Julia Eriksson – Sida 109

Monday motivation 11

life's too short to pretend you're not listening to taylor swift

Skulle jag brodera mig en ny köksbonad de närmsta dagarna skulle den nog se ut så här. Home Sweet Home i all ära men vissa budskap förtjänar att uppdateras och vem har sagt att inte köksväggar förtjänar humor? Taylor-fan (←jag) eller inte så tycker jag att vi kan slå ett gemensamt slag för pop-genren. För ibland finns det inget bättre än en riktigt hit:ig låt. Med en text som sitter som klister inom loppet av två minuter och en melodi som får dig att vilja ta ett spontant danssteg på kontoret. Den enda nackdelen är väl att Taylor Swift envisas med att inte ha sina låtar på Spotify, men vi får hoppas att hon kommer på bättre tankar snart…

Och egentligen går väl det här tänket att tillämpa på det mesta. Livet är helt enkelt för kort för att man ska upprätthålla någon slags creddig fasad mot sin vilja. Det är därför jag varvar italiensk risotto med korv med bröd, stilrena outfits med prickigt från topp till tå och The National med Taylor Swift. Allting blir helt enkelt roligare så!

PS. På tal om roligt och Taylor Swift, kolla den här Obama-tolkningen. Jag har sett den säkert tjugo gånger i rad men det är lika kul varje gång.

Högtider

Som det sig bör är juni fylld med firanden av olika slag och den ena högtiden avlöser den andra. De två senaste helgerna har varit extra festliga för min del så jag tänkte att vi skulle titta på lite bilder därifrån.

Förra helgen tog min lillebror Alfred sin examen från Högskolan för scen och musik i Göteborg där han läst improvisationsjazz i tre år. En del av examensmomentet är en konsert för nära och kära där man visar upp vad man lärt sig, så jag och resten av Eriksson-klanen åkte ner till västkusten över dagen för att lyssna.

Här är Alfred med sin kontrabas. Gissa vem som agerade orimligt stolt storasyster under hela konserten när han framförde massor av egenskrivna låtar tillsammans med sina kompisar? Jo jag. Men alltså, en mer ödmjuk och genialisk person får man leta efter. Samtidigt som han pluggat på högskolan har han dessutom hunnit bli någon slags expert inom programmering och startat ett eget företag tillsammans med ett gäng kompisar. Och själv ägnar jag min fritid åt att spela mobilspel och hänga på Instagram… hehe.

Med sig i konsertsalen hade han också några kompisar från skolan – Joel på piano, Cornelia på trummor och Henrik på saxofon. Orimligt duktiga hela högen. Och sedan när konserten var slut gick vi och åt middag tillsammans hela familjegänget innan jag hoppade på tåget till Stockholm igen.

Igår var det dags för nästa högtid, nämligen bröllop för min kusin Jonas och Magda. Vigseln var i Gamla Uppsala kyrka, mycket fint!

Och som det sig bör när några av ens spexigaste vänner gifter sig så bjöds det inte på någon klassisk utgångsmarsch. Nej nej, till allas stora förvåning sattes ett målsnöre upp och den här episka låten började spelas samtidigt som brudparet slow motion-sprang ut. Fantastiskt!

Nygifta och fullkomligt strålande!

Själva middagen och festen hölls sedan på Norrlands nation, de hade verkligen fina lokaler! Förutom god trerätters-middag och tårta bjöds det på många skratt och tal under kvällen.

Och så klart en riktigt eldig brudvals. Så fint att få fira alla dessa fina saker tillsammans med familj, släkt och vänner! ♥

Bröllopsfrukost

God morgon och glad nationaldag! Här sitter jag i morgonrock med frukosten uppdukad. Alldeles strax bär det av mot Uppsala där det ska firas hela dagen. Idag gifter sig nämligen min kusin Jonas med sin Magda och känner jag dem rätt lär det bli en strålande dag med många skratt. Nu ska jag svepa kaffet, packa ner min klänning och fixa det sista. Vi hörs mer i morgon, men ha en riktigt fin lördag ni med!

Birds fly high

Hej hej! Här var det fredagspepp! Äntligen skiner solen och termometern har kämpat sig över femton grader. Trots att det är långt ifrån högsommarväder så jublar jag inombords och rotar ivrigt i junigarderoben. För nu måste man väl ändå få gå barbent, även om det inte är supervarmt? Ett par extra strumpbyxor i väskan och vetskapen om att jag inte ska röra mig mycket längre än mellan jobbet och hemmet gör att jag satsar. Och än så länge funkar det finfint!

