Mörker, mörker. Frid och fred.

allhelgonakyrkan

Mörker, mörker. Ett krig i Europa. Jag läser rubrikerna och försöker förstå, men mina händer är inte stora nog att greppa. Mina axlar inte tillräckligt starka att orka bära. Modet sjunker ned i trampdynorna och vågor av alltings förbannade hopplöshet skummar över mig.

Jag läser rapporteringen bit för bit, men den eskalerar med en sådan intensitet att jag inte förstår hur jag ska hinna ta in allt. Alla dessa människoliv, miljoner själar som berövats sin trygghet, sitt hem. Jag swishar pengar till olika organisationer och ”Tack för din gåva!”-meddelandet i rött blir ett tillfälligt plåster som rycks bort strax därpå.

När jag kommer hem på kvällen är lägenheten tom och släckt men fortfarande min plats av trygghet. Och handen söker sig till bokhyllan och till diktsamlingarna, orden som tröstat och tröstar igen. När allt annat känns banalt blir de något att klamra sig fast vid. Någons annans bild av verkligheten som jag får låna för en stund, applicera på tillvaron för att försöka kunna förstå.

Medveten om mina tidigare misstag tillåter jag mig inte att vada för djupt bland nyhetsartiklarna och rubrikerna, liverapporteringarna och dödssiffrorna. Istället tar jag det i doser, som ordinerad medicin på vissa klockslag. Däremellan begraver jag mig i arbete. Lyckligtvis finns så mycket att göra nu att tiden knappt räcker till. Jag säger lyckligtvis fastän det inte är bra, men till viss del menar jag det så.

Efter fyra dagar av mörker, mörker kliver jag in genom den stora träporten och sjunker ned i en av bänkarna. Vi är många som samlats under takbjälkarna och tillsammans delar vi en kollektiv sorg. Den hörs i stämmorna när vi sjunger, letar sig fram bland knäppta händer. Den vitklädda prästen bär på ett kärleksbudskap men talar också om hat och orden letar sig in, föder nya tankar, landar. En solist sjunger Imagine och visst tycks det banalt, men det är omöjligt att inte gråta.

Och jag tänker på podcasten där tro pratades om som trend men för mig är det förtröstan och tillflykt. Ett sätt att slippa bära allt på mina axlar, att låta någon annans händer greppa det som känns för stort. Här bor inte lösningen på alla krig, men när jag vänder mig till främlingarna intill och önskar dem frid och fred så finns ändå ett mått av lindring. Ett litet ljus i allt det mörka.

Kyrie eleison.

Från söndag till söndag – en vecka i repris

Låt oss spola tillbaka tiden en vecka och se vad som hänt. Från förra söndagen till söndagen idag. Från dåtid till nutid.

pannkakor pannkakor

I söndags lagade jag små amerikanska pannkakor i plättlagg och serverade med blodapelsin och sirap till brunch. Gott!

moderna museet moderna museet moderna museet

På eftermiddagen gick jag till Moderna Museet. Jag kollade lite i de fasta utställningarna och konstaterade att det var länge sedan jag var där och att Rauschenbergs get alltid gör mig glad.

moderna museet moderna museet

Sedan gick jag igenom utställningen Svenska förvärv med konst som köpts in till museet under förra året. För att stötta det svenska konstlivet under pandemin gav regeringen museet 25 miljoner att köpa konst av nutida konstnärer med olika inriktningar. Bra initiativ! Här var två saker som jag gillade lite extra.

röd kostym

Måndagen var alla hjärtans dag och jag passade på att ha min röda kostym. I övrigt var det dessvärre mer en rövdag än en hjärtdag. Jag la hela min förmiddag på att försöka få hjälp av it-supporten eftersom jag blivit utelåst från både mötesverktyget teams och mailen. Ändå bra it-säkerhet när man inte ens själv kommer in i systemen… Till slut fick vi ordning på det i alla fall så då var det bara att ägna resten av dagen och kvällen åt att sitta i möten och jobba ikapp. Jag hade ju i och för sig inget annat planerat så det var okej, men det blev ju knappast någon dag som gick till historien.

filminspelning

På tisdagen gick jag upp 05:30 och tog mig sedan till Kungsholmen. Det var dags för reklamfilmsinspelning och vår första location var den här lilla kiosken.

