Resan till Marche, Italien – del III

Det blev tyst ett tag. Livet hände, döden hände och var börjar man efter det? Jag gjorde det enkelt för mig och öppnade ett påbörjat utkast till ett blogginlägg med bilder från Italien. Lite verklighetsflykt och tillbakablickar på semestern är kanske precis vad som behövs just nu.
 
frukt
 
lago di fiastra
Dag fem i Italien fick bli en utflyktsdag. Vi tog hyrbilen och styrde mot Lago di Fiastra som är en sjö i Monti Sibillinis nationalpark. På vägen dit stannade vi i en liten by för att köpa matsäck på marknaden.
 
lago di fiastra
 
lago di fiastra
Vår ursprungliga tanke var att vi skulle hyra kajaker och paddla i vattnet, men det visade sig att uthyrningen bara hade öppet på helger. Typiskt! Så istället gick vi på en liten hike längs sjön i den tryckande hettan innan vi bestämde oss för att hitta en egen badplats att hänga på.
 
picknick
Där hängde vi i några timmar och läste böcker, åt matsäck, spelade spel och tog svalkande dopp i sjön som på grund av bergsvattnet faktiskt var kallare än havet.
 
kyrka
 
lago di fiastra
 
anna
Framåt eftermiddagen packade vi ihop våra saker och åkte upp i en av de närliggande byarna där vi sett att det skulle ligga en kyrka och ett gammalt fort. Efter lite irrande lyckades vi hitta rätt och vandrade sedan omkring bland tusen år gamla ruiner, så mäktigt ändå.
 
gelato
 
marche
På vägen hem stannade vi till i byn Amandola för att få vårt dagliga behov av gelato samt köpa tryfflar i en liten butik.
 
frukt
Dagen avslutades sedan traditionsenligt med fyrarättersmiddag på gården hemma hos Paolo.
 
karin boye
Nästa morgon vaknade jag först igen och smög ut och satte mig med utsikt över hela dalen och en bok som sällskap. Denna gång en samling dikter av Karin Boye. Jag läste dikten ovan av en slump och kände att den passade så fint till semesterlivet.
 
katt
Sedan gick vi för att äta frukost. På min stol låg katten Puma och sov men jag hade inte hjärta att väcka henne så jag tog fram en extra pall istället…
 
glass
Efter frukosten gjorde vi en repris på en av våra första dagar och åkte till strandstaden Pedaso för att bada och äta musslor. Men eftersom jag redan hade dokumenterat det valde jag att fota en gullig papperskorg istället.  Rimligt.
 
force, marche
 
force, marche
På eftermiddagen hamnade vi på äventyr! För två år sedan drabbades nämligen regionen Marche av en allvarlig jordbävning som förstörde flera byar rejält. Efter det har man kämpat hårt för att återställa så mycket som möjligt, men området är ganska fattigt och det är ett stort jobb att göra. För att samla regionen och hämta kraft samt tacka alla som hjälpt till i arbetet ordnar man konserter runt om i de olika byarna under sommaren och denna kväll skulle det hållas en spelning i Force, vår närmsta stad. Vi ville såklart supporta detta och åkte dit, men vad vi inte riktigt förstått var att spelningen var högst uppe på en bergstopp dit man var tvungen att gå. Så det var bara att traska fem kilometer uppför i den gassande solen… Att sjunka ned i gräset och ta en iskall öl efter det var mer än okej.
 
force, marche
Och ja, det var ändå värt en slitig promenad med tanke på den här utsikten. Aristen som spelade hade vi aldrig hört talas om men hon påminde lite om en italiensk Marie Fredriksson. Och just den här typen av äventyr som man bara hamnar på och aldrig hade kunnat planera innan är ju bland det bästa med semestrar.
 
force, marche
Dessutom bjöds vi på en helt magisk utsikt när vi promenerade nedåt sedan.
 
