april 2018 – Julia Eriksson

Att uppskatta frukost

Detta inlägg innehåller produkter och information som jag fått från L’OR.

I samband med att jag skulle åka till Paris fick jag en fråga från det franska kaffemärket L’OR om jag ville göra ett besök hos dem. Jag och min syster fick komma förbi deras kontor och få en liten introduktion till hur man gör kaffe. För att vara en produkt som jag konsumerar dagligen insåg jag att jag har väldigt dålig koll på hur tillverkningen egentligen går till. Exempelvis fick jag lära mig att det krävs bönor från ett helt kaffeträd för att göra ett paket kaffe. Och eftersom vi svenskar dricker i snitt 12 kilo kaffe per person betyder det att det krävs 24 träd för att hålla min konsumtion i schack. De flesta bönor plockas och sorteras dessutom för hand vilket gör det till ett tidskrävande jobb som sysselsätter många. Att välja ett bra kaffe och att dricka det lite extra omsorgsfullt känns därför ännu viktigare nu.

De flesta av mina kaffekoppar intas på jobbet men på helgen dricker jag gärna kaffe hemma i lugn och ro. Särskilt i kombination med en god frukost eller en liten kopp efter maten. När jag vaknade i morse började jag direkt tänka på frukost och vad jag skulle laga. För att sitta länge i mitt soliga kök med en bra spellista och massor goda saker att äta och dricka är ju den bästa starten på helgen.

Idag började jag med surdegstoast med västerbottenost, stekt grönkål och chiliflakes. Mindre visuellt men minst lika gott blir det om man kör hela smörgåsen i våffeljärnet. Har man lite dijon hemma kan man addera det också för en riktig supermacka.

Jag testade också en ny grej som jag läst om och fastnat för, nämligen karamelliserad grapefrukt. Just grapefrukt är ju en av mina frukostfavoriter sedan länge, men här är den på en helt ny nivå. Vill du också laga den så kommer ett litet recept här:

1. Dela grapefrukten på mitten och skär längs kanten mot skalet med en vass kniv.

2. Riv över lite färsk ingefära och gnid in på toppen.

3. Strö över några teskedar råsocker men lämna någon centimeter tom mot kanten.

4. Bränn av grapefrukten med en gasbrännare (samma som man använder till ex. crème brûlée).

Pricken över i är såklart att servera allt på sitt finaste porslin. Det mesta här ovan är second hand-fynd förutom leopardsaltkaret som kommer från H&M Home och grapefruktskålen som är från House Doctor. När allt är uppdukat och klart återstår bara att njuta länge och kanske ta en och annan påtår. God morgon!

Detta inlägg innehåller information från L’OR som jag besökte i Paris. Alla tankar och åsikter om produkterna är dock mina egna och jag har fått helt fria händer att utforma detta inlägg som jag vill.

Födelsedagsresan till Paris – del I

Följ med på födelsedagsresa till Paris med jag och min storasyster i huvudrollerna. Vi börjar på Arlanda för prick en vecka sedan.

För att maxa vår helg hade jag bokat en riktigt tidig flight, så vi gick upp mitt i natten för att åka mot flygplatsen. Halv fem avslöjade jag vårt mål genom att räcka över ett boardingkort med destination Paris.

Väl framme några timmar senare möttes vi av sol, värme och en stad i full blom. Man älskar ju idyllen ändå.

Efter ett litet lärorikt möte (mer om det inom kort) slog vi oss ned på en restaurang och beställde in rosévin och en trerätters lunch.

Hej vi är framme och njuter i solen-selfien.

Pistagegrädde, pistageglass och bär. Svårare än så behöver det inte vara.

Sedan strosade vi längs Saint Martin-kanalen och ner mot Marais där vårt hotell låg.

Väl incheckade på Villa Beaumarchais gjorde vi det enda rätta när man sovit alldeles för få timmar: tog en rejäl tupplur.

Sedan köpte vi chips och vatten, tog med varsin bok och placerade oss i en närliggande park. Den var fylld av slingrande blommor och träd och tycktes även vara innergård till ett gäng fina hus.

När vi tröttnat på att ligga still gick vi omkring lite i närområdet och hamnade i parken Place des Vosges istället.

Sedan gick vi tillbaka till hotellet och gjorde oss fina, för på kvällen hade jag bokat bord för födelsedagsmiddag på Au Passage. Så här glada var vi när vi gick dit.

Menyn bestod av en massa spännande smårätter att dela på och vi plockade in ett gäng olika. Först fick vi rädisor med popcornsmör, en helt genialisk smakkombination som jag måste testa att göra själv.

