och vita boots som säsongspremiärades och självklart gav mig massiva skavsår, trots strumpor i.

På kvällen cyklade jag hem till Karin och Fredrik som bjudit in mig och Fanny på GT-kväll. Alla fick göra varsin variant på gin tonic och så jämförde vi. Jag gjorde en på Hernö Old Tom gin, citron och lingon. Mysigt koncept! Vi bestämde att nästa gång ska vi testa fryspizza eller kaviarsorter. Eller båda.

Dagen efter var jag klädd i 50 nyanser av brunt när jag gled runt på söder. En kvinna på kajen skrattade rakt ut när hon såg mig. Var det kanske träskorna med strumpor i? Jag ångrar nästan att jag inte frågade…

Istället gick jag hem och bakade västerbottensostpaj och dukade upp en liten kräftskiva för mig själv. Det gäller ju att passa på när man är sugen!

Sedan var det plötsligt måndag och jobb och dags att tänka på avståndet i hissen. Jag var på kontoret i Solna och hade röd kostym med rosa t-shirt under. Är för övrigt så glad att vi kommer få vara mer på kontoret nu framöver! Äntligen får jag känna mig som en vuxen som jobbar på riktigt.

På tisdagen gick jag till Gamla stan efter jobbet. Närmare bestämt till Judiska Museet dit jag var bjuden av Gabriella för att få fira och lära mig mer om det judiska nyåret Rosh Hashana.

Vi fick sitta vid ett långbord i museisalen och äta en fantastisk 4-rättersmåltid. Söta saker som äpple i honung, torkad frukt och granatäpple för att få ett sött nytt år. Och runda bröd för att symbolisera det cirkulära med året.

Jag satt mellan Flora och Sara vilket var så mysigt och tryggt på något vis. Så märkligt det där när man följt varandras bloggar och liksom känner varandra, fastän man knappt har setts i verkliga livet.

Hela middagen var väldigt trevlig och jag är så glad att jag fick vara där och lära mig mer om judisk kultur och tradition. Just matbordet är en sån bra plats för samtal och frågor och att introducera varandra för nya saker tycker jag.

I samma vecka hade jag bjudit hem min kompis Klara på middag. Vi hade klädkod paljetter pga ja, varför hålla tillbaka en simpel onsdag i livet?

Kvällen började med att jag var noggrann och putsade vinglasen och slutade med att vi gjorde koreografi till E-Type.

Där emellan hann vi äta flatbread. Ett med tomat, nektarin, burrata och basilika och ett med grönkål, fikon och getost. Jag inser nu att jag bjöd mina middagsgäster Klara och Malin på nästan likadan mat, tur att det bara var jag som behövde äta samma igen.

I tisdags tog jag på mig en mörkblå linnekostym, vit t-shirt och spexiga sneakers, sen traskade jag till kontoret.

På kvällen mötte jag upp Emelie och vi gick till Främmat som vi pratat om att gå till sen de öppnade för ett år sedan. Men nu äntligen blev det av!

Där åt vi jättegod mat som rödräkor med majs och bearnaise, riven tomat med habanada och boquerones, tartar och paté en croûte. Jag gillade verkligen deras meny med roliga och rejäla mellanrätter och goda viner. Inte så mycket vegetariskt om man bara äter det dock, men i övrigt ett mycket starkt tips!

Och sen var det slut på kläder och mat för nu. Eller inte riktigt! För en tid sedan fick jag nämligen feeling och registrerade instagramnamnet Singelhushållet, mest för att det var kul. Men från och med den här hösten tänkte jag starta igång och använda det som ett litet projektkonto för mat jag äter och lagar. Det blir enkel matlagning för små kök, grundad i filosofin att man förtjänar att äta en bra middag även om man bor själv. Vill ni följa mina halvkulinariska upptåg där så får ni jättegärna göra det!

Min trettioförsta födelsedag

Igår var det min födelsedag. 31 år vaknade jag upp som! Lite märkligt ändå, att man fortsätter att åldras och fylla år fastän det känns som att en stor del av ens liv är på paus. Jag har helt klart blandade känslor inför det… Nåväl. Precis som förra året så blev det inget jättestort firande, men några saker hittade jag på ändå för att göra dagen till något extra.

