Rostad majssoppa med koriander

Vissa äter kanske vegetariskt för att det är nyttigt för kroppen, smal och sund hälsomat liksom. Det här receptet är nog inte för dem. Men om du, som jag, gärna äter vegetariskt för att det är gott med grönsaker och känns schysst mot miljön plus kommande generationer och dessutom lite mer utmanande för hjärnan (än att steka falukorv och koka makaroner), då tror jag att du kommer gilla det här. Det är liksom mat med chips på, hur bra? Ursprungsreceptet kommer från Hemköps kundtidning men eftersom det innehöll både bacon och kycklingbuljong så tog jag mig friheten att ändra det lite.

Till fyra portioner behöver du:

1 msk smör

1 gul lök

2 burkar majs

4,5 dl mellanmjölk

1,5 dl vispgrädde

4 dl grönsaksbuljong

400 g fast potatis

1 nypa chiliflakes

salt och peppar

Till servering:

några nävar nachochips

koriander

turkisk yoghurt

Gör så här:

Hacka gul lök och fräs med nästan all majs (spara 1-2 dl till topping) i smöret i en stor kastrull i 4-5 minuter. Tillsätt mjölk, grädde och buljong. Använder du en buljongtärning som jag, ha då också i 4 dl vatten. Koka upp. Skala potatisen och dela i småbitar. Tillsätt i grytan och låt sjuda i ungefär 10 minuter. Mixa soppan och smaka av med salt och peppar. Rosta den sparade majsen i en stekpanna tillsammans med lite chiliflakes. Häll upp soppan och toppa med smulade nachochips, rostad chilimajs, lite turkisk yoghurt och koriander. Ät!

Ett känslourval från februari

Februari. För att vara den kortaste månaden har du känts som den längsta. Du har varit en process. Ett långt och komplicerat test där det gäller att avverka alla känslor, samtidigt som tiden långsamt slingrar sig fram. Så mycket som har rymts inom mig, både bra och dåliga saker. Här är några av känslorna:

Tristess

Den kliande känslan i kroppen. Paniken över att ingenting nytt händer. Det är bara samma gator, samma stad. Som en skiva som snurrar på repeat. Jag ligger i min säng och har bara en tanke ”det måste hända något, nu”.

Harmoni

Jag kommer hem från träningen och lagar middagen jag planerat sedan tidigare. Knapprar lugnt på datorn under tiden jag äter. Strax efter tio har jag redan hunnit diska, packa väskan, borstat tänderna och gjort mig redo att sova. ”Är det såhär det känns att ha ordning på allt?” tänker jag. Nästa dag är allt kaos igen.

Vårpirr

Det är lördag och solen strålar från en klarblå himmel. Jag öppnar balkongdörren, andas in den klara friska luften. Skjuter fram en stol precis till dörröppningen, hämtar en filt och slår mig ned. Ansiktet vänt mot solen, slutna ögon. En första aning av vår. En känsla jag väntat på sedan oktober.

Rädsla

Det är kväll, eller ja, det är nog natt. Jag går hem från tunnelbanan. Tittar snabbt omkring mig – identifierar faror, identifierar trygghet. Människor med hund är alltid bra. Par också, särskilt om det är en tjej och en kille eller två tjejer. Kanske ska tjejen som går själv också åt mitt håll? Jag tänker att vi har en tyst överenskommelse, hon och jag. Vi hjälper varandra. Sedan går jag mitt allra snabbaste med kroppen på helspänn. Vägen längs den halvupplysta gatan, nedför trappan, igenom den lilla parken, korsa vägen, fram med nyckeln och in i porten. Allt är lugnt för den här gången.

Eufori

Klockan är halv åtta men vi har redan stått på stolarna och dansat. Bubblet flyter i ådrorna och cigarröken bolmar ut genom kontorets fönster. Jag är omgiven av människor jag älskar och smsen 00:21 betyder ingenting.