force, marche
Som en himla tavla…
 
force, marche
…och det slutade aldrig. Italien och Marche! ♥
 
strand
Vår sista heldag i Italien tillbringade vi på vår favoritstrand i Sirolo. Här får ni ett boktips förresten. Läs Här är jag av Jonathan Safran Foer! Jag hade missat att han släppt nytt men har gillat hans tidigare grejer så jag köpte denna på chansning och insåg att han fortfarande är en mycket skicklig författare. Jag gillar verkligen hans språk och sätt att bygga historier på.
 
skylt
 
gelato
 
anna & julia
Vår sista gelato åt vi i staden Numana. Sedan åkte vi och tvättade hyrbilen skinande ren, köpte frukost till nästa morgons tidiga avfärd och åkte hem till gården för en sista middag. Dagen efter steg vi upp i gryningen och åkte mot Rom, vinkade av Anna som skulle hem till New York medan jag och Julia klev på planet mot Stockholm och därmed var Italiensemestern slut. Men fler resor får det bli! Jag älskade Marche och framför allt hela agriturismo-upplevelsen, så det vill jag gärna göra om.
0

Resan till Marche, Italien – del II

”Berätta mer om Italien!”, ropar ni. Nej, det gör ni kanske inte, men jag tänker göra det ändå. Om musslorna och havet och de trånga gränderna i Sirolo. Om fikonen och solnedgången och fotbollsmatchen mitt ute i ingenstans. Nu börjar vi.
 
agriturismo ramusè
Italien-tisdagen startar här. Jag har vaknat före de andra, ovan att sova mer än åtta timmar, så jag smyger upp, tar med anteckningsbok och penna ut och sätter mig på en av uteplatserna. Där och då skriver jag vad som sedan kommer att bli det här inlägget.
 
trilly
Hunden Trilly kommer och sätter sig vid mina fötter som sällskap. Hon ska ha valpar vilken dag som helst och vi går spänt omkring och väntar på att den rätta tidpunkten ska infinna sig…
 
åsna
Runt hörnet är åsnan Piccola i full fart med att tugga i sig en buske, envis som få… Vid halv nio vaknar mina rumskamrater och vi äter frukost och lägger oss sedan vid saltvattenpoolen på gården med varsin bok.
 
musslor
Vid lunchtid åker vi till den närmsta kuststaden, Pedaso. Där går vi till en av strandrestaurangerna och beställer in två stora kastruller med musslor som är så goda att vi är tvungna att åka tillbaka ett par dagar senare.
 
strand
I Pedaso hittar vi också en lite avskiljd stenstrand där vi tillbringar eftermiddagen med salta dopp, bokläsning, korsord och sommarprat.
 
solrosor
Framåt kvällen åker vi hemåt igen och stannar till vid ett av de enorma solrosfälten som finns längs vägen. Det går knappt att fånga på bild, men det är helt gult och fullt av solrosor som står med sina blomsterhuvuden vända mot solen.
 
fikon
 
pasta pesto
När solen gått ned serveras vi i vanlig ordning en fyrarättersmiddag tillagad på lokala råvaror. Vid det här laget har vi börjat lära oss att komma riktigt hungriga till bordet för att orka all god mat. Denna kväll bjuds vi bland annat på bruschetta med griskind och helt makalösa fikon som smälter i munnen samt en pasta pesto som får mig att ifrågasätta all tråkig pesto jag ätit genom åren. Efter det är det inte svårt att somna mätt och belåten.
 
strand
Nästa dag packar vi in oss i bilen hyfsat tidigt och ger oss av på en längre utflykt längs kusten, nämligen upp till Portonovo. Där ska det finnas en fin kyrka som vi vill besöka men dessvärre är den stängd för dagen, så vi inspekterar stranden istället och tar ett, två, tre perfekt svalkande dopp.
 
hav
 
strand
Sedan jobbar vi oss vidare mot nästa mål på kartan: Sirolo. En liten kuststad som jag fått tips om av min kollega Victor och det förstår jag för det här turkosblå vattnet skojar man inte bort.
 
pasta
Inte heller skämtar man om den här finfina skaldjurspastan med havskräftor och musslor som jag åt på strandrestaurangen Da Silvio.
 
strand
Efter det var det bara att lägga sig raklång på stranden och smälta allt ända tills tidvattnet steg och de började fälla ihop parasollen.
 