filminspelning

Location nummer två var en villa på Lidingö och sedan avslutade vi på ett stort fält ute vid Stora skuggan. Det regnade och solen sken om vartannat. Fältet var ganska mycket av en leråker framåt slutet av dagen, men det såg fint ut i kameran i alla fall.

filminspelning

På onsdagen fortsatte vår filminspelning. Den här dagen på Grand Hotel och i restaurangen på Nationalmuseum, lite varmare och mer bekvämt än under gårdagens scener. Vi filmade från 11 till 23 och för att fejka dagsljus använde vi gigantiska ljusriggar som vi lyste upp museet med utifrån. Det är så kul att vara med på den här typen av inspelningar och se hur alla fixar och trixar för att lösa allt på minsta detaljnivå. Det går åt så mycket mer folk än man tror och alla går på ett tight schema där allting ska klaffa.

filminspelning

Som kund på filminspelning är min uppgift att se till att allt blir så som vi tänkt oss och godkänna det vi gör löpande. Vi sitter och tittar i en monitor och ser allt som filmas och får tycka till om resultatet. Och så äts det en hel del buffé också. Lågt blodsocker är den största fienden på en filmproduktion.

pasta

På torsdagen jobbade jag hemma hela dagen och försökte checka av en massa saker. Framåt kvällen lagade jag ett stort lass spaghetti och vegofärssås, städade hela lägenheten och la upp en massa kläder till försäljning på mitt loppis-konto. Totalt antal steg denna dag: 125. Antal sekunder utanför lägenheten: 0.

tavla tavla

I början av veckan lyckades jag vinna en oljemålning på auktion. Det var lite av en slump för jag hade lagt budet några dagar tidigare och var säker på att någon skulle bjuda över, men vips så var den min. Mitt emellan filminspelningar och jobbkaos fick jag alltså kasta mig iväg till auktionshuset för att hinna hämta ut den. På hemsidan hade jag läst att tavlan hade måtten 100×80 cm och i ett svagt tankeögonblick tänkte jag ”perfekt, då bär jag hem den i en Ikeakasse”. Kassen täckte ungefär ett halvt hörn och det ösregnade ute så det slutade med att jag och tavlan fick åka taxi hem. Nu återstår att fundera ut på vilken vägg den ska sitta…

kungsträdgården

Efter den lilla avstickaren blev det fredag och sol. Jag promenerade in till kontoret vid Kungsträdgården för att jobba därifrån. Om man spanar ut från fönstret så ser man den spolade skridskobanan och spetsar man öronen så hör man också den underbara skridskohousemusiken därifrån.

malin

När klockan var 17:30 smällde jag ihop datorn för veckan och kilade till KB för att möta upp Malin på en aw. Vi gick sedan till PA&Co för att äta råbiff till middag och sen vidare till Riche för öl.

malin

Och eftersom vissa kvällar är till för att säga ja snarare än nej fortsatte vi sedan till söder och till Pelikan följt av Indigo och till sist Häktet. Tack och hej, handduken kastad, veckan stängd!

Men lördagen då? undrar ni. Jo, den tillbringades först med en burk citronsorbet i sängen samtidigt som jag löste Melodikrysset. Sedan gjorde jag mig i ordning och traskade iväg på dejt, men det är en annan historia. Och nu är det söndag och jag ska först till gymmet och sedan äta middag hos en vän innan jag springer in i en ny vecka igen. Hej och hå, vi hörs snart!

Två år passerade och ingenting hände mig

Det är början av februari och jag somnar och jag vaknar med en diffus sorg i bröstet. En sorg över att två år av pandemi har passerat och nu känns det plötsligt som om det bara är jag som är kvar där vi slutade sist. Alla andra i min närhet tycks ha mognat, tagit kliv framåt och kommit till insikt medan jag är gjuten på samma plats som innan. Restriktionerna har plockats bort och här står jag nu redo att fira, med partytuta i handen och drömmar om Berlin, bara för att inse att ingen är kvar. Jag har ägnat två år åt vadå? Långpromenader, självtvivel och att köpa kostymer second hand.

