So long, sommaren

Sommaren drar sin sista suck, septemberhimlen färgas röd och ett stilla regn faller över stadens gator. Det är en årstidsskiftning som kräver ett soundtrack, något som kan tonsätta tiden som är nu. Så här är elva låtar jag vill lyssna på hela tiden för tillfället. Några gamla, en del nya. Lite på engelska och lite på svenska. En flöjtslinga, en cover, en dikt, en nostalgitripp, en kärleksförklaring som tillsammans blir ett någonting. Ett tack och adjö till allting som var. ⇒ So long, sommaren.

1+

Vad jag lyssnar på under en vecka

hemmakontor
 
Lyssnar ni mer eller mindre på musik just nu? Jag hade en diskussion med en kollega tidigare som hävdade att streamandet gått ner en del eftersom folk pendlar mindre till jobb och skolor numera och det är då som de flesta lyssnar. Samtidigt känner jag själv att mitt lyssnande, som förvisso var ganska aktivt innan också, har blivit ännu mer frekvent nu. När jag inte har det där vardagliga sorlet från mina kollegor i bakgrunden ersätter jag det med musik istället och när jag går promenader tar jag gärna sällskap av en podcast. Det blir helt enkelt mycket lyssnande i mina öron och därför tänkte jag att det vore kul att redogöra för vad jag egentligen lyssnar på under en vecka. Jag försökte skriva ner allt (men missade säkert något) och så här såg min förra vecka ut i ljudform!
 

Måndag

Min vecka började med min nya Discover Weekly-lista som Spotify satt ihop åt mig. Vad som finns där är alltid lite av en överraskning, ibland är de hur pricksäkra som helst och stundtals lite småtråkiga. Den här veckans lista var ingen supersuccé dessvärre, men lagom nog att göra mig sällskap under min jobbförmiddag.
 
På lunchen gjorde jag lite ärenden och lyssnade på Söndagsintervjun i P1 med hjärnforskaren Mouna Esmaeilzadeh under tiden. Jag gillar formatet och brukar lyssna på den för det mesta.
 
Sedan fortsatte jag jobba och behövde bra fokusmusik i bakgrunden. Det blev först Big Red Machine och deras album med samma namn. Big Red Machine är ett projekt av Justin Vernon från Bon Iver och Aaron Dessner från The National, så ett tips om ni gillar den genren. Efter det följde jag upp med spellistan Oyster som Spotify gjort. Det är en ganska blandad lista med lite smalare musik och ett gäng guldkorn. Kul att följa om man vill upptäcka nytt.
 
När jag jobbat klart tog jag en kvällspromenad och lyssnade på Stil i P1 om Wanda Jackson. Jag gillar Stil för att de börjar tydligt i en ände och sedan kan man hamna lite var som helst. Det är långt ifrån bara fokus på mode utan alltid fullt av intressanta sidospår. Väl hemma drog jag igång en matlagningspodd och hittade av en slump Doubletrouble med Eva Dahlgren och Efva Attling. Lite mysig att ha på i bakgrunden och väldigt varm och snäll, precis vad som behövs en måndag.
 

Tisdag

Min tisdag började lite oväntat med dammsugning till ett guilty pleasure-album, nämligen Hov1s Vindar på Mars. Jag vet inte om det beror på att Oskar Linnros varit med och producerat eller alla influenser från Jackson Browne, Ted Gärdestad och Håkan Hellström, men jag gillar det! Särskilt sista halvan och sista spåret.
 
Sedan följde jag upp med en spellista från Arranging Things, #20: Since We Last Met. De brukar ofta sätta ihop konceptiga och artsy spellistor som är trevliga att jobba till. I den här upptäckte jag en låt med artisten Evie Sands som jag fastnade för, så när jag lyssnat klart på spellistan bestämde jag mig för att slå på ett helt album med henne. Det blev Any Way That You Want Me. Att utforska musik så här är nog ett av mina favoritsätt och det finns inget som gör mig gladare än att hitta en bra låt och upptäcka att det finns ett helt album i samma stil.
 
Resten av jobbdagen lyssnade jag på en av mina Daily Mix-listor från Spotify. Jag valde den jag fått ihopsatt med Donnie & Joe Emerson, Waxahatchee, Nadia Reid m. fl. vilket passade bra som bakgrundssoundtrack. Daily Mix och Radio-funktionen i Spotify är mina go to-lösningar när jag inte orkar ta aktiva musikbeslut utan bara vill ha något som fortgår.
 