Besvikelse

Det är inte det faktum att du inte svarat på det långa meddelande jag tog mig tiden att skriva till dig. Det är vetskapen om att du inte ens läst det. Jag vet att det kommit fram, jag vet att du aktivt valt att klicka bort det. Den lilla blå bocken bredvid skvallrar om det. Och det faktum att du inte ens läser, det gör mig bara besviken.

Odödlighet

Jag har precis haft mitt första möte med min mentor. Solen skiner på gatan framför mig, Beyoncé spelas i hörlurarna. Inuti mig finns känslan av att kunna ta över världen. Jag är bäst! Jag kan allt! Se upp för här kommer jag!

Glädje

Att vakna upp med ett nytt meddelande i inkorgen. Någon har gjort en spellista till mig. 8 spår och 30 minuter, anpassade bara efter mig. Jag ler hela morgonen sen.

Våruppror

Igår kände jag för att byta ut mina trötta eukalyptuskvistar jag har hemma mot något lite vårigare. Så jag kilade förbi Hötorget på väg hem från jobbet och köpte på mig ett rejält gäng med tulpaner. Ett litet tyst våruppror så här i slutet av februari.

I min förra lägenhet på 20 kvm och endast ett rum, räckte det ofta med en bukett. Men nu när jag bor mycket större och vill ha vårfeeling i både köket, sovrummet och vardagsrummet går det helt klart åt fler blommor. Ett ganska angenämt problem ändå.

Jag är helt förälskad i min lägenhet när solljuset faller in så här. I och med att jag så sällan är hemma om dagarna så blir jag lika positivt överraskad på helgerna när jag inser att hela hemmet badar i sol. Går runt här och njuter…

Eftersom det blev så många tulpaner plockade jag fram alla vaser jag äger. Eller vaser och vaser, ibland går det lika bra med vanliga glasflaskor.

Och nu ska jag nog svepa in mig i en filt och sätta mig en stund på balkongen för att fylla upp d-vitaminförrådet. Hoppas att ni får en riktigt fin lördag!

Matprat

Hej! Idag tänkte jag att vi skulle prata om mat, eller i alla fall om några saker jag ätit på sistone och mina tankar kring dem. Matprat helt enkelt!

Först och främst: ramen. Jag förälskade ju mig i denna lilla nudelanrättning när jag var i Tokyo i somras och sedan dess får jag cravings med jämna mellanrum. Nu försöker jag jaga rätt på Stockholms bästa ramen, ett uppdrag som inte är helt lätt. Min favorit hittills är nog Wagamamas med anka och så ber jag om tjocka udon-nudlar istället för de vanliga tunna. Jag tycker generellt att de där riktigt tjocka nudlarna är svåra att få tag på och för mig gör de halva grejen. För några veckor sedan testade jag också Ai Ramens nudelsoppa och den var god och helt okej, men inte fantastisk. Då tycker jag nästan att min egna variant på bilden ovan är bättre. Receptet på hur jag gör den hittar ni här. Nästa uppdrag blir att testa Olive Hummers snabbnudel-ramen.

Över till ämne två: så fantastiskt att godisleverantörerna äntligen fattat att folk vill kunna välja andra påsstorlekar än de i nivå med IKEAs gå ner med tvätten-påsar. Hurra! De här små minipåsarna har Karamellkungen gjort och de är perfekta för oss som bara vill ha något litet att tugga på, några bitar efter maten liksom. Visst att man kunde köpa bara några bitar innan också, men det ser ju alltid så ensamt och fånigt ut när de skvalpar runt på botten av påsen och då tar man genast för mycket. Här får man ett par bitar av varje favoritsort och så kostar det alltid runt en tia. Perfekt!

Mellan godisätandet kan det ju vara bra med lite riktig mat och då kan jag passa på att rekommendera den här grönkålspastan med ädelost och rostade valnötter. Så enkelt och så gott! Receptet hittade jag ursprungligen i Hemköps kundtidning men det fanns visst inte på nätet och sedan ändrade jag lite ändå, så här kommer det nedskrivet, bara för er.