Sirolo
 
gelato
Då passade vi på att besöka Sirolos lilla stadskärna och köpa den dagliga struten med gelato.
 
Sirolo
Helt okej glassätar-vy.
 
Sirolo
 
Sirolo
Sedan strosade vi omkring bland pastellfärgade hus och smala gränder en stund innan det var dags att hoppa in i bilen igen. Och i takt med att solen sjönk rullade vi längs Adriatiska havets kustvägar med Adeles bästa låtar i högtalarna som vi ylade med i för fulla muggar och där och då kände jag ett så genuint ögonblick av ren och skär lycka som man bara kan göra ibland. :’)
 
pizza
Lyckan höll i sig, om än kanske inte fullt så intensivt, när vi sent på kvällen stannade på en pizzeria och gick loss på menyn. Det här var nämligen Paolos lediga kväll då han inte skulle laga mat till oss och de andra gästerna, så då passade vi på att ha pizzafest i Ortezzano.
 
fotboll
Och när vi gick ut från pizzerian pågick någon slags amatörmässig fotbollsmatch med femmanna-lag och bristande passningsspel. Men trots detta och att klockan var halv elva var det fullt av publik som hejade på, så då stannade vi också och gjorde det en stund. En fin liten avslutning på en ännu finare dag.
0

Spaghetti alla Puttanesca

Jag åt pasta varje dag i Italien. Ändå hade jag inte tröttnat när jag kom hem, så den första riktiga måltid jag lagade på flera veckor var en Spaghetti alla Puttanesca. En pastarätt som uppfanns under en sen kväll på 50-talet när restaurangägaren Sandor Pettis vänner blev hungriga och tvingade honom att laga något. Trots att kylen ekade tom lyckades han sno ihop den här rätten av saker från skafferiet och resten, ja det är historia.
 
spaghetti alla puttanesca
 

Till 4 portioner behöver du:

400 g spaghetti
1 röd chili
2 vitlöksklyftor
1 liten burk inlagda sardiner
1 konservburk med hela tomater
2 färska tomater
1 liten burk inlagda, urkärnade svarta oliver
3 msk kapri
olivolja
persilja
 

Gör såhär:

Finhacka chili och vitlök och fräs med lite olivolja i en varm panna. Tillsätt sardellerna som du delat i mindre bitar och låt dem gojsa ihop sig med det andra. Häll i en burk med hela tomater och de färska tomaterna som du hackat i mindre bitar. När såsen kokar tillsätter du kapris och delade oliver. Låt såsen sjuda i ca 30 minuter och smaka av med salt, färskmalen svartpeppar och kanske en nypa socker. Koka pastan två minuter kortare än det står på paketet, det är viktigt att den är al dente. Häll sedan spaghettin i pannan och rör om ordentligt. Toppa med färsk persilja och servera. Molto bene!
0

Resan till Marche, Italien – del I

tivoli
Vårt första stopp på semestern gör vi i den lilla staden Tivoli som ligger strax utanför Rom. Det är söndag och vi har tagit ett tidigt flyg från Stockholm, hämtat upp vår hyrbil och rullat ut på vägarna med regionen Marche som mål.
 
tivoli
 
sibilla tivoli
En snabb googling pekar oss åt den rosa restaurangen Sibilla med anor från 1700-talet och vi bestämmer oss för att äta söndagslunch där.
 
pasta
 
tivoli
Således intar vi resans första pasta (för min del en carbonara med sparris) på deras uteservering under trädkronorna, alldeles intill antika monument med tusen år på nacken.
 
