Ja, det här inlägget är starkt inspirerat av Sardellens inlägg med festkläder i december, men det är också ett svar på ett önskemål från tidigare nämnda Sardell som bad om att få ett inlägg med ”noggrann, systematisk redogörelse för alla decemberfest-outfits”. Så på samma inspirerande ord i fokus-vis kommer nu en genomgång av vad jag bar under decembers festligheter, helt fritt från visuellt material.
Julbord med Sillens vänner
Som traditionen sig bör gick jag och Emelie, de två enda deltagarna i sällskapet Sillens vänner, och åt ett traditionellt julbord tillsammans. Denna gång besökte vi Ulriksdals värdshus. Jag bar en svart sammetsklänning med rosettformad urringning, tunna svarta strumpbyxor och boots med klack. Till det hade jag en röd liten väska med gulddetaljer i form av små flugor (väldigt knödel), ett guldhjärta i halsgropen och en stor sammetsrosett i håret.
Thanksgivingmiddag
Vår årliga thanksgivingmiddag blev framflyttad en vecka på grund av sjukdom, men som tur var kunde vi ses nästan alla ändå. Totalt var vi fjorton vuxna, sex barn (alla under tre år) och två hundar som sågs tillsammans och åt kalkon. Jag bar en mörkbrun långärmad sammetsklänning med små prickar som jag köpt i en second hand-affär i Köpenhamn för ett gäng somrar sedan. Till den hade jag chokladbruna strumpbyxor och ballerinaskor i ljus päls.
Julmiddag med jobbet
Den andra veckan i december hade vi planeringsdag med mitt närmsta team på jobbet, vilket följdes av gemensam middag. För att smälta in perfekt i gruppen av kreatörer bar jag helsvart som alla andra. Närmare bestämt en halvtransparent långkjol med svart mönster, figursydd kavaj med Gucci-skärp i midjan och under den en svart t-shirt.
Julfest med jobbet
I samma vecka hade vi även stor julfest med hela jobbet. Då bar jag en djupröd mockaklänning med breda axlar som jag köpt på Beyond Retro för länge sedan. Till den hade jag strumpbyxor, boots och en fläta i håret som avslutades i en sammetsrosett. Tyvärr kände jag mig inte alls särskilt kul klädd, det var något som skavde. Kanske är det kombinationen av rött och svart som jag tänker ska kännas julig men som ibland hamnar nära stilen ”rock”, vilket är långt ifrån vad jag eftersträvar.
Olles 40-årsmiddag
Min kompis Olle fyllde 40 och vi var ett stort gäng från universitetet som överraskade honom med middag på Tjoget. Jag bar en tunn men tung klänning från H&M Studio som är fylld av små glaspärlor i breda ränder. En favorit såhär års med undantag för att pärlorna börjar att trilla av en efter en.
Solsnu-skål och julcocktail
Jag och N var bjudna på dubbla drinkkvällar lördagen före jul. Först gick vi hem till min vän Lovisa där vi firade den norska traditionen solsnu, vilket är det samma som vintersolståndet och dagen när det vänder och äntligen börjar att bli ljusare igen. Efter det fortsatte vi till Ossian och Ida som med familj bjudit in till en stor julcocktail med folk i alla åldrar, jag har nog aldrig sett så många personer på en hemmafest innan. Under hela kvällen bar jag ett stickat set med kjol och tröja i limegrönt och vinrött tillsammans med långa dinglande guldörhängen och svarta ballerinaskor med liten klack. Jag lyckades med konsttricket att känna mig både för uppklädd och nedklädd på samma kväll vilket är en bedrift.
Julafton
Inför julafton hade jag provat en rad olika kombinationer med röda strumpbyxor, men ingen av dem kändes rätt, förmodligen på grund av rockkänslan ovan. Det är något när de bryts av med en sko i annan färg som blir fel för mig. Istället bar jag en ljusrosa ärmlös klänning med transparenta partier i över- och underkant. Under den hade jag en tunn svart tröja i ull och svarta strumpbyxor. På fötterna hade jag ballerinaskorna i ljus päls och i håret satte jag en enorm djupröd rosett i mocka som jag klistrat ihop själv dagen före.