Du behöver (till 4 portioner):

400 g pasta av valfri sort (jag tog en fin som heter castellane)

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

2-3 msk olivolja

150 g fint strimlad grönkål (med den grova stammen bortskuren)

1 dl pastavatten

2,5 dl matlagningsgrädde

140 g ädelost

1 nypa chiliflakes

1 dl hackade valnötter

1 msk smör

1 msk flytande honung

salt

svartpeppar

Gör såhär:

Koka pastan enligt anvisningarna på paketet. När du häller av den, spara lite av pastavattnet, det kan behövas i såsen. Under tiden pastan kokar kan du rosta nötterna. Stek valnötter snabbt i 1 msk smör på medelvärme. Ringla sedan på honung och en nypa flingsalt, ställ åt sidan. Hacka lök och vitlök och fräs i olivolja i en stor stekpanna, utan att det tar färg. Lägg i kålen och stek på medelvärme i 5-6 minuter tills den mjuknar. Smula ned osten i pannan och häll på matlagningsgrädde. Rör runt och låt det koka ihop ett par minuter, känns det för tjockt så addera lite av pastavattnet. Blanda såsen med den färdiga pastan och smaka av med salt, svartpeppar och chiliflakes. Servera med lite rostade valnötter på toppen.

Och som avslutning på matpratet: min middag ikväll. Två sorters glass (och två ostmackor som jag åt upp innan). Ibland orkar man faktiskt inte laga mat utan bara prata om den, så ikväll bestämde jag mig för att prova två glassorter: hallon-lakrits och kakdeg från Siaglass. (Obs! Ej sponsrad, önskar dock att jag var det, fatta drömmen…) I vilket fall så brukar jag vara ganska skeptisk till att blanda mer gräddiga och chokladiga glasssorter med fruktiga och ”fräscha” men dessa två gifte sig faktiskt riktigt fint. Kakdegsglassen var inte direkt någon Ben & Jerrys, men det kan ju vara trevligt när man inte vill hamna i den där superkoman som man lätt drabbas av. Och hallon-lakritsglassen var både söt och salt på ett himla trevligt sätt. Nu längtar jag efter sol och värme så att glassäsongen kan dra igång på riktigt. Hej!

En vanlig måndag på jobbet

Hej! Idag tänkte jag att jag skulle berätta hur en helt vanlig arbetsdag ser ut för mig. Jag jobbar ju som copywriter på en reklambyrå och det är kanske inte helt självklart vad man hittar på då, så här får ni en något tydligare bild. Dock finns det väldigt få vanliga dagar i mitt jobb, eller för att citera klyschan: ingen dag är den andra lik. Mycket av det jag jobbar med är också hemligt eftersom det rör kommande kampanjer och produktlanseringar, så tyvärr kan jag inte berätta allt i detalj. Men nog med disclaimers – här är min måndag på jobbet:

I vanliga fall jobbar jag 9 till 18 (med en timme lunch) men på måndagar börjar vi extra tidigt. Halv nio har vi nämligen måndagsmöte då vi samlar hela byrån för att prata om den kommande veckan och större saker som händer. Vi brukar också ta ett varv med ”spaningar” där man får dela med sig av tips och iakttagelser, det kan vara allt från ett serietips till en restaurang man borde undvika eller bara något kul som hänt. Vid nio startar jag upp datorn, går igenom mailen och kalendern och försöker få en översikt på vad jag ska göra idag och under resten av veckan.

Idag var jag nog extra morgontrött för jag var säker på att min dator börjat krångla. Musplattan vägrade nämligen funka med något annat än högerklick. Jag testade allt, startade om och grejade men inget gick… Tills jag upptäckte att jag lagt mitt datorfodral på min trådlösa mus som var ikopplad via bluetooth. Fodralet låg alltså och tryckte på musknappen vilket var anledningen till att den vanliga plattan inte funkade. Heja måndagshjärnan! Efter detta gick jag och hämtade en stor kopp kaffe, det kändes välbehövligt.

