Gnocchi med morotsblastpesto, smörstekta kantareller & parmesan

Tiden går fort, ja livet går snabbare än stora kattdjur springer, för att citera Markus Krunegårds mamma (tillika min gamla bildlärare i högstadiet, varsågoda för trivia). Vad passar då bättre än att bjuda på ett recept som tar minimalt med tid att laga och som på ett fint sätt sammanfattar den smakmässiga övergången mellan sommar och höst? Låt mig presentera: gnocchi med morotsblastpesto, smörstekta kantareller och parmesan.
 
gnocchi med morotsblastpesto, smörstekta kantareller och parmesan
 

Till 2 portioner behöver du:

1 pkt gnocchi
2 hekto kantareller
1 stor näve blast från knippmorötter
½ dl skalade solroskärnor
½ dl olivolja
1 vitlöksklyfta
1 msk citronsaft
parmesan
smör
salt & peppar
 

Gör så här:

Börja med att koka vatten till gnochhin (om du inte har en såndär supersnabb induktionshäll, ledtråd: det har inte jag). Mixa sedan en pesto av morotsblast, solroskärnor, olivolja, vitlök, citronsaft, salt och peppar. Stek skogs- eller butiksplockade kantareller i en panna tillsammans med mycket smör. Koka gnocchin i ett par minuter och blanda den sen med peston. Servera med kantarellerna och valfritt berg parmesan (jag valde Mount Fuji). Klara, färdiga, ät!

För att Stockholms gator ska bli våra igen

motdemonstration
 
Min trygghet
har jag alltid tagit förgiven
Stockholms gator
har sedan länge varit våra
Torgen och trottoarerna
har varken lås eller staket
 
”Håll er borta från city”
säger en vän
och jag vet att hon bara vill väl
men det är något som skaver.
 
En grupp män i huvtröjor
ska inte sätta agendan för våra kvarter
hindra folk från att röra sig fritt
krossa våra drömmars stad.
 
För när ondskan har fritt spelrum
på bästa sändningstid
är vår passiva skrämda tystnad
deras bästa megafon.
 
Så sida vid sida
med vänner och okända
skanderar vi från hjärtat
likt en medmänsklig svallvåg.
 
”Inga nazister på våra gator!”
”Ni kan gå hem nu!”
”Vad ska vi göra?”
”Krossa nazismen!”
 
Och jag skriker för att jag måste
och för de som inte vågar
och för de som inte kan.
 
För att historien
aldrig får upprepas
För att godheten
alltid bör segra
För att Stockholms gator
ska bli våra igen

Banan & choklad

Augusti brukar vara en ganska trevlig klädmånad. Inte sådär supersvettig men ändå tillräckligt varm för att man ska kunna gå barbent. Eller som Johanna Swanberg så smart beskrev det: ”man kan ha på sig kläder men man behöver inte ha på sig KLÄDER”. En fin men ack så viktig skillnad som gör hela påklädningsprocessen ganska trevlig.
 
banan & choklad
Igår bestämde jag mig för att klä mig efter ledorden banan och choklad. Jag vet inte riktigt hur det går till när jag får dessa idéer men helt plötsligt är de där och känns självklara. Gult och brunt liksom, klart det är fint ihop?!
 
banan & choklad
Mina sneakers och strumpor är nya från Monki och bananlampan är köpt i en liten butik i Paris.
 
banan & choklad
Hårbandet och jackan är från Zara, men inte särskilt nya. Den bruna stickade tröjan kommer från H&M och svarta mockakjolen ifrån Beyond Retro. Örhängena är köpta på eBay.
 
Efter att jag jobbat hela dagen iförd detta gjorde jag det enda rimliga och åkte hem till min kompis Sofie, parkerade mig i hennes soffa och åt marängswiss med banan och chokladsås. 2018 är ju trots allt swissens år… även klädmässigt.