Mitt liv har varit en paus, ett vakuum, och jag trodde att det var så för alla. Att det inte bara var jag som stod still. Men solen har snurrat och min närmaste omgivning tycks ha rört sig i samma takt. Det är som att vara på en fest när det plötsligt tänds i taket och jag är den enda i rummet. När gick alla andra vidare? Vad gör jag kvar? Och känslan skaver för jag vet att den är ful och egocentrisk. Andra kan inte vänta och stå kvar för min skull. Det är ju liv och liv ska levas. Herregud lev!

Ända sedan våren 2020 har jag tänkt på den där dagen. Blickat framåt och burit bilder i huvudet från Vår tid är nu när kriget är över och hela Kungsgatan fylls av fest. Läst om efterkrigsår och hyllningskonserter. Men så blev det egentligen bara en vanlig onsdag, så som vanliga dagar har blivit numera. Hemmajobb och handsprit, men ett litet uns av frihet över att jag kan gå hem 23:15 om jag vill.

Två år har gått och en del av mig har glömt hur saker brukade vara. Jag ifrågasätter om det varit så jobbigt egentligen, fylld av den farliga naiviteten som följer med förskjutna perspektiv. Men så gör sig den där klumpen påmind. Två år av mitt liv har passerat och kommer aldrig åter. Och jag sörjer det liv som inte blev som det skulle men framför allt det liv som aldrig ens blev. Ingenting hände mig och kanske var det en trygghet och ett privilegie där och då. Men nu? Men jag? Vad är det som blev kvar?

Vad jag har på hjärnan just nu

på hjärnan

Det händer att jag får saker på hjärnan. Tankar som jag inte riktigt kan släppa. Ett plötsligt infall som dröjer sig kvar. Något jag vill göra, bära eller testa. Det här har jag på hjärnan just nu.

Glitterspray i håret. Jag vill spraya små silvriga korn över mina blonda längder precis som jag gjorde inför mellanstadiets discon. Kasta ett subtilt skimmer vid bardisken eller middagsbordet.

Filosofi 1A. Jag skulle vilja ha en enkel grundkurs, en sån basic filosofi i gymnasiet-kurs, där jag följer en pedagogisk studiebok och lär mig om Platon och Aristoteles, Descartes och Kant, Kierkegaard och Nietzsche. Få en liten ingång till en gigantisk värld.

Färgstark eyeliner. Målade en orange i helgen. Vill ha en kleinblå snart. Ett tunt, jättefärgglatt streck bara.

Gå på akvarium. Fick en oerhörd längtan efter att se långsamt simmande maneter, mönstrade fiskar i stim och vajande sjögräs. En perfekt aktivitet i kalla februari.

”Men’s shirts, short skirts”. Det började verkligen som en ironisk grej men nu är det jag som dagligen måste slå på Shania Twains ”Man! I Feel Like a Woman!”, v-stega mig fram i lägenheten och sjunga med med min rivigaste röst. Blev oundvikligen också sugen på herrskjorta och minikjol.

Semlor och mimosablommor. Det känns bara som den ultimata grejen att köpa en fredagseftermiddag i helgpresent till mig själv.

Slipover över kortärmad t-shirt. I väntan på varmare temperaturer och mindre vinterbleka armar sparar jag den här kombinationen i hjärnan.

Äta schnitzel. Vill bli serverad en schnitzel stor som mitt ansikte, dricka en öl och dra en och annan rövarhistoria runt ett halvslitet träbord i dunkel belysning.

En ny mystisk parfym. Jag vill lukta som en skugga som svept förbi, något odefinierbart kanske lite jordigt, murrigt, en gren som knäcks, ett ljus som brinner ut.

Håret fäst bakåt med hårspännen. Klassisk snäll tjej-frisyr. Matchas med stickad polotröja och loafers.

Basker och solglasögon. Vill möta våren med samma energi som Julia Roberts i Notting Hill. Och på tal om solglasögon är jag fast beslutsam att fult är kul. Köpte därför ett par av de fulaste solglasögonen jag kunde hitta på Sellpy. Trött på ängsligt och klassiskt, vill ha fula sneakers och fula accessoarer 2022.

