Julia – Sida 106 – Julia Eriksson

Olafur Eliasson

Förra söndagen mötte jag upp Fredrick och Karin för att gå till Moderna Muséet. Typiskt bra söndagsaktivitet.

Just nu pågår nämligen utställningen Verklighetsmaskiner med Olafur Eliasson där. Den består till stor del av olika installationer som använder sig av ljus, vind och vatten och bygger mycket på det betraktaren ser när den upplever konstverket. Med andra ord är det inte helt enkelt att låta några enkla bloggbilder beskriva utställningen men jag försöker ändå.

Fontänen stod i ett helt mörkt rum där ljus blinkade i hundradels sekunder så varje gång man fick syn på den såg den annorlunda ut. Ett av mina favoritverk var också den med alla halva glasklot, så fint.

Jag gillar verkligen utställningar där besökarna får interagera med verken och där de ändrar form hela tiden. Därför föll Verklighetsmaskiner mig precis i smaken. Har ni vägarna förbi borde ni absolut göra ett besök!

Allra häftigast var rummet med monofrekvenslampor i gult som gjorde att man såg allt i svartvitt (fast med gul som bottenfärg istället för vitt). Så häftigt och så svårt att återge, men som ni kan se på Karins ansiktsuttryck var det blandade delar fascination och rädsla.

”Hur ser det ut i kameran då?! Är det svartvitt där också?”

Utställningen är ganska stor men väldigt rolig att gå igenom, så jag rekommenderar den varmt! Till er som är under 30 kan jag passa på att tipsa om ett medlemsskap i Moderna Muséets vänner. Det kostar bara 250 kr, vilket man sparar in om man tänkt gå dit två gånger eller fler. Förutom gratis inträde får man också gå före i kön, lite rabatt i shoppen och restaurangen, gratis inträde på andra museum samt deras tidning och lite annat. Sjukt värt! Mvh ej sponsrad men mycket peppad medlem.

Sopp-anatomi

Att soppor är bästa höstmaten är väl knappast något revolutionerande statement i bloggvärlden, men under de senaste månaderna har jag faktiskt lyckats fintrimma och optimera mitt sopprecept. Så numera är soppor min bästa vegetariska/veganska go-to-rätt som ofta är klara på en kvart. Dessutom går receptet att variera lite efter vilka ingredienser man har hemma och resultatet blir alltid bra! Tricket är att dela upp ingredienslistan i olika sektioner och sedan välja en eller kanske två från varje rad som passar bra ihop.

Bas:

Gul lök // schalottenlök // röd lök // vitlök

Rapsolja // kokosolja // olivolja // smör

Buljong // fond

Grönsaker:

Sötpotatis // butternutpumpa // morot & potatis

Kryddor:

Chili // ingefära // örter // citrus

Avrundning:

Kokosmjölk // crème fraîche // grädde

Topping:

Koriander // fetaost // nötter // pumpakärnor // örter // turkisk yoghurt

Exempel ett:

Bas: schalottenlök + smör + grönsaksbuljong

Grönsaker: butternutpumpa

Kryddor: ingefära

Avrundning: kokosmjölk

Topping: persilja

Exempel två (på bilderna):

Bas: gul lök + rapsolja + grönsaksbuljong

Grönsaker: sötpotatis

Kryddor: lime

Avrundning: crème fraîche

Topping: koriander + fetaost

Själva tillagningen sen är också väldigt enkel och i princip identisk varje gång:

Börja med att hacka lök och fräs i olja. Skala och dela grönsakerna i tärningar, ju mindre desto snabbare koktid. Täck grönsakerna med vatten och smaksätt med buljong eller fond. Låt koka tills grönsakerna mjuknat. Smaksätt då med dina kryddor och häll i det som rundar av din soppa. Koka upp igen, ta sedan soppan från spisen och mixa. Smaka av och krydda mer vid behov. Servera till sist med valfri topping och något gott tillbehör om du önskar.

Tada! Världens enklaste och smidigaste sopprecept. Några exakta proportioner finns inte riktigt men använd ert sunda förnuft och smaka er fram så lovar jag att det blir bra. Bon appétit!

