Ätbart – Julia Eriksson

Sex små hösträtter

I nästa vecka tänkte jag tejpa alla listerna, byta om till den blå arbetsoverallen och måla väggarna och taket i mitt lilla kök. Men innan det är dags att flytta spisen, ställa till med fixarkaos och gå över till rostmackskost tänkte jag visa några rätter som lagats där inne den senaste tiden.

Gnocchi verkar ju vara något av en vattendelare men jag älskar den där tuggiga snälla lilla klumpen, särskilt i kombination med djup tomatsmak och trådig ost. Här får den agera comfort food i ett lättlagat recept som jag tänker laga fler gånger.

Du behöver:
1 aubergine
15 svarta oliver
500 g gnocchi
1 liten gul lök
1 vitlöksklyfta
1 burk konserverade körsbärstomater
1 mozzarella
1,5 dl riven parmesan
balsamvinäger
olja
chiliflakes
salt & peppar

Skiva auberginen i centimetertjocka skivor och salta för att dra ur vätska. Torka av med hushållspapper och skär i tärningar. Stek hårt i varm panna, tillsätt olja och fortsätt steka länge tills den blir krispig. Hacka gul lök och stek i olja i en annan kastrull, addera en finhackad klyfta vitlök och en nypa chiliflakes. Tillsätt en burk tomater och koka i tio minuter. Smaka av med salt, peppar och lite balsamvinäger. Häll gnocchin i en oljad ugnssäker form, blanda med tomatsås, stekt aubergine, ett gäng urkärnade oliver och den rivna osten. Toppa med bitar av mozzarella och kör i ugnen på 225 grader i cirka 20 minuter. Ät under en mjuk filt med lite grönsallad vid sidan av eller bara som den är.

När jag var på brunschstället Greasy Spoon för ett tag sedan fanns det en rätt på menyn som lät väldigt god men som råkade vara slut när det väl blev vår tur att beställa. Eftersom jag inte kunde släppa tankarna på den försökte jag göra en egen version som åts till lunch en hemmajobbardag.

Det är en uppgraderad version av den turkiska rätten çilbir kan man säga. I botten finns ett tjockt täcke vitlöksyoghurt som toppas med rostade kikärtor som kryddats med paprika, vitlök och spiskummin, ett pocherat ägg, lite persilja samt brynt smör med chiliflakes som ringlats ovanpå. Allt skopas upp med ett varmt ostfyllt pitabröd och sedan krävs det en kvart på soffan för att smälta hela kalaset.

Hösten är ju grytornas och den rustika matens tid och här är någon slags vegetarisk take på det. Lite som en fransk löksoppa som gift sig med svampskogen.

Du behöver:
2 gula lökar
2 vitlöksklyftor
5 dl umamibuljong
1 msk miso
1 pkt stora vita bönor
1 näve (frysta) trattkantareller
1 kg mjölig potatis
2 dl mjölk
50 g smör
salt & peppar
olja
svartkål

Skala och skiva den gula löken. Stek den länge på låg värme i lite olja tills den karamelliserats, det tar ca 25 minuter. Under tiden kan du skala, dela och koka potatisen till ditt mos. När löken börjar få fin färg hackar du ner två klyftor vitlök och låter dem stekas med. Sedan tillsätter du nästan all buljong förutom en liten mängd som du tar åt sidan och rör ut mison i. Addera stora vita bönor, trattkantareller och miso i pannan. Låt allt koka samman, smaka av med salt & svartpeppar, red eventuellt av med lite mjöl om konsistensen känns för lös. Pressa den färdigkokta potatisen och vispa med varm mjölk och smör till ett fluffigt mos. Servera allt med smörstekt svartkål.

Plötsligt händer det. Ett matminne dyker upp och man vill transportera sig tillbaka till den stimmiga skolmatsalen och de stora ångande kärlen med lagom kryddstark soppa och trygga smaker. Då får man helt enkelt ta och leta upp ett recept på cowboysoppa och laga det med morötter, potatis, paprika, lök och vegofärs bland annat.

Min senaste följeslagare är detta apple butter. En toppen-topping som är jättelätt att göra. Värm bara ugnen till 160 grader och dela ett gäng äpplen i bitar. Behåll skal, kärnhus och allt (jag tog bara bort skaftet och kärnorna). Sprid ut äppelbitarna på en plåt med bakplåtspapper och strö över socker, jag använde lite vanligt strösocker och lite råsocker. Baka i ugnen i cirka 40 minuter tills bitarna är mjuka. Kör i en mixer med lite kanel tills det är slätt och häll upp på burk.

Sedan är det bara att servera ditt apple butter på frukostgröten eller till valfri dessert. På den novembermörka bilden ovan har jag kombinerat den med smörstekt köpe-sockerkaka och vispad grädde. En perfekt efterrätt att trolla fram om man vill att det ska gå snabbt och smaka gott.

Efter en tur på Bondens marknad en lördag kom jag hem med en liten hokkaidopumpa. Jag funderade en stund och bestämde mig sedan för att dela den i bitar och rosta den i ugnen tillsammans med ett par hela vitlöksklyftor. När den mjuknat efter ungefär 30 minuter mixade jag pumpaköttet och vitlöken tillsammans med en stor klick smör och smakade av med salt och peppar. Sedan blandade jag pumpakrämen med nykokt pasta och en skvätt pastavatten, rev parmesan över och toppade med rostade hasselnötter och svartkål.

Det var allt från köket den här gången! Nästa gång blir det kanske målarrapport.