Halv tio på måndagarna har vi alltid kreatörsmöte. Då samlas alla i kreatörsteamet (dvs copywriters, designers, art directors och creative directors) för att prata igenom den kommande veckan. Vi ser över allas belastning så att ingen har supermycket att göra och någon annan jättelugnt. Idag fick vi också hälsa en ny praktikant välkommen, sånt är alltid kul.

Klockan tio började mitt första arbetsmöte för dagen. Då satt jag i en timme med min kreatörskollega Ib och jobbade på en brief om sneakers. En brief är ett uppdrag kan man säga, där kunden anger vad de vill åstadkomma, vilka personer de vill nå och i vilka kanaler de ska synas (och ibland massor mer). Sedan är det vårt uppdrag som kreatörer att hitta en eller flera lösningar på briefen som vi presenterar för kunden.

En timme senare gick jag in i ett avstämningsmöte med en projektledare och creative director för att få feedback på en presentation jag varit med och satt ihop. Vi pratade om vilka förändringar som behövde göras inför slutpresentationen och vad vi skulle fokusera på framöver.

I vanliga fall brukar jag äta lunch vid 12 och ha en timmes break. Idag var dock en lite extra stressig måndag så jag hade ett lunchmöte inbokat. Fördelen med detta var att jag blev bjuden på god sushi. Under tiden vi drack misosoppa och trixade med pinnarna gick vi också igenom en plan med poster för sociala kanaler (i detta fall Faceboook och Instragram) som vår kund ska posta under mars.

Under eftermiddagen satt jag och jobbade en del själv. Det innebär oftast att jag skriver på saker som kan vara alltifrån ett pressmeddelande för en kampanj till ett manus för en reklamfilm, en annonsbanner eller en tweet. Jag lägger också en del tid på att göra presentationer där jag berättar våra idéer och lösningar på en brief på ett så smart och säljande sätt som möjligt.

Förutom tid för eget arbete hade jag också ett par möten under eftermiddagen. Dels ett med en kontaktperson som håller på och bygger en utomhustavla åt en av mina kunder, där stämde vi av att arbetet gick som det ska inför lanseringen i veckan. Sedan var jag också med i ett möte inför en film vi ska göra snart, där gick vi igenom alla detaljer för att säkerställa att det blir precis som vi tänkt oss. Slutligen hade jag ett sista synkmöte inför en kampanj som ska lanseras i veckan.

Denna måndag var ovanligt full med många korta möten, ofta kan jag ha större block om typ tre timmar där jag sitter och jobbar själv eller tillsammans med en annan kreatör. Men som sagt, inga dagar är precis likadana. Vid kvart i sex packade jag i alla fall ihop datorn och kilade iväg till Sats som ligger precis bredvid kontoret. Därmed var den jobbmåndagen slut!

Hoppas det inte var alltför långrandigt att läsa. Det hade ju varit lättare att bjuda på mer levande förklaringar om jag fick avslöja vilka kunder det rörde och mer detaljer, men reklambranschen är ganska hemlig av sig. Har ni frågor kring mitt jobb eller hur det är att arbeta på byrå så är det bara att ni ställer dem i kommentarsfältet så ska jag försöka svara så bra jag kan.

Ett drömhem

Via Pinterest snubblade jag över bilder på en supermegafin bostad som jag bara kände för att dela med mig av. Jag tycker det är så snyggt när man får till den konstnärliga och personliga känslan samtidigt som det känns väldigt genomtänkt och enhetligt. Färgskalorna, mönstren och de möblerna som ser ut att hålla på tusentals historier tilltalar mig verkligen. Det hela är ju ganska långt från hur mitt hem ser ut just nu men jag hade utan tvekan flyttat in direkt om jag fick chansen. Nu blir jag verkligen inspirerad att fylla mitt hem med fler konstnärliga ting. Alla bilder är lånade härifrån.