Hemliga skolklubben

Här sitter jag och försöker se cool ut i min pälsjacka men egentligen är jag alldeles pirrig i kroppen. Som ni trogna prickbloggsläsare vet så var jag dj en gång i tiden (typ 2009 till 2012) och spelade skivor nästan varje helg. Sedan flyttade jag till Stockholm, skaffade mig ett heltidsjobb och lade spelandet på hyllan. Men på torsdag är det dags igen! Då ska jag damma av mina gamla dj-kunskaper och ställa mig bakom mixerbordet på Kåken. Som tur är har jag min vän Philip bredvid mig som kan se till att jag inte missar cue-knappen eller spelar på fel kanal… Dessutom har jag tvingat halva min bekantskapskrets att komma dit som support och nu tänkte jag så klart bjuda er också. Själva eventet heter Hemliga Skolklubben och riktar sig kanske främst till sådana som pluggar, men ja, alla får komma! Vi håller på från 19 till 22 och det är 23-årsgräns i dörren. Här hittar ni eventet! Och hörrni, kikar ni förbi så lova att säga hej. Puss!

Monday motivation 22

Hej, det är måndag. Jag började dagen med att gråta. För att jag inte har någonstans att bo. För att jag ringer mina föräldrar för sällan. För att jag hatar hösten, vintern, mörkret, kylan. För att jag inte begriper mig på kärlek. För att jag inte tränar så ofta som jag borde. För att jag såg en bild på en gammal man som stod ensam och körde radiostyrd bil. För att jag vill köpa en biljett till Puerto Rico och fly från allt. För att jag saknar mina syskon. För att jag vill vara bäst på jobbet. För att sjukdomar finns. För att jag känner mig som en låtsas-vuxen. För att det finns människor som har det tusen gånger värre än jag.

För jag vet, mina problem är värdsliga. De går över. Det handlar mest om att andas. Lugnt och sansat. Och att ta en sak i taget. En sak i taget. En sak i taget… Det får bli veckans ledord.

En inblick i vecka 42

Den här veckan har jag:

Fått följande råd av Ernst Kirchsteiger: ”Om man kramar sina gäster snabbt och varmt och liksom drar dem in i hemmet, så märks det inte om man har det lite stökigt i hallen.” Helt enligt min filosofi ändå.

Ätit tisdagsmiddag på Papà Italiano. En delad anipasti-tallrik och en himmelsk pasta carbonara som var så stor att jag omöjligen kunde äta upp den. Gå dit om ni gillar italiensk mat. Bonuspoäng för att de spelar upp repliker ur Gudfadern på toaletten.

Lagat Saras kokosmjölksoppa. Med massor av vitlök, chili, lime, koriander, ingefära och citrongräs. Så enkel och god och vegansk till och med – det är ju perfekt!

Avbokat alla mina planerade träningspass. Hann inte, orkade inte och hade ingen lust var mina halvhjärtade ursäkter. Ibland funkar det bara inte. Men på söndag ska jag visst springa ett lopp, förvisso till förmån för UNHCR så då är inte tiden i alla fall inte det viktigaste. Spring ni med vettja! Man kan göra det var som helst och väljer själv hur mycket man vill skänka.

Fått en guldfärgad iPhone 6s från jobbet. Älskar den och kameran är SÅ mycket bättre än den på min gamla 5s. Dock måste jag flytta mitt abonnemang från Telia (som jag haft sedan jag var 13 år) till Telenor (som jag har noll relation till). Får behålla mitt gamla nummer men har ändå separationsångest på grund av någon slags varumärkeslojalitet. Sån tönt ändå.

Frustat och kämpat med lägenhetsjakten. Jag vet inte vad som är värst – all den tid som letandet, skrivandet, ringandet tar eller all den ångest jag känner när jag tänker på december och juletid och att jag inte alls vet var jag ska bo då…

Haft räkmacka som matlåda. Douchenivå 100 på den alltså. Men på söndagskvällen orkade jag inte laga mat och ville ändå unna mig något gott så då köpte jag baguette, aioli och ett kilo räkor. Och eftersom jag var själv gick ju inte allt åt på en kväll utan det blev en svinlyxig måndags-matlåda istället.

Köpt en mörkblå fuskpälsjacka. Jag ville ha en knäpp och lite rolig höstjacka och kunde helt enkelt inte stå emot den. Känner mig som en fashionabel version av Cookie Monster i den – mode när det är som bäst!

Favoritingredienser

Det finns vissa ingredienser som jag alltid har hemma i kylskåpet, utan dem blir det liksom ingen matlagning. Dessutom sätter de smaken på de flesta av mina maträtter och gör dem extra goda. När jag fotade kom jag fram till sex olika favoriter, men så fort jag började skriva det här inlägget dök det så klart upp fler. Aja, med dessa kommer man väldigt långt i alla fall!

Lök – nästan alla middagar börjar ju med att man hackar lök känns det som. Vitlök, gul lök och rödlök är tre sorter som jag alltid har hemma.