Den här fisken som påminde om ceviche var också helt otroligt god.

Mitt middagssällskap. <3

Sen åt vi musslor med citrus och bönor samt någon slags fylld pasta om jag minns rätt.

Precis när vi fick in den sista rätten som var som ett konstverk av mussla och kronärtsskocka, plockade jag upp min telefon och möttes av nyheten att Avicii gått bort. En smått surrealistisk sak att ta in men som påverkade oss båda väldigt mycket. Hans död känns så oerhört sorglig och jag kan inte ens tänka mig hur det är för hans familj och vänner. Hoppas han känner frid nu i alla fall och att detta gör att vi kan prata ännu mer om psykisk ohälsa och hur det påverkar människor. Ingen ska behöva må så.

Smått tagna av nyheten avrundade vi sedan middagen och gick ut i den ännu varma kvällen.

Och efter en promenad upp till Place de la Bastille vände vi hemåt, lyssnade på ett gäng Avicii-låtar och somnade sedan gott i våra hotellsängar efter en lång första dag i Paris.

Inget är dåligt men allting är skit

Paris alltså. Det var magiskt. Tre långsamma men fullmatade dagar i strålande sol och min systers bästa sällskap. Jag fotade massor och ska snart berätta mer, men eftersom jag strulat till mitt Adobe-login kan jag inte öppna Photoshop för att redigera några bilder och i väntan på att jag styrt upp det tänkte jag att vi skulle prata om något helt annat. Nämligen känslor.

För bara några timmar efter att jag kommit hem från min semester vaknade jag med en specifik känsla i bröstet. Det sker så pass sällan att jag lyckas bli förvånad varje gång och intensiteten är ganska varierande den med, ibland knappt märkbar. Men plötsligt är den ändå där. Känslan som jag valt att kalla ”inget är dåligt men allting är skit”.

Det är en högst irrationell känsla som tar över min kropp, kanske nån gång i kvartalet under ett eller ett par dygn, och styr om alla tankar. Fastän allting är bra på pappret och livet är fritt från direkta olägenheter, så känns det liksom bara… uselt.

Först kommer den kreativa ångesten. Inget jag gör blir bra, jag ifrågasätter varför jag ens jobbar med reklam, allt jag skriver är kasst och jag vill hellre gömma mig under ett konferensbord eller smälta in i heltäckningsmattan än att behöva presentera mina tankar och formuleringar. Sedan kommer självföraktet. Jag är en dålig människa, varken särskilt snäll eller trevlig, mina vänner borde inte tycka om mig, jag pratar irriterande, är knappast vacker och allt jag gör är fel på ett eller annat sätt. Sist dyker oviljan till att göra något upp. Jag vill enbart ligga raklång i soffan i mitt släckta vardagsrum och lyssna på poddar, helst inte prata med en enda människa, sitta tyst i ett hörn med hörlurar på och undvika alla sociala sammanhang.

Allt detta drabbar mig som en tung våt filt som jag tvingas släpa runt på. Som jordens mest gigantiska offerkofta och det värsta är nästan att känslan är så orimlig och irrationell. Jag kan inte förklara varför jag känner som jag gör för jag vet ju innerst inne att det inte är sant, ändå känns det så tydligt. Det spelar ingen roll hur många peppiga ”jo, men du är ju visst bra/duktig/fin” jag får för det kommer ändå inte gå in. Jag har fullt upp med att älta allt eländigt.

Det finns bara ett sätt att bli av med känslan och det är att vänta ut den. För rätt vad det är så är den borta. Det kan ta en dag eller kanske två, men den försvinner alltid och det blir nästan bisarrt att tänka på hur den kändes. I morgon när jag vaknar vet jag att jag kommer ha glömt alla detaljer, kanske till och med ångrat att jag skrivit det här inlägget, för då är känslorna så distanserade och redan nu märker jag hur de har mildrats. Kanske är det vetskapen om att jag satt ord på allting, delat en av mina sämsta känslor med en massa folk jag inte känner (och ännu värre: folk jag faktiskt känner) som gör att det känns bättre. Vad vet jag?

Det enda jag säkert vet är att känslan kommer komma tillbaka, antagligen när jag minst anar det, men nu slipper jag den på ett tag. Och kanske finns det någon mer som känner igen sig? Som också har stunder då inget är dåligt men allting är skit? I så fall är vi ändå flera. Nu ska jag sova och vakna till en ny dag. Jag hoppas att ni också vaknar på rätt sida.

Bild: Sara Granér

Au revoir!