Dock, ett sidospår när vi ändå är inne på mäklarannonser. Vad är grejen med alla dessa urfåniga säljtexter som dykt upp på sistonde? Äckligt målande beskrivningar utan finess som bara blir pinsamma. Det är en sak att skriva en inspirerande och fin beskrivning till objektet, men som detta: ”Varför inte glida runt på din fixed-gear cykel, låta vinden spela i skägget, med Joel Almes ”Snart skiner poseidon” i lurarna, och fullständigt bli ett med Göteborgs egna lilla Brooklyn…” Som copy riktigt skäms jag och hoppas att trenden dör ut tills jag behöver ge mig ut på bostadsjakt. Vad tycker ni?

Fem dagar, fem outfits

En av mina punkter på listan Saker jag ska göra i februari för att undvika outhärdlig tristess var ju att planera mina outfits kvällen innan under en hel vecka. Så i veckan som varit har jag lagt lite extra tankekraft kvällen innan, dubbelkollat väderappen och försökt ta kreativa beslut. Fördelen är ju att man sparar ganska mycket tid, slipper den där panikklädångesten och dessutom kan ta ut svängarna lite mer. Nackdelen är ju att jag ibland vaknar upp och inte alls vill ha klänning som tänkt. Men på det hela har det varit ett kul experiment som jag ska försöka dra nytta av lite oftare.

Efter att ha fotat av mig själv varje morgon i veckan har jag kommit fram till två insikter. 1. Hurra för att det äntligen är ljust klockan åtta numera! Sakta men säkert vänder det. 2. Om jag lider av resting bitch face i vanliga fall så är det ännu värre på morgnarna. Jag kan verkligen inte le normalt under dygnets första timmar utan ser bara trött och sur ut, så sorry för det.

Måndag

Grå långärmad t-shirt från H&M, svart mockajacka och jeans från Monki, scarf från källaren hos mina föräldrar, hatt från Indiska, boots från Hööks, tunt guldarmband från & Other Stories och väska från Whyred.

En sak som jag ibland tänkt på är att när andra klär på sig så är det så att jag snarare klär ut mig. Dvs bestämmer någon slags karaktär jag vill vara för dagen och försöker eftersträva den. Som på veckans första dag då jag beskrev min klädstil som ”cool” pappa som lyssnar på Bob Dylan. Jag tror det är kombinationen av hatten, bootsen och skorna som gör det. Ett tips om man saknar sina sommarkläder (som den högt älskade mockajackan jag har här till exempel) är att bära de inomhus som en kavaj ungefär. Med en kappa ovanpå utomhus fungerar det utmärkt.

Tisdag

Svarta jeans och boots med klack från Monki, svart finstickad tröja från & Other Stories, ljusgrå mockaväst från H&M och grönfläckig klänning från Urban Outfitters.

På tisdagen visade termometern flera minusgrader så då körde jag lager på lager-tänket. Jag tycker det är ett kul sätt att klä sig och bra om man vill ta ut svängarna lite. Det är ju så tråkigt med bara tröja + jeans eller klänning + strumpbyxor. Så länge man håller sig till en någorlunda enhetlig färgskala blir det ju bara roligt och fint, så våga maxa på med antal plagg.

Onsdag

Svart polotröja och flätat skärp från H&M, svarta gubbskor från & Other Stories, småblommiga byxor och hårband (egentligen byxornas ursprungsskärp) från Zara.

Om man ska definera min stil med en mening så är det plagg man säger ”var inte den här lite rolig?” kombinerat med svart. Som dessa byxor fulla med blommor till exempel, typiskt roligt och lite extremt plagg men som ändå blir väldigt bärbart om man har det till basplagg. Det är också ett av mina bästa tips, att istället för att köpa mer maxade toppar och överdelar (lex partytopp från Gina Tricot) så är det mer oväntat med mer extrema underdelar. Dessutom är det jätteenkelt att matcha ihop med något enkelt i svart eller grått utan att för den delen känna sig tråkig. Varsågod att testa!

Torsdag

Svart kortärmad polotröja och kjol från Monki, grå collegetröja från Gina Tricot, stort halsband från H&M, svarta Dr Martens-kängor från Junkyard och ceriserosa läppstift från Mac.