Chili – kombinerar man löken ovan med finhackad röd chili har man en bra start till en god pastasås eller en gryta.

Ägg – min inställning till ägg är väldigt tudelad. Ibland tycker jag det är hur gott som helst och ibland kan jag nästan bli illamående av tanken på att äta kokt ägg. Det blir liksom för… äggigt. Därför gillar jag inte äggröra eller omelett, men däremot smakar det utmärkt i pasta carbonara, pannkakor eller bara stekt med lös gula.

Lime & citron – det här är inte bara bästa drinktillbehöret (förutom is) utan också perfekta smaksättare i mat. Lime slinker ner i nästan alla mina asiatiska rätter och citronen i de italienska. Dessutom gillar jag att man kan använda både skalet och saften.

Parmesan – med en bit parmesan i kylskåpet och spaghetti i skafferiet kan man alltid slänga ihop en cacio e pepe, Italiens motsvarighet till mac ’n’ cheese. Dessutom blir nästan alla rätter godare med lite parmesan på toppen.

Mjölk – sist men inte minst: ekologisk mellanmjölk. Utan den, inget gott kaffe. Och inte heller några frukostpannkakor…

Förutom de här sakerna så har jag gärna en massa kryddor, buljong, färska örter, oliv- och rapsolja, smör, balsamvinäger, konserverade tomater, bönor, matvete, pasta, risottoris och annat hemma. Men ni fattar, det skulle blivit världens längsta inlägg! Vad klarar ni er inte utan?

Monday motivation 21

Av många kloka råd jag läst så är det här nog ett av mina absoluta favoriter. Kanske för att det är så självklart på något vis. I jakten på att lista ut vem man ska vara, vad man ska göra och hur det ska gå till så är det väldigt lätt att tappa bort sig. Men bara genom att tänka på vem man själv behövde när man var yngre, tror jag att man kommer väldigt långt.

För det finns något fint med att hjälpa yngre människor. I förra veckan var jag på en föreläsning som ett kvinnligt nätverk höll i. På scenen satt fyra kvinnor som alla jobbar inom reklam-, design- eller tech-branschen och berättade om sina historier och sina liv. Det var så oerhört inspirerande att höra om hur just de hamnat där de var idag och vad som lett till dessa val. När jag satt där och lyssnade tänkte jag först att oj, vad skönt det skulle vara med en mentor som kunde ge en alla de där kloka råden och komma med smarta tips. Och sedan, tänk den dagen då jag själv får vara där och inspirera andra yngre människor med min resa.

Kanske gör jag det redan idag, om så på en väldigt liten nivå. Men om inte annat så ska jag hädanefter sträva ännu mer efter att vara just den där personen som en sextonårig Julia hade efterfrågat. Det tror jag är ett bra mål och ett sätt att bli en ännu bättre person. Vad tror ni?

Sökes: lägenhet i Stockholm

Vissa blogginlägg avskyr jag att skriva. Det här är tyvärr ett sådant…

Idag vaknade jag tidigt för att vara en söndag – utvilad och på gott humör. Jag hade bestämt mig för att storstäda min lägenhet och var redo att sätta igång direkt. För även om det bara är 21 kvadrat så tar det sin lilla tid. Hyllor ska dammtorkas, skåpsdörrar gnuggas, dammsugaren swishas runt och alla golv tvättas med grönsåpa. När jag äntligen var klar och till och med hade avkalkat kaffebryggaren slog jag mig ned framför datorn, öppnade mina meddelanden och möttes av en mycket dålig nyhet. Jag måste flytta. Lägenheten som jag varsamt söndagsstädat och polerat ned till minsta golvlist kommer snart vara ett minne blott…

Stockholms bostadmarknad är rent utsagt ett helvete. Ändå har jag lyckats ha hyfsad tur och klarat mig bra varje gång, förhoppningsvis även denna. Att köpa en lägenhet är i nuläget omöjligt för mig. Det spelar ingen roll att jag har fast anställning, bra lön och besparingar på banken när det är närmare en halv miljon i kontantinsats som krävs och bostadsmarknaden skenar värre än någonsin. Så i väntan på fler dagar i bostadskön och ännu fler tusenlappar på sparkontot är det andrahandskontrakt som gäller.

I december måste jag flytta ut ur min nuvarande lägenhet och då behöver jag ett nytt ställe att ställa mina saker på. Helst en etta eller möjligtvis en liten tvåa till och med. Centralt belägen eller längre ut på någon av tunnelbanans linjer, det spelar ingen större roll.

