En månad av vintermat

Jag har med dålig framgång försökt skriva det här inlägget i snart tre dagar, men saker har kommit emellan hela tiden. Jobb behöver jobbas, flyttlass måste flyttas och uteliv ska levas. Men nu är klockan kvart över tio på lördagskvällen och jag har just kommit hem från Uppsala där jag hjälpt min syster med familj att komma i ordning i deras nya lägenhet och innan jag kollapsar i sängen tänkte jag skriva färdigt detta inlägg och äntligen trycka på publiceringsknappen. Temat är enkelt: mat jag lagat och ätit under årets första månad.

Jag började givetvis det nya året med pizza, men därefter lagade jag en vintrig sallad med radicchio, apelsin, oliver och en dressing med honung och svartpeppar. Vid sidan av serverade jag mig själv rostad potatis tillsammans med en dipp gjord på nyårssnacksrester i form av smetana, regnbågslaxrom och krasse.

En kväll hade jag min kompis Malin över på middag och bjöd då på moules marinière med aioli och baguette. Jag använde det här receptet till musslorna men lade till lite finhackad röd chili i början och sen när spadet kokade ihop hade jag också i någon deciliter vispgrädde. Min aioli gör jag på följande vis:

Ingredienser:
1 halv vitlöksklyfta
1 tsk dijonsenap
1 tsk vitvinsvinäger
1 ägg
1 nypa salt
2 dl rapsolja

Se till att alla ingredienser är rumstempererade. Skala och riv vitlöken och blanda sedan alla ingredienser utom oljan i en hög mixerbunke. Häll rapsoljan i en liten kanna. Kör igång stavmixern och tillsätt oljan i en fin stråle samtidigt som du mixar. Med lite tålamod får du perfekt aioli varje gång.

Baguetterna bakade jag enligt Martin Johanssons recept som jag fick tips om när jag bad om brödrecept nyligen. Det är superenkelt och funkar för både frallor och baguetter.

Vad är väl mer januari än lite klassisk grytmat? Jag passade på att göra en stor batch palak paneer med tomat, spenat och mycket garam masala. Gott, snällt och värmande!

En fredagskväll möttes vi upp ett litet gäng hemma hos min kompis Anna som hade satt en bageldeg på jäsning. Vi öppnade vinet, kokade degen och njöt strax därefter av nygräddade bagels toppade med grönsaker och en spicy tonfiskröra samt philadelphiaost, kapris och kallrökt lax. Jag kan varmt rekommendera detta till alla som vill laga en god och lite annorlunda middag tillsammans. Så mysigt att sitta vid bordet och bygga ihop den ultimata bageln.

Mitt bästa sätt att ta vara på halvtrötta grönsaker som ligger och skramlar i nedersta kylskåpslådan är att slänga ihop någon slags shakshuka. Den här gången hade jag massor av små tomater, ett par nävar grönkål, lite oliver, lök, chili och vitlök. Mot slutet kläckte jag i ett ägg och så toppade jag med fetaost och basilika. Perfekt restmat!

I förra veckan gjorde jag en ny käkoperation vilket innebar att jag behövde ha några dagar med lättuggad kost. Det blev tomatsoppa med bitar av mozzarella samt vita bönor i parmesansås inspirerade av Tuvessonskans recept.

Efter några dagar mådde jag bättre och kunde tugga i mig årets första semla. Den inköptes ute i Årsta partihallar på Dåndimpens smörgåsshop. Mina bästa semlor är de klassiska med mjuk bulle, fluffig grädde och slät mandelmassa. Jag har svårt för när man gör för rustik fyllning med stora bitar av rostade nötter, det är inte min grej. Men den här var väldigt god!

Här ovan ser ni en rostad sallad, eller baked salad som det heter på TikTok. Ett väldigt trevligt sätt att äta grönsaker på så här års när många av ingredienserna kan behöva en liten skjuts på traven.

Grunden i min sallad var tre sorters kål som jag rostade: blomkål, brysselkål och svartkål. Jag sparade också ett gäng färska brysselkålsblad som jag blandade i efteråt för mer textur och så la jag till en avokado. På toppen hade jag ett kikärtskrisp som jag gjorde genom att mixa kikärtor grovt, sprida ut på en plåt och blanda med olja och kryddor (jag hade spiskummin, vitlök, paprika, salt och chili). Sedan bakade jag allt på 200 grader i ca 20 minuter tills de blev krispiga.

Jag improviserade också fram en lökcrème som jag blandade min sallad med. Den blev fyllig, söt, djup och krämig och så här gjorde jag den:

Ingredienser:
2 dl turkisk yoghurt
4-5 små gula lökar
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
1 nypa socker
salt
peppar

Låt yoghurten rinna av i ett kaffefilter eller en silduk så att den tjocknar. Skala och skiva löken och vitlöken tunt. Stek i olja på medelvärme i en stor kastrull och låt löken långsamt karamelliseras. Den ska bli helt mjuk och lätt brun. Krydda med socker, salt och peppar. Mixa löken grovt i en mixer så att alla långa trådar försvinner, men utan att den blir helt slät. Blanda löken med den avrunna yoghurten och smaka av med salt och peppar.