”Tjenixen”. Hörde en person kliva in genom dörren och hälsa med ett ”tjenixen!” vilket kändes som ett otroligt sätt att göra entré på. Ska absolut börja hälsa så från och med nu.

Tjenixen och välkommen till min hjärna. Det är sånt här som snurrar runt där.

Jag sorterar axlar och bestiger berg

Jag skriver:
Det är något med blåst som ger mig ångest
som om vinden tränger sig in i hörselgångarna
och sätter balanssinnet ur rubbning.
Det är något med ångest som känns som blåst
den tar sig fram och ställer saker i oordning
är kyla och drag.

Jag skriver:
Det ska blåsa hela dagen
det har stormat sen igår.

Jag går Hornsgatan fram och det ringer
musiken huggs i ett tillfälligt avbrott.
När jag svarar är min röst kort i tonen fast jag inte vill
orden kräver att man pratar
ibland är allt jag önskar att sitta tyst intill.

Jag bygger berg i min lägenhet
av kläder
av papper
av disk.
Bestiger dem mot kvällen
får göra nya expeditioner nästa dag.

Jag sorterar axlar
undviker en ny på söndagen
borrar pannan i en välkänd på lördagen.
Bläddrar bland dem i minnet
likt galgar i en garderob.

Jag tänker:
En gång gick jag till en terapeut
hon tipsade om att byta frisyr
jag slutade att gå dit
på onsdag har jag klipptid.

Elva maträtter jag ätit den senaste tiden

Mat lagas. Mat äts. Mat bjuds. Mat läggs upp på Instagram. Mat blir lunch. Mat blir middag. Mat glöms bort och mat koms på. Mat inspirerar och irriterar och engagerar. Här är elva rätter jag lagat den senaste tiden.

lasagne

En stabil vardagsmiddag i form av vegetarisk lasagne med grönkål, zucchini & svamp. Rikligt med ostsås mellan lagren och en krispig sallad med fänkål, äpple och grönkål till.

bouillabaisse

Kylskåpsrensarbouillabaisse (jättekort namn, jag vet). Det är säkert olagligt att kalla det här bouillabaisse om du frågar en fransman, men i mitt kök händer det att jag tar mig konstnärliga friheter då och då. Rakt upp och ner är det finhackad gul lök och vitlök som frästs i olja, följt av lite tomatpuré och chiliflakes samt två skalade och tärnade potatisar. På med en burk passerade tomater plus en halv burk vatten, i med en tärning fiskbuljong samt saften från en halv citron och sedan får det sjuda i en kvart. Därefter i med bitar av vit fisk och några nävar bladspenat. Låt gå tills fisken är klar och servera sedan med några räkor, hackad persilja och en klick crème fraîche.

vodkapasta

Vodkapasta med bucatini och ett fluffigt täcke parmesan. Här finns recept för den som önskar.

plock

Ibland blir det mat som inte behöver lagas utan bara tas fram. I detta fall sallad med rödkål, blodapelsin och avokado. Rostat bröd (ja, jag behöver en ny brödrost då min rostar förfärligt ojämnt), sardeller, citron och oliver.

frukost

En snygg frukost som egentligen inte är något särskilt men som jag blev glad av att titta på. I burken är det hemkokt aprikosmarmelad med saffran som jag gjorde till jul och nu äter upp resterna av.

grönt

En sånt som fanns kvar-lunch på hemmakontoret. Avokado, fänkål, smörstekt brysselkål och kavringskrutonger. Ibland är mat tyvärr 2 av 5 och ganska tråkigt.

gnocchi

Vissa dagar är jag för hungrig för att orka ta bilden innan jag börjar att äta. Då blir det tyvärr såhär. Men det vi ser är i alla fall den sista tuggan av en portion smörstekt gnocchi med sardeller, vitlök, citron, rosmarin och parmesan.

råraka

Råraka med räkor, avokado, rödlök och crème fraîche. En rätt att glömma bort och sedan komma ihåg och bli glad över att den finns.

schnitzek

Somliga dagar kräver riktigt brun mat och förra tisdagen var en sådan dag för mig. Då panerade jag en schnitzel och rostade potatis, rörde ihop en örtsås och serverade allt med citron. Mådde som en trött prins efteråt!

