En vecka i en villa i Toscana

Hej, låt oss åka bakåt i tiden och på semester till Italien. Men innan vi gör det så kommer en liten disclaimer, för jag har velat och tvekat och tänkt att om jag ska skriva något om den här resan så vill jag i alla fall göra en liten förklaring först.

Jag tycker absolut att man kan ifrågasätta att åka utomlands under en pandemi, även om det inte finns några restriktioner som förbjuder det i nuläget. Ska jag vara helt ärlig hade jag nog inte heller bokat en ny utlandsresa för sommaren 2021 om jag visste hur läget såg ut, då hade jag lagt pengarna på en fin resa i Sverige istället. Men den här resan och dess boende bokades i början av 2020, när Corona var ett abstrakt virus i Kina och vi var lyckligt ovetandes om hur de kommande åren skulle bli. När pandemin sedan slog till och vi insåg att vi inte skulle kunna åka förra sommaren valde vi att flytta fram bokningen ett år för att slippa förlora pengar och krångla med försäkringsbolag och för att vi var övertygade om att sommaren 2021 skulle Corona vara ett minne blott. Om vi bara vetat… Så nu när juli närmade sig hade vi alltså hela resan bokad och betald. Vi hade hunnit få minst en dos vaccin var och Italien hade lägre smittspridning än både Norge, Danmark och Sverige för stunden. Alltså valde vi att åka. Vi gjorde alla nödvändiga tester både innan resan och efter att vi kommit hem, bar munskydd utanför hemmet och följde såklart alla lokala restriktioner. Slut på disclaimer, tror jag. Jag känner bara att det var viktigt att lyfta detta innan jag postar 24 bilder och berättar hur härligt allt var, för ja, livet är ju mer komplext än så. Nåväl, nu börjar vi.

toscana

Huset vi hyrde heter Villa Gourmet och ligger i Toscana, ungefär en halvtimme från Pisa och med Lucca som närmsta lite större stad.

toscana toscana

Att hitta ett hus som checkade hela vår kravlista var inte det lättaste, men jag är så glad att vi hamnade här. Vi var totalt 10 personer som åkte och på den gemensamma önskelistan stod det: Gärna Toscana, hyfsat nära havet (max 45 minuter med bil), ordentliga sängar & sovrum till alla, air condition, pool, bra möjlighet att laga mat + säkert en massa saker till som jag glömt nu.

toscana toscana

Huset låg längs en liten grusväg som sträckte sig förbi vinodlingar och åkrar, ner till stora solrosfält. Under tiden vi var på semester så fyllde min mamma år och hon älskar solrosor, så på morgonen promenerade jag hit och ställde mig framför alla blommor och facetimeade henne.

toscana toscana toscana

Intill huset fanns det också en trädgård med olika örter och ett stort grönsaksland där vi blev informerade att vi fick plocka precis vad vi ville av allt som var moget. Dröm! Man känner sig aldrig så rik som när man kan gå ut och hämta en solmogen tomat att ha på frukostmackan eller späda zucchinis och auberginer att lägga på grillen.

toscana

En liten bit nedanför huset låg saltvattenpoolen där vi tillbringade den mesta av tiden när vi var hemma. Intill den fanns också ett hus med extra badrum och dusch, ett stort utekök och en fin matplats.

toscana toscana

Varje kväll samlades vi för drink och middag nere vid poolen. Det är verkligen min bästa semesterstund: när man duschat av sig saltvattnet, dragit på sig en klänning, fått en fördrink i handen och glider ner till det dukade långbordet för middag.

toscana toscana

Innan resan hade vi delat upp oss två och två i matlag med ansvar för varsin kväll. En perfekt grej när man är många och så mysigt, dels att få överraska de andra med sin meny och att få bli överraskad resten av kvällarna. Här är det förberedelser på gång uppe i köket som för övrigt hade den största spis jag lagat mat på.

toscana

Anna och Majsan på väg ner för middag.

toscana

Jag med fördrink och paljettkjol, redo för min och Annas matlagningskväll.

toscana

Vår meny var: burrata med fikon, rostade hasselnötter och rosmarinhonung till förrätt. Sedan grillade vi grönsaker från landet och hela fiskar med citron, örter och vitlök, till det hade vi chimichurri och en stor sallad. Som efterrätt bakade tarte i två versioner, en med björnbär och en med aprikoser och serverade med glass.