Ovanstående moodboard skickade jag till min syster med instruktioner om att packa pass och kläder för tre dagar. Idag åker hon och jag nämligen till Paris för att möta sommaren och fira hennes 30-årsdag i förskott. Väderprognosen lovar solsken och 28 grader och planen är att äta gott, strosa längs gatorna i Marais och vid Saint Martin-kanalen, titta på fina saker samt hinna med ett gäng överraskningar som jag inte kan avslöja än. Bloggen får vila lite under resan men jag tänkte uppdatera under dagarna på Instagram och Stories. Där hittar ni mig under namnet juliaeriksson.se. Au revoir!

Blått & brunt // Hav & strand

Lördag! Sol! Jag har suttit på balkongen och löst korsord i flera timmar. Nu dricker jag kaffe i soffan med fönstret på glänt. Värmen har hittat hit och nästa vecka ska det bli tjugo grader varmt. Jag har fyllt år och ikväll ska jag fira ännu mer genom att ta med ett gäng kompisar till Punk Royale och deras koncept total överkörning. Det lär vara en matupplevelse utöver det vanliga och jag är fylld av förväntan. Men innan jag hoppar in i duschen och gör mig i ordning inför kvällen tänkte jag visa hur jag såg ut på min födelsedag.

Som aprilbarn är jag van vid alla slags väder på min födelsedag. Snöstorm, regn eller som detta år: strålande sol och femton grader varmt. Jag fick feeling och körde på barbentspremiär (med ett par strumpbyxor i väskan som backup).

Den blå, blommiga kjolen är egentligen en klänning och både den och den stickade, bruna tröjan kommer från H&M trend. Jag var först lite kluven till färgkombinationen men landade i att den är precis som hav och strand och det tycker man ju om.

Till det hade jag lackboots från & Other Stories, svarta solglasögon från H&M och en liten mockaväska från Daphny Raes. Tricket för att vara barbent så här års är ju att vara varm på fötterna och ha en extra tröja på överkroppen, då går det ofta riktigt bra. Nu ska jag gå och köpa godis, ha en fin lördag!

Året som kom och som gick

Livet tickar på. Från 27 till 28. 365 dagar till i kroppen med den höga pulsen, det sneda leendet, det blonda håret. Håret som hunnit växa sig längre nu än det någonsin varit, som solblektes i Montenegro i somras och frös till is när januarikylan vägrade lämna Stockholm. Årstiderna som kom och gick och jag som gick och kom tillbaka till mitt gamla jobb, kontoret på den lilla gatan som mest är en vändplats, det som varit mitt andra hem sedan jag flyttade hit. En känsla av trygghet och en känsla av mod. Det var spännande och läskigt men det här var året då jag började skriva, då jag lärde mig att sätta ord på berättelser som inte bara är mina. Och jag lärde mig om fotbollslag och juridik och fondsparande och kor men kanske mest om mig själv. Att jag trivs i kostym, såpass bra att jag gick från noll till tre stycken, att jag inte ska bry sig så mycket om vad andra tycker för oftast tycker de ingenting alls och att det bästa man kan göra en ledig tisdagseftermiddag i ett snöslaskigt New York är att ta ett hett bad och dricka ett glas rödvin. Och med badkarslugnet och kostymerna och den slumpmässiga visheten vill jag ta mig an mitt nästa år. Året som 28. Ett till synes oplanerat och öppet år och därför ett år som jag tänkte ta för mig av en dag i taget. Jag börjar idag, på min födelsedag.

Mitt vardagsrum – april 2018

När jag var hemma hos mina föräldrar i påsk drabbades jag av en väldig lust att fixa i min lägenhet och möblera om. Så när jag återvände på annandagskvällen började jag stöka om i vardagsrummet som sett i princip likadant ut sedan inflytt. Min första möbleringsplan blev inte alls lika bra i verkligheten som i min hjärna, men istället för att flytta tillbaka allt där det stod från början så skruvade jag lite till och nu tänkte jag visa hur det blev!

Vardagsrummet är lägenhetens största rum och det ligger i ett hörn med två stora fönster mot öster och en balkong och ett litet fönster i söderläge. Det betyder att det brukar vara väldigt ljust och soligt här om förmiddagarna. Min hall är utformad som en halvlång korridor och när man kliver in i vardagsrummet är det här vyn som möter en.

Soffan står liksom snett framför ett hörn och bakom den, i hörnet, står två bokhyllor med lite blandade saker. Både soffan (Stocksund i klädsel Ljungen blå) och hyllorna (Hyllis) kommer från Ikea. Soffbordet i glas och mässing har jag köpt på auktion, bomullsmattan är från Ellos och tavlan på väggen är en färglitografi av Håkan Thorsén.