Resan till Marche, Italien – del II

”Berätta mer om Italien!”, ropar ni. Nej, det gör ni kanske inte, men jag tänker göra det ändå. Om musslorna och havet och de trånga gränderna i Sirolo. Om fikonen och solnedgången och fotbollsmatchen mitt ute i ingenstans. Nu börjar vi.
 
agriturismo ramusè
Italien-tisdagen startar här. Jag har vaknat före de andra, ovan att sova mer än åtta timmar, så jag smyger upp, tar med anteckningsbok och penna ut och sätter mig på en av uteplatserna. Där och då skriver jag vad som sedan kommer att bli det här inlägget.
 
trilly
Hunden Trilly kommer och sätter sig vid mina fötter som sällskap. Hon ska ha valpar vilken dag som helst och vi går spänt omkring och väntar på att den rätta tidpunkten ska infinna sig…
 
åsna
Runt hörnet är åsnan Piccola i full fart med att tugga i sig en buske, envis som få… Vid halv nio vaknar mina rumskamrater och vi äter frukost och lägger oss sedan vid saltvattenpoolen på gården med varsin bok.
 
musslor
Vid lunchtid åker vi till den närmsta kuststaden, Pedaso. Där går vi till en av strandrestaurangerna och beställer in två stora kastruller med musslor som är så goda att vi är tvungna att åka tillbaka ett par dagar senare.
 
strand
I Pedaso hittar vi också en lite avskiljd stenstrand där vi tillbringar eftermiddagen med salta dopp, bokläsning, korsord och sommarprat.
 
solrosor
Framåt kvällen åker vi hemåt igen och stannar till vid ett av de enorma solrosfälten som finns längs vägen. Det går knappt att fånga på bild, men det är helt gult och fullt av solrosor som står med sina blomsterhuvuden vända mot solen.
 
fikon
 
pasta pesto
När solen gått ned serveras vi i vanlig ordning en fyrarättersmiddag tillagad på lokala råvaror. Vid det här laget har vi börjat lära oss att komma riktigt hungriga till bordet för att orka all god mat. Denna kväll bjuds vi bland annat på bruschetta med griskind och helt makalösa fikon som smälter i munnen samt en pasta pesto som får mig att ifrågasätta all tråkig pesto jag ätit genom åren. Efter det är det inte svårt att somna mätt och belåten.
 
strand
Nästa dag packar vi in oss i bilen hyfsat tidigt och ger oss av på en längre utflykt längs kusten, nämligen upp till Portonovo. Där ska det finnas en fin kyrka som vi vill besöka men dessvärre är den stängd för dagen, så vi inspekterar stranden istället och tar ett, två, tre perfekt svalkande dopp.
 
hav
 
strand
Sedan jobbar vi oss vidare mot nästa mål på kartan: Sirolo. En liten kuststad som jag fått tips om av min kollega Victor och det förstår jag för det här turkosblå vattnet skojar man inte bort.
 
pasta
Inte heller skämtar man om den här finfina skaldjurspastan med havskräftor och musslor som jag åt på strandrestaurangen Da Silvio.
 
strand
Efter det var det bara att lägga sig raklång på stranden och smälta allt ända tills tidvattnet steg och de började fälla ihop parasollen.
 
Sirolo
 
gelato
Då passade vi på att besöka Sirolos lilla stadskärna och köpa den dagliga struten med gelato.
 
Sirolo
Helt okej glassätar-vy.
 
Sirolo
 
Sirolo
Sedan strosade vi omkring bland pastellfärgade hus och smala gränder en stund innan det var dags att hoppa in i bilen igen. Och i takt med att solen sjönk rullade vi längs Adriatiska havets kustvägar med Adeles bästa låtar i högtalarna som vi ylade med i för fulla muggar och där och då kände jag ett så genuint ögonblick av ren och skär lycka som man bara kan göra ibland. :’)
 
pizza
Lyckan höll i sig, om än kanske inte fullt så intensivt, när vi sent på kvällen stannade på en pizzeria och gick loss på menyn. Det här var nämligen Paolos lediga kväll då han inte skulle laga mat till oss och de andra gästerna, så då passade vi på att ha pizzafest i Ortezzano.
 
fotboll
Och när vi gick ut från pizzerian pågick någon slags amatörmässig fotbollsmatch med femmanna-lag och bristande passningsspel. Men trots detta och att klockan var halv elva var det fullt av publik som hejade på, så då stannade vi också och gjorde det en stund. En fin liten avslutning på en ännu finare dag.