toscana

En kväll hade vi omedvetet välmatchande middagsgäster.

toscana toscana

Älskar att äta gott, dricka gott och må gott med en massa vänner samlade runt samma bord.

toscana toscana

En kväll eldade Julia och Erik igång vedugnen som fanns i uteköket och lagade pizza åt oss. Det blev mycket, mycket gott.

toscana toscana

Den sista kvällen fick vi en otrolig middag signerad Fabricio som jobbar som kock och som man kunde boka om man önskade. Vi fick en extremt god cacio e pepe, perfekt grillad tonfisk och en hallonbakelse samt hans hemgjorda limoncello till efterrätt. Även om vi var väldigt nöjda med våra egna middagar under veckan så var det här något alldeles extra.

toscana

Men ja, även gårdagens rester hade ju smakat toppen med den här utsikten…

Jag är så glad att vi kom iväg på vår resa och fick tillbringa en vecka tillsammans på den här platsen. Det kändes verkligen drömmigt. I ett inlägg framöver tänkte jag berätta om några utflykter vi gjorde under dagarna, så gör er redo för lite mer Toscana framöver.

Dags för sensommarstilen

Sommarvärmen sa visst ”ok bye”, men vänta en halv sekund innan du gör som tjejen jag såg på pendeln igår som virat en halsduk tre varv runt halsen och plockat fram ullkappan. Det må vara svalare än i juli men det faktum att termometern pekar på 15-20 grader betyder bara en sak. Det är perfekt transition-väder och det är dags för sensommarstilen.

I det magiska glappet mellan högsommar och höst har man nämligen chansen att klä sig på ett av mina favoritsätt. Som en sandwich: varmt – kallt – varmt. Med tjocka tröjor men bara ben som sticker fram. Klumpiga boots och silkiga kjolar. En liten mikropaus innan man går all in på höststilen.

sensommarstilen

Man kan till exempel ha färgglad långklänning med kavaj eller tunn jacka. Rejäla boots till eller sneakers med strumpor så håller man sig varm.

sensommarstilen

Tjock tröja, kofta eller väst är också fint till. Äntligen får man tillfälle att använda alla sina perfekta, varma stickade tröjor som tar upp en massa plats i garderoben.

sensommarstilen

Vill man inte ha klänning så kan man såklart ha kjol eller shorts också. Och loafers med strumpor i en kontrasterande färg till. Det är mitt finaste just nu. Nästa steg blir att knyta en liten scarf runt ankeln, kanske redan i morgon.

sensommarstilen

Det är också så fint att bryta av en mer silkig kjol med något grövre som en läderjacka, en kul t-shirt eller ett par boots. Tricket är att jobba med kontraster och bara låta en liten del av kroppen vara bar och resten varm. Då hanterar man, eller i alla fall jag, 18-gradig värme perfekt.

Byxor då? kanske någon av er undrar. Nej, inte än, tänker jag. De plockar jag fram i nästa lucka. Den lilla perioden av av 14-17 grader när man kan ha långa byxor men öppna skor. Blåa jeans och en liten klack. Kostymbyxor och sandal. Mmm… men det är en annan historia!

Källor till alla bilder hittar ni här.

Gotland runt på fyra dagar

I början av veckan gav jag mig iväg på en resa tillsammans med min kompis Madde. Vi har som årlig tradition att göra en roadtrip och med undantag för förra året har vi varit iväg de flesta somrar. Jag och Madde lärde känna varandra när vi klev in i samma föreläsningssal på universitetet för nästan exakt tolv år sedan. Efter den stunden har vi tillbringat mängder av tid ihop. Under några år arbetade vi på samma byrå och träffades då varje dag och ofta även på kvällarna efter jobbet. I början av 2020 bestämde hon sig dock för att flytta tillbaka till sina hemtrakter i Hälsingland där hon köpt ett torp. Tanken var ju att vi skulle kunna ses mycket på helgerna och hälsa på varandra ändå, men så kom en pandemi och ställde till allt. Så att få ses nu i flera sammanhängande dagar och bara ha en massa tid tillsammans och upptäcka nya saker var därför så, så fint!