Så här ser jag ut en fredag som denna. I svart kjol från Monki, vit t-shirt som Sandra gjort för JC, fågelmönstrad kimono från H&M, vita sneakers från Reebok, prickiga strumpor från H&M och sköldpaddsfärgade solglasögon från Monki.

Den här kimonon sprang jag på av en slump när jag var ute och letade efter någon slags kofta att ha över min klänning på bröllopet jag ska på i morgon. Den passar inte alls till det ändamålet men var ändå väldigt fin så jag bestämde mig för att slå till. Från H&M’s barnavdelning faktiskt, mycket praktiskt om man är en storlek S eftersom man då kan ha största storleken där. Dock alltid lite komiskt när man sedan möter ett 8-årigt barn på stan i samma klädsel…

Så här fin är den på nära håll. Lite underligt bara att några fåglar flyger upp och ned, men så får det väl vara…

Och dessa prickiga strumpor i vita sneakers är ju en favorit sedan tidigare. Dock att jag inte rekommenderar att sitta för länge i solen med de på då man snabbt skapar sig en prickig solbränna med volangkant… haha. Ha en fin fredag!

Instagram XXVII

Hej! Om ni följer mig på Instagram så vet ni att det är lite såhär som mina dagar sett ut den senaste månaden. Men om ni inte gör det, då tycker jag att ni ska börja nu på direkten (förutsatt att ni vill se fler ögonblicksbilder från min vardag). På Instagram hittar mig under namnet solig, inte helt logiskt men så går det när man skapar bloggar och konton utan att tänka till (drömmer om att heta juliaeriksson överallt, hehe). Och förresten, tipsa gärna om era egna Instagram-konton i kommentarerna, det är alltid kul att hitta nya favoriter!

15.05 maj

En sak är säker, man kan i alla fall inte anklaga mig för att bara lyssna på en genre. Men min musik-letar-filosofi handlar liksom om att fastna för låtar och inte så mycket för särskilda artister eller album. En snygg pianoslinga, ett välarrangerat stråkparti eller ett skönt beat – det är sådant som gör att jag gillar en viss låt. Och därför kan man hitta både Den svenska björnstammen, Alesso, Ida Redig och Justin Bieber i månadens spellista. En musikalisk blandning helt enkelt med sådant som spelats lite extra mycket. Kanske har ni inte exakt samma favoritlåtar som jag (underligt vore väl det) men förhoppningsvis hittar ni någon favorit som ni inte hört tidigare. Låt mig gärna veta vilken i efterhand, för sådant är ju alltid himla kul att få reda på. Klicka här för att komma till listan!

15.05 maj. Friska Viljor – My Boys · Tove Styrke – Number One · PANG! – Walking in the Sun · Florence + The Machine – Delilah · Vanbot – The Way You Say It · Tove Lo – Timebomb · Lo-Fi-Fnk – Nightclub Nirvana · Jack Ü, Skrillex, Diplo, Justin Bieber – Where Are Ü Now · Blonde, Alex Newell – All Cried Out · Alesso, Roy English – Cool (Sonny Alven Remix) · Den svenska björnstammen – Förlåta eller svika · Ida Redig – What the Hell · Hanna Järver – Ingenting Skrivet · Beem – What Did I Do · Andreya Triana – Giants · The Tallest Man On Earth – Little Nowhere Towns · Jose Gonzalez – Open Book · Tone Joe White – Homemade Ice Cream · A Grave With No Name – I Will Ride a Horse · The Plan – Another · Mumford & Sons – Tompkins Square Park (live) · Adam Chiapponi & Fabriken – Sthlm · Petter, Sam-E, Sara Zacharias – Kul på vägen · Florence + The Machine – Caught · Jean-Michel Jarre, M83 – Glory · LA Priest – Party Zute/Learning To Love

Monday motivation 10

Veckans Monday Motivation är ett gammalt favoritcitat som jag skrev ned i akvarell någon gång under 2013.

För att sommaren ännu inte har kommit. För att livet faktiskt ligger framför oss. För att det här är långt ifrån allt. För att vi är värda mycket bättre än så här. För att det bästa inte hänt än. Det är en fin tanke att luta sig på när allting känns motigt – vi har fortfarande det bästa kvar. Allting ordnar sig. Nu gör vi den här måndagen till något bra!