Guide: 10 favoritställen för mat och dryck i Rom

Efter en månad i Rom har jag lyckats utveckla ett starkt tiramisu-beroende och ätit några av mitt livs bästa pastarätter. Jag har upptäckt och förälskat mig i grönsaken puntarelle och hittat restauranger jag vill återvända till om och om igen. Här är tio av mina favoritställen som jag fastnade för lite extra.

Trattoria Da Enzo al 29 – Trastevere
På Da Enzo går det inte att boka bord så det är bra att komma dit i skaplig tid. Utanför restaurangen ringlar det nästan alltid en kö, men räds inte, den är väl värd att stå i. Dessutom går det runt en man som tar upp dryckesbeställningar så att du kan ta en liten drink i väntan på ditt bord. Väl inne på den lilla charmiga trattorian serveras du enkel men otrolig mat i klassisk romersk stil. Deras tiramisu är den godaste jag ätit och min bordsgranne beställde till och med en extra att ta med sig hem och äta till frukost dagen därpå.

Pizzeria Remo A Testaccio – Testaccio
Vid första anblick är det här bara en enkel pizzeria, belägen på ett hörn med inplastade uteserveringar på varje sida. Men den stora gruppen av människor som samlats utanför på lördagskvällen i väntan på att få sitt namn uppropat från listan talar för att den är något alldeles extra. Här trängs lokala kompisgäng, stora familjer och par, servicen är snabb och charmig och pizzorna lövtunna i romersk stil. Mina favoriter är den vita med sardeller och zucchiniblommor eller husets egna specialare Remo med aubergine, svamp och salsiccia. Rödvinet som serveras i karaff och enkla dricksglas är lätt och josigt. Hit går jag gärna en gång i veckan.

Gelateria Fassi – Esquilino
Den här anrika, familjeägda gelaterian grundades år 1880 och vid det här laget vet de sannerligen hur man gör god glass. Lokalen är stor och glassdisken tiotals meter lång. Här ställer du dig först i en kö och betalar för den glass du vill ha och i nästa kö får du komma fram till disken och välja dina smaker. Mina favoriter är mjölkchoklad, pistage och tiramisu. Strutarna är generösa och du får också grädde på toppen om du inte säger till.

Circoletto Roma – Circo Massimo
Det kryllar av vinbarer i Rom och många är mer av det klassiska slaget, vilket förvisso kan vara trevligt, men ibland vill man ju ha något skoj. Circoletto är naturvinsstället med neonskyltar på väggarna, hiphop i högtalarna och dagsfester på söndagar. Här kan du få kul och bra vin för runt 7 euro glaset och kan också köpa en riktigt god macka till.

Dar Filettaro A Santa Barbara – Centrum
Är du ute efter en snabb middag är Dar Filettaro ett perfekt val. Här skjutsas maten ut på nolltid, mycket tack vare den otroligt korta men väl genomtänkta menyn. Deras specialitet är en perfekt friterad torsk som smälter i munnen och till det beställer du olika tillbehör. Min favorit är salladen med puntarelle, en mild och krispig grönsak som påminner om en blandning av fänkål och sparris, och som serveras med en dressing på sardeller, vitlök och citron. Lokalen är liten och enkel, men stämningen är varm och välkomnande. Är man på språng kan man också köpa enbart en fiskfilé som take away.

SantoPalato – Re di Roma
SantoPalato är en lite finare restaurang som serverar traditionell romersk mat med fine dining-inslag. Här är det bra att boka bord i god tid, för platserna fylls upp snabbt. I stilen känns SantoPalato lite som Roms svar på Främmat i Stockholm, med vällagade kulinariska rätter. Det hindrar dem dock inte från att servera en perfekt gyllengul och krämig carbonara. Vinlistan är kul och lång och rätterna många och utmärkta att dela på.

Il Baretto – Campo de Fiori
I en liten lugn gränd på en av gatorna nära Campo de Fiori ligger baren Il Baretto. Ett ganska litet ställe med uteservering och god stämning. Här serveras trevliga drinkar till bra pris och det bjuds ofta på lite aperitivo att snacksa på. Perfekt för en drink eller två före maten.

Trapizzino – Trastevere
Trapizzino är en liten kedja som finns på flera ställen i Rom, men jag hann bara besöka den i Trastevere. Här serveras trapizzino, så kallade pizzapockets, i form av triangulära bröd med olika fyllningar. Perfekt att köpa med sig och äta i farten. Min favorit är den som heter Doppia Panna och innehåller vispad burrata och sardeller.

Osteria da Zi Umberto – Trastevere
En av Trasteveres alla små trattorior, men helt klart en av de bättre. Här är stämningen opretentiös och maten vällagad. När jag åt söndagslunch fylldes borden av italienska familjer som sjöng med till Antonello Venditti och beställde in fat efter fat. Deras pasta amatriciana är alldeles utsökt.

Pastificio Guerra – Centrum
Kvarteren kring Spanska trappan och Fontana di Trevi är knappast mina favoriter, här är det trångt och stökigt med mängder av folk. Men en höjdpunkt i myllret är det lilla pastastället Pastificio Guerra. Här serveras det varje dag två olika pastarätter (alltid en vegetarisk) med start kl. 13. Portionerna är mycket generösa och kostar 4,50 euro styck. En god pasta i sin enkelhet som äts på stående fot innan man återvänder till någon av Roms lugnare delar.