Annandag jul
På annandagen samlades vi hela familjen med alla syskon och syskonbarn och åt kalkonmiddag. Jag bar en kort ljusbrun omlottkjol i ull som jag köpt på Humana några dagar tidigare. Till den hade jag bruna strumpbyxor, samma skor som på julafton och även samma tunna tröja. En nätt guldklocka runt handleden och ett guldhjärta runt halsen.
Om decemberstilen ska sammanfattas så har den innehållit ganska mycket svart, rött och brunt. Jag har inte använt några för mig nya plagg, förutom den sista kjolen som jag nyligen köpte. Istället har jag plockat fram sådant som redan finns i garderoben och som använts på liknande tillställningar tidigare. Det enda undantaget var den transparenta svarta kjolen som jag haft liggandes länge utan att bära. Jag har känt mig helt okej fin, men sällan sådär ”wow, där satt den”, vilket är lite tråkigt. Min bästa decemberlook var nog en helt vanlig jobbtisdag när jag tog på min grangröna kostym med lite struktur i tyget samt ett par blanka loafers och till och med fick spontana komplimanger i korridorerna. Kanske är insikten att finklätt inte måste vara strumpbyxor och klack, utan att det nästan är roligare med dressade byxor, blusar och kavajer? Eller så är jag fast i tanken att det måste kännas ”nytt” för att vara kul, vilket är en dålig tanke som jag i så fall behöver ändra. Helst redan idag eftersom det snart är nyårsafton och jag inte tänkte införskaffa något nytt utan snällt välja från det som garderoben har att erbjuda. Vi får väl se vad det blir.
Etikettarkiv: jul
December-blender
Hej, jag har inte glömt att jag har en blogg. Jag har bara glömt att december har ett begränsat antal dagar och att det här med att tacka ja till allt är ungefär lika kul som utmattande. Det känns också som att ju längre jag väntar med att skriva, desto större blir steget till att göra det och då skapas känslan av att nu måste det komma något riktigt, riktigt bra och så har jag inte något riktigt, riktigt bra på lager och då blir det bara tyst.
Därför får ni nu en blandning rakt ifrån mixern som också är min hjärna. Låt oss kalla det för en december-blender.
Mina planer för julen i år är ganska vaga men jag jobbar med svepande rörelser och generella ledord. En sak har jag klart för mig i alla fall och det är att jag önskar mig en jul utan en enda sekund av stress. Inget sånt skynda in i bilen för nu måste vi åka någonstans och nu ska vi duka upp det perfekta bordet eller vad är klockan har det börjat på tv:n?
Jag vill lägga pussel och läsa böcker, gå på promenad och slumra på soffan. Och sen när mina syskonbarn kommer vill jag lägga pussel och läsa böcker med dem också. I min bokhög ligger just nu: Carl Frode Tiller – Inringning, Milan Kundera – Varats olidliga lätthet, Josefine Klougart – New Forest, Glenn Bech – Jag erkänner inte längre er auktoritet och Johanna Adorján – En alldeles särskild kärlek. Att jag hinner läsa alla känns naivt men jag hoppas på tre.
❦
Är det faktumet att jag börjar bli utomordentligt trött på individualism som gör att jag är så ointresserad av Spotify Wrapped i år? Att hålla på och visa upp sin personliga musiksmak, det känns tradigt. Jag nöjer mig med att veta att Shaboozeys A Bar Song (Tipsy) blev Sveriges mest spelade låt och folk har ju rätt, den är faktiskt bra.
❦
Ett knep som märkligt nog alltid funkar är att ha en riktigt tråkig uppgift framför sig, för då kommer allt det där som bara är lite lagom småtråkigt plötsligt kännas kul att genomföra. Som att dammsuga lister, torka ur kylskåpet, sortera lådor, gå igenom kvitton eller springa en och en halv mil på ett löpband. I jämförelse med att skriva en hemtenta är det nämligen riktigt skoj och exakt vad jag gjorde förra veckan istället för att författa 1600 ord om konsumtion. Det fick jag ägna hela söndagen åt istället.