Det var några av rätterna jag ätit i januari. I februari är jag sugen på att laga okonomiyaki, räkcocktail, pocherade ägg, chokladpudding och rösti – för att nämna några saker. Men inte allt på samma gång såklart, någon måtta får det vara.

Från pizzabullar till banana split – maten jag lagat de senaste veckorna

Hej hallå! Ska vi kika på vad som ätits den senaste tiden? Det tycker jag att vi gör.

När jag kom hem från några dagar av påskfirande var jag sugen på att plocka fram min pastamaskin och veva ihop en pastarätt. Jag gjorde ganska breda remsor eftersom jag gillar när det finns lite tuggighet kvar och för tunn färsk pasta blir lätt lite sladdrig tycker jag.

Till pastan gjorde jag en citronsmörsås med brynt smör, crème fraîche och citron som kokas ihop snabbt. Min grundplan var att ha sparris till men den var slut i affären så det fick bli gröna ärtor istället. Lite rom på det och så ett pocherat ägg som pricken över i. Vårigt och matigt!

En kväll hade jag Karin på besök och då lagade jag veganska dandan-nudlar med sichuanpeppar. Jag använde Gustavs recept men hoppade över surkålen eftersom jag inte hade det hemma. Det blev mycket gott, lite som en bolognese men med andra smaker.

En klassisk vardagsrätt för singelhushåll: snabbpizza på libabröd. Den här gången med potatis, salladslök, rom och dill. Till det en pizzasallad på färsk vitkål och lite crème fraîche.

Ett annat klassiskt sätt att fixa middag: laga smårätter på sånt som finns i kylen. I detta fall ett ägg, fem sparrisar och lite parmesan. Det innersta på en färsk vitkål, crème fraîche, citron och dill. Ett plommon, en halv mozzarellaboll och olivolja. Jag sotade kålen, stekte sparrisen och ägget, klyftade plommonet och grillade det i panna.

Jag har nog alltid varit en sillätare. I min familj har det liksom varit standard att ha en eller ett par sillburkar stående i kylen, men det var först som 20-nånting som jag förstod storheten i matjessill. Nu är det något jag äter varje vår och sommar oftast tillsammans med potatis, gräslök, gräddfil, brynt smör och ägg. Ibland med lite rädisor, finhackad rödlök eller tärnad gurka som här. Och tänk, snart kan man ha svensk färskpotatis till utan att bli helt rånad av inköpet, längtar!

En av mina bästa vänner fick sin bebis här om veckan så inför det första besöket bakade jag en plåt med pizzabullar för dem att stoppa i frysen. Jag fyllde bullarna med mozzarella, skinka och soltorkad tomat. För bullutseendets bästa blev det kanske lite väl mycket fyllning, men man vill ju inte ha en torr tugga tänkte jag.

Förra helgen fick jag ett akut sug efter banana split så då ordnade jag en sådan. I en riktig banana split ska det dock vara tre sorters glass: vanilj, choklad och jordgubb men jag nöjde mig med de två första. Det blev mycket gott och festligt ändå!

Och idag… ja då lagas det inte mycket mat här hemma. Istället blev det upphämtning av min signaturpizza: en hawaii med bearnaise och pizzasallad. Iskall fanta till. Jo man tackar.

Elva maträtter jag ätit den senaste tiden

Mat lagas. Mat äts. Mat bjuds. Mat läggs upp på Instagram. Mat blir lunch. Mat blir middag. Mat glöms bort och mat koms på. Mat inspirerar och irriterar och engagerar. Här är elva rätter jag lagat den senaste tiden.

En stabil vardagsmiddag i form av vegetarisk lasagne med grönkål, zucchini & svamp. Rikligt med ostsås mellan lagren och en krispig sallad med fänkål, äpple och grönkål till.

Kylskåpsrensarbouillabaisse (jättekort namn, jag vet). Det är säkert olagligt att kalla det här bouillabaisse om du frågar en fransman, men i mitt kök händer det att jag tar mig konstnärliga friheter då och då. Rakt upp och ner är det finhackad gul lök och vitlök som frästs i olja, följt av lite tomatpuré och chiliflakes samt två skalade och tärnade potatisar. På med en burk passerade tomater plus en halv burk vatten, i med en tärning fiskbuljong samt saften från en halv citron och sedan får det sjuda i en kvart. Därefter i med bitar av vit fisk och några nävar bladspenat. Låt gå tills fisken är klar och servera sedan med några räkor, hackad persilja och en klick crème fraîche.