Några snabba bonus-tips:
Supplizio – säljer den romerska favoriten suppli, friterade risbollar med mozzarella, i olika smaker. Perfekt lunch on the go.
Tram Depot – liten mysig kiosk med bra kaffe och drinkar. Ligger i hörnet av en stor park.
Tonnarello – klassisk trattoria i Trastevere med bra, vällagad mat.
Gelateria dell’Angeletto – god glass i Monti-området.
L’Oasi della Birra – vinbar där du också kan köpa med dig kul vin och öl hem. Serverar en mycket god pinsa med stracciatella och sardeller.

Mat i månaden mars

Kanske sitter någon av er och klurar på vad ni ska äta den kommande veckan? I så fall passar det ju utmärkt att jag sticker in huvudet här och visar några saker jag lagat nyligen.

krämiga nudlar med röd curry och krispig färs

Först ut är dessa krämiga nudlar med gochujang och krispig vegofärs. Ursprungsreceptet kommer från Ica och hittas här men jag gjorde ett par små ändringar och bytte rödcurryn mot samma mängd gochujang, la till lite stekt spetskål som jag hade hemma och så tog jag broccoli istället för pak choi. Gott, fylligt och enkelt!

En fredagskväll hade jag några kompisar över på middag och bjöd dem på Molly Baz Red pesto pasta. Jag ville göra något snabbt och smidigt men också smarrigt, så jag rotade fram den här ur receptarkivet. Dagen efter åt jag resterna som blev över och det var minst lika gott då.

Om jag hade haft en grillkiosk hade det här hetat Julle-Rulle på menyn. Det är en tunnbrödsrulle med fluffigt mos, krispig isbergssallad, tunna skivor halloumi och en curryröra med crème fraîche, majonnäs, äpple, selleri och salladslök. Ett trick som jag lärt mig för att få till ett bra mos är att köra hälften fast och hälften mjölig potatis som man stompar när den kokat klart. Sedan har man i uppvärmd mjölk och stora klickar smör och så vispar man snabbt och kort (annars blir det klistrigt) med elvisp.

Kanske inte så snygg, men åtminstone väldigt god var den här okonomiyakin som jag svängde ihop. Det är en japansk kålpannkaka som toppas med majonnäs, hoisinsås och i mitt fall gräslök istället för salladslök. Jag utgick från det här receptet (och tolkade 1-5 dl vatten som att det skulle vara 1,5 dl och det blev bra).

En kväll mötte jag upp min kompis Emelie som bar på en stor ryggsäck innehållandes ett raclettejärn. Vi åkte hem till Graziella och sedan blev det racletteafton för hela slanten med smält ost, massor av grönsaker, potatis och kött. Efteråt kom matkoman som på beställning, men trots det ser jag redan fram emot nästa gång då järnet pluggas in och de små stekspadarna plockas fram.

Avslutningsvis, både vad gäller helgen och det här inlägget, så har vi en riktigt god och färgglad tacos som jag lagade idag. Den består av en röra på svarta bönor (den här), mangosalsa, smörstekt majs, rödkål och koriander.

Nu ska jag återgå till att klura på vad jag ska äta nästa vecka, förutom tacorester då. Jag är lite sugen på att återskapa en sticky tofu som jag åt på jobbet och så blir det nog våfflor eftersom det är våffeldagen.

En månad av vintermat

Jag har med dålig framgång försökt skriva det här inlägget i snart tre dagar, men saker har kommit emellan hela tiden. Jobb behöver jobbas, flyttlass måste flyttas och uteliv ska levas. Men nu är klockan kvart över tio på lördagskvällen och jag har just kommit hem från Uppsala där jag hjälpt min syster med familj att komma i ordning i deras nya lägenhet och innan jag kollapsar i sängen tänkte jag skriva färdigt detta inlägg och äntligen trycka på publiceringsknappen. Temat är enkelt: mat jag lagat och ätit under årets första månad.

Jag började givetvis det nya året med pizza, men därefter lagade jag en vintrig sallad med radicchio, apelsin, oliver och en dressing med honung och svartpeppar. Vid sidan av serverade jag mig själv rostad potatis tillsammans med en dipp gjord på nyårssnacksrester i form av smetana, regnbågslaxrom och krasse.

En kväll hade jag min kompis Malin över på middag och bjöd då på moules marinière med aioli och baguette. Jag använde det här receptet till musslorna men lade till lite finhackad röd chili i början och sen när spadet kokade ihop hade jag också i någon deciliter vispgrädde. Min aioli gör jag på följande vis:

Ingredienser:
1 halv vitlöksklyfta
1 tsk dijonsenap
1 tsk vitvinsvinäger
1 ägg
1 nypa salt
2 dl rapsolja

Se till att alla ingredienser är rumstempererade. Skala och riv vitlöken och blanda sedan alla ingredienser utom oljan i en hög mixerbunke. Häll rapsoljan i en liten kanna. Kör igång stavmixern och tillsätt oljan i en fin stråle samtidigt som du mixar. Med lite tålamod får du perfekt aioli varje gång.

Baguetterna bakade jag enligt Martin Johanssons recept som jag fick tips om när jag bad om brödrecept nyligen. Det är superenkelt och funkar för både frallor och baguetter.

Vad är väl mer januari än lite klassisk grytmat? Jag passade på att göra en stor batch palak paneer med tomat, spenat och mycket garam masala. Gott, snällt och värmande!

En fredagskväll möttes vi upp ett litet gäng hemma hos min kompis Anna som hade satt en bageldeg på jäsning. Vi öppnade vinet, kokade degen och njöt strax därefter av nygräddade bagels toppade med grönsaker och en spicy tonfiskröra samt philadelphiaost, kapris och kallrökt lax. Jag kan varmt rekommendera detta till alla som vill laga en god och lite annorlunda middag tillsammans. Så mysigt att sitta vid bordet och bygga ihop den ultimata bageln.