Förra veckan hittade jag också en kamelfärgad dubbelknäppt nittiotalskappa i 80 procent ull för 300 kronor. Idag premiärbar jag den och gjorde en halvstark imitation i kontorslandskapet där jag låtsades vara Kevins mamma i Ensam hemma. Ändå lite julkänslor på det.
På tal om julkänslor så är det här mitt pynt som jag hängt upp hemma. En mistel i vinrött sammetsband som råkade vissna innan jag hann ställa N under den, men nu får den hänga kvar ändå.
En lingonkrans på ytterdörren som jag knutit tunna rosetter i ljusrosa och klarrött sidenband kring. Tyvärr vägrar vecken på banden att försvinna och lika mycket vägrar jag plocka ner och stryka dem. 1–1 i envishet.
Ett fång röda rosor i en tennvas. Och ej i bild men som ett tjockt lager i hela lägenheten: en intensiv doft av hyacinter som blommar för fullt.
❦
Det var dagens smoothie. Hoppas att ni mår bra och kommer ihåg att hälsa på busschauffören, hjälpa folk med barnvagn och säga tack fastän det kanske tycks överflödigt. Vi är alla bara små sillar som simmar fram i samma hav av dunjackor, stress och förkylningar och vi behöver varandra.
Julias adrenskalender
Allting började med en enkel idé. Så simpel att den nästan kändes dum, men i all kalenderyra kände jag bara: tänk om man skulle göra en adventskalender fast tvärtom. Där man blir av med 24 saker som ligger och skräpar där hemma.
Jag delade min tanke i en Instagram story och folk verkade orimligt peppade på detta. Så pass entusiastiska att jag gjorde slag i saken och satte mig ned och skrev 24 små rensningsutmaningar att göra varje dag ända fram till jul. Från och med 1 december kan man nu följa Julias adrenskalender på min Instagram. Det finns inga särskilda regler eller rapporteringsskyldigheter. Tanken är bara att på ett enkelt och kul sätt rensa bland sina saker hemma och förhoppningsvis få lite bättre koll på alla prylar under tiden. Det vore så kul om några av er ville vara med!
Efter natten en blå gryning
Och febern den sjönk för att till sist försvinna och när den hade varit borta i fyrtio timmar klädde jag på mig understället och ullkappan, virade halsduken runt halsen och tryckte ner mössan över öronen, tog rullväskan i handen och gav mig ut i den mjukt blå gryningen. Det var bara jag och hundägarna ute, vi nickade till varandra, en tyst önskan om glädje och frid, utanför grillkiosken vid Mariatorget satt koltrastarna på rad, deras silhuetter så tydliga mot den mjuka vita nyfallna snön. På spår tretton gled tåget in och alla människorna med väskor, kassar och paket klev på, de fyllde platserna och jag sjönk ner i mitt säte med lussekatt och pepparmintste, så rullade vi sakta söderut och utanför fönstret steg solen, granarna stod ståtliga som dekorerade med kristyr, allting var stilla och vackert, det var en julaftonsmorgon och jag var på väg hem. Hem till familjen och gemenskapen, till maten och värmen, till de långa dagarna av lek och vila och jag visste att om jag bara lyssnade riktigt noga så skulle jag hela tiden höra det, som en lågt surrande bordunton i botten av allting, ljudet av tacksamhet, av vissheten om att allting till sist skulle bli bra.
En riktigt god jul till er som firar och en förhoppning om fina dagar av ljus och värme! Tack för att ni är här och läser och så ofta tar er tiden att skriva till mig.
Sånt som hände i december
Bloggveckan kom av sig helt när det blev sjukstuga här inne, jag är ledsen för det. Men i brist på nutidskul tänkte jag att vi skulle kika på några höjdpunkter bland sådant som hände i december.
Den första december hade jag och Emelie, även kända som sällskapet Sillens vänner, bokat julbord på Gamla Riksarkivet. Bokningen gjorde vi i somras när vi satt på en restaurang på Öland och då kändes det evighetslångt fram, men vips så var det dags.