Här kommer ett försök till en sammanfattning av de fyra dagar när vi åkte Gotland runt och fyllde minnesböckerna med äventyr.

gotland

Vi började resan tidigt på måndagsmorgonen. Lite orimligt tidigt om jag ska vara ärlig. Klockan 02:30 lämnade färjan Nynäshamn och vi kröp ner i våra sovsäckar i den bokade kupén. Strax efter 05 väcktes vi av ett meddelande om att vi snart var framme och genom det lilla fönstret såg vi solen gå upp.

gotland gotland

Så vad gör man klockan 06 i Visby när man sovit knappt tre timmar? Vi bestämde oss för att åka och ställa hybridbilen på laddning och sova en stund under tiden. Men efter att ha åkt till fyra olika platser längs kusten där samtliga laddstolpar var ur funktion eller icke-befintliga gav vi upp och parkerade vid en strand, fällde bak sätena och slumrade i några timmar.

rute

Utvilade och hungriga åkte vi sedan till Rute Stenugnsbageri för frukost och kaffe mot en varm husvägg i solen.

fårö fårö

Sedan fortsatte vi norrut, tog färjan över till Fårö och stannade i en liten by för ett dopp.

langhammars naturreservat langhammars naturreservat

Vädret var ganska omväxlande med en del mörka moln och skurar, men hyfsad värme så fort solen tittade fram. De fina stränder vi fått tips om på Fårö kändes dock inte så lockande att lägga sig på så istället åkte vi till Langhammars naturreservat.

langhammars naturreservat langhammars naturreservat langhammars naturreservat

Där promenerade vi runt en stund och tittade på Langhammarsgubben och den fina karga naturen. Sedan åkte vi till Fårögården och åt grillat lamm till lunch.

fint och fult

Väl tillbaka på norra Gotland stannade vi till på Fint o Fult i Bunge som hade väldigt lite fula saker och desto mer fina.

bungenäs bungenäs

Sedan checkade vi in på vårt boende i Valleviken, åkte på en liten loppisrunda, tog en välbehövlig powernap och gjorde oss redo för kvällen. Då styrde vi bilen mot Bungenäs och kalkladan som hade burgarmåndag. Lagom till solen gick ner rundade vi av vår första (riktigt långa) dag på Gotland.

valleviken

Nästa dag startade med morgondopp i hamnen och frukost i solen. Det bästa sättet att börja en tisdag om ni frågar mig.

furillen furillen

Därefter åkte vi till Furillen, dels för att se naturen och det häftiga landskapet, men också för att de hade en laddstolpe. Jakten på ställen att ladda bilen skulle komma att bli ett återkommande inslag under vår resa. Egentligen hade Fabriken i Furillen stängt igen för säsongen helgen innan vi kom, men parkeringen fanns ju kvar och sladden räckte precis…

furillen furillen furillen

Medan bilen laddade promenerade vi omkring i naturreservatet bland stränder och hästar och tång. Jag kan inte låta bli att bli fascinerad av naturens palett på sådana här ställen, den är så fin och självklar, den bästa inspirationen. Kalkvita stenar, rödbrun och ockragul tång, gråbeige sand och ett dämpat blått hav. Bara att plocka med sig till närmsta färgaffär.

sysne sysne sysne

Efter någon timme kunde vi fortsätta resan söderut på Gotland. På vägen stannade vi till i Sysne där vi fått tips om ett bra rökeri. Där köpte vi lunch i form av räkor, makrill, aioli och en halv meter baguette. Mycket gott!

gotland orup

Sedan rullade vi vidare med ett antal loppisstopp längs vägen. Efter sisådär tio olika slutade jag räkna, men nog fanns det gott om skyltar att svänga in vid och lador att botanisera i. Jag blev lite sugen på att köpa ett Orup-album på vinyl men avstod eftersom jag inte har någon LP-spelare. Istället blev det en glasvas och Madde köpte en hatthylla.

ljugarn ljugarn

Framåt eftermiddagen var vi framme i Ljugarn där vi bokat vårt boende för natten. Eftersom solen sken gick vi ner till stranden där det slutade med att vi spelade några bedrövliga omgångar yatzy, satt och småfryste i snålblåsten och hörde en familj i närheten bli osams. Ah, semester. Efter en stund tittade vi på varandra och bestämde oss för att strunta i strandhäng och gå och ta ett glas istället.

ljugarn ljugarn

Sagt och gjort. Sommarhatten åkte på och ett glas intogs på Lilla Trägårn. Sedan kikade vi runt i det lilla samhället och åt middag på Bruna Dörren. Jag åt en lammkorv som var godare än den såg ut och drack ett vin som var lika gott som väntat.