Mitt bästa sätt att ta vara på halvtrötta grönsaker som ligger och skramlar i nedersta kylskåpslådan är att slänga ihop någon slags shakshuka. Den här gången hade jag massor av små tomater, ett par nävar grönkål, lite oliver, lök, chili och vitlök. Mot slutet kläckte jag i ett ägg och så toppade jag med fetaost och basilika. Perfekt restmat!

I förra veckan gjorde jag en ny käkoperation vilket innebar att jag behövde ha några dagar med lättuggad kost. Det blev tomatsoppa med bitar av mozzarella samt vita bönor i parmesansås inspirerade av Tuvessonskans recept.

Efter några dagar mådde jag bättre och kunde tugga i mig årets första semla. Den inköptes ute i Årsta partihallar på Dåndimpens smörgåsshop. Mina bästa semlor är de klassiska med mjuk bulle, fluffig grädde och slät mandelmassa. Jag har svårt för när man gör för rustik fyllning med stora bitar av rostade nötter, det är inte min grej. Men den här var väldigt god!

Här ovan ser ni en rostad sallad, eller baked salad som det heter på TikTok. Ett väldigt trevligt sätt att äta grönsaker på så här års när många av ingredienserna kan behöva en liten skjuts på traven.

Grunden i min sallad var tre sorters kål som jag rostade: blomkål, brysselkål och svartkål. Jag sparade också ett gäng färska brysselkålsblad som jag blandade i efteråt för mer textur och så la jag till en avokado. På toppen hade jag ett kikärtskrisp som jag gjorde genom att mixa kikärtor grovt, sprida ut på en plåt och blanda med olja och kryddor (jag hade spiskummin, vitlök, paprika, salt och chili). Sedan bakade jag allt på 200 grader i ca 20 minuter tills de blev krispiga.

Jag improviserade också fram en lökcrème som jag blandade min sallad med. Den blev fyllig, söt, djup och krämig och så här gjorde jag den:

Ingredienser:
2 dl turkisk yoghurt
4-5 små gula lökar
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
1 nypa socker
salt
peppar

Låt yoghurten rinna av i ett kaffefilter eller en silduk så att den tjocknar. Skala och skiva löken och vitlöken tunt. Stek i olja på medelvärme i en stor kastrull och låt löken långsamt karamelliseras. Den ska bli helt mjuk och lätt brun. Krydda med socker, salt och peppar. Mixa löken grovt i en mixer så att alla långa trådar försvinner, men utan att den blir helt slät. Blanda löken med den avrunna yoghurten och smaka av med salt och peppar.

Det var några av rätterna jag ätit i januari. I februari är jag sugen på att laga okonomiyaki, räkcocktail, pocherade ägg, chokladpudding och rösti – för att nämna några saker. Men inte allt på samma gång såklart, någon måtta får det vara.

Från pizzabullar till banana split – maten jag lagat de senaste veckorna

Hej hallå! Ska vi kika på vad som ätits den senaste tiden? Det tycker jag att vi gör.

När jag kom hem från några dagar av påskfirande var jag sugen på att plocka fram min pastamaskin och veva ihop en pastarätt. Jag gjorde ganska breda remsor eftersom jag gillar när det finns lite tuggighet kvar och för tunn färsk pasta blir lätt lite sladdrig tycker jag.

Till pastan gjorde jag en citronsmörsås med brynt smör, crème fraîche och citron som kokas ihop snabbt. Min grundplan var att ha sparris till men den var slut i affären så det fick bli gröna ärtor istället. Lite rom på det och så ett pocherat ägg som pricken över i. Vårigt och matigt!

En kväll hade jag Karin på besök och då lagade jag veganska dandan-nudlar med sichuanpeppar. Jag använde Gustavs recept men hoppade över surkålen eftersom jag inte hade det hemma. Det blev mycket gott, lite som en bolognese men med andra smaker.

En klassisk vardagsrätt för singelhushåll: snabbpizza på libabröd. Den här gången med potatis, salladslök, rom och dill. Till det en pizzasallad på färsk vitkål och lite crème fraîche.

Ett annat klassiskt sätt att fixa middag: laga smårätter på sånt som finns i kylen. I detta fall ett ägg, fem sparrisar och lite parmesan. Det innersta på en färsk vitkål, crème fraîche, citron och dill. Ett plommon, en halv mozzarellaboll och olivolja. Jag sotade kålen, stekte sparrisen och ägget, klyftade plommonet och grillade det i panna.

Jag har nog alltid varit en sillätare. I min familj har det liksom varit standard att ha en eller ett par sillburkar stående i kylen, men det var först som 20-nånting som jag förstod storheten i matjessill. Nu är det något jag äter varje vår och sommar oftast tillsammans med potatis, gräslök, gräddfil, brynt smör och ägg. Ibland med lite rädisor, finhackad rödlök eller tärnad gurka som här. Och tänk, snart kan man ha svensk färskpotatis till utan att bli helt rånad av inköpet, längtar!

En av mina bästa vänner fick sin bebis här om veckan så inför det första besöket bakade jag en plåt med pizzabullar för dem att stoppa i frysen. Jag fyllde bullarna med mozzarella, skinka och soltorkad tomat. För bullutseendets bästa blev det kanske lite väl mycket fyllning, men man vill ju inte ha en torr tugga tänkte jag.

Förra helgen fick jag ett akut sug efter banana split så då ordnade jag en sådan. I en riktig banana split ska det dock vara tre sorters glass: vanilj, choklad och jordgubb men jag nöjde mig med de två första. Det blev mycket gott och festligt ändå!