Vodkapasta med bucatini och ett fluffigt täcke parmesan. Här finns recept för den som önskar.

Ibland blir det mat som inte behöver lagas utan bara tas fram. I detta fall sallad med rödkål, blodapelsin och avokado. Rostat bröd (ja, jag behöver en ny brödrost då min rostar förfärligt ojämnt), sardeller, citron och oliver.

En snygg frukost som egentligen inte är något särskilt men som jag blev glad av att titta på. I burken är det hemkokt aprikosmarmelad med saffran som jag gjorde till jul och nu äter upp resterna av.

En sånt som fanns kvar-lunch på hemmakontoret. Avokado, fänkål, smörstekt brysselkål och kavringskrutonger. Ibland är mat tyvärr 2 av 5 och ganska tråkigt.

Vissa dagar är jag för hungrig för att orka ta bilden innan jag börjar att äta. Då blir det tyvärr såhär. Men det vi ser är i alla fall den sista tuggan av en portion smörstekt gnocchi med sardeller, vitlök, citron, rosmarin och parmesan.

Råraka med räkor, avokado, rödlök och crème fraîche. En rätt att glömma bort och sedan komma ihåg och bli glad över att den finns.

Somliga dagar kräver riktigt brun mat och förra tisdagen var en sådan dag för mig. Då panerade jag en schnitzel och rostade potatis, rörde ihop en örtsås och serverade allt med citron. Mådde som en trött prins efteråt!

Förra veckan hade jag min kompis Malin på besök och bjöd på middag enligt briefen budget med guldkant. Det blev grön ärtsoppa med syrad grädde serverad ur kanna. I botten på våra tallrikar la jag en liten näve små pilgrimsmusslor som stekts på hög värme och till det vispat smör och bröd.

Till sist: dubbel cheeseburgare gjord på Anammas formbara färs. Jag brukar tina en skål färs, krydda med salt & peppar och sedan forma två puckar som jag steker. Efter jag flippat dem lägger jag på en sån knallorange skiva cheddar och låter den smälta. Sedan in mellan två bröd och på med valfria toppings. När jag åt den förra veckan hade jag en liten sidosallad till, annars är ju pommes frites ett säkert kort.

Tipsade jag just om världens typ mest kända kombination? Ja det gjorde jag. Då är det kanske dags att runda av det här inlägget och börja fundera på vad jag ska äta ikväll…

Golvmiddag, restaurangbesök och starten på Singelhushållet

Tjenixen! Det är jag igen. Ja, vem annars skulle det vara här inne? Märkligt om det en vacker dag dök upp någon helt annan. Skulle ni fortsätta att läsa då? Nåja, nu när jag ändå har er på tråden tänkte jag att vi skulle ta en titt bakåt och sammanfatta de senaste veckorna i mat- och klädväg. Två helt olika saker men ändå något man har mer eller mindre chans att vara kreativ i varje dag. Ibland tänker jag att det vore smidigt med någon slags uniform. Samma kläder och mat varje dag. Men sedan inser jag att jag skulle att tycka det vore supertråkigt. Och begränsande. Och svårt att säsongsanpassa. Så den idén får stanna på hyllan ett tag till.

Vi börjar fyra veckor tillbaka. Det var sista semesterhelgen, vilket nu känns som en evighet sedan. Jag, Emelie och Edda hade varit på loppis och traskade runt på söder. Där sprang vi in i Sandra och Erik som gick omkring och väntade på att deras bebis skulle bli redo att komma ut, men hon låg tryggt kvar och vilade. Vi beslutade oss för att äta middag tillsammans och svängde ihop en fänkålspasta med citron och brödkrisp hemma hos mig.

Några dagar senare hade jag Julia och Karin över på middag. Vi lagade kantarellpasta och på kvällen fick jag ett meddelande om att bebisen Rut hade anlänt till jorden. Fint!

Sedan blev det fredag och jag klädde mig färgglatt i limegrön kjol och blå tröja.

En flaska vin fick ta plats i väskan och så promenerade jag hem till Linn för att äta middag med ett gäng kompisar.

På lördagen gick jag på Bondens marknad och köpte goda grönsaker som fick bli en del av det jag kallar för Skördesallad. Det är rostad potatis och zucchini, färsk vitkål och majskolv. På toppen lite persilja och parmesan och så caesardressing till. Tveksamt om det räknas som sallad egentligen. Finns det någon regel för när grönsaker på tallrik upphör vara sallad och bara blir mat?

I slutet av augusti fick Anna tillträde till sin lägenhet så vi åkte dit ett gäng och hjälpte henne att slipa, spackla och måla. Inklusive take away-middag på golvet såklart. Vi hade tyvärr inga bestick utöver en kniv, en gaffel och två smörknivar på fyra personer men det gick förvånansvärt bra att skyffla i sig iskender-kebab med det ändå.