Här blev det lite brådis på morgonen pga viktigt möte jag inte ville komma sent till, så det fick bli några snabba bilder i spegeln. Den här outfiten är ju egentligen inte jättespexig med grå tröja och svart kjol men ett stort chunky halsband och ett superrosa läppstift gör det genast lite roligare. När jag har sådana här ”enklare” outfits brukar jag också liva upp det med mer extrema ytterplagg, i detta fall min mörkblå fuskpäls.

Fredag

Svart keps från Åhléns, svart tröja från & Other Stories, leopardmönstrad kjol från Monki och svarta Dr Martens-kängor från Junkyard.

Fredag och veckofinal med min mest nöjd-präktiga min. Här visste jag att vi troligtvis skulle ut med kontoret efter vi jobbat klart så jag ville ta några kläder jag kände mig bekväm men ändå lite cool i. Dock glömde jag bort att det är omöjligt att gå ut med något på huvudet utan att andra lånar det under kvällen, jag tror min keps cirkulerade runt rätt rejält inne på Laika. Samtidigt är det också ett grymt sätt att bli igenkänd på i vimlet, särskilt så här års. ”Hon där i kepsen” utesluter genast ganska många jämfört med ”hon där i svart”, så tips till er som blir borttappade då och då, haha.

Det var fem outfits från min vecka, hoppas att ni gillade det! Det känns inte riktigt som jag visat upp min stil på detta sätt innan, det har mest varit enstaka outfits, men jag tänker att man kanske får ett bättre hum av vilka sorts kläder jag gillar nu. Sedan vill jag bara påpeka att jag skrivit ut var alla plagg kommer ifrån men det mesta är saker som jag haft i något eller några år, så bli inte besvikna om ni inte hittar det i nämnda butik längre. Jag vill mest ge en hänvisning till var jag brukar köpa sådana kläder jag tycker om. Klart slut!

Mitt badrum

Jag kom på att jag faktiskt inte visat upp badrummet i min nya lägenhet (inte köket heller för den delen, men det känner jag mig inte riktigt klar med än, så håll ut). Det är inte helt enkelt att fota små rum utan dagsljus men här kommer några bilder i alla fall som ger er en uppfattning om hur det ser ut.

Det svåra med badrum är ju att de är ganska komplicerade att förändra och göra personliga i och med att det mesta redan är fast. Mitt badrum är ändå helt okej med vitt kakel med en grå bård mitt på och ljusgrått klinkersgolv. Det är kvadratiskt och ganska stort med en dusch i ena hörnet, toalett i andra och handfat i det tredje. Ett bra utgångsläge helt enkelt. På en av väggarna hänger också en handdukstork som används flitigt. Jag tycker det känns så mysigt att svepa in sig i ett varmt badlakan när man kommer ut ur duschen. Badlakanen och handdukarna kommer från Åhléns och är i ekologisk bomull och sådär perfekt fluffiga och mjuka (tips!).

Stora flaskor, plattänger, necessärer och annat krafs förvarar jag i en grå förvaringsmöbel med lådor som kommer från IKEA.

Ovanpå ligger en trave minihanddukar (perfekt när man tvättar av smink). Jag har också lagt dit en marmorbit där lite fina förpackningar får bo tillsammans med ett ljus och några eukalyptuskvistar.

På handfatet står tvål och bodylotion från & Other Stories.

Ovanför handfatet sitter ett stort badrumsskåp med tre hyllor som slukar en massa småsaker och sådant jag använder dagligen. Tops och pads förvarar jag i glasburkar som jag märkt upp med dymo-etiketter.

Duschen i hörnet brukar jag alltid vrida upp till varmaste och så försöker jag skapa någon slags ångbastu i hela badrummet. Ett bra sätt att överleva vintern ända tills man måste kliva ut därifrån.

Och i en korg från IKEA har jag tvålar, schampo, skrubborstar och annat nödvändigt. Det var allt spännande från mitt badrum. Hej då!

Jakten på Moonlight Miles

Det är en tisdagkväll i februari och jag är på väg hem från tunnelbanan. Ensamma gatlyktor lyser upp vägen framför mig och jag går med försiktiga steg för att inte halka på den hårt pressade snön. I mina hörlurar har jag en spellista jag fått från en vän. ”Lyssna på det här”, sa han, ”jag tror du kommer att gilla det”.