På kvällen gav jag mig ut på en löptur och att hitta rätt springmusik kan ju vara en hel vetenskap. Jag går hundra procent på dagsform och känsla och den här gången blev det Arcade Fires album The Suburbs från 2010. Jag har lyssnat så mycket på det genom åren och älskar det fortfarande, det är faktiskt omöjligt att inte öka farten när man hör Sprawl II.
 
Tisdagen avslutades med en av poddarna som jag lyssnat på längst: HanaPee’s otroliga podcast. Jag pendlar alltid mellan småskratt och trygghetsnjut när jag hör den, det är ofiltrerat, personligt och varmt på bästa vis.
 
hemmakontor
 

Onsdag

Onsdagen inleddes med Bonny Light Horseman och deras självbetitlade album. Det är en väldigt fin skiva som jag tyvärr är rädd för att jag förstört lite för framtiden genom att jag lyssnat extremt mycket på den de senaste veckorna. Det har helt enkelt blivit min karantän-skiva och kommer förmodligen alltid vara det. Både fint och synd kan man tycka, men ett mycket bra album i vilket fall.
 
Sedan lyssnade jag på min egna spellista med den kryptiska titeln Bästa nysläppen: förslag. Det är helt enkelt en lista där jag lägger in alla förslag på låtar som sedan får hamna på min officiella lista Julia väljer: 20 bästa nysläppen. Så förslagslistan består av nyutgiven musik som jag vill avgöra om jag gillar eller ej och som sedan monteras ihop till den publika listan. Världens minsta och mest interna juryarbete kan man säga.
 
En lista jag lyssnar på ibland för att hitta musik till nysläppslistan är H&M In Store Music. Den uppdateras veckovis med blandad popmusik, vissa mer kända artister än andra. Efter det tog jag Oyster-spellistan ett varv till som också uppdateras på veckobasis.
 
Att jag lagar mat till en podcast är ett ofta förekommande moment i mitt liv. Främst för att jag inte kan lyssna på podcasts när jag jobbar eftersom jag har väldigt svårt att skriva och lyssna på någon som pratar samtidigt, då funkar musik mycket bättre. Så poddarna får göra mig sällskap när arbetsdagen är slut och den här gången föll valet på Billgren Wood.
 
Efter middagen tog jag en promenad med Joel Almes A Master of Ceremonies i öronen och blev både nostalgisk och sentimental. Så kvällen avslutades med min bästa podd för stillhet i själen: Text & musik med Eric Schüldt. Ett P2-program med klassisk musik och fina små reflektioner. Jag är förmodligen en av de yngre lyssnarna, men det är bara så tryggt att slå på sent på kvällen och lyssna svagt på i hörlurar.
 

Torsdag

På torsdagen slog jag på en av artisterna jag alltid återkommer till: Deportees. Kanske mitt bästa svenska band. Alla deras album platsar på min album som är bra att jobba till-lista (hela den är ett inlägg i sig).
 
Sedan lyssnade jag igenom Bästa nysläppen: förslag-listan igen för att sortera bland låtarna och göra mina urval. På lunchen lade jag de tjugo bästa i en bra sammanhängande ordning och uppdaterade den publika listan. När jag var klar lyssnade jag på den ett par varv eftersom jag gör den lika mycket för min skull som för er, om inte mer.
 
Därefter jobbade jag klart till Bon Ivers Blood Bank EP (10th Anniversary Edition). Ett mycket fint och nysläppt litet album.
 
Kvällens poddar blev två från P1. Först Kropp & Själ med titeln Hemmamiddag i nöd och lust och sedan Meny om Mat i Georgien. Jag vet inte om det är en period men jag lyssnar mycket på P1-program just nu, kanske är det ett bildningsbehov som yttrar sig av att jag bara sitter hemma utan någon vidare intellektuell stimulans eller så är det bara en effekt av att ha fyllt 30, haha.
 

Fredag

På fredagen promenerade jag till det folktomma kontoret för att jobba därifrån och på vägen dit lyssnade jag på det nya avsnittet av En varg söker sin pod med Liv Strömquist och Caroline Ringskog Ferrada-Noli.
 
Sedan var det dags för fredagstraditionen med Release Radar – ens personliga Spotifylista med nysläppt musik. Bäst därifrån var nog Marlenes nya låtar. När jag tröttnat på den listan gick jag över till Carole Kings album Tapestry. En klassiker med så många hits, den är otrolig.
 