Vi hade bord uppe på en av balkongerna och jobbade oss upp och ner sju gånger som man ju bör. Trots mängder av god mat var vi båda överens om att silltallriken ändå är den allra bästa, följt av laxen. Få saker slår det.
Deras stora godisrum med karameller längs hela väggarna och lakritsrem på rulle var dock också en höjdpunkt, även om jag vid det laget var lite för mätt för att kunna plocka på mig allt jag önskade.
Efter julbordet mötte jag upp ett gäng kompisar som höll på att starta den nya årliga traditionen julkaraoke, vilket jag såklart inte ville missa. Så vi åkte till Moyagi och skrålade Fairytale of New York och andra klassiker.
En adventssöndag tog jag och Malin en långpromenad längs söder och sedan styrde vi siktet mot Pub Duvan där jag hade bokat bord.
På söndagar serverar de nämligen Sunday roast vilket vi gärna ville äta. Det var mycket, mycket gott och perfekt en dag som denna.
En måndagskväll var jag hemma hos Anna på middag och efter vi ätit upp bakade vi pepparkakor tillsammans. Granar, stjärnor och labradorer som fick roqueforttäcken.
På Luciamorgonen gick jag upp extra tidigt och promenerade till Storkyrkan för att se luciafirandet med elever från Adolf Fredriks musikklasser. En väldigt mysig tradition som jag gjort nästan varje år sedan jag flyttade till Stockholm.
Senare på kvällen var jag på KB och drack vin och lyssnade på juljazz, vilket också var mycket trevligt.
Förra fredagen hoppade jag på tåget mot halmbockens huvudstad, nämligen Gävle. Där bor min vän Madde och hon hade bjudit in vårt universitetsgäng för att hänga hemma hos henne och gå på konsert med Deportees. Jag brukar alltid vidhålla att de är Sveriges bästa liveband och är nog beredd att stå fast vid det.
Dagen därpå åt vi en långsam frukost samtidigt som solen gick upp utanför fönstret och så åkte vi ut mot havet. Där hade vi hyrt en bastu som vi eldade och satt och pratade i under flera timmar.
Efter helgen i Gävle stod det mer kultur på schemat, nämligen baletten Svansjön på Cirkus. En riktig klassiker som det känns som att man ska ha sett någon gång i livet. Jag blev dock lite besviken på att den här uppsättningen inte hade riktig orkester utan förinspelad musik, men i övrigt var det väldigt fint.
Sista stoppet på decembers alla utsvävningar blev min och Malins lilla tradition Skaljul som vi firar strax före julafton. Den här gången gick vi till Wasahof och åt räkor, ostron och havskräftor. Sedan spelade en gammal gymnasiekompis på Scalateatern så då gick vi dit och det var det sista roliga jag gjorde innan jag blev sjuk. Nästan så att jag förtjänar lite tvångsvila nu när man ser allting så här i ett svep. En kul december blev det i alla fall med mycket god mat, kompisar och kultur!
Ögonblicket klockan 21:52
Allt skulle ju bli så bra. Två arbetsdagar kvar att slutföra allt jobb, en sväng till saluhallen för att handla något gott och kul till julbordet, en lugn kväll hemma med paketinslagning och packning, sedan tåget söderut på fredagseftermiddagen, hem till alla, till julen. Men så, vakna klockan nollfyra av att kroppen skakar, frossa och feber, termometerns siffror sakta tickandes uppåt: 38,5 38,6 38,7. Och så besvikelsen och sorgsenheten följt av skulden. Varför kunde jag inte bara vara hemma och ta det lugnt i veckan? Varför skulle jag iväg på allt och träffa alla? Varför tog jag bara det nya covid-vaccinet senast och inte det för influensa också? En bild: jag liggandes i min ensamma etta på julafton ätandes en apelsin. En tanke: du är 33 år, det är en av alla jular, jorden går inte under, många har det mycket sämre. Och jag räknar dagarna och timmarna, tänker att mitt immunförsvar ändå brukar vara rätt bra, att jag sällan är sjuk några längre perioder. Följer termometerns decimaler, pulsklockans slag, klamrar mig fast i varje litet steg åt rätt riktning. Rabblar tyst sinnesrobönen för att samla tankarna och sluter sedan ögonen och önskar mig ett litet julmirakel.