Augusti-musik

Om jag ska hitta en dålig sak med min favoritsäsong sommaren så måste det ju vara att det rent musikmässigt är en ganska svag period. Väldigt få artister släpper nya låtar och samma nötta sommarhits snurras på repeat för att inte tala om sommarvärdarna i P1 som i många fall skulle behövt lite hjälp med musikvalen. Den fjärde gången jag hörde någon spela Release Me med Oh Laura höll jag på att skrika rakt ut… Men nu är det augusti och helt plötsligt har musikvärlden börjat vakna till liv igen, så även på denna blogg. Detta firas med två nya spellistor, rakt i era händer.
 
julia väljer 20 bästa nysläppen
 
Den första är kanske inte en ny-ny spellista utan snarare en uppdatering av mitt lilla projekt som fått vila under sommaren. Varje vecka gör jag nämligen en spellista med 20 nya bra låtar som är värda att upptäcka. Gillar ni att få tips på ny musik är det alltså denna lista ni ska följa och kika in på med jämna mellanrum.
 
 
banana
 
Den andra spellistan har fått titeln Tropisk natt men lämpar sig även bra för lite svalare sensommarkvällar. Den innehåller en finfin blandning av disco, släpande rytmer, italiensk smörsång och samba. Det låter extremt splittrat hör jag, men tro mig, det funkar bra. Vi körde denna på shuffle när vi bilade ner till Malmö och Madde utsåg den till en ypperlig roadtrip-lista dessutom. Hoppas ni också gillar den!
 

Ett dygn i Malmö

racamaca
Förra helgens äventyr började av en slump här. På Racamaca, en av mina favoritrestauranger i Stockholm med världsgoda tapas, härlig stämning och perfekt trånga lokaler. Jag, Madde och Sandra satt och åt middag när vi plötsligt konstaterade: ”Längesedan man var i Malmö”, ”Ja, jag tror knappt jag har varit där…” Sagt och gjort, två timmar senare hade vi bokat ett hotellrum och en liten hyrbil att hämta ut morgonen därpå. Spontanitet när den är som bäst.
 
vättern
På lördagsförmiddagen rullade vi alltså E4:an söderut med sikte på Malmö. Enkel väg tar det sex timmar att åka, ganska lång tid för att bara vara borta en natt. Men å andra sidan är ju även resan en del av äventyret och med tre kaffetermosar, ett ordentligt lunchstopp, en helt otrolig omkörning där vi av upptäckte att vi känner de som sitter i den andra bilen och bra musik så gick det ändå fort.
 
malmö
Framåt eftermiddagen checkade vi in på vårt hotell och tog en sväng ner på stan för att lära känna den lite bättre. Malmöfestivalen var i full gång och vi stannade till på ett torg för att lyssna på Ane Brun tillsammans med Malmös symfoniorkester.
 
sandra julia madde
Sedan drack vi prosecco och bytte vi om till våra varmaste kläder för sommarvärmen var plötsligt helt försvunnen och det blåste kalla vindar.
 
far i hatten
Nästa stopp skedde på Far i hatten där vi åt middag. Det ska erkännas att det inte var helt av en slump som vi valde att åka till Malmö. Sandras kille Erik har nämligen ett band tillsammans med ett gäng gamla universitetsvänner till oss och de skulle spela här senare samma kväll. Så ja, man kan även kalla oss för ett par riktigt spontana groupies om man så vill…
 
madde
 
westwood sound
Vid tio var det alltså dags för Westwood Sound att spela, så då bänkade vi oss ganska långt fram med varsin öl. Vi har ju sett dem med jämna mellanrum sedan vi tog examen 2012 och det är så kul att höra hur väl de utvecklats sedan dess. Deras senaste album är riktigt fint och är ni sugna på lite drömsk americana tycker jag att ni ska lyssna här.
 