tivoli
 
bil
Sedan spanar vi in Wes Anderson-aktiga hotell i fjärran innan vi packar in oss i vår lilla Seat och fortsätter längs autostraderna med berg och dalar som en mäktig landskapskuliss.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Framåt kvällen når vi vårt mål för resan: Agriturismo Ramusè. Den lilla gården i dalen där vi ska bo och äta middag och njuta av det italienska livet i en hel vecka.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Vi möts av ett friskt sommarregn som snart övergår i solsken och bildar en enorm regnbåge över hela gården. Vi bor i ett av två stenhus och runt om oss finns stora grönsaksland, fruktträd och olivodlingar.
 
anna & trilly
 
anna & trilly
Ägaren Paolo och hans tryffelhund Trilly kommer och hälsar oss välkomna och charmar oss direkt. Kanske Anna lite extra mycket…?
 
tryffel
 
tryffel
Vi blir placerade i den druvbevuxna pergolan med en flaska prosecco och Paolos egenodlade oliver. Tryfflarna i skålen är Trillys fångst för dagen. Juli månad är nämligen perfekt säsong för svart sommartryffel.
 
tryffelpasta
Senare på kvällen serveras vi en fyrarättersmiddag där en av måltiderna är denna ljuvliga tryffelpasta. Efter en gastronomisk helkväll återvänder vi till vårt rum och somnar snabbt efter en härlig första dag.
 
åsna
 
Agriturismo Ramusè
När vi vaknar nästa morgon står åsnan Poccola utanför vår sovrumsdörr och vill gärna komma in, men till hennes stora förtret lyckas vi lura bort henne. Eftersom vädret är lite mulet och lovar regn senare på eftermiddagen beslutar vi oss för att ta en tur in till närmsta större stad, Ascoli Piceno.
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
Här gör vi ett besök i stadens stora kyrka och köper sen den lokala specialitén: friterade oliver med fyllning.
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
Vi gör också en promenad till Sant’Emidio alle Grotte som är en kyrka inbyggd i en grotta i berget men som dessvärre är stängd när vi är där.
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
 
glass
Så istället återvänder vi till stadens torg och det anrika caféet Anisetta Meletti för varsin gelato.
 
Marche
Nästa plan för dagen är att besöka ett par vackra blomsterfält som ligger i en nationalparkerna i Marche. Så vi packar in oss i bilen igen och slingrar upp i bergen längs serpentinvägar.
 
Marche
 
Marche
Och vi åker och åker med en svindlande utsikt utanför bilfönstret ända tills vi kommer fram till en stor avspärrning. Plötsligt tar vägen slut och det finns inget att göra förutom att vända. För två år sedan drabbades nämligen den här regionen av en ganska stor och allvarlig jordbävning vilket förstörde flera byar och en del vägar som ännu inte har hunnit återställas.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Istället för att påbörja en två timmar lång omväg känns det som en klokare idé att åka hemåt till gården istället. Så vi gör det och passar på att kolla runt på alla odlingar i dagsljus eftersom vi inte hann det dagen innan.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Och så hälsar vi på Trilly och hennes kattkompis, hönsen i hönsgården och den dräktiga åsnan Melissa som väntas föda vilken dag som helst.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Sedan sätter vi oss vid det stora bordet för några omgångar yatzy och lite prosecco innan det är dags för ännu en fyrarättersmiddag i takt med att kvällen sänker sig över Marche. Och därmed är de två första dagarna på vår italiensemester slut, fortsättning följer!
0

Mot Sicilien

mot sicilien
Efter 36 timmar hemma i Stockholm fortsätter jag nu mitt semesterresande – denna gång med Sicilien som mål! Där ska jag tillbringa en vecka tillsammans med sex vänner i en liten stad på östkusten. Resan kommer förhoppningsvis bjuda på en massa sol, bad, pasta och gelato men desto mindre wifi. Därför säger jag hej på så länge så hörs vi när jag är hemma igen. 
0