Min önske-önskelista
Till 98 procent tycker jag att det är ljuvligt att vi slutat med julklappar bland oss vuxna i min familj. Att slippa jaga runt i gallerior, stressa i evighetslånga postköer eller försöka komma på en gåva till den som absolut inte önskar sig något känns mest som en befrielse. Men så finns ju den där lilla delen inom mig som fortfarande gillar att skriva önskelistor och att bli överraskad, det ska jag inte hymla med.
Tänk om det fanns en service på exempelvis NK eller Åhléns city dit jag kunde swisha 1500 kronor och så fick någon med god smak välja ut ett par saker från min önskelista, slå in dem fint och skicka hem till mig. Från mig, till mig, fast via någon annan för lite överraskningseffekt. Hm, det känns tyvärr som det perfekta exemplet på en samtid som är alltför självfixerad och byggd på kapitalism, så låt oss lämna den tanken innan den blir verklighet. Men skulle det mot all förmodan ske så är det här i alla fall vad jag hade skrivit upp på min lista.
• En bärbar liten högtalare med bra ljud att ta med på resor
• Ett par riktigt fluffiga fårskinnstofflor
• Ett underställ i merinoull i någon neutral färg, gärna svart
• Ett par nya snabba löparskor
• Olika romaner, diktsamlingar och andra böcker som jag kan tänkas gilla
• En liten radio (gärna en som kan gå på batterier också)
• Fina bordstabletter att duka med
• En tjock och fluffig morgonrock, gärna randig
• Biljetter till en föreställning på Kungliga operan (eller liknande)
• En kåsa modell större att ha med på utflykt
• Ett fint pussel med minst 1000 bitar
• En mindre tekanna i rostfritt stål, ca 0,5 l
• En rejäl tesil (inte en sån liten kula)
• Ett Abundo live-abonnemang
Hur jag vill klä mig i december
Jag önskar mig ett inlägg med tema vinterfest i julklapp av dig, skrev Sardellen till mig, och vem är jag att inte leverera på önskningar? För är det någon gång man vill vara extra fin så är det ju nu, under en månad av julbord och jobbmingel, glöggdrickande och granklädning. Men också snöslask, minusgrader och produktionstunga dagar på kontoret. Det är en tid då jag vill känna mig festlig men gärna lite uppstyrd, glittrande men kanske inte konstant självlysande. Helt enkelt något av en balansgång, så därför satte jag mig ner och försökte att komma fram till en lista med idéer om hur jag vill klä mig från och med nu och ända fram till jul.
Rött, brunt, isblått, grangrönt, beige, svart och glittrigt.
Låt oss börja med färgerna. Efter att ha haft stilen 90-talsmamma som ledord ett tag känns det självklart att gå åt samma håll även under december. Och vad skulle en 90-talsmamma ha på sig under julen om inte rött? Det är alltså nu den helröda klänningen åker fram och det med besked. Rött är också väldigt fint att kombinera tillsammans med brunt och beige, två andra favoritnyanser. I min vinterpalett hittar vi också isblått och grangrönt. Svart bär jag helst tillsammans med krämvitt eller glitter.
Klänning fast inte klänning.
Det är ju snyggt med klänning, strumpbyxor och skor med klack, men det kan också bli lite väl uppklätt och piffigt ibland. Låt mig då slå ett slag för konceptet klänning fast inte klänning. Det vill säga, att istället bära en lång, knäppt figurnära kavaj eller en stor, lös stickad tröja till ett par strumpbyxor. Man kan också bära sin vanliga klänning men över ett par byxor eller till ett par tights med slits i fotändan. Alla sätt utom det vanligaste är toppen!
Mikrodosera julen.
Ett knep för att successivt bygga upp julkänslan är att smyga in något litet festligt varje dag. Ett par röda strumpor i mina loafers, en sammetsrosett i håret, en stor krage över tröjan eller en knuten tunn rosett i halsen på skjortan. Jag överväger också att ta med ett gäng inneskor till kontoret för att kunna byta mina varma boots mot låga silverklackar, svarta ballerinaskor eller ett par fina tofflor.