soppa

Förra veckan hade jag min kompis Malin på besök och bjöd på middag enligt briefen budget med guldkant. Det blev grön ärtsoppa med syrad grädde serverad ur kanna. I botten på våra tallrikar la jag en liten näve små pilgrimsmusslor som stekts på hög värme och till det vispat smör och bröd.

hamburgare hamburgare

Till sist: dubbel cheeseburgare gjord på Anammas formbara färs. Jag brukar tina en skål färs, krydda med salt & peppar och sedan forma två puckar som jag steker. Efter jag flippat dem lägger jag på en sån knallorange skiva cheddar och låter den smälta. Sedan in mellan två bröd och på med valfria toppings. När jag åt den förra veckan hade jag en liten sidosallad till, annars är ju pommes frites ett säkert kort.

Tipsade jag just om världens typ mest kända kombination? Ja det gjorde jag. Då är det kanske dags att runda av det här inlägget och börja fundera på vad jag ska äta ikväll…

Vad jag hade på under vecka två

Det är söndag. Ytterligare en vecka i ett pandemiskt januari har passerat. Jag har precis varit och tagit min booster-dos av vaccinet, har ett litet plåster högt upp på vänsterarmen, ligger på sängen och känner efter i väntan på eventuella biverkningar. Nu är det helg men innan dess var det fem vardagar av hemmajobb och köksbordskontor, men också fem vardagar av klädval och utstyrslar. Låt oss se hur det såg ut.

inspiration

För att få inspiration till hur jag ska klä mig brukar jag titta på de inspirationsbilder som jag sparat på Pinterest och sedan göra egna tolkningar utifrån det jag ser. Kanske specificera vissa kombinationer jag är sugen på, hitta sådant som går att översätta till min garderob. Här ovan är några bilder som inspirerade mig den här veckan och några ledord som jag plockade från dem: Sammetskostym med skjorta under, kul kjol med en enkel bas till, oversizad ullkostym, helblått från topp till tå, blåjeans och kavaj, paljettkjol samt knallgrönt i kombination med blått eller lila.

måndag

På måndagen bar jag en egensnickrad sammetskostym med prickig sidenskjorta under. Sedan tidigare har jag haft ett par svarta croppade sammetsbyxor och för några veckor sedan bestämde jag mig för att komplettera med en kavaj så att jag kunde få en hel kostym. Några klick på Sellpy senare så hade jag hittat en för en 50-lapp. En perfekt bas i garderoben, bara att matcha med färgglada skjortor, roliga t-shirts eller kanske en knytblus om jag vill vara extra festlig.

tisdag

För tisdagens möten valde jag svart polo med en mörkblå kavaj över. Tyvärr kunde ju ingen se på Teams hur jag livade upp det hela med en blommönstrad paljettkjol i blått, orange och lila. Men de som vet de vet, tänkte jag och nu vet ju i alla fall ni också.

onsdag

Onsdag och jag såg ut att vara på väg till en klubbdag på Clas Ohlson, haha. Jag kände mig lite lagom normcore-gubbig i mina blåjeans, ljusblå skjorta och himmelsblå manchesterkavaj. Till det ett par sneakers som är lite fula men på ett sätt som jag verkligen gillar. Det ÄR ju kul med saker som skaver, med sånt som får en att känna hm, intressant… och inte blir så tillrättalagt. Det tycker i alla fall jag.

torsdag

Så blev det torsdag och dags att se lite seriös ut. Jag tog på en något stor kostym i brun ull och drog åt ett skärp i midjan. Under det hade jag en hästmönstrad skjorta. Den här kostymen är verkligen ett bra vinterplagg för den värmer otroligt mycket och passar för i princip alla slags dagar och tillställningar, torsdagar inkluderat.

fredag

Äntligen fredag och dags att ta den mentala nedförsbacken med sikte på helgen. Jag provade mig igenom cirka sjutton olika kombinationer innan jag landade i den här med lila mockakjol tillsammans med knallgrön skjorta och slipover. Pastatallriken i min hand avslöjar att jag fotade mig själv under lunchtid. Det gäller ju att passa på när man har en lucka i schemat och det är någorlunda ljust ute.

Det var vecka två det! Vad som sker i klädväg under vecka tre är det ännu ingen som vet, allra minst jag.