I bokhyllorna finns allt från en xylophon, en ballografpenna och en skrivmaskin till ett gäng högar med olika böcker.

På soffbordet står en samling stjärnformade ljusstakar där de flesta är köpta på loppis. Den lilla sälen är egentligen ett ställ för smörknivar, men jag tyckte den passade bättre här. För den som vill bläddra i något ligger både en atlas, en kokbok och en konstbok nära till hands.

Snett emot soffan har jag en öppen spis. Dessvärre går den inte att elda i så nu bor ett gäng stora blockljus där istället.

Ovanpå spisen står små sticklingar i glasvaser. Perfekt att bara plocka en om man behöver en liten present nån gång.

Intill den öppna spisen står också mitt skrivbord som fått hänga med genom ett antal flyttar. Min pappa fick det när han var liten och sedan tog jag över det på min sjuårsdag. Även stolen har ett gäng år på nacken som ni kan se. De små trälådorna rymmer allt från pennor, saxar och tejp, underlägget är från Svenskt Tenn och lampan är en gammal från Ikea.

Längs väggen med fönster där soffan stod tidigare hittar man nu en grön stol i bauhausmodell, en blå sammetspall från 40-talet och en liten drinkvagn i rotting, alla tre köpta på auktion.

På drinkvagnen står en loppisfyndad ishink, glasunderlägg från Zara Home, en flugformad öppnare från H&M Home, glas från Svenskt Tenn och istång samt drinkmått från Lagerhaus.

Bredvid den gröna stolen står mitt senaste lilla köp, ett tidningsställ i rotting som jag hittade second hand för 20 kr. Och med det fyndet säger jag tack och hej, kul att ni ville kika in hemma hos mig!

Att klä sig till 30-årsfest

Alltså, tack! för alla era fina kommentarer på mitt lilla outfitsinlägg. Blev så peppad på att göra flera liknande inlägg och framför allt att fortsätta klä mig på mitt egna, smågalna, kreativa sätt. Fortsättning följer alltså! Och när jag ändå är i farten att sadla om till modebloggare tänkte jag ta och svara på en fråga som jag fick från Sandra.

Hej! Jag behöver klädhjälp och jag vänder mig till dig pga älskar din stil! Jag ska på 30årsfest nästa vecka och vill ha en ny klänning. Jag är student så helst inte kosta en förmögenhet, har du tips???? 🙂 <3

Kände mig exakt som HanaPee när jag fick den här frågan och genast började klicka runt och fundera. Älskar för övrigt hennes klädinlägg (och blogg i allmänhet!) så läs den om ni inte redan gör det. Jag landade i alla fall i ett gäng olika tips, så Sandra och ni andra som är sugna på festkläder: håll till godo!

Första tipset är att sno min outfit rakt av, hehe. Jag ska nämligen också på 30-årsfest nu på lördag och tänkte då se ut som ovan. Den röda klänningen kommer från Carin Wester/Åhléns (heja det samarbetet för övrigt, finns så mycket fint!) och är dessutom på 70 % rea just nu såg jag. Till det har jag lackboots från & Other Stories som jag håller på att gå in i detta nu och stora guldiga örhängen från H&M (inte exakt de i kollaget, men ett par liknande). På toppen av allt detta tänkte jag addera en liten väska, svarta strumpbyxor och största, möjliga, blonda hår. Vi får se om jag lyckas!

Vill man inte var min copycat kanske detta kan vara ett alternativ. Spontant tycker jag att man ska satsa på färg nu när vintern äntligen är över. Den rosa klänningen hade jag nog matchat med röda accessoarer för en kul twist och till den gröna hade jag valt något maffigt i guld. Till den här typen av enfärgade klänningar är det också snyggt att bära någon lite roligare väska. På Zara hittar man ofta fina och spexiga till ett bra pris.

Långklänning kan ju kännas lite extra classy och festligt och det bästa är ju att på sommaren plockar man bara fram samma klänning och bär den med sandaler och stråhatt. Till den vänstra hade jag satsat på ett diadem i sammet och kanske ett skärp i midjan också. Den bruna med prickar är fin att bryta av med något mer modernt för att inte råka hamna i tantfacket. Jag tänker stora ringar i öronen, en kul väska och kanske ett par sneakers till.

Jag funderade lite på hur vågad jag skulle vara i mina klädval men eftersom Sandra skrev att hon gillade min stil bestämde jag mig för att visa sådant jag själv fastnar för. Här är två typiska sådana klänningar som hamnar långt ifrån basgarderoben (dvs rakt in i min). Det svåra med den här typen av plagg är ju att man helst vill se dem live för att få en känsla för material och färg, men jag hade nog chansat ändå. Den grönblåskimrande prickiga saken vill jag matcha med silvriga boots och en liten silverväska. Den rosablå sammetsklänningen hade jag nog låtit tala för sig själv och därför kombinerat den med svarta skor och enklare smycken.