På söndagsförmiddagen gjorde jag, Anna, Karin och Fredrik en utflykt till Järvafältet och naturreservatet där. Jag hade packat en ryggsäck med fika och så promenerade vi en fin slinga bland vitsippor och blåsippor.

Vi spanade också in highland cattle-kor med bra frisyrer och åt kardemummalängd på en fälld stock. Så mysigt med en söndagsutflykt och tiotusen steg i benen. Är det något jag tar med mig från den här pandemin så är det nog lite fler promenader i skogen, men framöver kanske som ett komplement till andra umgängessätt än som en av få sociala aktiviteter, hehe.

Sedan skulle Anna iväg på en lägenhetsvisning och jag åkte hem och gjorde sista piffet hemma. Bytte jeans mot finkläder, tände ljus och såg till att mormors gamla linneservetter låg på sin plats.

Vid halv fem trillade förmiddagens gäng in på nytt, nu också i sällskap av Julia (alltså inte jag utan min namne). Jag hade ställt upp lite snacks i form av en ostbricka med brillat savarin och cru des alpes-ost, fikonmarmelad, stora gröna oliver och kex samt en mindre bricka med saltgurka, smetana och honung.

Efter någon timme dukade jag fram min lilla middagsbuffé. Den hade det inofficiella temat vår & grönsaker. Egentligen var det mest olika saker jag var sugen på och som jag försökt pussla samman på ett sätt som kändes festligt.

Bland annat hade jag förberett en tarte aux oignons, eller fransk lökpaj, som jag som läste tyska i högstadiet helst säger.

Utöver den fanns det på bordet:
Rostad småpotatis med smetana, regnbågsrom & gräslök
Rädisor med örtdipp
Boquerones på strömming inlagda med citron, vitlök & persilja
Vispat ramslökssmör och surdegsbröd
Fänkålssallad med citron & dill
Radicchiosallad med vinägrett
Grön caprese med buffelmozzarella & basilika

Till det drack vi Amber One som är ett orange naturvin från Italien och följt av Meinklang Prosa som är ett österrikiskt rosévin. Två goda, våriga tips för övrigt!

Till efterrätt hade jag gjort en citronmarängpaj med brynt smör-botten. Gottttt! Vi satt kvar länge och diskuterade viktiga saker som liv på andra planeter, huruvida man skulle vilja vara en av de sista människorna kvar på jorden vid händelse av en katastrof och premiären av allsvenskan. När mina gäster begav sig hemåt snöade det ute vilket känns väldigt typiskt för den här tiden. Jag tror jag har haft i princip alla olika väder på min födelsedag? Det kan vara hagel, 20 grader och sol eller snöblandat regn, man vet aldrig! Klassiskt aprilväder med andra ord.

Igår, alltså på måndagen, var då min riktiga födelsedag och för att göra den lite festligare satte jag på mig min rosa Rodebjer-kostym som jag köpt på Tradera. Kände mig vuxen på riktigt i den!

Sedan åkte jag in till kontoret för att ha några möten som behövde genomföras på plats och fick dagen till ära träffa mitt närmsta lilla team på fem personer i ett i övrigt öde kontorslandskap. De hade fixat med både tårta och sång – blev mycket glad och överraskad!

På kvällen åt jag middag med Sofie & Julia på Racamaca vid Mariatorget. Första gången på restaurang sen jag minns inte ens när.

När de stängde vid 20:30 traskade jag hemåt och möttes av en blombukett från mina föräldrar som hängde på ytterdörren. Det fick bli en bra avslutning på en lite annorlunda men fin trettioförsta födelsedag.

På tallriken på sistone

Igår åt jag korv med mos framför Sveriges mästerkock. Kanske inte så kulinariskt, men precis vad jag var sugen på. Som tur är så är inte alla dagar korv med mos-dagar och därför tänkte jag att vi skulle göra några nedslag och se vad jag lagt på tallriken den senaste månaden.

Vi börjar ambitiöst med bao buns fyllda med rödkål, gurka, salladslök, koriander och så stjärnan: friterad blomkål i gochujangmajo. Receptet hittade jag på Instagram hos Gottigheter.

Efter att ha ätit det i några dagar var mina bao-bröd slut men jag hade friterad blomkål kvar. Den fick dyka ner i en matig sallad tillsammans med svartkål, gurka, krutonger, caesardressing och parmesan.