Sonett från ett ensamhushåll

ensamhushåll


Tiden går men allting är detsamma
Ett helt nytt år och känslan av repris
Suckar djupt, sen ringer jag min mamma
Vi pratar om vaccin och världens kris

Vecka efter vecka isolerad
Varenda mening blir till monolog
Känner mig en smula deprimerad
Skänk mig tröst du epidemiolog

Hela livet ryms vid samma köksbord
Och allting är ett digitalt event
En kramad främling känns som utopi

Tills en dag då sanningen är klargjord
Miraklet som var långt bort har nu hänt:
Vi tog oss faktiskt ur en pandemi

Mitt bokår 2021

Förra året gjorde jag en sammanfattning över alla böcker jag läst och i år vill jag ju inte vara sämre, så här kommer en lista som summerar mitt bokår 2021. En del av frågorna är lånade från Flora och så har jag fyllt på med några själv.

böcker

Antal lästa böcker under 2021:
61 stycken. Mitt mål var 60 så jag klarade det med lite marginal. Värt att förtydliga är att jag läser en del poesi, vilket ofta innebär tunnare böcker med färre ord, så det är ju inte direkt 61 tegelstensromaner jag hunnit plöja.

De senaste två åren har jag verkligen tagit tag i mitt läsande och det känns verkligen bra och som något jag vill fortsätta med under 2022. Min plan är att alltid ha en bok igång och minst en på tur så att jag aldrig kommer av mig.

Jag hade lite svackor i mitt läsande under året, särskilt under en period i slutet av sommaren när jag kände att inget jag läste var riktigt bra, men när jag sammanfattar året så känner jag ändå att jag har fått ett gäng starka läsupplevelser.

Vilken typ av böcker läste du?
Jag läste mest romaner följt av poesi i olika former. Främst ganska nysläppta böcker men också ett par äldre, hyllade verk.

böcker

Vilken månad läste du flest böcker?
Under juli, då läste jag 8 böcker. Klassiskt semesterbeteende. Annars har jag ofta legat mellan 4 och 6 böcker varje månad.

Vilken månad läste du minst?
I september läste jag bara 2 böcker.

En ny genre för året?
Jag har mest hållit mig inom bekanta genrer, men läste Lena Nymans Dagböcker och brev som i sig sticker ut lite eftersom de inte texten och innehållet är redigerat på samma sätt som det andra jag läst.

böcker

Några omläsningar?
Jag läste om Kungsbacka ultras av Johan Espersson eftersom den har en annorlunda form som jag verkligen gillade vid första läsningen och som då gjorde mig skrivsugen.

En bok som fick dig att gråta?
Orissa av Ola Julén och Den stora kyrkan av Tove Folkesson.

En bok som fick dig att skratta?
Undergången av Malte Persson. Jag gillade hans sonetter där samtiden krockar med det strikta versformatet och Bacchus möter pantertanter på all inclusive-semester. Annars har jag insett att jag skrattar väldigt sällan när jag läser, det är ju lite tråkigt men det beror nog främst på min boksmak.

böcker

Några böcker som fick dig att vilja skriva?
En gång kände jag av Sofia Elie
Med rätt att dö av Mattias Alkberg
Hennes ord: Värk I-III av Tove Folkesson

Ett fint läsminne från 2021:
När jag en torsdagskväll i november gick till Café Cuvée, satte mig i baren själv med ett glas vin och läste Undergången. Pratade sedan böcker med sällskapet bredvid i en bra stund.

Bästa läsplatsen 2021?
På en solstol eller klippa eller handduk i värmen.

ocean vuong

I vilken form läste du böcker 2021?
Jag läste bara böcker i vanlig fysisk form. Jag tror jag är lite för ofokuserad för ljudböcker och gillar verkligen att krypa upp i soffan med en bok. De allra flesta böckerna lånar jag på biblioteket och sådant jag gillar köper jag hem.

Vilken var den första boken du läste 2021?
Brun flicka drömmer av Jacqueline Woodson, översatt av Athena Farrokhzad. Gillade den mycket!

Och vilken var den sista?
Den stora kyrkan av Tove Folkesson. Det var på något sätt fint och symboliskt att sluta året med en bok som handlar mycket om liv och död.