Och ja, varför inte sluta med något riktigt festligt. Med den här skimrande paljettklänningen kan du enkelt plocka rollen som discokula på festen. För en lite mer påklädd känsla hade jag nog burit den med en tunn svart tröja under och strumpbyxor till. Som ett sista alternativ, som inte är en klänning men likväl något snyggt att bära på en 30-årsfest, har vi denna jumpsuit. Perfekt djungelmönstrad och snygg från topp till tå. Matcha med stora, glammiga örhängen och en liten klack så är du klar!

Lycka till och ha det så kul på 30-årsfesten!

Grusfria trottoarer

Vet ni vad? Det har ljusnat. Plötsligt är det inte längre mörkt när jag går till och från jobbet, det känns som dagarna är evighetslånga och jag fylls av en lust att hitta på saker, samla alla vänner, ta vara på varje liten minut. Våren må ha varit långsam och seg men den är på väg, det känns så tydligt nu.

Så därför gjorde jag en spellista för just denna känsla. Den när nya sneakers möter rensopade trottoarer, när man insvept i en filt slår sig ned på sin första uteservering och när man ställer sig i ett gathörn och blundar med ansiktet vänt mot de värmande strålarna. Ja, känslan av vår helt enkelt. Lyssna och låt den bli ditt soundtrack när du tar dig an de grusfria trottoarerna.

Vi överlevde vintern.

4 outfits från veckan som gått

Kläder. Det är ju kul ändå. Vad som jag insett är mindre kul är att ställa upp kameran på ett stativ, försöka sig på något slags poserande framför den och sedan kritiskt granska sig in i minsta detalj. Att alltid känna sig lite fel, lite ful, lite fånig. Då finns det något mer förlåtande i att bara knäppa av en snabb bild i spegeln. Lite suddigt, en badrumsdörr i bakgrunden, mindre fokus på mig och mer på det jag faktiskt tycker är kul. Själva kläderna. Så här kommer fyra outfits från veckan som gått, fotade på just detta vis.

Jag har funderat en del kring det här med att skriva ut inköpsställen. Många av sakerna jag har på mig är inte sprillans nya och jag strävar inte efter att någon ska vilja springa till en affär för att köpa exakt det jag har på mig, det är inte riktigt på det sättet jag vill inspirera. Däremot tänker jag att det ger en hänvisning till var jag brukar handla och det är därför jag valt att ha med det. Hoppas att ni förstår!

Förra lördagen lyckades jag fynda en rutig kavaj på min bästa sceond hand-affär i Skarpnäck. Jag tänker att den får bli en stadig följeslagare i vår, kanske främst som jacka. Under den hade jag en knallgrön ulltröja och en svart lackkjol, båda från H&M. Till det bar jag en svart halsduk från Uniqlo och blanka oxfordskor med platå från Monki. Alla mina pinaler tryckte jag ned i en liten midjeväska från Cos som jag hängde tvärsöver bröstet. Jag kände att jag ändå lyckades bocka av en del vårtrender med denna look: midjeväska, lack & mönstrad kavaj. Check, check, check!

På måndagen bestämde jag mig för att vara lite 70-talig. Det blev också årspremiär för vita sneakers, dock väntar jag lite med mina nyinköpta tills gatorna är helt fria från snö. De jag har här kommer från Reebok och heter Club C 85 vintage. De utsvängda jeansen och den lurviga jackan är båda från Zara och den röda skjortan med vitt mönster är ett second hand-fynd.

On skärtorsdagen we wear pink kändes som en helt rimlig caption till denna look. Här förevigade jag mig i Åhléns provrum efter en påsklunch med Anna & Karin. Den rosa skjortan köpte jag från en reaställning på H&Ms herravdelning och de svarta jeansen i modellen vintage fit kommer också från H&M. Fluffväskan är från Monki som också gjort ringen på min hand och skorna. De rosarandiga strumporna är från & Other Stories.

Och slutligen, min look från i onsdags innan jag gick ut för en liten påskdrink. Här i samma skor som tidigare, skärp från Gucci och svart polo från Monki. De blommiga byxorna är från Zara (har även en matchande kavaj för de dagarna då jag vill gå all in med kostym). Det röda diademet hittade jag hemma och det ger mig dessvärre lätt huvudvärk efter ett par timmar vilket är synd för diadem är ju väldigt fint, eller vad tycker ni?