En solig söndag gick jag till Garba och åt deras tagliatelle i gravad citronsås med stracciatella, kronärtskocka och salvia. Den var helt otroligt god! Till efterrätt delade jag och Sandra på en vaniljmunk och en briochebulle med tonkakaramell som också var 5 av 5.

Efter den kulinariska utflykten återvände jag hem till köket där jag körde in en bit lax i ungen tillsammans med en skvätt vatten och lite kryddor som chiliolja, ingefära, paprikapulver & lime. Den åt jag sedan i tortillabröd med en mangosalsa, pico de gallo, chilimajo och koriander.

Sedan närmade sig fettisdagen och då åt jag semlor såklart.

Alla hjärtans dag firade jag med kompisar hemma hos mig. Det är även Annas födelsedag så hon hade fått önska mat och valde skaldjur. Det bästa man kan välja! Vi gick all in och började med ostron, chips med löjromsdip och ett par ostar.

Sedan fortsatte vi med gratinerade havskräftor, räkor & aioli och moules frites. Det fanns inte en centimeter bordsyta kvar när vi dukat upp allt och efter ett tag var det omöjligt att pilla i sig en enda räka till.

Men efter lite paus plockade jag fram efterrätten som var en blodapelsinkaka med brynt smör och muscovadosocker från Garbas kokbok. Den serverades med lättvispad grädde och italiensk likör. Diskberget i mitt minimala kök efteråt tog sin tid att jobba sig igenom, men det var det värt!

Sedan hade jag en vecka med filminspelning och produktion då jag åt mat på jobbet eller ospännande saker hemma som snabbnudlar och rostad potatis (inte tillsammans dock). Men vips var det fredag eftermiddag och då välkomnade jag helgen med lite chips och en snygg-öl.

Oftast består mina hemmaluncher av mat från dagen innan som jag värmer på, men ibland hinner jag laga något på den där snabba timmen mellan 12 och 13. Ett säkert kort är råraka. Bara att riva och steka två stora potatisar och under tiden hackar man lite rödlök, skär upp citron samt plockar fram crème fraîche, dill och rom.

I förra veckan lockades jag av matbutikens rabatt på Oumph och bestämde mig för att testa några kebabstrimlor som jag inte smakat förut. Jag bakade ett snabbt stekpannebröd, rörde ihop en vitlökssås och skar upp sallad, gurka, tomat, rödlök och koriander. Till sist lade jag på de stekta kebabstrimlorna och vek ihop allt. Gott och snabbt!

En inte riktigt lika snabb rätt, men väldigt god, var den här vegetariska tikka masalan som jag lagade med paneer. Det blev typ tre liter gryta så jag åt den under ett antal dagar den veckan. Märkligt nog har jag inga problem med att äta samma mat flera dagar i rad, jag tycker tvärtom att det nästan kan vara lite tråkigt att inte få äta samma sak igen om jag åt något riktigt gott. Men med kläder däremot skulle jag aldrig ha samma outfit två dagar i rad, det är knappt att jag vill ha samma kombination två gånger på en månad för att det känns tråkigt. Hur funkar ni på den fronten? Är ni likadana eller tvärtom?

Slutbilden här får bli en klassisk helgfrukost i sol med allt gott samlat på en bricka. Och så kaffe och lemonad vid sidan av. Det är mycket möjligt att det blir en repris på det nu i helgen.

Födelsedagsresan till Paris – del I

Följ med på födelsedagsresa till Paris med jag och min storasyster i huvudrollerna. Vi börjar på Arlanda för prick en vecka sedan.

För att maxa vår helg hade jag bokat en riktigt tidig flight, så vi gick upp mitt i natten för att åka mot flygplatsen. Halv fem avslöjade jag vårt mål genom att räcka över ett boardingkort med destination Paris.

Väl framme några timmar senare möttes vi av sol, värme och en stad i full blom. Man älskar ju idyllen ändå.

Efter ett litet lärorikt möte (mer om det inom kort) slog vi oss ned på en restaurang och beställde in rosévin och en trerätters lunch.

Hej vi är framme och njuter i solen-selfien.

Pistagegrädde, pistageglass och bär. Svårare än så behöver det inte vara.

Sedan strosade vi längs Saint Martin-kanalen och ner mot Marais där vårt hotell låg.

Väl incheckade på Villa Beaumarchais gjorde vi det enda rätta när man sovit alldeles för få timmar: tog en rejäl tupplur.