Och idag… ja då lagas det inte mycket mat här hemma. Istället blev det upphämtning av min signaturpizza: en hawaii med bearnaise och pizzasallad. Iskall fanta till. Jo man tackar.

Elva maträtter jag ätit den senaste tiden

Mat lagas. Mat äts. Mat bjuds. Mat läggs upp på Instagram. Mat blir lunch. Mat blir middag. Mat glöms bort och mat koms på. Mat inspirerar och irriterar och engagerar. Här är elva rätter jag lagat den senaste tiden.

En stabil vardagsmiddag i form av vegetarisk lasagne med grönkål, zucchini & svamp. Rikligt med ostsås mellan lagren och en krispig sallad med fänkål, äpple och grönkål till.

Kylskåpsrensarbouillabaisse (jättekort namn, jag vet). Det är säkert olagligt att kalla det här bouillabaisse om du frågar en fransman, men i mitt kök händer det att jag tar mig konstnärliga friheter då och då. Rakt upp och ner är det finhackad gul lök och vitlök som frästs i olja, följt av lite tomatpuré och chiliflakes samt två skalade och tärnade potatisar. På med en burk passerade tomater plus en halv burk vatten, i med en tärning fiskbuljong samt saften från en halv citron och sedan får det sjuda i en kvart. Därefter i med bitar av vit fisk och några nävar bladspenat. Låt gå tills fisken är klar och servera sedan med några räkor, hackad persilja och en klick crème fraîche.

Vodkapasta med bucatini och ett fluffigt täcke parmesan. Här finns recept för den som önskar.

Ibland blir det mat som inte behöver lagas utan bara tas fram. I detta fall sallad med rödkål, blodapelsin och avokado. Rostat bröd (ja, jag behöver en ny brödrost då min rostar förfärligt ojämnt), sardeller, citron och oliver.

En snygg frukost som egentligen inte är något särskilt men som jag blev glad av att titta på. I burken är det hemkokt aprikosmarmelad med saffran som jag gjorde till jul och nu äter upp resterna av.

En sånt som fanns kvar-lunch på hemmakontoret. Avokado, fänkål, smörstekt brysselkål och kavringskrutonger. Ibland är mat tyvärr 2 av 5 och ganska tråkigt.

Vissa dagar är jag för hungrig för att orka ta bilden innan jag börjar att äta. Då blir det tyvärr såhär. Men det vi ser är i alla fall den sista tuggan av en portion smörstekt gnocchi med sardeller, vitlök, citron, rosmarin och parmesan.

Råraka med räkor, avokado, rödlök och crème fraîche. En rätt att glömma bort och sedan komma ihåg och bli glad över att den finns.

Somliga dagar kräver riktigt brun mat och förra tisdagen var en sådan dag för mig. Då panerade jag en schnitzel och rostade potatis, rörde ihop en örtsås och serverade allt med citron. Mådde som en trött prins efteråt!

Förra veckan hade jag min kompis Malin på besök och bjöd på middag enligt briefen budget med guldkant. Det blev grön ärtsoppa med syrad grädde serverad ur kanna. I botten på våra tallrikar la jag en liten näve små pilgrimsmusslor som stekts på hög värme och till det vispat smör och bröd.

Till sist: dubbel cheeseburgare gjord på Anammas formbara färs. Jag brukar tina en skål färs, krydda med salt & peppar och sedan forma två puckar som jag steker. Efter jag flippat dem lägger jag på en sån knallorange skiva cheddar och låter den smälta. Sedan in mellan två bröd och på med valfria toppings. När jag åt den förra veckan hade jag en liten sidosallad till, annars är ju pommes frites ett säkert kort.

Tipsade jag just om världens typ mest kända kombination? Ja det gjorde jag. Då är det kanske dags att runda av det här inlägget och börja fundera på vad jag ska äta ikväll…

Golvmiddag, restaurangbesök och starten på Singelhushållet

Tjenixen! Det är jag igen. Ja, vem annars skulle det vara här inne? Märkligt om det en vacker dag dök upp någon helt annan. Skulle ni fortsätta att läsa då? Nåja, nu när jag ändå har er på tråden tänkte jag att vi skulle ta en titt bakåt och sammanfatta de senaste veckorna i mat- och klädväg. Två helt olika saker men ändå något man har mer eller mindre chans att vara kreativ i varje dag. Ibland tänker jag att det vore smidigt med någon slags uniform. Samma kläder och mat varje dag. Men sedan inser jag att jag skulle att tycka det vore supertråkigt. Och begränsande. Och svårt att säsongsanpassa. Så den idén får stanna på hyllan ett tag till.

Vi börjar fyra veckor tillbaka. Det var sista semesterhelgen, vilket nu känns som en evighet sedan. Jag, Emelie och Edda hade varit på loppis och traskade runt på söder. Där sprang vi in i Sandra och Erik som gick omkring och väntade på att deras bebis skulle bli redo att komma ut, men hon låg tryggt kvar och vilade. Vi beslutade oss för att äta middag tillsammans och svängde ihop en fänkålspasta med citron och brödkrisp hemma hos mig.

Några dagar senare hade jag Julia och Karin över på middag. Vi lagade kantarellpasta och på kvällen fick jag ett meddelande om att bebisen Rut hade anlänt till jorden. Fint!

Sedan blev det fredag och jag klädde mig färgglatt i limegrön kjol och blå tröja.

En flaska vin fick ta plats i väskan och så promenerade jag hem till Linn för att äta middag med ett gäng kompisar.