Som hyresgäst är jag en utmärkt person, rent av exemplarisk om jag får säga det själv. Jag har sedan 2013 fast anställning som copywriter på en reklambyrå i centrala Stockholm och betalar min hyra på pricken den 25:e. Jag röker inte, har inga husdjur och min inredningsstil är modern, uttänkt, skandinavisk… ja, riktigt fin faktiskt. Vill du ha intyg på allt detta (utöver bilderna i bloggen) ställer mina tidigare hyresvärdar gärna upp som referenser.

Lägenheten jag flyttar in i kan vara helt, delvis eller inte alls möblerad, på den punkten är jag rätt flexibel. Men jag bor gärna på samma ställe i minst 6 månader och jag delar helst inte lägenhet med någon jag inte känner. I övrigt finns varken krav på balkong i söderläge eller lyxiga bubbelbad.

Så… Ska du finna dig själv i Asien och behöver någon som kan hålla ditt kylskåp vid liv? Vill du testa att bo ihop med den du är kär i? Äger du världens bästa lägenhet som bara står tom och väntar på mig? Hör av dig! Skicka ett mail till prickbloggen[@]hotmail.com så är jag dig förevigt tacksam!

Snabbsummering:

Sökes: 1:a eller 2:a i Stockholm

Område: Spelar ingen större roll men centralt är ett plus

Inflytt: Början eller mitten av december

Max-hyra: 8000 kr

Tillgänglig: Helst 6 månader eller längre

Elefantöra

Det här med gröna fingrar är inte riktigt min grej… Därför är jag extra stolt över att jag inte bara lyckats få min lilla, lilla elefantöraplanta att bli stor utan även lyckats plantera om den OCH ta sticklingar med gott resultat. Dessutom är de små baby-plantorna oerhört gulliga och perfekta som en liten gå bort-present. Värre är det dock med min plättar i luften-planta som totalt gett upp och numera bara har tre gröna blad. Någon som har tips på hur den kan räddas eller ska jag helt enkelt hålla mig till elefantöra fram över? Jag tar tacksamt emot eventuella räddningstips!

Ett kilo parmigiano-reggiano

Vårt uppbrott var aldrig särskilt jobbigt. Klart att det var sorgligt, men allt det där praktiska, det hade vi redan överstökat. Efter månader, ja flera år, av distansförhållande hade vi redan varsin lägenhet fylld med egna saker. Ingen gemensam bostad att hyra ut, inga möbler att dela lika på, inga prylar att ta hand om. Den där julidagen när vi väl bestämt oss för att avsluta vårt förhållande fanns det i alla fall inga materiella hinder. Jag stängde bara locket på min gröna resväska och rullade den mot stationen.

Väl tillbaka i Stockholm väntade tårfyllda, sorgliga dagar. Orkeslösheten stod som ett faktum och matlusten var som bortblåst. Så när jag väl bemödade mig att öppna kylen efter några dagar hade jag lyckats förtränga det som fanns där i. Osten. Den jag fått av dig. Nästan ett kilo parmigiano-reggiano, direktimporterad från Italien. Någon expert på förhållanden och uppbrott är jag knappast, men ost däremot, för det bultar mitt hjärta mycket hårt. Och visst vet jag att ett kilo fin parmesanost, det gör man sig inte av med hur som helst.

Så långsamt har det sista spåret av vårt förhållande suddats ut. Rivits ned i portioner med pasta carbonara, blandats i stora kastruller med trattkantarellrisotto och strötts över mustiga bolognese-såser som kokat i timmar. Bit för bit har förhöjt mina maträtter, tagit smakerna till nya höjder och räddat tråkiga vardagskvällar. Under en middag i goda vänners lag kallade jag den skämtsamt för skilsmässo-osten. Kanske var det mest för att locka fram ett skratt, men det fanns något fint med det. Jag gillade den tanken, hur du fortfarande var en liten del av allt gott.

Att äta upp ett kilo parmigiano-reggiano tar tid. Att lämna långa förhållanden bakom sig likaså. Igår rev jag ned det sista av osten över en krämig pastarätt. Den smakade himmelskt. Och visst, jag är inte en sådan person som tror på tecken, särskilt inte sådana som yttrar sig i ostform. Men på något sätt känns det som jag äntrat en ny del av livet. Med tacksamhet för det som varit och med ögon öppna för vad som väntar. I mitt kylskåp finns plats för nya delikatesser, vi får se vad det fylls med härnäst.

Och hörrni, de som säger att mat och kärlek inte hör ihop, de har inte förstått någonting.