ljugarn

Natten tillbringade vi på ett gulligt litet pensionat vid namn Lövängen med bra läge men som dessvärre var otroligt lyhört. Det hade kanske varit okej om det inte var för det faktum att det låg en karaokebar precis under. När de drog igång vid 01-tiden lät det exakt som att någon stod i rummet och vrålade. En stark upplevelse som jag tyvärr inte kan rekommendera.

hoburg hoburg hoburg

Lite dålig sömn är ju dock inget som får förstöra ens semester, så nästa dag var det bara att välja glädjen, äta en god frukost och rulla vidare på roadtripen. Den här gången åkte vi allra längst söderut till Sudret och nådde Hoburgen. Där såg vi Hoburgsgubben med sin röda näsa och ett antal stora rovfåglar på himlen. Landskapet kändes nästan grekiskt och solen strålade trots att prognosen varit mer negativ.

körsbärsgården körsbärsgården

Vid lunchtid svängde vi in på Körsbärsgården där vi laddade bilen, åt en sallad med burrata, fikade och kollade i skulpturparken.

burgsvik

Sedan åkte vi till Burgsvik för att ta ett eftermiddagsdopp på den långgrunda stranden och ligga och läsa i någon timme.

gotland

Därefter rullade vi jämte regnbågar och majsfält till resans sista mål: Visby. Inte utan ett och annat loppisstopp på vägen och bilallsång till Orup och Lill Lindfors.

visby visby visby

I Visby hade vi unnat oss riktigt hotell och checkade in på Clarion och njöt av fluffiga sängar och lyxig duschtvål. Sedan traskade vi ut bland kullerstenarna och blev varse medeltidsveckan som pågick. Jag hade ingen aning om att den var så här sent på sommaren, men det var rätt kul att se alla som gått in för det så mycket och verkligen ansträngt sig till max.

visby visby

Vi åt en sen middag på Surfers och beställde allt gott på menyn. Mmmm…

visby visby

Nästa dag strosade vi omkring i ett soligt Visby och köpte gotländsk gelato.

visby visby

Vi besökte Botaniska trädgården, drack iskaffe och spelade några rafflande omgångar yatzy.

visby

Till middag åt vi pizzaslices på 800 grader som öppnat en filial i Visby. De var så goda och vi såg antagligen så nöjda ut att en polisbil som körde förbi, sakta in, vevade ner rutan och frågade om vi kunde rekommendera stället, haha. Det gjorde vi.

visby visby visby

Vi avslutade dagen med att gå längs strandpromenaden och sedan var det dags att rulla bilen på färjan med sikte på Nynäshamn. Fyra intensiva Gotlandsdagar var till ända och vi hade fått se i princip hela ön och en hel massa fina platser. Så härligt att vara på semester tillsammans med en bästis. Vart vi styr bilen nästa år återstår att se!

Resväskan, semesterbilderna och solrosorna

solrosor

Fredagen den trettonde augusti. Den sista riktiga semesterdagen. Resväskan ännu ouppackad i hallen. Jag släppte ner den vid dörrmattan när jag kom hem från Gotlandsbåten halv två i natt. Rafsade fram ett smörpaket ur det sommartomma kylskåpet och åt ett par skivor knäckebröd vid diskbänken innan jag gick och lade mig. Vaknade till en ny dag och låg kvar för att läsa de sista åttio sidorna ur Samlade verk. Lämnade Martin Berg och Rakel och Gustav Becker innanför den ockragula pärmen, tacksam över att ha fått vara deras sällskap under några dagar. Åt en skål citronyoghurt och drack kaffe. Fotade den sista bilden ur semesterns engångskamera och gick för att lämna in den på framkallning. Mannen bakom disken frågade om jag hade bråttom att få bilderna klara. Nejdå, det är lugnt. Ta er tid, svarade jag. På vägen hem köpte jag stora blommor och satte i en vas.

Fredagen den trettonde augusti. Jag skriver fortfarande här. Tydligen. Det bara sker. Jag har läst era kommentarer noga, flera gånger, lagrat dem varsamt, tagit emot ödmjukt. De gör mig glad. Och egentligen hade jag tänkt berätta om dagarna på Gotland och kanske om solrosfälten i Orentano och visa hur man syr en klänning i rosa bäckebölja och prata om de olika böckerna jag läst, men så blev det detta. Ett fragment av det senaste dygnet. Resten kommer tids nog. Det är ingen brådska.