Det är en tisdagskväll i februari och jag är på väg hem från tunnelbanan när jag hör Moonlight Mile för första gången. Och jag vet inte om det är tiden, platsen, stämningen eller bara allting, men låten drabbar mig så hårt. Den fyller ett litet tomrum jag inte visste fanns och jag tänker ”hur kan jag aldrig ha hört den tidigare?”. Fast det kanske det är precis vad jag gjort, bara utan att märka det. Men här och nu är den helt rätt.

When the wind blows and the rain feels cold

With a head full of snow

In the window there’s a face you know

Don’t the nights pass slow

Och det slår mig sedan, vilken ynnest det är. Att få gå omkring med så många oupptäcka skatter omkring sig. Med ett enormt arkiv fyllt av låtar, böcker, filmer, konstverk och pjäser redo att utforskas. Världens bästa present. Som den här lilla låten, utgiven 1971, långt före min födelse. Som totalt passerat förbi mig genom alla år – fram tills nu.

Efter att ha lyssnat på låten säkert tjugo gånger i rad kan jag inte låta bli att fundera vidare. Vilka saker som skapas idag kommer egentligen upptäckas på nytt av någon om fyrtio år? Är det Kanye Wests The Life Of Pablo-album? Lena Anderssons roman Egenmäktigt förfarande? Eller den animerade filmen Insidan ut? Jag har ingen aning. Jag vet bara att framtida generationer kommer ha ett ännu större arkiv att gräva runt, gå vilse och förälska sig i. Det är nästan så att jag blir avundssjuk på dem, men först ska jag blicka tillbaka lite till i jakten på nya guldkorn. Jag är säker på att jag har fler Moonlight Miles där ute.

Oh I’m sleeping under strange strange skies

Just another mad mad day on the road

My dreams is fading down the railway line

I’m just about a moonlight mile down the road

Puerto Rico – Rincon

Lite motvilligt kommer här sista bilderna och berättelsen från min Puerto Rico-resa. Nu är det lite drygt en månad sedan jag kom hem och jag är verkligen så glad att jag unnade mig den där semestern över jul och nyår, utan den hade vintern känts som en evighet tror jag.

Våra sista dagar på Puerto Rico tillbringar vi på västkusten. Staden Rincon är känd för sina magnifika stränder med stora vågor och surfare, så hit styr vi hyrbilen med Justin Biebers Sorry på högsta volym. Vi har lyxat till det genom att hyra två lägenheter precis vid stranden och somnar varje natt till ljudet av de svallande vågorna.

Vi har medvetet valt att boka in så lite saker som möjligt för att verkligen hinna varva ned. Det enda som står på våra scheman egentligen är att få prova att surfa. Tyvärr går vågorna alldeles för höga under de dagar vi är där och inga nybörjare släpps ut i havet. Istället ägnar vi oss åt body boarding, hoppar runt i vågorna och läser mängder av pocketböcker i solstolar på stranden.

På kvällarna dricker vi iskall Medalla och äter tacos. Slurpar ginger beer på stadens favoritpub och beställer in skaldjur. Från vår balkong har vi perfekt utsikt över solnedgången och lika exalterade som barn inför Kalle Anka på julafton ropar vi till varandra ”nu börjar det, nu börjar det!” när det stora klotet sänker sig ned i havet.

De här dagarna går ut på att bara vara. Ladda på med solenergi och värme innan vi återvänder hem igen. När vi lämnar Rincon och färdas mot San Juan och flygplatsen är vi brunbrända, utvilade och lyckliga. Att en försenad och komplicerad flygresa (tack Norwegian) väntar oss har vi ingen aning om så det väljer jag att inte prata om här. Istället sparar jag bilderna av lata stranddagar, magiska naturupplevelser och många fina stunder med ett gäng underbara vänner. Tack och hej Puerto Rico, du var bäst!