I samma vecka hade jag min kompis Malin på besök hemma och bjöd henne på några plockrätter. Bruschetta med tomater, en grönkålssallad med marinerad zucchini, getost och fikon och en burrata med kantareller, brynt smör och persilja. Plock 4-ever.

Sensommarlooken är still going strong och än får strumpbyxorna lysa med sin frånvaro. Så här såg jag ut en lördag när jag gjorde ärenden på stan. Blåblommig favoritklänning, mockajacka med fransar, svart regnhatt och vita boots som säsongspremiärades och självklart gav mig massiva skavsår, trots strumpor i.

På kvällen cyklade jag hem till Karin och Fredrik som bjudit in mig och Fanny på GT-kväll. Alla fick göra varsin variant på gin tonic och så jämförde vi. Jag gjorde en på Hernö Old Tom gin, citron och lingon. Mysigt koncept! Vi bestämde att nästa gång ska vi testa fryspizza eller kaviarsorter. Eller båda.

Dagen efter var jag klädd i 50 nyanser av brunt när jag gled runt på söder. En kvinna på kajen skrattade rakt ut när hon såg mig. Var det kanske träskorna med strumpor i? Jag ångrar nästan att jag inte frågade…

Istället gick jag hem och bakade västerbottensostpaj och dukade upp en liten kräftskiva för mig själv. Det gäller ju att passa på när man är sugen!

Sedan var det plötsligt måndag och jobb och dags att tänka på avståndet i hissen. Jag var på kontoret i Solna och hade röd kostym med rosa t-shirt under. Är för övrigt så glad att vi kommer få vara mer på kontoret nu framöver! Äntligen får jag känna mig som en vuxen som jobbar på riktigt.

På tisdagen gick jag till Gamla stan efter jobbet. Närmare bestämt till Judiska Museet dit jag var bjuden av Gabriella för att få fira och lära mig mer om det judiska nyåret Rosh Hashana.

Vi fick sitta vid ett långbord i museisalen och äta en fantastisk 4-rättersmåltid. Söta saker som äpple i honung, torkad frukt och granatäpple för att få ett sött nytt år. Och runda bröd för att symbolisera det cirkulära med året.

Jag satt mellan Flora och Sara vilket var så mysigt och tryggt på något vis. Så märkligt det där när man följt varandras bloggar och liksom känner varandra, fastän man knappt har setts i verkliga livet.

Hela middagen var väldigt trevlig och jag är så glad att jag fick vara där och lära mig mer om judisk kultur och tradition. Just matbordet är en sån bra plats för samtal och frågor och att introducera varandra för nya saker tycker jag.

I samma vecka hade jag bjudit hem min kompis Klara på middag. Vi hade klädkod paljetter pga ja, varför hålla tillbaka en simpel onsdag i livet?

Kvällen började med att jag var noggrann och putsade vinglasen och slutade med att vi gjorde koreografi till E-Type.

Där emellan hann vi äta flatbread. Ett med tomat, nektarin, burrata och basilika och ett med grönkål, fikon och getost. Jag inser nu att jag bjöd mina middagsgäster Klara och Malin på nästan likadan mat, tur att det bara var jag som behövde äta samma igen.

I tisdags tog jag på mig en mörkblå linnekostym, vit t-shirt och spexiga sneakers, sen traskade jag till kontoret.

På kvällen mötte jag upp Emelie och vi gick till Främmat som vi pratat om att gå till sen de öppnade för ett år sedan. Men nu äntligen blev det av!

Där åt vi jättegod mat som rödräkor med majs och bearnaise, riven tomat med habanada och boquerones, tartar och paté en croûte. Jag gillade verkligen deras meny med roliga och rejäla mellanrätter och goda viner. Inte så mycket vegetariskt om man bara äter det dock, men i övrigt ett mycket starkt tips!

Och sen var det slut på kläder och mat för nu. Eller inte riktigt! För en tid sedan fick jag nämligen feeling och registrerade instagramnamnet Singelhushållet, mest för att det var kul. Men från och med den här hösten tänkte jag starta igång och använda det som ett litet projektkonto för mat jag äter och lagar. Det blir enkel matlagning för små kök, grundad i filosofin att man förtjänar att äta en bra middag även om man bor själv. Vill ni följa mina halvkulinariska upptåg där så får ni jättegärna göra det!

Nio tallrikar med sommarmat

Sommarmat. Varför vill jag säga det på danska som ”sommermaaaaad”? Högst oklart. Kanske är det Köpenhamnslängtet som slår igenom, det är ju onekligen starkt nu. Aja, oavsett uttal så tänkte jag att vi skulle titta på nio tallrikar med sommarmat som jag ätit på sistone.

Först ut en klassiker: matjessill. Jag har varit en sillätare så länge jag kan minnas men matjessillen fastnade jag inte för förrän jag blev vuxen. Tur att jag kan ta igen alla åren utan den nu. Till min sill här har jag kokt potatis, tärnad gurka, ett krämigt ägg, finhackad rödlök & gräslök, gräddfil och brynt smör.