Efter det slog jag på en lista som jag har tillsammans med en kompis. Vi turas om att lägga in låtar lite då och då, kanske någon gång i veckan, och har lyckats hitta en ultimat mix av sådant vi båda gillar. Det är alltid lika fint att gå in där och se att något nytt dykt upp eller bara att själv snubbla över en låt som passar perfekt in på listan. En mycket trevlig grej att göra om man har en kompis med snarlik musiksmak som en själv.
 
Sedan var jobbdagen slut och eftersom fredagsfeelingen är lite svårare att få till i nuläget gav jag den en extra skjuts med Niki & the Dove. Deras album Everybody’s Heart Is Broken Now är en strålande fredagsskiva från 2016 som jag nyupptäckt. Jag älskar den rakt igenom men är extra svag för Empires just nu. Så den fick avsluta veckan och därmed också det här inlägget som blev mycket längre än jag först tänkte mig.
 
Min initiala tanke var bara att göra en lång lista med allt jag lyssnat på, men så kände jag att det behövdes förklaringar och så blev det en mil långt. Och jag inser att det framstår som jag lägger extremt mycket tid på musik och poddar, i urval och sammansättning av spellistor och jakten på rätt album. Men faktum är att det mesta gör jag utan att tänka på det och dessutom tycker jag att det är väldigt roligt såklart! Hur lyssnar ni? Och kanske framför allt: på vad? Berätta!
0

Things Are Gonna Get Easier

things are gonna get easier
 
Vad konstigt det är. När ingenting är som det brukar. När hela världen tycks vara upp och ned. Det känns som att hänga knäveck. Den kalla metallstången tryckt mot huden, ansiktet strax ovanför asfalten, om jag trillar nu blir fallet kort och hårt. Så jag håller mig krampaktigt kvar. Tittar på min förut så bekanta värld med nya perspektiv. Och som ett tyst mantra för mig själv mumlar jag things are gonna get easier, things are gonna get easier, things are gonna get easier. För så måste det vara.
 
Och i brist på saker att säga och nya händelser att visa upp så har vi ju alltid musiken. Något att klamra sig fast vid när allt känns märkligt. Här är sjutton blandade låtar som fyller min lägenhet just nu. Kanske kan de få bli sällskap till er också.
 
0

Ljud för december

December är en ganska klurig månad musikmässigt. Dels släpper i princip inga artister låtar, så det finns väldigt lite ny musik att upptäcka. Och dels är de låtar som väl letar sig ut ofta glättiga jullåtar, vilket ja… inte är alltid det man vill lyssna på. Samtidigt är ju december en tid för hemmakvällar och fixande och då vill i alla fall jag ha något att lyssna på i bakgrunden. Så varvat med poddar har jag två spellistor som fått gå varma den senaste tiden.
 
Du känns som hösten
 

Du känns som hösten

Den första heter Du känns som hösten vilket är en uppföljare på spellistan Du ser ut som våren som jag satte ihop i mars (wow, smalt jag vet, men man älskar ju ett tema och koncept). Spellistan består av ett gäng fina låtar som passar till mjukgrå himlar, tidig skymning och stillsamma kvällar. Den är snäll och lugn utan att bli tråkig eller alltför mycket kille med akustisk gitarr.
 
 
smärtstillande i december
 

Smärtstillande i december

Den andra är något av en klassiker här på bloggen, nämligen min alternativa julspellista Smärtstillande i december. Den är den perfekta lindringen för oss som får migränkänningar av Tänd ett ljus och inte riktigt orkar med Last Christmas en gång till. Lite mer udda och lite mindre hysteriska jullåtar helt enkelt.
 
 
Snart släpps också Spotifys sammanfattning av all musik man lyssnat på och då blir det kanske ett och annat kärt återseende bland favoritlåtar från året som gått. Jag har ingen aning om vad som kommer toppa min lista i år, så hoppas på positiva överraskningar!
0

Fem album jag lyssnar på i höst

Jag är en person som hävdar att det finns en spellista för varje tillfälle. Att det går att kombinera låtar från olika artister på ett nästintill fulländat sätt och att jakten på den bästa playlisten är något jag kan syssla med konstant. Ändå händer det att jag tröttnar på spellistor ibland, hur många och bra de än är. För den perfekta mixen i all ära, men ibland vill man bara lyssna på ett album från början till slut. Ta sig an det en artist skapat som ett koncept och låta en person eller grupp tonsätta ens tillvaro i mer än bara några minuter. I en tid då många släpper en ny singel varannan vecka eller EPs med månadsvisa mellanrum för att maxa sina streams, finns det något fint med albumet och dess helhet. Som en bok man läser från pärm till pärm och sedan begrundar. Med detta sagt tänkte jag tipsa om ett par album som får utgöra soundtrack för mig i höst.
 