Ge mig ett tecken, ett kommatecken

skuggor


Hur var sommaren?
Sommaren var
är
saknaden av ett narrativ
en berättelse utan riktning
en historia utan karaktärer
vad som händer när
en tisdag är en lördag är en tisdag
och det enda sättet att markera tillvaron är att byta plats
fysiska förflyttanden
fötterna på ny mark
vill inte vara här
vill vara där
tills där blir en plats utan syre
förr eller senare tar luften slut
och jag roterar livet genom att skjuta möblerna runt i lägenheten
knuffar soffan skåpet stolen
ställer om
suckar
ställer tillbaka
dagarna går
jag är kvar
kommer inte framåt
kommer hem men inte bort
skymtar skärvor av förändring
vill spegla mig i dem
hålla hårt i dess vassa kanter
göra revor i tiden
bygga något större
forma något nytt
åstadkomma
om det ändå gick att komma

ihåg
ifrån
ge mig ett tecken
ett kommatecken
,
tack
en liten paus
ett sätt att skilja två delar i en mening
ett före och ett efter
och kanske vet jag nu
kanske har jag svaret framför mig.

Hur var sommaren?
Sommaren var
är
ett kommatecken
en hållplats att vila på
en ansats inför något nytt
något ännu osagt
den som skriver är jag
vad som händer är allt
må det ske
jag finns.

Hallå, kan vi få in någon på scen tack.

stockholm

Jag vet inte om ni märkte, men jag tog en paus. En liten del av mig tänkte att jag kanske slutade skriva här för gott. Jag har aldrig känt så innan, varit så färdig på något vis. Men det var något med insikten om att allt måste komma från mig, handla om mig, vara jag jag jag i text och bild. Usch vad jobbigt. Någon annan kan väl spela huvudrollen nu? Varför är det just mitt liv som ska läggas upp här för tolkning? Varför är det mina kläder och mina dagar och min mat som ska visas upp? Det kändes plötsligt så tråkigt, så enkelspårigt och samtidigt så blottande. Det borde vara någon annans tur. Femton år senare och jag funderar på om jag är klar. Det är märkligt ändå.

Kanske behöver jag bara semester. En paus från att formatera om livet till ettor och nollor. Ett uppehåll från att vrida ut och in på känslor och paketera dem här. Slippa få höra kommentarer som börjar ”Jag läste på bloggen att…”. Nej men sluta genast. Använd inte det här som någon slags källa när det bara är fragment. Lita inte på mig, influeras inte av mig, köp inte samma saker som jag, gå inte till samma ställen och gör för all del inte samma misstag.

Jag har aldrig velat vara någon influencer och aldrig blivit någon heller. Det är en lättnad. Kanske är mitt tvångsmässiga skrivande här bara en del av mellanbarnets strävan efter att stå i centrum. En ett och ett halvt decennium lång show med hemsnickrad dekor och spexiga ombyten. Den plastiga mikrofonen nära ansiktet, köksstolarna uppställda i rader. Ett stort tack till publiken som löst biljett och applåderat så fint hela vägen igenom.

Istället för att vara här tänkte jag fortsätta med de tre saker som jag gör helst just nu: lyssnar på Bob Dylan, skriver dikter och badar. Med största sannolikhet kommer jag tillbaka snart. Det brukar ju bli så. Jag ska bara vänta tills andan faller på igen. Till dess är scenen fri att beträda, jag väntar i kulissen.

Snäckor och saltvatten

Det känns som om exakt hela världen är på semester utom jag. Det känns så för det är vad jag ser. Skärgårdsklippor och badstränder och sommarhus när jag bläddrar i flödet. Vin mitt på dagen och gotländska trädgårdar att vila i. Jag tittar på mina egna bilder och ser glasstrutar, insjödopp och solnedgångar. Ingenstans den där klibbiga verkligheten av att sitta inne i en lägenhet och jobba med allting fastklistrat utanpå huden. Känslorna på bröstkorgen, tankarna längs ryggraden.