westwood sound
 
far i hatten
Så mysig location också med discokulor, trädäck och ljusslingor. Vi trivdes fint där! Sedan skrev jag och Madde till vår gamla kollega Ib att vi var i stan och då kom han cyklandes för att möta upp oss. Vi hade inte träffat honom på länge så vi recappade allt som hänt sedan sist innan Malmövindarna till sist blåste genom alla våra klädlager och tvingade oss hem framåt tvåtiden och lika bra var nog det…
 
blommor
Söndagen inleddes med hotellfrukost i sann Scandic-anda med ett antal barnfamiljer omkring oss och pannkakor på buffén. Sedan kikade vi en sväng i olika affärer och jag hittade ett hörn med massor av fina växter som jag undvek att köpa med mig av logistiska skäl.
 
folkets park
För att få lite bättre koll på staden promenerade vi runt lite, upp mot Folkets park och sedan till Sorgenfri för att möta upp våra vänner i bandet som satt och brunchade, något slitna efter gårdagens bravader.
 
falafel
Ib hade tipsat oss om var vi hittade den allra bästa falafeln, så vår sista utflykt fick bli till Möllan och det lilla haket på hörnet. Där spenderade jag mina kanske mest prisvärda 20 kronor på denna utsökta falafelrulle vilket också resulterade i en rejäl matkoma.
 
folkets park
Så sedan återstod bara att packa in sig i bilen och rulla de 60 milen norrut. Denna gång med ett pitstopp hos våra vänner Ella och Joel i Jönköping. Framåt kvällen var vi tillbaka i Stockholm igen efter ett otroligt roligt och fint dygn i Malmö. Nästa gång kanske vi planerar resan lite längre i förväg, men mer Malmö, det blir det garanterat!

Låt inte bli allt. Låt allt bli.

stockholm
 
I sommar har jag lyssnat på nästan alla sommarprat. Jag har haft dem som sällskap på steniga stränder, långa promenader och rofyllda bilfärder. En del har överraskat, andra har uppfyllt mina basala fördomar. Vissa har jag glömt direkt, ett fåtal har stannat. Det programmet som träffade mig starkast var nog Jesper Walderstens och framför allt de sista minutrarna. Efter att ha hört det första gången var jag tvungen att spola tillbaka och lyssna igen. Och sen igen. Jag tyckte han formulerade sig så klokt och inspirerande att jag blev tvungen att skriva ner vad han sa, ord för ord. Sedan dess har jag återvänt till den här texten flera gånger. För att finna glöden och motivationen och lägga tankarna tillrätta.

Har ni tid tycker jag att ni ska lyssna på hela sommarpratet, men så länge delar jag (med största tacksamhet) de sista minutrarna i textform här.

 
”Låt inte bli allt. Låt allt bli. 
Låt svagheterna mobilisera, bristen på kunskap visa vägen. 
Rada upp alla dina tillkortakommanden och ge dem sköldar och spjut.
Se till att latheten får omöjliga uppdrag. Latheten har fantasi och den är mycket kreativ.
Göm dig aldrig i annat än bakhåll. Bestäm dig för att backen lutar åt rätt håll idag och gör klart för dig själv att det är inne att vara ensam, egen och enveten. 
Vänd dig så ut och in och fatta pennan. 
Glöm inte att begränsning ger frihet, att allt du hittar på är sant. 
Att dina tänder och käkar hör ihop med alla nej du någonsin fått.