Tillbaka i Italien

Allt mitt farande till Italien är ju på ett sätt lite underligt. Ibland möts jag av kommentarer som ”ska du åka till Italien igen? Du var ju där nyss!” och ja, att åka till samma plats två gånger under samma vår kanske är lite konstigt. Men samtidigt så är mina resor till Italien så mycket mer än en semester. Jag åker ju inte dit för att titta på Colusseum eller bada i Fontana di Trevi, jag åker dit för att umgås med Filip. Hade han bott i Malmö eller Oslo hade jag säkert åkt dit lika ofta (om inte ännu mer) utan att någon reagerade. Att jag sedan får njuta av italiensk sol, mat och värme är självklart en bonus men kanske inte det jag saknat mest. Nej, några av helgens bästa stunder var att få ligga bredvid varandra i sängen och se nya avsnitt av Mad Men, att äta take away-sushi i bilens framsäte och att borsta tänderna tillsammans framför spegeln i badrummet. Helt vanliga tvåsamhetsgrejer som kan kännas så otroligt avlägsna när man bor flera hundra mil från varandra och ses varannan månad. Det är liksom de där vardagssakerna jag kan sakna mest och plötsligt värdesätta annorlunda… Men förutom tandborstning, serietittande och sushi hittade vi faktiskt på lite andra saker också och det tänkte jag att vi skulle titta på nu.
 
lemons
 
terass
 
filip
Jag landade i Italien vid midnatt på torsdagen och när jag vaknade på fredagen var Filip ute på golfbanan för att ta hand om sina gäster. Så jag botaniserade runt i kylskåpet, hittade fina citroner, god yoghurt och lite jordgubbar att äta till frukost ute på terassen. Solen strålade, temperaturen steg över 20-strecket och jag satte mig ute för att läsa. Efter någon timme kom Filip tillbaka och vi bestämde oss för att gå till klubbhuset på golfbanan och ta en kaffe och något att dricka. Som ni ser har han drabbats av det italienska vädersyndromet vilket innebär att man går ordentligt påklädd fastän det är rätt varmt, till skillnad från oss svenska som kastar av oss kläderna så fort solen skiner. Själv gick jag barbent med tunna prickiga strumpor i skorna vilket såklart orsakade en lustig solbränna efter någon timme i solen…
 
italien
 
terass
 
julia
 
donna tartt
Sedan skulle Filip hålla en golflektion för några gäster så jag satte mig på terassen igen för att lapa sol. Älskar den här lilla slitna plätten, doften av nyklippt gräs och de ståtliga träden. Älskar inte lika mycket det faktum att man kan bli träffad av golfbollar där om man har otur och folk slår riktigt dåligt. Det har dock inte hänt än, ta i trä. Jag drog i alla fall på mig min nya baddräkt (som förhoppningsvis kommer se bättre ut när min hud inte har samma nyans som tyget, rookie mistake) och satte mig för att läsa Donna Tartts Den hemliga historien. Läste Steglitsan förra sommaren och gillade den jättemycket så nu kände jag att det var dags för denna.
 
aperitivo
 
aperitivo
När Filip var tillbaka på hotellet dukade vi upp lite olika korvar, gröna oliver, en rejäl bit parmesan och blandade varsin drink. Sedan turades om att spela nya favoritlåtar i högtalarna och bara njöt. Livets liv. Så här vill jag ha det prick varje dag när jag blir pensionär.
 
rom
 
rom
 
rom
På kvällen åkte vi in till Rom för att äta middag. Golfbanan och hotellet ligger ungefär 25 minuter från själva stadskärnan så det går ganska smidigt att ta sig in. Vi strosade runt lite bland mysiga gator och nya kvarter innan vi tog sikte på en restaurang som vi sett massor av gånger tidigare men aldrig hunnit äta på.
 
ristorante santa lucia
 
filip
 
rom
Själva restaurangen heter Santa Lucia (så härligt klyschigt italienskt) och har en stor uteservering som liksom ligger på en upphöjd liten ö, nära Piazza Navona. Där åt jag en pastarätt med massor av hyvlad svart tryffel och Filip tog en risotto med tonfisk. Så gott! Sedan strosade vi vidare och åt efterrätt och drack espresso på en annan restaurang där Filip lärt känna en av servitörerna. Mätta och belåtna tog vi en taxi hemåt och så var den fredagen i Rom slut.
0