En bok du köpte men aldrig läste?
Jag har Klara och solen av Kazuo Ishiguro liggandes på vänt. Det är nackdelen med biblioteket, att jag alltid prioriterar böckerna därifrån eftersom de måste lämnas tillbaka inom en viss tid. Då händer det att andra böcker blir liggandes på hög ett tag.

böcker

Vilka var de bästa böckerna du läste 2021?
Den sista sommaren av Gianfranco Calligarich
On Earth We’re Briefly Gorgeous av Ocean Vuong
Orissa av Ola Julén
Sen for jag hem av Karin Smirnoff
Samlade verk av Lydia Sandgren
Presens Maskin av Gunnhild Øyehaug
Makens skönhet av Anne Carson

Och om du måste välja en?
Röd självbiografi av Anne Carson.

”Han stängde fönstret med en smäll.
Nere i vardagsrummet var allt stilla. Gardinerna fördragna, stolarna sov.
Enorma tussar av tystnad fyllde luften.
Han såg sig om efter hunden insåg plötsligt att de inte hade haft någon hund på flera år. Klockan i köket visade kvart i sex.”

Vad har du för förväntningar på bokåret 2022?
Jag hoppas på ännu ett år med mycket läsande. Mitt mål för året är något lägre med totalt 52 böcker, i snitt en bok i veckan. Det är för att jag tänker att jag ska göra lite av lästiden till skrivtid istället. Om det går återstår att se!

Vilka kommande böcker ser du fram emot att läsa?
Magnificat av Linnea Axelsson
Där var du, större än bokstäverna som bildar ditt namn av Hanna Rajs
Djuriska av Johan Espersson
Mitt arbete av Olga Ravn

Ett nyårsfirande vid havet och femton mål för 2022

nyår 2021

2021 skulle bli 2022 och vi bestämde oss för att fira det vid havet. Den lilla vinterbåten lastades full med packning och matkassar, lite halvdåligt fördelat av båtens lutning att döma, men vi tog oss säkert över till ön.

nyår 2021

Väl framme satte vi igång med att värma upp huset, lasta in all mat i kylen och laga en rejäl pasta till lunch. Vi hade åkt ut ganska tidigt dagen före nyårsafton för att också hinna fira Eriks 30-årsdag som inföll på torsdagen. När elementen började bli varma och disken var undanplockad kröp vi upp i sofforna för te och smågodis.

nyår 2021

Sedan spelade vi ett spel som var lite som ett escape room fast i brädspelsform. Man ska tillsammans lösa ett mysterium genom lista ut en massa ledtrådar och så får man nya tillbehör i spelet allt eftersom. Dessutom ska man klippa och skriva på materialet så man kan bara spela det en gång. Lite annorlunda men väldigt kul, kan rekommendera om man är ett gäng som gillar att klura. Här är det som vi spelade.

nyår 2021

Efter någon timme var vi tvungna att pausa spelandet för att laga middag. Vi kokade ett par buljonger, friterade pommes frites och hackade upp kött, svamp och grönsaker i småbitar för att sedan äta fondue. Så gott och mysigt och 80-taligt.

nyår 2021

Sedan lyckades vi lösa mordmysteriet och firade med tiramisu innan det var dags att krypa ner i sängarna i sovrummen som hunnit värmas upp.

nyår 2021

Nyårsafton inleddes med en lång brunch i köket. Erik fick syn på en örn i kikaren vilket kändes som ett gott tecken inför det nya året.

nyår 2021

Därefter preppade jag kvällens efterrätt och läste bok medan Anna och Majsan tände bastun och de andra pysslade med sitt. Älskar kravlöst runthasande i raggsockor tillsammans med kompisar.

nyår 2021

Sedan tågade vi ner till bryggan iförda badkläder och morgonrockar. Tre kalla dopp blev det och bastu däremellan. Svettas ut det gamla året, skölja bort det i fyragradigt vatten, göra sig redo för något nytt.

nyår 2021

Upp igen till huset för varm dusch och ombyte. Dags att bli nyårsfin i silverpaljett och väska med havsmotiv.