På lördagen gick jag på Bondens marknad och köpte goda grönsaker som fick bli en del av det jag kallar för Skördesallad. Det är rostad potatis och zucchini, färsk vitkål och majskolv. På toppen lite persilja och parmesan och så caesardressing till. Tveksamt om det räknas som sallad egentligen. Finns det någon regel för när grönsaker på tallrik upphör vara sallad och bara blir mat?

I slutet av augusti fick Anna tillträde till sin lägenhet så vi åkte dit ett gäng och hjälpte henne att slipa, spackla och måla. Inklusive take away-middag på golvet såklart. Vi hade tyvärr inga bestick utöver en kniv, en gaffel och två smörknivar på fyra personer men det gick förvånansvärt bra att skyffla i sig iskender-kebab med det ändå.

I samma vecka hade jag min kompis Malin på besök hemma och bjöd henne på några plockrätter. Bruschetta med tomater, en grönkålssallad med marinerad zucchini, getost och fikon och en burrata med kantareller, brynt smör och persilja. Plock 4-ever.

Sensommarlooken är still going strong och än får strumpbyxorna lysa med sin frånvaro. Så här såg jag ut en lördag när jag gjorde ärenden på stan. Blåblommig favoritklänning, mockajacka med fransar, svart regnhatt och vita boots som säsongspremiärades och självklart gav mig massiva skavsår, trots strumpor i.

På kvällen cyklade jag hem till Karin och Fredrik som bjudit in mig och Fanny på GT-kväll. Alla fick göra varsin variant på gin tonic och så jämförde vi. Jag gjorde en på Hernö Old Tom gin, citron och lingon. Mysigt koncept! Vi bestämde att nästa gång ska vi testa fryspizza eller kaviarsorter. Eller båda.

Dagen efter var jag klädd i 50 nyanser av brunt när jag gled runt på söder. En kvinna på kajen skrattade rakt ut när hon såg mig. Var det kanske träskorna med strumpor i? Jag ångrar nästan att jag inte frågade…

Istället gick jag hem och bakade västerbottensostpaj och dukade upp en liten kräftskiva för mig själv. Det gäller ju att passa på när man är sugen!

Sedan var det plötsligt måndag och jobb och dags att tänka på avståndet i hissen. Jag var på kontoret i Solna och hade röd kostym med rosa t-shirt under. Är för övrigt så glad att vi kommer få vara mer på kontoret nu framöver! Äntligen får jag känna mig som en vuxen som jobbar på riktigt.

På tisdagen gick jag till Gamla stan efter jobbet. Närmare bestämt till Judiska Museet dit jag var bjuden av Gabriella för att få fira och lära mig mer om det judiska nyåret Rosh Hashana.

Vi fick sitta vid ett långbord i museisalen och äta en fantastisk 4-rättersmåltid. Söta saker som äpple i honung, torkad frukt och granatäpple för att få ett sött nytt år. Och runda bröd för att symbolisera det cirkulära med året.

Jag satt mellan Flora och Sara vilket var så mysigt och tryggt på något vis. Så märkligt det där när man följt varandras bloggar och liksom känner varandra, fastän man knappt har setts i verkliga livet.

Hela middagen var väldigt trevlig och jag är så glad att jag fick vara där och lära mig mer om judisk kultur och tradition. Just matbordet är en sån bra plats för samtal och frågor och att introducera varandra för nya saker tycker jag.

I samma vecka hade jag bjudit hem min kompis Klara på middag. Vi hade klädkod paljetter pga ja, varför hålla tillbaka en simpel onsdag i livet?

Kvällen började med att jag var noggrann och putsade vinglasen och slutade med att vi gjorde koreografi till E-Type.

Där emellan hann vi äta flatbread. Ett med tomat, nektarin, burrata och basilika och ett med grönkål, fikon och getost. Jag inser nu att jag bjöd mina middagsgäster Klara och Malin på nästan likadan mat, tur att det bara var jag som behövde äta samma igen.

I tisdags tog jag på mig en mörkblå linnekostym, vit t-shirt och spexiga sneakers, sen traskade jag till kontoret.

På kvällen mötte jag upp Emelie och vi gick till Främmat som vi pratat om att gå till sen de öppnade för ett år sedan. Men nu äntligen blev det av!

Där åt vi jättegod mat som rödräkor med majs och bearnaise, riven tomat med habanada och boquerones, tartar och paté en croûte. Jag gillade verkligen deras meny med roliga och rejäla mellanrätter och goda viner. Inte så mycket vegetariskt om man bara äter det dock, men i övrigt ett mycket starkt tips!

Och sen var det slut på kläder och mat för nu. Eller inte riktigt! För en tid sedan fick jag nämligen feeling och registrerade instagramnamnet Singelhushållet, mest för att det var kul. Men från och med den här hösten tänkte jag starta igång och använda det som ett litet projektkonto för mat jag äter och lagar. Det blir enkel matlagning för små kök, grundad i filosofin att man förtjänar att äta en bra middag även om man bor själv. Vill ni följa mina halvkulinariska upptåg där så får ni jättegärna göra det!

Nio tallrikar med sommarmat

Sommarmat. Varför vill jag säga det på danska som ”sommermaaaaad”? Högst oklart. Kanske är det Köpenhamnslängtet som slår igenom, det är ju onekligen starkt nu. Aja, oavsett uttal så tänkte jag att vi skulle titta på nio tallrikar med sommarmat som jag ätit på sistone.