Sedan köpte vi chips och vatten, tog med varsin bok och placerade oss i en närliggande park. Den var fylld av slingrande blommor och träd och tycktes även vara innergård till ett gäng fina hus.

När vi tröttnat på att ligga still gick vi omkring lite i närområdet och hamnade i parken Place des Vosges istället.

Sedan gick vi tillbaka till hotellet och gjorde oss fina, för på kvällen hade jag bokat bord för födelsedagsmiddag på Au Passage. Så här glada var vi när vi gick dit.

Menyn bestod av en massa spännande smårätter att dela på och vi plockade in ett gäng olika. Först fick vi rädisor med popcornsmör, en helt genialisk smakkombination som jag måste testa att göra själv.

Den här fisken som påminde om ceviche var också helt otroligt god.

Mitt middagssällskap. <3

Sen åt vi musslor med citrus och bönor samt någon slags fylld pasta om jag minns rätt.

Precis när vi fick in den sista rätten som var som ett konstverk av mussla och kronärtsskocka, plockade jag upp min telefon och möttes av nyheten att Avicii gått bort. En smått surrealistisk sak att ta in men som påverkade oss båda väldigt mycket. Hans död känns så oerhört sorglig och jag kan inte ens tänka mig hur det är för hans familj och vänner. Hoppas han känner frid nu i alla fall och att detta gör att vi kan prata ännu mer om psykisk ohälsa och hur det påverkar människor. Ingen ska behöva må så.

Smått tagna av nyheten avrundade vi sedan middagen och gick ut i den ännu varma kvällen.

Och efter en promenad upp till Place de la Bastille vände vi hemåt, lyssnade på ett gäng Avicii-låtar och somnade sedan gott i våra hotellsängar efter en lång första dag i Paris.

Ugnsbakade grönsaker med korv och kantareller

På väg från jobbet stannade jag vid Hemköp och köpte kantareller, chorizo och tryffelmajonnäs. Sedan gick jag hem, värmde ugnen till 225 grader, tömde min kyl och lagade riktig höstmat. Jag började med att ugnsbaka vitkål som jag skivat. Efter någon kvart slängde jag även i morotsstavar och klyftad potatis. Ytterligare en kvart senare fick några båtar av rödlök toppa allt och efter den tredje kvarten var det klart. Samtidigt som jag la in rödlöken i ugnen började jag också steka skivad chorizo och efter en stund åkte två nävar kantareller ner i pannan. Den sista minuten fick lite överbliven grönkål också göra allt sällskap.

Till sist lade jag upp allt på ett fat, toppade med lite persilja och serverade med tryffelmajonnäs. Tada! Rustik höstmat utan det minsta krångel. Förutom att ingredienserna i sig är ganska höstiga så går det också att avslöja säsongen på maten av en annan anledning (tyvärr). När jag satt mig och åt vid åtta var det nämligen alldeles mörkt ute och således omöjligt att fota utan att behöva tända taklampan. Så nu börjar det; perioden av kamp mot skymningen och fulare bloggbilder. Men härda ut, det vänder i april. Tills dess får vi frossa i rustik mat och glödlampssken. Bon appétit!

Edit 9 september kl. 18:29:

Okej, efter att ha stört mig något otroligt på bilderna i detta blogginlägg passade jag på att fota om allt när jag värmde resterna och åt dem. Japp, sån e jag. Varsågod att nominera mig till Årets töntigaste bloggare nästa gång det är dags för prisutdelning. :)))

Tjugofjärde april

Det kanske är en jättevanlig måndag i april fast inte en sån där vårvädershärlig utan en sån där det öser ner iskallt regn i sidled och är två plusgrader. Och sen plötsligt börjar det snöa också och du orkar inte, du blir sur, du känner dig rent utav kränkt av vädret och dessutom luktar det nu blöt hund, blöt ryggsäck och blöt människa överallt runt omkring dig på tunnelbanan. Självklart har du inget paraply, för det är ju måndag.

Men så möter du upp dina vänner på Hemköp i Skanstull och först är ni kanske lite oense om vad ni ska äta. En tänkte libanesiskt och själv kunde du bara komma på att du ville ha ost men så bestämmer ni er för att köpa ”allt som är gott” för att ”allt som är gott” är bland det bästa man kan äta. Och i takt med att ni strosar fram i affärens gångar så fylls matkorgen och bara en gång råkar nån köra på en främlings hälsena fast det verkligen inte var meningen, vilket nån också understryker.