Ibland blir jag sugen på riktigt snäll mat. Trygg och mjuk och okomplicerad. Som en dag när jag gjorde tunnbrödsrulle med hemlagat mos, stekt korv, räksallad, spetskål, ketchup, senap och rostad lök. Bara att vika ihop och mata in, sen viker man ihop sig själv i soffan och tar det lugnt.

Den bästa sommarmaten är det enkla kylskåpsplocket. Lite ditt och datt på små tallrikar, oftast i form av grönsaker och ost. Här ovan har jag rädisor med vispad crème fraîche & ramlök, färsk majskolv med chili, koriander, smör & parmesan samt nektarin, tomater, mozzarella & basilika.

En god och hyfsat snabb sommarlunch som jag improviserade fram. Från botten till toppen har vi: rostad potatis, haricots verts, vit sparris, burkhollandaise, kokt ägg, rom och gräslök.

En fredag hade jag Anna, Karin & Sofie över på middag. Vi brukar ofta äta ”allt som är gott” när vi ses, det vill säga en massa goda plocksaker. Anna hade ett recept på en spicy tofu som hon fått av sin koreanska kollega och ville laga, så utifrån det planerade vi de andra rätterna. Det blev friterade rispapper med räkor, mango, avokado, lime, koriander & chili, misostekt svamp, krossad gurksallad, vattenmelon med koriander & lime och stekt spetskål med sesamolja & soja. Allt blev mycket gott! Extra kul var det att fritera rispapper också.

Förra fredagen åt jag och Karin middag på Julias balkong i kvällssolen. Vi svängde ihop en skagenröra och lade på smörstekt bröd och åt en vattenmelonsallad till. Sedan blev det årets första rabarberpaj med vaniljsås till efterrätt. Tack juni för att du är här.

Här om dagen ställde jag mig och stekte en massa gula lökar strax före lunchtid. Jag lät dem karamelliseras och gjorde sedan en snabbversion av en pizza inspirerad av Siri Barje. Den fick en libabrödsbotten med crème fraîche och riven parmesan, sen på med karamelliserad lök och så in i ugnen. När den fått lite färg lade jag på sardeller och persilja som dragit i citron och olivolja. Mycket gott! Jag gjorde en liknande dagen efter och lade även på några svarta oliver då.

Nästan nutid och ännu en middag hemma. Julia och Karin var tillbaka runt bordet. Vi brukar ses ungefär en gång i veckan hemma hos varandra och äta middag ihop och det är en så mysig tradition. Vill aldrig sluta med det. <3 Den här gången gjorde jag en grand aioli pga alltid kul med en middag där såsen får ha huvudrollen. Jag vispade ett högt berg av aioli och serverade den med rostad potatis, stekt sparris & halloumi, färsk majskolv, rädisor, oliver, baguette och en bit manchego.

Och eftersom jag gjorde ett helt berg så blev det lite aioli över och den åt jag upp idag tillsammans med två nävar rökta räkor, baguette, rädisor och resterna av osten. Sommermaaaad när den är som bäst! Det er dejligt!

Min kylskåpsfilosofi

Gabriella skrev nyligen ett intressant inlägg om mat med inriktning på vad och hur man äter. Alltså med mer fokus på själva tänket kring inköpen, kylskåpet och maten snarare än recepten. Detta fick mig att fundera kring hur mina rutiner ser ut, så här kommer ett blogginlägg från mitt kylskåp!

Först och främst så har jag, som ni ser, en ganska liten kyl med ett frysfack som förvisso rymmer mer än man tror, men som ändå är… begränsat. Det funkar ändå bra för mig som bor själv och det innebär också att jag har rätt bra koll på vad som finns därinne på hyllorna. Jag kan liksom inte handla en massa saker som jag sedan glömmer bort, för det får helt enkelt inte plats. Detta gör att jag är ganska planerad i mina matinköp. Jag brukar handla mer rejält ungefär en gång i veckan, oftast på söndagar eller måndagar. Då har jag funderat ut cirka 3-4 rätter som jag ska laga framöver (utöver frukost, mellanmål, snacks och sånt såklart) och handlar ingredienser till dessa.

Som tur är har jag inga problem med att äta samma mat flera gånger, så ofta räknar jag med att göra 2-4 portioner av varje, lite beroende på vad jag lagar. Jag lagar mestadels vegetarisk mat, ibland fisk och kanske någon gång i månaden kött. För att komma på vad jag ska laga sparar jag recept på Instagram, i bloggar jag läser och på Pinterest. Jag önskar att jag vore bättre på att bläddra i kokböcker, men det är som att jag alltid glömmer bort att de finns när det väl är dags att sätta mig och skriva inköpslistan. Om det går försöker jag att kombinera ingredienserna i de olika rätterna för att det inte ska bli så mycket svinn eller välja något som är på extrapris i affären just den veckan, men mestadels utgår jag från vad jag är sugen på. Har jag något i kylen som behöver ätas upp inom kort så försöker jag hitta på en rätt med det, för jag tycker verkligen att det tar emot att slänga mat.