Polo som bas.
Ett av mina bästa trick för att hålla sig varm hela vintern ut är att ta på en tunn långärmad tröja under allting. Jag har tre polotröjor i rött, vitt och svart som jag planerar att bära under skjortor, blusar och kavajer. Det är också fint under ärmlösa klänningar eller stickade tröjor med lägre ringning.
Sammet, glitter och stickat.
Materialmässigt så är det ju under december som ens inre sammetsfantast vaknar upp. Det är något med det mjuka, lätt dammiga, skimrande tyget som väcker barnet inom en. Själv kommer jag plocka fram en tight sammetsklänning med trekvartsärm och min svarta sammetskostym ur klädkammaren. Till det bär jag gärna något lite glittrigt och/eller transparent. Jag är också sugen på att rota fram några paljettplagg och matcha dem med en rejäl stickad tröja. Överlag så är det kul att bryta av finkläder med något stort och stickat, så det tänker jag göra så ofta jag får chansen.
Det var mina samlade tankar just nu. Sorry om det här inlägget inte blev enbart vinterfest utan december överlag, men det kändes roligare att tänka på månaden som helhet. Att skriva den här listan gjorde mig också så pass inspirerad att jag började göra upp en plan för 24 olika outfits som jag ska bära från och med i morgon och fram till jul. Som en liten julkalender fast för mig själv och där luckan som öppnas varje morgon är den till min garderob. Vi får väl se om jag lyckas hålla mig till mina planer eller om jag börjar frångå konceptet någonstans runt den femte, det vore nämligen inte helt osannolikt…
Juldagar och mellandagar
God fortsättning kära vänner! Hoppas att ni haft fina lediga dagar och att ni som firar jul har haft en fridfull sådan. Jag har varit hemma hos mina föräldrar på Östgötaslätten i några dagar och är nu tillbaka i Stockholm igen och mellandagsmyser. Lite så här har min jul sett ut.
Några dagar före jul träffades jag och min vän Malin hemma hos mig för ett litet julfirande på tu man hand. Vi åt skaldjur och löjromstoast och avslutade kvällen med en liten juldrink och paketöppning. Vad som låg i mitt paket får ni strax se!
Jag hann också följa med min lillebror på filmpremiären av UFO Sweden och kunde inte låta bli att känna mig både stolt och imponerad över vad mina Norrköpingsvänner åstadkommit på bioduken. En varm och smårolig film med maxade effekter och bra tempo som jag absolut tycker att ni ska gå och se om ni har några lediga dagar framöver.
Den 23 december hoppade jag tåget och hamnade till sist här, hemma hos mamma och pappa på landet. Vi rullade köttbullar, griljerade skinka, klädde granen och jublade över att alla var friska.
På julaftonsmorgonen tog jag en solig promenad. Snön hade hunnit smälta men det låg ett tjockt lager rimfrost som fick allting att gnistra, så det var vintervackert ändå. En sångsvan flög förbi precis framför mig och bidrog till lite extra julmagi.
Jag i fyndad shearlingmössa och min lilla barndomsby med kyrka, skola och en riktigt snygg hängbjörk.
Jag gick genom hela den långa allén, sedan hemåt, tillbaka in i värmen och julstöket igen.
Här är jag ombytt och med ny krage på, för det var ju den som låg i Ganni-paketet där i början. Lagom till lunchtid åkte vi sedan till min moster och hennes sambo för att äta julbord med dem, slumra framför Kalle Anka, gå på juljakt i deras nya lägenhet och fika.
Resten av julaftonskvällen förflöt i stillhet med risgrynsgröt, glögg och Karl Bertil Jonssons jul. Men på juldagen blev det desto mer fart för då kom mina syskon med respektive och mina små syskonbarn Uno och Agnes.
Det blev julbord i repris och paketutdelning till de minsta. Och sedan förflöt resten av julen i det underbara icke-lugn som infinner sig när man har två halvårsgamla bebisar att roa, men det är ju precis så som det ska vara. Varmt, stökigt, kärleksfullt och hela famnen full av några som ser sitt livs första julgran och som blir om möjligt ännu gulligare i en liten tomteluva.