Först ut en klassiker: matjessill. Jag har varit en sillätare så länge jag kan minnas men matjessillen fastnade jag inte för förrän jag blev vuxen. Tur att jag kan ta igen alla åren utan den nu. Till min sill här har jag kokt potatis, tärnad gurka, ett krämigt ägg, finhackad rödlök & gräslök, gräddfil och brynt smör.

Ibland blir jag sugen på riktigt snäll mat. Trygg och mjuk och okomplicerad. Som en dag när jag gjorde tunnbrödsrulle med hemlagat mos, stekt korv, räksallad, spetskål, ketchup, senap och rostad lök. Bara att vika ihop och mata in, sen viker man ihop sig själv i soffan och tar det lugnt.

Den bästa sommarmaten är det enkla kylskåpsplocket. Lite ditt och datt på små tallrikar, oftast i form av grönsaker och ost. Här ovan har jag rädisor med vispad crème fraîche & ramlök, färsk majskolv med chili, koriander, smör & parmesan samt nektarin, tomater, mozzarella & basilika.

En god och hyfsat snabb sommarlunch som jag improviserade fram. Från botten till toppen har vi: rostad potatis, haricots verts, vit sparris, burkhollandaise, kokt ägg, rom och gräslök.

En fredag hade jag Anna, Karin & Sofie över på middag. Vi brukar ofta äta ”allt som är gott” när vi ses, det vill säga en massa goda plocksaker. Anna hade ett recept på en spicy tofu som hon fått av sin koreanska kollega och ville laga, så utifrån det planerade vi de andra rätterna. Det blev friterade rispapper med räkor, mango, avokado, lime, koriander & chili, misostekt svamp, krossad gurksallad, vattenmelon med koriander & lime och stekt spetskål med sesamolja & soja. Allt blev mycket gott! Extra kul var det att fritera rispapper också.

Förra fredagen åt jag och Karin middag på Julias balkong i kvällssolen. Vi svängde ihop en skagenröra och lade på smörstekt bröd och åt en vattenmelonsallad till. Sedan blev det årets första rabarberpaj med vaniljsås till efterrätt. Tack juni för att du är här.

Här om dagen ställde jag mig och stekte en massa gula lökar strax före lunchtid. Jag lät dem karamelliseras och gjorde sedan en snabbversion av en pizza inspirerad av Siri Barje. Den fick en libabrödsbotten med crème fraîche och riven parmesan, sen på med karamelliserad lök och så in i ugnen. När den fått lite färg lade jag på sardeller och persilja som dragit i citron och olivolja. Mycket gott! Jag gjorde en liknande dagen efter och lade även på några svarta oliver då.

Nästan nutid och ännu en middag hemma. Julia och Karin var tillbaka runt bordet. Vi brukar ses ungefär en gång i veckan hemma hos varandra och äta middag ihop och det är en så mysig tradition. Vill aldrig sluta med det. <3 Den här gången gjorde jag en grand aioli pga alltid kul med en middag där såsen får ha huvudrollen. Jag vispade ett högt berg av aioli och serverade den med rostad potatis, stekt sparris & halloumi, färsk majskolv, rädisor, oliver, baguette och en bit manchego.

Och eftersom jag gjorde ett helt berg så blev det lite aioli över och den åt jag upp idag tillsammans med två nävar rökta räkor, baguette, rädisor och resterna av osten. Sommermaaaad när den är som bäst! Det er dejligt!

Min kylskåpsfilosofi

Gabriella skrev nyligen ett intressant inlägg om mat med inriktning på vad och hur man äter. Alltså med mer fokus på själva tänket kring inköpen, kylskåpet och maten snarare än recepten. Detta fick mig att fundera kring hur mina rutiner ser ut, så här kommer ett blogginlägg från mitt kylskåp!

Först och främst så har jag, som ni ser, en ganska liten kyl med ett frysfack som förvisso rymmer mer än man tror, men som ändå är… begränsat. Det funkar ändå bra för mig som bor själv och det innebär också att jag har rätt bra koll på vad som finns därinne på hyllorna. Jag kan liksom inte handla en massa saker som jag sedan glömmer bort, för det får helt enkelt inte plats. Detta gör att jag är ganska planerad i mina matinköp. Jag brukar handla mer rejält ungefär en gång i veckan, oftast på söndagar eller måndagar. Då har jag funderat ut cirka 3-4 rätter som jag ska laga framöver (utöver frukost, mellanmål, snacks och sånt såklart) och handlar ingredienser till dessa.

Som tur är har jag inga problem med att äta samma mat flera gånger, så ofta räknar jag med att göra 2-4 portioner av varje, lite beroende på vad jag lagar. Jag lagar mestadels vegetarisk mat, ibland fisk och kanske någon gång i månaden kött. För att komma på vad jag ska laga sparar jag recept på Instagram, i bloggar jag läser och på Pinterest. Jag önskar att jag vore bättre på att bläddra i kokböcker, men det är som att jag alltid glömmer bort att de finns när det väl är dags att sätta mig och skriva inköpslistan. Om det går försöker jag att kombinera ingredienserna i de olika rätterna för att det inte ska bli så mycket svinn eller välja något som är på extrapris i affären just den veckan, men mestadels utgår jag från vad jag är sugen på. Har jag något i kylen som behöver ätas upp inom kort så försöker jag hitta på en rätt med det, för jag tycker verkligen att det tar emot att slänga mat.