Bon Iver – i,i

2016 släppte Bon Iver albumet 22, A Million som jag hade på repeat konstant och nu har de följt upp med i,i. Efter en något kryptisk inledning förflyttas vi in i en mjuk ljudvärld med experimentella inslag. Det är rytmiskt, vackert, skört och långt ifrån det uttjatade Skinny Love-soundet som jag är glad att vi har lämnat bakom oss. Helt klart mitt givna sällskap under de senaste månaderna.
 
 

Snoh Aalegra – Ugh, those feels again

Snoh Aalegra har jag haft ett öga på de senaste åren och det är så kul att se hur hon utvecklar sitt sound och tar nya marker hela tiden. Hennes senaste album har den perfekta titeln – Ugh, those feels again och den säger väl det mesta. Det här är mjuk soul och R&B paketerat snyggt med en massa känslor. Ett perfekt album att sitta och jobba till tycker jag.
 
 

Clairo – Immunity

Åt det mer poppiga hållet hittar vi Clairo, en relativt ny upptäckt för mig som blivit rejält hyllad i musikbranschen. Immunity är hennes debutalbum och musiken skulle kunna beskrivas som ett lite mer avskalat Haim. Det är melodistarka låtar, snygga produktioner och mjuk pop när den är som bäst. Ett bra album att slå på när man vaknat för att komma igång på morgonen.
 
 

Joel Alme – Bort bort bort

Nyast på denna lista är Joel Almes album som släpptes förra veckan men som jag hade på repeat i princip hela helgen. Det är personligt, ärligt och musikaliskt med det där klassiska göteborgssoundet som man tydligen bara kan få till på västkusten. Jag vill slå på det här albumet och ta en lång, lång promenad alternativt klättra upp på ett tak och titta ut över stan, det är så jag tänker att det gör sig bäst.
 
 

Lana Del Rey – Norman Fucking Rockwell

Ungefär en gång i veckan har jag och min kompis Jakob en diskussion om Lana Del Rey och hennes personlighet. Jag hävdar att hon är en sån tjej som alla killar gillar för att hon är sådär perfekt sävlig och obrydd, supervacker men ändå sensuellt blasé och såklart musikaliskt begåvad också. Men det är en roll som gör att hon också blir ganska tråkig och trots att jag gillar hennes musik känner jag inget sug över att se henne live. Hennes första album Born To Die gillade jag verkligen men sedan tröttnade jag lite på de som kom efter. Tills Norman Fucking Rockwell dök upp nyligen, för det är ett otroligt album. Nästintill perfekt och nu känner jag mig som en av alla killar som älskar Lana men jag gör det inte för hennes image utan för att detta album har fått förgylla så många av mina dagar den senaste tiden. Tack.
 
 
0

Spellista: Old Music Friday

old music friday
 
Jag älskar ju att leta och upptäcka ny musik, det är knappast någon nyhet. Men nästan lika mycket gillar jag att hitta favoriter bland äldre låtar. Att fördjupa sig i någon artist med oändlig diskografi för att musikaliskt snubbla över den där låten som får en att känna ”var har du varit i hela mitt liv?”. Genom åren har det blivit ett antal sådana upptäckter och det är något visst med den typen av musik för den går liksom inte att tröttna på. Kanske för att den redan är gammal och har den lyckats överleva tills nu känns den helt enkelt tidlös, vad vet jag?
 
Nu har jag i alla fall samlat en rad av mina bästa upptäckter i en nästan tre timmar lång spellista. Det är en blandning av årtionden, mest 60-, 70- och 80-tal, och låtar som betyder något extra för mig. Självklart hoppas jag att ni ska upptäcka något som tilltalar er här också, om så bara en endaste låt, det hade gjort mig väldigt glad. Varsågoda, här har ni lite Old Music Friday!
 