Jag har varit ledsen. Är det kanske lite fortfarande, men det är ju så svårt att säga, svårt att visa. Det är saker som inte går att ta på. Som försvinner i allt det där andra som är så tydligt och blir till verklighet. Man sparar det fina. Visar upp som snäckor man plockat och lagt i en ask. Skatterna ryms i en handflata och saltvattnet syns inte längre. Svett och tårar och hav att hämta andan i när hjärtat springer. Inget syns, men det finns där. Det känns när man smakar på huden.

bada båt skärgård julia hund solnedgång fönster bada drink dikt blommor luftballong bada glass solnedgång

13 Sellpy-köp inför sommaren

sellpy

Förutom två bikinis, en rosa t-shirt och en landslagströja med mitt namn på ryggen så har jag hållit mig till att handla second hand den här våren. Det har inte varit särskilt svårt, tvärtom: det har nästan varit för enkelt för nu är garderoben sådär märkligt full igen. Utöver spontana loppisfynd som görs i farten så brukar jag lägga en Sellpy-beställning med saker jag vill ha ungefär varannan månad. Förra veckan kom en låda med köp inför sommaren hem till min dörr och det här är vad som fanns där i.

randig skjorta

En av mina bästa stapelvaror och bland det enklaste man kan fynda: kortärmade herrskjortor i bomull, silke eller viskos. Fint till shorts, uppknäppt över en klänning eller bara över bikinin på väg till badet.

stickad tröja

Stickat och virkat är jag lite extra sugen på just nu. Helst hade jag velat ha ett linne i färgglada mormorsrutor, men den här benvita t-shirten är också fin. Antingen så här eller till ett par raka blåjeans.

randig blus

Den här blusen fick mig att tänka på Sara. Den känns somrigt glassig med sina vaniljvita och jordgubbsrosa ränder och ett tyg i rejäl bomull.

mönstrad tröja

Ibland när jag letar runt på Sellpy så har jag en exakt look som jag har inspirerats av. I detta fall var det den här och nog blev det rätt likt med den här mönstrade tröjan?

prickig skjorta + kjol

Min förmåga att dras till prickiga plagg är fortfarande stor. Den här blusen tänker jag blir fin till ärtgrön kostym eller kanske något ljusblått? Lackkjolen kommer nog sparas till hösten, eller i alla fall till dagar under 25 grader.

brun blus

Jag hittade faktiskt inte bara en utan två bruna blusar med prickar, men till mitt försvar är de ändå ganska olika. Den här med axelvaddar och gula knappar blir bra när det är dags att vara vuxen på kontor igen.

beiga byxor + svart piké

Jag brukar ibland beskriva min garderob som väldigt mycket cirkus och väldigt lite bas, men det händer att även jag vaknar upp och vill klä mig i något svalt och Toteme-igt. Då är det tur att man kan köpa beiga fladdriga byxor och en stickad piké med pärlknappar för bara några kronor.

stor kostym

Det händer att vissa av Sellpy-köpen blir lite av en chansning. Som den här kostymen som skulle vara en storlek medium dam, men visade sig vara en storlek medium herr (minst). Det syns inte så väl på bilden men den var snubbelstor tyvärr. Nu får den flytta hem till en följare istället, så det gör inget.

prickig klänning

På temat för stort och för litet så har vi också detta plagg som antingen är en jättekort klänning eller en lång topp. Högst oklart. Men med cykelbyxor funkar den rätt bra i alla fall!

pyjamas

Det här kan vara en pyjamas om man är feg och ett avslappnat set om man är modig. Vi får se vilken sida jag vaknar på.

paljettkjol

Sist men inte minst utan snarare mest så packade jag upp den här paljettkjolen. Den köptes med det här som tydlig målbild och nu ser jag fram emot att strutta runt inne på Ica med disco på underkroppen och kul t-shirt på överkroppen.

Det var mina klädköp inför sommaren det! Hela kalaset gick på drygt 800 pickadoller vilket jag tycker är en sympatisk summa. Vill ni ha tips på hur man fyndar på Sellpy så satte jag ihop en liten guide tidigare i våras som kanske kan vara till hjälp. Ni hittar den här!