Men tro det eller ej, mellan varven lyckades jag faktiskt få in lite lästid och hann avverka tre böcker i ett svep.
Och nu är jag tillbaka i Stockholm igen och har hunnit träffa lite kompisar på öl, fika och pussel, fastän jag borde tillbringa årets sista dagar på biblioteket skrivandes på mina inlämningsuppgifter vilka jag skjutit upp ännu lite till genom att komponera detta inlägg. Men nu så, ingen återvändo. Gott nytt år till er och god skrivfortsättning till mig själv!
Julens efterlängtade läsning
I helgen tillbringade jag två hela förmiddagar med att ligga kvar i sängen, lyssna på P2 klassisk morgon och läsa böcker. Det var ljuvligt i all sin enkelhet och där och då bestämde jag mig för att just så ska min julledighet se ut. Planen är att parkera mig på mina föräldrars kökssoffa med en bokhög och varva bladvändande med vinterpromenader, lek med syskonbarn, sillätning och lite sällskapsspel. Det tillsammans med de sex sista uppgifterna på skrivkursen för terminen som jag, mer eller mindre strategiskt, sparat tills nu. Utöver den obligatoriska kurslitteraturen har jag därför samlat ihop ett gäng böcker jag tänkte sätta tänderna i under ledigheten. Vill ni se vad som finns i min packning?
Underst i högen ligger Kirke av Madeline Miller. Jag läste ut hennes hyllade Sången om Akilles nyligen och gillade den mycket, både språkligt och innehållsmässigt, och har recensionerna rätt så ska Kirke vara ännu bättre. Boken beskrivs som en kraftfull och tidlös saga för vuxna, om en kvinnas kamp för överlevnad och frihet. Kirke är den första häxan i litteraturen och här lyfts hon ur Odysséen och får en helt egen bok.
Därefter hittar vi Therese Bohmans Andromeda som utspelar sig i förlagsvärlden där en ung kvinna gör karriär under överseende av den äldre, manlige litteräre chefen. Böcker, Stockholm, relationer och maktstrukturer låter som en perfekt kombination i mina öron, så den här ser jag verkligen fram emot att läsa.
Överst i prosahögen ligger Allegro Pastell av Leif Randt. En bok jag varit nyfiken på ända sedan min vän som jobbar på bokförlag nämnde den för första gången. Hon beskrev den som ”en tysk Sally Rooney med mer svärta”, vilket jag tyckte lät lovande. Den handlar om den snart trettioåriga författaren Tanja och den några år äldre webbdesignern Jerome och kretsar kring deras distansförhållande och syn på kärlek, politik och sig själva. Jag är ju svag för krångliga relationer, ärliga samtidsskildringar och Berlin-romantik, så jag hoppas att den lever upp till mina förväntningar.
Två poesisamlingar får också följa med i julpackningen. Den sista människans leende av Axel Winqvist som beskrivs såhär på baksidan. ”Virginia Woolfs Orlando har överlevt oss alla. Om tusen år sitter hon ensam i ett skyddsrum och inventerar en underjordisk ark – en paradisisk trädgård som rymmer alla djur och växter. Som den sista människan på jorden försöker hon få kontakt med andra solsystem, men inser snart att det är lönlöst. Vad återstår då att göra, annat än att minnas den värld som en gång var?” Jag läste Winqvists debut Det vackra och det fula förra sommaren och fastnade för hans ömsom råa, ömsom skimrande språk.
Till sist har vi Geir Gulliksens Vuxna dikter som gavs ut för första gången 1999. Jag har tidigare bara läst Gulliksens romaner och gillar hans enkla, raka ton vilken jag tänker gör sig bra i lyrik också. Vuxna dikter beskrivs som ”en svit om smärtsam mognad som tar sin utgångspunkt i den mycket unge författarens första osäkra skrivförsök samt en väninnas självmord”. Gripande, tungt och förmodligen vuxet.
Nu önskar jag mig en frisk och vilsam jul med mycket lästid. Har ni några böcker ni tänkt försätta er i viloläge med under helgerna?