Sedan tar du tunnelbanan hem och inklämd mellan passagerare bryter du ihop av något kul din kompis sagt och du skrattar inte ens, nej du gråter och flämtar och det går inte hålla tillbaka det komiska längre. Till slut är ni framme och du kliver ut får luft och får också käftsmällen av det genomvidriga aprilvädret igen, du som nästan hade glömt det.

Väl hemma är lägenheten snart tjugoåtta grader varm för ugnen går på högvarv och i den bakar ni en gyllene pumpa och färgglada tomater varvade med vitlök och basilika. Du arrangerar ett fat med tre sorters korv, oliver, tryffelbrie och prosciutto, får lite beröm för ditt upplägg och säger med nöjd röst att ”just såna här små uppläggningar är något av en specialitet”. Sedan skrattar du åt din egen fånighet och de andra stämmer in.

Din kompis steker pimientos de padróns med en kökshandduk på sig som skydd mot den heta oljan, för ett förkläde är tydligen inget du äger men det är okej ändå. I takt med att mat dukas fram på bordet avhandlar ni ämnen som egentligen är allvarliga men ni gör det på ert egna vis. Blandar skämt med djup och humor med frågor och du inser att vid det här laget finns inga filter längre. Tolv års vänskap har rivit ned allt sånt och visst är det förbannat fint att det är så.

Till sist är pumpan färdigbakad och kvällens distansmöte med tyska konsulter avklarat så ni slår er ned vid bordet och det ena hörnet gnisslar som alltid när man hänger lite på det men du har vant dig vid det här laget. Ni skickar runt pumpan med smör, pimientos de padróns, rostade tomater med stora klickar krämig burrata, späda sparrisstjälkar, frasig baguette och fatet med charkuterier. Snart är tallrikarna fulla och ni säger ”låt oss fokusera på att äta och återta konversationen om tio minuter igen”, halvt på skämt, halvt på allvar. Och utanför fönstret äcklar sig aprilvädret men inomhus sitter ni med tända ljus och ett dignande bord och du konstaterar att den jättevanliga måndagen faktiskt blev riktigt bra. Så det så.

Middagar i början av april

Mmmmat… En härlig del av livet! Jag tänkte att vi skulle kolla på vad jag ställt fram på köksbordet den här veckan.

Allt började med grönkålscarbonara med rostad mandel, parmesan och tryffelolja. Lite likt det Sandra lagade här om veckan insåg jag nu – jag kanske blev undermedvetet inspirerad?

En väldigt enkel vardagspasta i alla fall och du gör precis som en vanlig carbonara men med grönkål istället. Så först; koka pasta och fräs ett par nävar grönkål med en vitlöksklyfta i olivolja. När pastan har en minut kvar till al dente lägger du den i grönkålspannan, koka upp med lite grädde, en skvätt pastavatten och massor av parmesan. Smaka av med salt, peppar och tryffelolja. Servera sedan med rostade mandlar och mer parmesan på toppen.

I tisdags ville jag göra lika fina rotfruktsknyten som Green Kitchen Stories men min äppelsvarv funkade visst inte till det. Så istället fick jag skiva rödbetor och sötpotatis tunt istället och ugnsbaka. Ändå gott!

När allt på plåten var mjukt inuti och lite krispigt utanpå serverade jag det tillsammans med sallad, koriander, avokado, fetaost och en dressing med turkisk yoghurt, majonnäs och srirachasås. Kom på i efterhand att jag skulle rostat kikärtor och slängt på, men jag blev mätt och belåten ändå.

Idag lagade jag pizza på mitt nya favoritbröd – Garants orientaliska vetebröd. Jag har använt dessa till wraps innan och det blir sjukt gott.

Nu fick det dock bli pizza istället och det funkade ju lika bra! Jag tänker att ni vet hur man gör egen snabbpizza vid det här laget, men kan ändå avslöja att jag hade tomatsås, mozzarella, champinjoner, purjolök och basilika på min.

Och som bonus: en ful bild men det var den enda jag hade. Jag lovade ju att ni skulle få receptet på min special-banh mí som jag lagade med några kompisar, så här kommer det!