Juni genom engångskameran

I början av sommaren, precis när den var ny och gatorna började bli varma efter en kylig vår, gick jag till Kjell & Company och köpte en engångskamera. En Kodak FunSaver. Jag la den i min väska och bestämde mig för att fylla den med vad namnet antydde: roliga ögonblick. Någon månad senare var den full och redo att lämnas in på framkallning och igår fick jag tillbaka resultatet. Här är några av alla stunder som fastnade på bild.

engångskameran – juni

Balkongmiddag i Årsta med Karin & Julia.

engångskameran – juni

Sommarklänning, träskor och en nyservad Lilla blå som jag precis hämtat upp hos cykelreparatören.

engångskameran – juni

Stinas examensfest på hennes gård. Skymning är tyvärr inte kamerans starkaste sida.

engångskameran – juni

En söndag med bad och yatzy.

engångskameran – juni

Mackor och öl på Sandhäxan inklusive utomlandskänsla med plastigt campingbord och våtservetter.

engångskameran – juni

Fotbolls-EM. Spanien mot Sverige i vad som kändes som en av världens längsta matcher.

engångskameran – juni

En kväll då lägenheten badade i sol. Motljus är inte heller engångskamerans bästa grej kanske.

engångskameran – juni

Ösregnslördag med drink på Babylon.

engångskameran – juni

Bubbel och plockbricka med Malin på Bar Hommage.

engångskameran – juni

En lagom stökig tisdagsmiddag på Berns Asiatiska.

engångskameran – juni

Segling med Vendela och Alfred.

engångskameran – juni

Vår utsikt från båten morgonen därpå.

engångskameran – juni

Midsommar i Grythyttan.

engångskameran – juni

På konferens med mitt lilla, svartklädda jobbteam.

engångskameran – juni

På väg till Fållan i Slakthusområdet för första dosen covid-vaccin.

engångskameran – juni

Middag på Ön.

engångskameran – juni

En fin helg ute i skärgården.

engångskameran – juni

Och en solnedgång som var något extra.

Jag gillade verkligen att fota med engångskameran. Det är så spännande att inte veta hur bilderna blir och fint att känna att det här är en stund jag vill fånga och spara, mer än bara det slentrianmässiga mobilfotandet. Jag tycker också bilderna får något väldigt mjukt och härligt över sig, särskilt de som är fotade utomhus i dagsljus. Det eller närbilder med stark blixt tror jag är det bästa och vad jag ska fylla min nästa kamera med. För ja, nu måste jag köpa en till eftersom sommaren är långt ifrån slut och min stundande semester förhoppningsvis blir full av roliga stunder.

Livet pågår sömlöst / sömnlöst

båt skylt fönster

Det är juni, det är juli.
Det är sommar och sol
i lägenheten visar termometern på en halv miljon.
Jag köper en fläkt
riktar dess uppmärksamhet mot min blanka panna.
Ställer fönstret på vid gavel
uppdaterar Alltid öppet-appen tills den en dag plötsligt säger
”just nu vaccineras personer födda 1991 och tidigare”.
Kommer hem med plåster på armen
har fått en första dos, en gnutta hopp.
Allting avlöser varandra
det händer, hakar i, går på linje.
Om morgnarna räknar jag timmar
fyra, fem
ibland sex.
Livet pågår sömlöst/sömnlöst
ett konstant förlopp.
På badplatsen meddelar en skylt att majbrasan ställs in
i år igen.
Vi är glada att vara där i liten midsommarskara.
Fastän, trots allt
ett undantag.
Jag tar simtag i den långgrunda sjön med CocaCola-brunt vatten
binder kransar i stekande sol
grillar halloumi
blinkar bort brännande tårar när ingen ser.
Vill ändå helst vara glad
så när Sverige förlorar mot Ukraina känner jag mest ingenting.
Viker ihop den gula tröjan med ERIKSSON på ryggen
lägger in i garderoben.
Nästa gång
en annan tid
ett annat vi.
Fast du i skymning är något att gilla
hur du följer mig längs vägen för att leta
hur vi vänder om och går tillbaks.
Jag tänker att det är märkligt
att tillbaka kan kännas framåt
men det gör det.
Och jag har redan hunnit glömma styrbord och babord
så när vi tar sikte på bryggan säger vi vänster istället
platsen är densamma ändå.
Tiden rinner
solen sänker sig i havet
dagar går och börjar om.
När jag vaknar halv sju står luften i stugan still
ljuset är gyllene, smörgult.
Jag längtar efter det renande morgondoppet
men stannar kvar
väntar in
förblir.
Under tidiga morgnar
sena nätter
och långa dagar i fläktens riktning
ställer jag mig själv den klassiska frågan
”hur känns det?”
Och svaret blir:
ALLT KÄNNS JÄTTEMYCKET.