Vissa saker hittar man nästan alltid hemma hos mig. I frysen har jag räkor, formbar färs, libabröd, ärtor och lax. I kylen ser jag till att ha ägg, smör, parmesan, lök, potatis, majonnäs, oliver och hundra olika smaksättningar som skramlar runt. Skafferiet brukar vara ganska välfyllt med olika pastasorter, ris, gryn (som couscous, bulgur och matvete), bönor och kikärtor på tetra, konserverade tomater, kokosmjölk, tortillabröd och nudlar. Utifrån detta kan jag laga ett gäng rätter utan att behöva köpa till en massa saker och genom att fylla på lagret kontinuerligt behöver jag sällan storhandla.

Om jag köper hem färska örter i knippen, vilket jag föredrar framför de klena kryddkrukorna, så har jag lärt mig ett bra knep som får dem att hålla längre. Sätt dem i vatten, trä en plastpåse över lite luftigt så att det blir som ett växthus och förvara dem i kylen. Då håller de ofta i flera veckor och det räcker med att man byter vatten någon gång ibland.

En av mina bästa filosofier för att underlätta matlagningen, ta vara på rester och trolla fram något ur en relativt tom kyl, är att tänka att en middag inte alltid måste vara en klassisk middag. Tallriksmodellen i all ära men varför tänka att man måste ha en stor tallrik när man istället kan ha flera små? Att göra plockmiddagar har blivit en återkommande tradition hos mig och de kan bestå av lite vad som helst. Ett gäng rostade potatisar med sås, en näve räkor och majonnäs, en bit ost, några oliver, en grillad macka, ett pocherat ägg med stekt kål eller en liten sallad… Så länge man har minst tre olika assietter så har man en middag brukar jag tänka.

Det var allt ifrån mig och mitt kylskåp idag. Nu ska jag fundera ut vad jag ska köpa för snacks i morgon, för det är också en regel: på helgerna ska kylen innehålla något extra gott.

Två enkla hösträtter

Välkommen in i köket! Idag tänkte jag att vi skulle titta på två goda rätter jag lagat den senaste tiden där den gemensamma nämnaren är höst. Och potatis. Och kantareller. Typiskt goda saker.

pizza med potatis, kantareller och taleggio

Snabbpizza med potatis, taleggio och kantareller

Först ut är en typisk Julia-rätt, nämligen libabrödspizza. Det är det snabbaste och enklaste som jag slänger ihop titt som tätt i veckorna. Den här kräver dock aningens mer finess, men det blir absolut inte komplicerat.

Till en pizza behöver du:
1 libabröd
1 stor potatis
1/2 dl crème fraîche eller färskost
1 bit taleggio
1 näve kantareller
lite persilja
rapsolja
smör
salt & peppar

Gör såhär:
Värm ugnen till 175 grader. Hyvla potatisen riktigt runt och lägg skivorna utspritt på en plåt. Ringla över lite olja. Rosta dem i ugnen i 5-10 minuter så att de börjar få färg.

Ta fram libabrödet och bred ut ett tunt lager med crème fraîche över hela. Fördela de förrostade potatisskivorna jämnt, salta & peppra och lägg på bitar av taleggio. Grädda pizzan i ugnen tills osten smält och den fått fin färg, ca 5-10 minuter.

Under tiden steker du kantareller, först i en torr panna och sedan med en klick smör. Hacka persilja fint. Toppa den gräddade pizzan med svamp och persilja. Servera med en god sallad vid sidan av.

Julias skördesallad

Nästa rätt är fick sitt namn när jag bjöd på den under en middag. Från början är den inspirerad av en vegetarisk caesarsallad jag åt på restaurangen Symbios, men här har den fått sällskap av svamp och potatis för att bli lite matigare.

Du behöver:
(Obs! Det är ”bara” sallad så känn dig fri att anpassa proportionerna utefter ditt sällskap och vad du har i kylen.)
potatis
zucchini
svartkål
grönkål
kantareller/trattkantareller/annan god svamp
picklad rödlök (gör den gärna minst en timme innan)
parmesan
caesardressing (gör egen eller fuska och köp färdig)
rapsolja
smör
salt

Gör såhär:
Värm upp ugnen till 250 grader. Dela potatisen i kvartar, behåll skalet på och fördela med snittytan nedåt på en plåt så att de inte nuddar varandra. Pensla med olja och baka i totalt 20 minuter.