Börja med att göra en 1-2-3-lag med 1 del ättika, 2 delar socker och 3 delar vatten. Skär grönsaker, förslagsvis morot, rättika, gurka och rödlök, i tunna strimlor. Låt de dra i lagen i minst en timme, är du smart så fixar du detta i förväg.

Skiva upp två paket halloumi och lägg i en plastpåse. Blanda en marinad med 3 msk soja, 1 msk honung, 2 msk riven ingefära och 1 vitlöksklyfta. Häll ner den i påsen och se till att alla halloumibitar täcks. Låt vila i kylen ett tag.

Skiva upp avokado, lägg fram salladsblad och färsk koriander. Gör egen majonnäs och blanda med en skvätt sriracha eller ta en genväg och använd en färdig majo. Skär upp baguetterna i 15-20 cm långa bitar.

Stek halloumin i sin marinad. Efter ett tag karamelliseras såsen och försvinner men lämnar en mycket god smak efter sig. Bygg ihop mackorna genom att varva alla ingredienser tills brödet är fullt. Servera med en kall öl, ät och njut!

Fredagsmiddag i Amsterdam på Balthazar’s Keuken

Låt oss spola tillbaka tiden till förra fredagen. Lagom till klockan slog fredags-aw hade jag landat i Amsterdam och mötte upp min kompis Ella som jobbat där i veckan. Efter incheckning på vårt hotell och en snabb uppiffning gjorde vi middagsplaner. Valet landade på Balthazar’s Keuken som vi hört gott om, så vi ringde dit och fick ett bord vid 21. Perfekt!

Balthazar’s Keuken är en liten restaurang där man ser rätt in i köket och varje vecka uppdaterar kockarna Karin och Alain menyn utifrån säsongens råvaror. Här var listan på vad som serverades denna vecka – varsågod att göra ett syntest (på holländska).

Vi serverades rödvin i små bistroglas och lite oliver innan maten.

Mitt eminenta rese- och middagssällskap. Här ser man verkligen inte att det ösregnade ute när vi var på väg till restaurangen. Det avslöjas desto mer på min frisyr lite längre ned…

Till förrätt fick vi fem olika aptitretare att dela på. Alltifrån musslor med roquefort till shitakesvamp med ricotta, karamelliserad lök plus hasselnötter samt tomattartar.

Från min plats såg jag rätt in i köket – älskar sånt! Bara att kunna spana på alla slevar, kastruller och rivjärn till att se ens mat lämna spisen och några sekunder senare stå framför en…

Här är jag – hungrig och guldklädd och vindpinad!

Till huvudrätt fick man välja mellan kött och fisk. Jag tog oxsvans med rött ris, ugnsbakade grönsaker och en fantastisk sås.

Ella tog fiskrätten men exakt vad den innehöll kommer jag inte ihåg. Eller redan där och då hade vi båda lite svårt att memorera de olika ingredienserna som presenterades på trevande engelska. Det berodde främst på att vår servitör var så extremt snygg att vi fick lite svårt att fokusera… hehe.

Så fint med eget porslin! Även huvudrätten var supergod men jag har insett att jag nästan alltid är mest peppad på förrätter och efterrätter när jag äter på restaurang. Av någon anledning känns alltid huvudrätterna lite tråkigare, mer som safecards, medan det finns större svängrum i förrätterna. Därför älskar jag restauranger med mellanrätter som koncept och skulle jag bestämma helt själv skulle jag göra en meny där man får två lite större förrätter och en efterrätt.

Och ja, på tal om efterrätt. När den här tallriken kom in på bordet och jag tog min första tugga så började jag skratta av glädje för det var så gott. På riktigt! Tänk mat alltså, att det kan vara så ljuvligt och känsloframbringande. Det var i alla fall en clafoutis med någon form av inbakad frukt, lättvispad grädde och en helt himmelsk karamellsås. Så oerhört gott!

Efter den avslutningen var det bara att plocka in notan och åka hem och lägga sig. Jag kan verkligen rekommendera ett besök på Balthazar’s Keuken om ni är i Amsterdam. Deras fasta meny kostar 34,50 euro för fem små förrätter, en huvudrätt (kött eller fisk) samt en efterrätt och det skulle jag säga är riktigt prisvärt för så vällagad mat. Boka innan om ni är flera och vill försäkra er om att få bord. Restaurangen ligger på Elandsgracht 108, i området Jordaan.