Siciliansk risotto

Här om dagen bläddrade jag i Hemköps kundtidning och hittade ett recept på siciliansk risotto med citron, mynta och kronärtsskocka. Perfekt! tänkte jag och bestämde mig för att laga det, dels för att jag älskar risotto och dels för att jag har en resa till Sicilien bokad nu i sommar. Resultatet blev mycket gott och jag tänkte så klart dela receptet med er, men tydligen fanns det inte online och jag har inte tidningen till hands, så därför blir det en egen version från mitt huvud. Men det borde funka fint det med eftersom jag ändå justerade lite i receptet när jag väl var igång och kokade ihop det.

Du behöver:

3 dl arborio- eller avorioris

1 l grönsaksbuljong

1 gul lök

1 citron

1 kruka färsk mynta

1 burk inlagda kronärtsskockor

1 knippe sparris

2,5 dl parmesanost

salt & svartpeppar

smör att steka i

olivolja

Gör så här:
Koka upp buljongen (jag använder 2 tärningar ekologisk grönsaksbuljong och 1 liter vatten). Skala och finhacka den gula löken och fräs i olja i en tjockbottnad kastrull. Rör i riset och rivet skal från en citron, låt allt fräsa ett par minuter. Pressa i saften från en halv citron och häll sedan på lite av den varma buljongen. Låt risotton koka på svag värme utan lock i cirka 20 minuter och rör i buljongen lite i taget under kokningen. När riset känns krämigt men fortfarande har en fast kärna är det klart. Blanda då i myntablad, kronärtsskockor i mindre bitar samt 2 dl parmesanost. Rör om ordentligt och smaka av med salt och peppar. Om du önskar, servera din risotto tillsammans med färsk sparris som stekts med smör och salt i en varm panna. Toppa med lite extra parmesan och njut. Buon appetito!

Mode-inspiration i maj

Med jämna mellanrum scannar jag av Pinterest och sparar allt sådant som jag tycker är fint. Det är liksom min bästa avkopplingssyssla, att bara sitta en stund och hitta saker som inspirerar mig till att skapa något, laga en maträtt, klä mig på ett särskilt sätt eller möblera om.

Nu tänkte jag att vi skulle kolla på sådant som hamnat i min inspirationsmapp för mode den senaste tiden. Jag är väl knappast ensam om att tycka att maj har underpresterat på värmefronten – vad hände med försommarvärme, barbentsdagar och lämna jackan hemma?! Nej, nu håller vi tummarna för att juni levererar istället och då ser jag gärna ut så här.

Ganska mycket enkla färger – svart, vitt och brunt uppblandat med smutsiga pasteller och jeans. Gärna lite lager på lager-känsla med långa svepande tyger och korta shorts. Likadan över- och underdel i matchande set är fortfarande en favorit liksom klumpiga lädersandaler.

På min inköpslista just nu står:

– vita raka jeans, gärna någt lösare modell än stuprörsjeans och i grövre tyg. (Någon som vet var jag kan hitta detta? Alla jag testat är antingen ankelkorta i modellen vilket innebär att de slutar mitt på min vad eller så har de stora slitningar och hål)

– klumpiga lädersandaler med lite platå (gärna något lägre än de på bilden)

– shorts med hög midja i någon fin färg

Alla bilder hittar ni på min Pinterest-board här.

Sena kvällar i maj

Det ligger en tung syrendoft i luften. Vi är i slutet av maj och fastän klockan är elva har himlen ännu inte mörknat helt. Tiden står och stampar mellan vår och försommar, redo att brista ut i full blom när som helst. ”Förresten, vad är det med syrendoftande majkvällar som är så fint att man nästan blir vemodig?” skriver jag till Filip. ”Kanske att de varar så kort…”

Och ja, det är något med den här tiden på året. De sista veckorna i maj blir alltid en blandning av vemod och hopp. Nog för att de så starkt präglas av avslut och framtid. Skolavslutningen i nian med hallonrosa finklänning och betygen i gräddvitt kuvert. Redo för gymnasiet, en ny skola och att faktiskt vara stor. Studenten 2009 på skrikande flak genom stan och hatten högt upp i luften. Den ljusnande framtid var vår och nu började väl livet på riktigt ändå? Kandidatexamen tre år senare med sextio sidor uppsats i ena handen och en sambo i den andra. Plötsligt vuxen med en insikt om att tiden bara passerat.

I år väntar ingen examen i mitt liv. Inga svindlande steg åt nya håll och inga tårdrypande farväl. Ändå sitter jag här, en sen kväll i maj, med en blandning av vemod och hopp i bröstet. Syrendoftande skymningar tycks drabba mig ständigt, år efter år. Som en påminnelse om att livet bara är en kombination av avslut och framtid. Och var jag befinner mig precis nu, det återstår att se. Men en sak är säker: den ljusnande framtid är vår.