När potatisen varit inne i 10 minuter ska den få sällskap av zucchinin som du delat i centimetertjocka skivor och sedan halverat. Glöm inte att ha en skvätt olja på den också.

När ytterligare 5 minuter har gått tar du ut plåten och vänder på potatisen och zucchinin. Vi har nu 5 minuter kvar och under dessa slänger vi också in bitar av svartkål som vänts i olja. Låt allt gå klart men se upp så att den känsliga kålen inte bränns. Ta ut plåten, salta ordentligt och låt svalna något.

Massera färsk grönkål riven i mindre bitar och vänd sedan runt den i lite caesardressing. Stek kantareller, först i en torr panna och sedan med en klick smör. Montera din sallad med grönkål i botten, rostade grönsaker ovanpå och toppa sedan med kantareller, picklad rödlök och finriven parmesan. Servera med mer dressing vid sidan av om du önskar.

Smaklig måltid! Nu ska jag ge mig ut i köket igen och laga något med butternutpumpa, kanske blir det nästa höstrecept?

Udon-carbonara på mitt vis

För någon månad sedan firade vi min kompis Emelies födelsedag genom att köpa med oss en trerätters take away-meny från Wood Stockholm. De har alltid ett tema på sin mat som de byter med jämna mellanrum och just nu har de passande nog också temat take away. En av rätterna var något som de kallade för udon-carbonara, vilket var otroligt gott. Jag såg att Sandra delade ett recept på det utifrån en rätt hon ätit i Tokyo, men eftersom den jag åt var ganska annorlunda tänkte jag också bjuda på min version – alltså min tolkning på Wood Stockholms recept. Ganska fritt påhittat och med lite enklare ingredienser än vad de hade, men ändå väldigt gott och enkelt.

Till en portion behöver du:

1 portion udon-nudlar (ju tjockare desto godare tycker jag)

2 nävar svamp, exempelvis champinjoner

1 klyfta vitlök

1 salladslök

1 bit chili

1 äggula

smör

en skvätt från utvalda flaskor som står i kylskåpsdörren och skramlar, jag använder:
sesamolja

maggisås

ostronsås

svart vinäger

till sist om du vill:

1 näve babygrönkål

Börja med att bryta svampen i bitar och stek den i en torr och varm panna. Meningen är att all vätska ska försvinna. Har du som jag en ganska långsam spis kan du också börja koka upp vatten till nudlarna nu.

När svampen tappat sitt vatten och börjat få färg, tillsätt en klick smör, en finhackad vitlöksklyfta och lite chili. Stek i några minuter på medelvärme, men se till så du inte bränner det. Koka nudlarna enligt anvisningarna på paketet.

Släng i grönkålen om du vill och dutta sedan i dina såser. Jag tar mest ostronsås, följt av sesamolja, maggisås och lite svart vinäger. Smaka av och känn dig fram tills du får en klibbig, god sås. Vänd ner nudlarna i pannan när de är klara och blanda runt allt.

Servera allt i en djup tallrik med hackad salladslök på toppen och en äggula som du rör runt. Skynda dig helst att fota din måltid innan den flyter ut och koagulerar, hehe. Smaklig måltid!

Hemlagade biáng biáng-nudlar

Här om dagen fick jag ett akut sug efter biáng biáng-nudlar. Jag åt det för prick ett år sedan när Anna bodde i New York och hade ett sånt nudelställe precis runt hörnet från hennes lägenhet. Enkelt förklarat är det breda, handgjorda nudlar och namnet kommer från ljudet som uppstår när man drar ut dem och studsar dem mot bakbordet. Jag som gillar lite tuggiga och tjockare nudlar fastnade direkt för dessa och eftersom denna måndag råkade vara en röd, helt ledig dag bestämde jag mig för att försöka göra mina egna.

Jag utgick från ett grundrecept av Tove Nilsson som jag hittade här. Biáng biáng-nudlar är i grunden en fattigmansrätt eftersom man bara behöver mjöl och vatten till nudlarna. Perfekt såhär i januari… Jag började med att blanda 7 dl tipo 00-mjöl och 3 dl vatten till en deg. Den ska bli fast och inte klibbig. Degen knådas sedan för hand i 10 minuter innan den ska vila i en övertäckt bunke i rumstemperatur under cirka 4 timmar.

Efter 4 timmar av vila ska degen knådas i 5 minuter igen. Därefter ska den vila i 30 minuter i rumstemperatur igen. När en halvtimme gått delas den i 8 lika stora bitar. Hit kan man förbereda, så antingen plastar man in sina bitar och låter de vila i kylen (i upp till två dygn) innan man plockar fram dem, låter dem rumstempereras och kavlar ut. Eller så låter man bitarna vila i 30 minuter efter man delat dem och så sätter man igång att kavla sen.