Plantera i hålen som andra dräller, ge bort det sista du har att säga i dag och sätt igång brandlarmet under någons kinder. 
Glöm allt som skolan lärt dig och krymp fienden genom att springa bort dig i total hängivelse. 
Dansa sönder en tappad haka.
Och glöm inte att han som kör under hastighetsbegränsningen antingen är full eller bara bor i det aktuella området.

Lita aldrig på ett eko. Gå så mycket du kan åt andra håll utan att missa vännerna vid middagsbordet. 
Förmedla din kärlek lika knivskarpt som barnets avväpnande fråga. 
Använd alla dina fingrar, inte bara långfingret, mot dem som sover vid rodret.
Luta dig mot känslan av att alla kommer ifrån samma mor.

Lägg sen små hopp i andras fickor. 
Tänk på att du inte är den du är enligt alla andra.
Att du är en annan människas vinkel, att det är från dig som skuggan kommer. 
Att du påverkar leendets riktning med stegen du tänker ta, orden som kommer att spillas. 
Inse att allt kanske inte räcker, att nästan, hoppas och längtan har det roligare på festen.
Och se till att ditt dundrande hjärta sträcker på ryggen och bär ditt svävande ansikte över slagfälten.

Och du… skynda.
Det sista andetaget är mycket mycket blygt. 
Och allt för ofta alldeles för ungt.”

Spaghetti alla Puttanesca

Jag åt pasta varje dag i Italien. Ändå hade jag inte tröttnat när jag kom hem, så den första riktiga måltid jag lagade på flera veckor var en Spaghetti alla Puttanesca. En pastarätt som uppfanns under en sen kväll på 50-talet när restaurangägaren Sandor Pettis vänner blev hungriga och tvingade honom att laga något. Trots att kylen ekade tom lyckades han sno ihop den här rätten av saker från skafferiet och resten, ja det är historia.
 
spaghetti alla puttanesca
 

Till 4 portioner behöver du:

400 g spaghetti
1 röd chili
2 vitlöksklyftor
1 liten burk inlagda sardiner
1 konservburk med hela tomater
2 färska tomater
1 liten burk inlagda, urkärnade svarta oliver
3 msk kapri
olivolja
persilja
 

Gör såhär:

Finhacka chili och vitlök och fräs med lite olivolja i en varm panna. Tillsätt sardellerna som du delat i mindre bitar och låt dem gojsa ihop sig med det andra. Häll i en burk med hela tomater och de färska tomaterna som du hackat i mindre bitar. När såsen kokar tillsätter du kapris och delade oliver. Låt såsen sjuda i ca 30 minuter och smaka av med salt, färskmalen svartpeppar och kanske en nypa socker. Koka pastan två minuter kortare än det står på paketet, det är viktigt att den är al dente. Häll sedan spaghettin i pannan och rör om ordentligt. Toppa med färsk persilja och servera. Molto bene!

Resan till Marche, Italien – del I

tivoli
Vårt första stopp på semestern gör vi i den lilla staden Tivoli som ligger strax utanför Rom. Det är söndag och vi har tagit ett tidigt flyg från Stockholm, hämtat upp vår hyrbil och rullat ut på vägarna med regionen Marche som mål.
 
tivoli
 
sibilla tivoli
En snabb googling pekar oss åt den rosa restaurangen Sibilla med anor från 1700-talet och vi bestämmer oss för att äta söndagslunch där.
 
pasta
 
tivoli
Således intar vi resans första pasta (för min del en carbonara med sparris) på deras uteservering under trädkronorna, alldeles intill antika monument med tusen år på nacken.
 
tivoli
 
bil
Sedan spanar vi in Wes Anderson-aktiga hotell i fjärran innan vi packar in oss i vår lilla Seat och fortsätter längs autostraderna med berg och dalar som en mäktig landskapskuliss.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Framåt kvällen når vi vårt mål för resan: Agriturismo Ramusè. Den lilla gården i dalen där vi ska bo och äta middag och njuta av det italienska livet i en hel vecka.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Vi möts av ett friskt sommarregn som snart övergår i solsken och bildar en enorm regnbåge över hela gården. Vi bor i ett av två stenhus och runt om oss finns stora grönsaksland, fruktträd och olivodlingar.
 