nyår 2021

I köket dukade vi upp till fördrink med whiskey sours och ostbricka. Jag spelade I’m Alive med Céline Dion som vi nynnat på efter våra friska dopp i vattnet och den fick sätta tonen för det nya året.

nyår 2021

Karin och Anna, sådana toppenpersoner som jag har fått ha med mig mer än halva livet nu. Och fler år ska det bli om jag får bestämma.

nyår 2021

Efter några omgångar 0-100 och en snabb runda Exploding Kittens satte vi igång med matlagningen. Först förrätt och varför göra en när man kan göra flera? Vi åt hemfriterade chili cheese-bollar, sliders med kronärtskocka & aioli, laxtartar på friterat rispapper och chips med löjrom & smetana.

nyår 2021

Sedan hade Majsan förberett en liten övning där vi fick papper och penna för att utvärdera året som varit och blicka framåt kring hur vi ville att det kommande året skulle bli. Och som alltid på nyårsafton så blir klockan plötsligt 22 och man har inte ätit huvudrätten än så då fick vi sätta full fart med den. Det blev halstrade pilgrimsmusslor med blomkålspuré, rostade hasselnötter, brynt sojasmör och forellrom.

nyår 2021 nyår 2021

Sedan ut för tolvslag med tomtebloss, champagne och några fyrverkerier i fjärran. In igen för dans, mer Céline Dion och ABBA.

nyår 2021

Till sist grand finale – efterrätten. En chokladmousse med rostad vit choklad, lingonpulver och lingon serverad i hembakad rånskål.

nyår 2021 nyår 2021

Till slut kvarstod bara att elda upp lapparna med sådant vi vill lämna bakom oss. Fonduegrytan fick komma fram igen och vi gjorde en stor gemensam lapp där det stod Covid, för må det snälla vara över snart. Och så rundade vi av vid tvåtiden med att dricka resorb och lyssna på Marie Fredriksson pga vuxna. Morgonen därpå dammsög jag festspår i form av silverpaljetter i alla rum innan vi packade båten igen och åkte tillbaka till Stockholm – redo för 2022.

Mmm, nytt år. Lite härligt ändå. Nya siffror att skriva, nya blad att vända. En av sakerna jag skrev på lapparna när vi blickade framåt var: inga halvmesyrer 2022. Det kanske låter märkligt, men för mig betyder det att jag vill göra saker mer och fullt ut. Ta i från tårna, tänka större, satsa högre, springa snabbare, ha roligare. Självklart finns det yttre parametrar som kan hålla mig tillbaka, men jag vill inte själv vara hindret i alla fall. Förutom det som mitt ledord har jag också en lista med några mål för det kommande året.

  • Börja ta vara på söndagar. Planera in roliga saker även då och göra dem till något extra eftersom det faktiskt är en av veckans två helt lediga dagar.
  • Fortsätta att läsa mycket även detta år. Målet är 52 böcker under 2022.
  • Springa 5 km på under 27 minuter.
  • Fixa till mitt hem så att jag trivs riktigt bra där. Planen är att spara ihop en budget och kanske ta in lite inredningshjälp för att hitta de bästa lösningarna.
  • Avsätta dedikerad tid för att skriva och sedan faktiskt också göra det.
  • Ta mer initiativ på jobbet och leda något eller några egna projekt.
  • Fortsätta att utveckla min klädstil och våga ta ut svängarna.
  • Bada ofta i havet.
  • Lära känna nya kompisar och våga fråga om folk vill ses. Hitta olika sätt att umgås på och ta mer spontana initiativ.
  • Handla så mycket som möjligt second hand istället för nytt. Fortsätta med att i möjligaste mån undvika inköp av nyproducerade kläder.
  • Laga kul mat, gärna vegetariskt, och bjuda hem vänner på middag ofta.
  • Fixa min lagade framtand som sitter löst.
  • Gå på museum, teater, konserter och andra kulturupplevelser.
  • Åka längdskidor minst en gång.
  • Fota mycket analogt.


Femton lagom kravlösa saker som mest känns roliga och inte helt omöjliga att genomföra, det var min tanke när jag skrev dem i alla fall. Vi får väl se hur det går under det gångna året. Har ni satt några mål eller ledord för 2022 som ni vill dela?