Varje bit kavlas ut i en cirka 5×20 cm stor ruta. Sedan trycker man ned en ätpinne i mitten för att skapa en liten fåra, det här gör det lättare att dela nudlarna på två sen. Nu börjar själva bíang:andet. Man tar tag i degen i båda ändarna och drar den långsamt utåt. Genom att slå den i bordet ett par gånger stretchas den bättre. Jag kollade på den här videon för att få tips. När nudlarna är långa delar man dem på två och kokar snabbt i lättsaltat vatten. Oftast räcker någon minut, när de flyter upp till ytan är de klara.

Till en portion använde jag två degrullar, dvs totalt fyra långa nudlar. Jag passade också på att snabbkoka en bit pak choi och steka lite svamp i sesamolja och soja. Sedan toppade jag mina nudlar med mortlad sichuanpeppar, chiliflakes, riven vitlök, vårlök, soja och svart vinäger.

Till sist avslutade jag med att hälla rykande varm olja över alla kryddorna och röra runt för att fördela alla smaker. Det här var mitt allra första försök till bíang bíang-nudlar och det blev faktiskt väldigt gott. Utseendemässigt blev inte nudlarna helt perfekta men jag tänker att jag ska öva under året och samtidigt hitta de ultimata smakkombinationerna. Om ramen var 2017 års maträtt, så får nog bíang bíang-nudlarna bli ambassadörer för mitt 2020!

Goda saker jag lagat i vår

Att stå i köket och fippla med kastruller, finhacka råvaror med min vassaste kniv och testa nya smakkombinationer av sådant som finns i kylskåpet är ju faktiskt väldigt roligt. Därför tänkte jag att vi skulle titta på några goda saker som jag har lagat i vår.

Kolla! Jag lagade mina första kåldolmar någonsin, vegetariska dessutom. Så otroligt estetisk rätt med knallgröna små rullar som trängs i en ugnsform och ganska enkla att göra också. Här använde jag mig av Lotta Lundgrens recept för Coop och de första dagarna åt jag dem bara som i receptet med lite skirat smör och rårörda lingon. Men när jag tröttnat på det och fortfarande hade kåldolmar kvar gjorde jag en riktig rejäl husmanrätt av det med ugnsrostad potatis, stekt svamp, brunsås, lingon, persilja och rostad lök. Så gott. Krävdes dock en rejäl tupplur efteråt pga matkoma.

Jag har också utvecklat ett nytt beroende i form av att grava lax. Jag köpte en stor laxsida när det var bra pris i mataffären och delade den sen i mindre bitar om typ 400 gram och frös in. Sedan har jag tagit upp en i taget och gravat på klassiskt vis med socker, salt och dill i två dygn. Därefter kan jag äta det till typ vad som helst. På macka som ett litet smörrebröd, i en pastasås, till potatis och hovmästarsås eller som här: i bao-bröd som jag köpte i frysdisken på Kina-Li. Sedan fyllde jag dem med morot, kål, mango, salladslök, gurka, srirachamajonnäs och så laxen då. Som jag innan la i en riktigt varm, torr stekpanna och sotade snabbt på båda sidorna. Given succé.

2016 ringde och ville ha tillbaka sin signaturrätt men 2019 svarade inte, för ärligt vem pratar ens i telefon nu för tiden? Skämt åsido, här har i alla fall den gravade laxen fått flytta in i någon slags poké bowl tillsammans med svart ris, morot, kål, mango, salladslök, koriander och rostad lök.

Den 19 maj lärde jag mig av Fontana att det var halloumiostens dag. De budade nämligen över en fin liten påse med ingredienser som jag använde för att laga en wrap, tackar! I ett libabröd la jag sallad, tomat, rödlök, stekt halloumi, tzatziki och dill. Vill även med detta poängtera att ni inte ska underskatta dill som krydda, det är oerhört gott.

Allt som Sofia Wood lagar ser väldigt härligt ut och jag ser verkligen fram emot hennes kokbok som släpps i höst. Här testade jag att göra hennes gnocchi med brynt smör, sardeller, citron, salvia och parmesan. Så enkelt och så gott.

Råraka är perfekt ensam-mat tycker jag för jag har alltid ett par potatisar hemma och det är inte så kul att stå och steka fyra stycken, men en eller två går fint. Jag brukar äta min med crème fraîche, rödlök, dill, citron och rom. På hösten är det gott att göra en variant med smörstekta kantareller, schalottenlök och persilja. Men nu är det ju inte höst utan nästan sommar, så då håller vi oss till detta.

Får man lite topping kvar kan man också använda det på en pizza bianco. Jag gör min snabbversion på ett libabröd som jag brer crème fraîche på, strör över riven ost, lite salt & peppar och sedan kör i ugnen i ungefär fem minuter. Därefter toppar jag den med samma ingredienser som på rårakan. Ganska mycket billigare och aningens enklare än Taverna Brillos löjromspizza men fortfarande väldigt gott. Förlåt om ni blev hungriga nu…