0

Tre spellistor till midsommarhelgen

Det är dagen före midsommarafton och runt om i landet stuvar folk in resväskor i bagageutrymmen och skriker ”Shotgun!” för att sno åt sig passagerarplatsen i framsätet. Midsommar är en av de största trafikhelgerna under året och kanske ska ni precis som jag tillbringa ett par timmar i en bil alldeles strax? För att göra resan lite härligare har jag tagit fram tre spellistor för er att lyssna på. Varsågoda!
 
julia väljer 20 bästa nysläppen
 
För er som vill lyssna på ny musik kan jag rekommendera min spellista Julia väljer: 20 bästa nysläppen. Den uppdaterar jag löpande, ungefär varannan vecka, med mina nya favoritlåtar. Just nu är den helt nypåfylld och innehåller drygt en timme bra musik.
 
 
roadtrip
 
Är ni ute efter mer singalong-stämning i baksätet så är min Roadtrip-spellista att rekommendera. Den innehåller en rad klassiker från 90- och 00-talet som slår an på ens nostalgiska nerver på bästa vis. Jag kan garantera att resan känns flera mil kortare med denna i högtalarna.
 
 
Mmmidsommar
 
Till sist så är ju midsommar ändå midsommar och då vill man ha ett stämningsfullt soundtrack som kan tonsätta ens sillunch utan att ta över totalt. Därför gjorde jag spellistan Mmmidsommar  förra året. Slå på den och njut, så sparar vi Ta mig till havet och Tomas Ledin till småtimmarna. Glad midsommar på er!
 
0

Tre spellistor att vila öronen på

Det är söndag och post melodifestivalfinal och även om jag tycker att rätt låt vann så finns det ju väldigt mycket annan musik man är sugen att lyssna på. Därför har jag gjort tre spellistor till er som ni kan utforska fritt.
 
du ser ut som våren
 
I takt med att ljuset återvänder kommer också längtan efter musik som får det att pirra i kroppen. Den som känns som grusfria trottoarer, knoppande grenar och kvittrande fåglar. Med flöjtslingor, bubblande melodier, klinkande pianon och dur-harmonier. Just den typen av låtar har jag samlat i spellistan Du ser ut som våren. Om ni av någon anledning bara vill lyssna på två låtar ur den så måste ni välja Can’t Catch Me med Dr. Dog och Love the One You’re With med The Isley Brothers, men faktum är att ni borde ta hela listan i ett svep.
 
 
det goda 90-talet
 
Som född och uppvuxen under 90-talet tenderar ordet nittiotalsmusik att få mig att tänka på Spice Girls och Backstreet Boys, Aqua och Dr Bombay, Cleopatra och Hanson. Och studsiga pophits i all ära, men 90-talet var ju ändå mycket mer än så. Därför har jag valt att samla några klassiker från min barndom som inte är riktigt lika uttjatade men som fyller en med en härlig känsla av nostalgi. Jag kallar listan Det goda 90-talet. Den är perfekt att lyssna på i starten av en fest, när man gör sig i ordning eller bara när man känner för pepp. Förresten skulle jag vilja föreslå att vi släpper 2017 års intensiva revival av Säg mig var du står med Carola och lämnar utrymme för en ny låt. Min kandidat blir nog When the Heartache is Over med Tina Turner eller As med George Michael och Mary J. Blige. Är ni redo att gå vidare?
 
 
julia väljer 20 bästa nysläppen
 
Slutligen måste jag ju lyfta min återkommande spellista som uppdateras ungefär varannan vecka med mina favoriter bland nysläppta låtar. Efter en ganska tråkig jul- och vinterperiod börjar det dyka upp en hel del bra singel- och albumreleaser och listan blir lättare att uppdatera för varje gång. Vill du upptäcka ny musik är det alltså Julia väljer: 20 bästa nysläppen du regelbundet borde vända dig till.
 