anna & trilly
 
anna & trilly
Ägaren Paolo och hans tryffelhund Trilly kommer och hälsar oss välkomna och charmar oss direkt. Kanske Anna lite extra mycket…?
 
tryffel
 
tryffel
Vi blir placerade i den druvbevuxna pergolan med en flaska prosecco och Paolos egenodlade oliver. Tryfflarna i skålen är Trillys fångst för dagen. Juli månad är nämligen perfekt säsong för svart sommartryffel.
 
tryffelpasta
Senare på kvällen serveras vi en fyrarättersmiddag där en av måltiderna är denna ljuvliga tryffelpasta. Efter en gastronomisk helkväll återvänder vi till vårt rum och somnar snabbt efter en härlig första dag.
 
åsna
 
Agriturismo Ramusè
När vi vaknar nästa morgon står åsnan Poccola utanför vår sovrumsdörr och vill gärna komma in, men till hennes stora förtret lyckas vi lura bort henne. Eftersom vädret är lite mulet och lovar regn senare på eftermiddagen beslutar vi oss för att ta en tur in till närmsta större stad, Ascoli Piceno.
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
Här gör vi ett besök i stadens stora kyrka och köper sen den lokala specialitén: friterade oliver med fyllning.
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
Vi gör också en promenad till Sant’Emidio alle Grotte som är en kyrka inbyggd i en grotta i berget men som dessvärre är stängd när vi är där.
 
Ascoli Piceno
 
Ascoli Piceno
 
glass
Så istället återvänder vi till stadens torg och det anrika caféet Anisetta Meletti för varsin gelato.
 
Marche
Nästa plan för dagen är att besöka ett par vackra blomsterfält som ligger i en nationalparkerna i Marche. Så vi packar in oss i bilen igen och slingrar upp i bergen längs serpentinvägar.
 
Marche
 
Marche
Och vi åker och åker med en svindlande utsikt utanför bilfönstret ända tills vi kommer fram till en stor avspärrning. Plötsligt tar vägen slut och det finns inget att göra förutom att vända. För två år sedan drabbades nämligen den här regionen av en ganska stor och allvarlig jordbävning vilket förstörde flera byar och en del vägar som ännu inte har hunnit återställas.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Istället för att påbörja en två timmar lång omväg känns det som en klokare idé att åka hemåt till gården istället. Så vi gör det och passar på att kolla runt på alla odlingar i dagsljus eftersom vi inte hann det dagen innan.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Och så hälsar vi på Trilly och hennes kattkompis, hönsen i hönsgården och den dräktiga åsnan Melissa som väntas föda vilken dag som helst.
 
Agriturismo Ramusè
 
Agriturismo Ramusè
Sedan sätter vi oss vid det stora bordet för några omgångar yatzy och lite prosecco innan det är dags för ännu en fyrarättersmiddag i takt med att kvällen sänker sig över Marche. Och därmed är de två första dagarna på vår italiensemester slut, fortsättning följer!

Utkast sommaren 2018

Min anteckningsapp i telefonen är full av listor. På saker jag ska läsa, göra, äta, köpa. På saker som killar gillar (Elon Musk, Johnnys senap, VM -94, Lana del Rey). På serier och filmer jag borde se men som jag vet att jag aldrig kommer titta på. Och däremellan så finns det lösryckta meningar. Ord som behövde skrivas ned i väntan på något annat. Ibland läser jag igenom dem, samlar ihop de begripligaste och delar dem i den här typen av inlägg. Här finns det fler om ni önskar: del 1del 2del 3del 4del 5 & del 6.
 
sant
 
tävlingen
 
blick
 
trapphuset
 
döda vinkeln
 
sand
 
falla ihop
 
stormen
 
bryggan
 
hur långt som helst
 
gryningen
 
barer