Vissa saker hittar man nästan alltid hemma hos mig. I frysen har jag räkor, formbar färs, libabröd, ärtor och lax. I kylen ser jag till att ha ägg, smör, parmesan, lök, potatis, majonnäs, oliver och hundra olika smaksättningar som skramlar runt. Skafferiet brukar vara ganska välfyllt med olika pastasorter, ris, gryn (som couscous, bulgur och matvete), bönor och kikärtor på tetra, konserverade tomater, kokosmjölk, tortillabröd och nudlar. Utifrån detta kan jag laga ett gäng rätter utan att behöva köpa till en massa saker och genom att fylla på lagret kontinuerligt behöver jag sällan storhandla.

Om jag köper hem färska örter i knippen, vilket jag föredrar framför de klena kryddkrukorna, så har jag lärt mig ett bra knep som får dem att hålla längre. Sätt dem i vatten, trä en plastpåse över lite luftigt så att det blir som ett växthus och förvara dem i kylen. Då håller de ofta i flera veckor och det räcker med att man byter vatten någon gång ibland.

En av mina bästa filosofier för att underlätta matlagningen, ta vara på rester och trolla fram något ur en relativt tom kyl, är att tänka att en middag inte alltid måste vara en klassisk middag. Tallriksmodellen i all ära men varför tänka att man måste ha en stor tallrik när man istället kan ha flera små? Att göra plockmiddagar har blivit en återkommande tradition hos mig och de kan bestå av lite vad som helst. Ett gäng rostade potatisar med sås, en näve räkor och majonnäs, en bit ost, några oliver, en grillad macka, ett pocherat ägg med stekt kål eller en liten sallad… Så länge man har minst tre olika assietter så har man en middag brukar jag tänka.

Det var allt ifrån mig och mitt kylskåp idag. Nu ska jag fundera ut vad jag ska köpa för snacks i morgon, för det är också en regel: på helgerna ska kylen innehålla något extra gott.

Min trettioförsta födelsedag

Igår var det min födelsedag. 31 år vaknade jag upp som! Lite märkligt ändå, att man fortsätter att åldras och fylla år fastän det känns som att en stor del av ens liv är på paus. Jag har helt klart blandade känslor inför det… Nåväl. Precis som förra året så blev det inget jättestort firande, men några saker hittade jag på ändå för att göra dagen till något extra.

På söndagsförmiddagen gjorde jag, Anna, Karin och Fredrik en utflykt till Järvafältet och naturreservatet där. Jag hade packat en ryggsäck med fika och så promenerade vi en fin slinga bland vitsippor och blåsippor.

Vi spanade också in highland cattle-kor med bra frisyrer och åt kardemummalängd på en fälld stock. Så mysigt med en söndagsutflykt och tiotusen steg i benen. Är det något jag tar med mig från den här pandemin så är det nog lite fler promenader i skogen, men framöver kanske som ett komplement till andra umgängessätt än som en av få sociala aktiviteter, hehe.

Sedan skulle Anna iväg på en lägenhetsvisning och jag åkte hem och gjorde sista piffet hemma. Bytte jeans mot finkläder, tände ljus och såg till att mormors gamla linneservetter låg på sin plats.

Vid halv fem trillade förmiddagens gäng in på nytt, nu också i sällskap av Julia (alltså inte jag utan min namne). Jag hade ställt upp lite snacks i form av en ostbricka med brillat savarin och cru des alpes-ost, fikonmarmelad, stora gröna oliver och kex samt en mindre bricka med saltgurka, smetana och honung.

Efter någon timme dukade jag fram min lilla middagsbuffé. Den hade det inofficiella temat vår & grönsaker. Egentligen var det mest olika saker jag var sugen på och som jag försökt pussla samman på ett sätt som kändes festligt.

Bland annat hade jag förberett en tarte aux oignons, eller fransk lökpaj, som jag som läste tyska i högstadiet helst säger.

Utöver den fanns det på bordet:
Rostad småpotatis med smetana, regnbågsrom & gräslök
Rädisor med örtdipp
Boquerones på strömming inlagda med citron, vitlök & persilja
Vispat ramslökssmör och surdegsbröd
Fänkålssallad med citron & dill
Radicchiosallad med vinägrett
Grön caprese med buffelmozzarella & basilika

Till det drack vi Amber One som är ett orange naturvin från Italien och följt av Meinklang Prosa som är ett österrikiskt rosévin. Två goda, våriga tips för övrigt!

Till efterrätt hade jag gjort en citronmarängpaj med brynt smör-botten. Gottttt! Vi satt kvar länge och diskuterade viktiga saker som liv på andra planeter, huruvida man skulle vilja vara en av de sista människorna kvar på jorden vid händelse av en katastrof och premiären av allsvenskan. När mina gäster begav sig hemåt snöade det ute vilket känns väldigt typiskt för den här tiden. Jag tror jag har haft i princip alla olika väder på min födelsedag? Det kan vara hagel, 20 grader och sol eller snöblandat regn, man vet aldrig! Klassiskt aprilväder med andra ord.

Igår, alltså på måndagen, var då min riktiga födelsedag och för att göra den lite festligare satte jag på mig min rosa Rodebjer-kostym som jag köpt på Tradera. Kände mig vuxen på riktigt i den!

Sedan åkte jag in till kontoret för att ha några möten som behövde genomföras på plats och fick dagen till ära träffa mitt närmsta lilla team på fem personer i ett i övrigt öde kontorslandskap. De hade fixat med både tårta och sång – blev mycket glad och överraskad!

På kvällen åt jag middag med Sofie & Julia på Racamaca vid Mariatorget. Första gången på restaurang sen jag minns inte ens när.

När de stängde vid 20:30 traskade jag hemåt och möttes av en blombukett från mina föräldrar som hängde på ytterdörren. Det fick bli en bra avslutning på en lite annorlunda men fin trettioförsta födelsedag.