0

Jamen januari då

jamen januari då
 
En solig söndag, en januaridag, en fullsatt buss från Slussen med sikte på Hellasgården. Vi går på isen bland långfärdsskridskoåkare och barn med små hockeyrör, klotrunda hjälmar, swischande bävernylon, termosar med varm choklad och pulkor som dras i grus, färgglad plast mot småsten, det skrapar i minnena av barndomens ljud. Vi dricker kaffe på en brygga med ansiktena vända mot solen, kisar i motljus och samlar fräknar fastän jag aldrig får några, inte ens på sommaren. I omklädningsrummet trängs vinterbleka kroppar och i bastun sitter vi bland främlingar i kompakta fururader, andas samma tunga luft, slänger vatten på aggregatet, känner värmen sakta stiga inombords. Därefter försiktiga steg ned mot vattnet, inte halka, ut på bryggan, handduken på bänken, varsin stege och så fort i utan att tänka, utan att känna. Bara göra, leva, andas, pirr i benen, endorfiner, rus i blodet och snabbt svepa handduken om sig efteråt. Hög på känslan, vi gör det en gång till va, in i bastun och så en nöjdhet i kroppen. Som om man behöver omfamnas helt av januaris obarmhärtiga kyla för att kunna förlika sig med den, för att ens orka stå ut.
 
Det fick bli till en fin spellista också, för att sätta ljud på känslorna och för att januari kan behöva ett soundtrack vare sig man vinterbadar eller ej.
 
 
Och för er som gillar mina spellistor kan jag även meddela att min lista med de 20 bästa nysläppen nu är uppdaterad och igång för 2019. Jag ser fram emot ett år med många bra nya låtar, hoppas att ni också gör det!
0

Spotify Wrapped 2018

Spotify Wrapped 2018
 
Idag släpptes Spotify Wrapped 2018, den årliga summeringen av ens musikår på Spotify. Jag vet inte om det är jag som är överdrivet intresserad av den här typen av data men jag tycker alltid det är så kul att se hur ens musiklyssnande förändrats. I år hade vi en liten bettinglista på jobbet där man fick gissa på tre artister som skulle ligga bland ens personliga favoriter. Jag skrev Robyn, Markus Krunegård och ABBA och lyckades ha med alla tre på min topp 5. Ändå bra gissat av mig!
 
Spotify Wrapped 2018
 
Något som blir väldigt tydligt när jag tittar på mitt resultat är att jag lyssnar på väldigt mycket olika låtar (9090 olika per år, dvs 25 olika om dagen) och inte så mycket av samma artist. Därför hamnar ABBA högt hos mig även om jag bara lyssnat 18 timmar på dem totalt (tror det är varje gång jag dragit på Voulez-vous-albumet när jag stått hemma och gjort mig i ordning för fest, haha).
 
En annan grej som är lite fascinerande är att mina fem mest lyssnade låtar inte är direkt nya eller hits, utan mer låtar med en viss känsla. Detta speglar också väldigt mitt sätt att lyssna på musik. Hittar jag en bra låt som passar en viss sinnesstämning kan jag fastna helt i den.
 
Spotify Wrapped 2018
 
Mina toppgenrer var Pop följt av Indie och min mest spelade subgenre var Swedish Pop. Inte så jätteovanligt kanske. Totalt lyssnade jag i 91 388 minuter, det är drygt fyra timmar om dagen. Förra året hade jag 99 000-någonting och jag hade hoppats på att komma över hundratusen i år. Men att jag inte gjorde det tror jag beror på att på jobbet så lyssnar vi nästan alltid på gemensam musik i högtalarsystemet och då räknar ju inte ens Spotify-konto det. Nåväl, nytt mål för 2019!
 
Som bonus tänkte jag dela mina bästa spellistor som jag gjort under året. Nästan alla låtar som låg summerade i min topp 100-lista finns med här. Det är bra grejer med andra ord.
 

Grusfria trottoarer

Känslan av nya sneakers mot rensopade trottoarer, den första värmande solen, ja vår helt enkelt.
 
 

Mmmidsommar

En RIKTIGT stämningsfull midsommarspellista, helt utan Tomas Ledin.
 
 

Tropisk natt

Varmt och dansant för tropiska nätter. En blandning av samba, disco och pop helt enkelt.
 
 

kan vi ha det så här för alltid okej? // could heaven ever be like this?

Låtar som får mig att må.
 
 

Julia väljer: 20 bästa nysläppen

Din guide i musikdjungeln. Här samlar jag mina nya favoritlåtar med max 14 dagar på nacken. Listan uppdateras löpande ungefär varannan vecka.
 
 
Och en sista present eftersom det snart är jul.
 

Smärtstillande i december

Får du migrän av att höra ”Last Christmas” eller ”Mer jul” en gång till? Den här spellistan lindrar som två alvedon och försätter dig i en behaglig julstämning.
 
 
Vad har ni lyssnat på i år? Summera ert musikår här om ni inte redan gjort det!
0