Kategoriarkiv: Fint

Puffiga klänningar med volumiösa ärmar i all ära, men ibland är man ju faktiskt sugen på något annat. Lite ny inspiration helt enkelt. Tro därför att jag blev glad när jag tog ett virtuellt snubbelsteg över ett, för mig, nytt klädmärke vid namn Bode. Att jag missat det tidigare beror kanske främst på att de bara gör herrkläder, men det är ju fritt fram att inspireras ändå. Mest fastnade jag för vårkollektionerna från 2018 och 2019.

 

Jag har absolut haft lapptäcke och patchwork som sökord på Tradera under våren och blev ju inte mindre sugen nu. Hur fin jacka?

 

Skjortor och shorts i matchande set med känslan av att vara sytt av någon gammal duk. Att vara ett levande kafferep i sommar känns som en bra idé.

 

Eller bara att matcha från topp till tå i linne som en sval och elegant person utan svettningar och glassfläckar. Och gärna mixa blommigt och randigt i lager på lager när temperaturerna kryper nedåt lite.

 

Mer mönster- och färgfest! Som en godishylla i garderoben.

 

Eller varför inte bara smårutigt under storrutigt? Det måste jag testa snart. Plus jättestor hatt.

 

Jag har ju en prickig kostym sedan innan, men nu blir jag lite sugen på en rutig. Och overall är alltid fint, har både en beige och en mörkblå som jag gillar mycket.

 

Ge mig allt tack. Och låt mig aldrig bära ängsliga kombinationer i svart, grått och vitt igen. Det här är ju så fint?!

 

Kortärmad skjorta, shorts och sandaler är den ultimata semesteruniformen. Som en turistande pappa med stil.

 

Ett uns av pyjamas i looken är alltid trevligt. Man vill ju ändå inte se ut som någon som gillar att gå upp tidigt och lyssna på Framgångspodden.

 

Skjortan?! Rosa jackan?! Lapptäcksbyxorna?! Jag kommer absolut cirkulera som en falk kring hyllan märkt Personligt på Myrorna för att hitta något liknande.

 

Det gula setet påminner mig om att jag har ett bananmönstrat shortsset i linne som är en given sommarlook. Och skjortan får mig att tänka att jag borde lära mig brodera igen…

 

Ett annat märke som inspirerat mig är spanska La Veste. De gör småskaliga produktioner och har synts på en rad olika influencers. En del av mig tänker att vissa av plaggen inte borde vara omöjliga att försöka sy själv och en annan del vill bara klicka hem allt på studs (men som tur är, så är det mesta utsålt).

 

Ja, som ni förstått vid det här laget gillar jag set med matchande skjorta och shorts.

 

Hästens-rutiga byxor och matchande solgul hatt. Absolut ja.

 

Ett par fina byxor som jag är lite sugen på att försöka sy en egen version av och en krage som inte heller borde vara omöjlig att lyckas med. Eller…? Klipp till att Julia bryter ihop vid symaskinen.

 

En fin blus och samma byxor men i annan färg. Det känns lite som dockkläder men på riktigt – på ett bra sätt. För någon som fluktuerar mellan att klä på sig och klä ut sig går det i alla fall raka vägen hem.

När jag tittar igenom bilderna i min telefon inser jag att det blivit sommar. Den är här nu. Jag badar, äter glass, sitter på balkonger, hänger i parker och ligger på en filt i solen och läser. Men innan semestern är ett faktum återstår tre veckor av jobb. Tur då att man kan hitta på somriga saker däremellan. Här är lite sånt som hänt sen sist i bild och text.

 

En kvällspromenad i klänning och kofta med hundkex i handen. Äntligen kan man gå barbent utan att frysa.

 

Jag har säkert 300 bilder på solnedgångar utanför mitt fönster men det är som ett nytt skådespel varje kväll. Dessutom är allt så grönt och lummigt nu. Jag flyttade ju in i november när parken utanför var som fulast och sedan dess har jag sett träden knoppas och slå ut ett efter ett.

 

Motsatsen till grönt och lummigt är mina krukväxter. Jag tänkte att jag skulle ta hand om dem ordentligt efter en lång vinter, så jag planterade om i ny jord och gav lite extra näring med resultatet att flera av dem tvärdog. Tydligen kan man näringschocka sina växter och ny jord innehåller redan en massa näring, så att tillsätta extra blev lite väl mycket. Ett par klarade sig dock och nu tänker jag att jag får fylla på med ett gäng nya, men kanske först efter semestern.

 

En kväll mötte jag upp några kollegor i en park. Så mysigt att träffas lite på riktigt nu när man jobbar på distans och bara har en massa videomöten. Hunden Esther var där också. 🙂

 

En annan kväll åt jag och Sofie middag på Racamaca, en ständigt återkommande favorit. Sedan gick vi till Vänster-baren på Häktet (ja, inte vänster-baren som i politiskt vänster utan den heter Vänster för att man går in till… vänster) och blev placerade distanserat vid ett hörnbord och ägnade resten av kvällen åt att spela yatzy.

 

En dag var jag på produktion! Min första sen hemmajobbandet började och det har jag verkligen saknat. Den här dagen skulle vi göra en fotografering för Spotify och en av deras nya podcasts. Planen var att fånga mycket sommarkänsla med högt gräs och mjukt ljus. När jag trampade runt här kände jag mig ytterst nöjd med att i år äntligen ha fått tummen ur och vaccinerat mig mot TBE. Eller ja, jag har en sista spruta kvar om 8 månader innan jag är helt skyddad, men har nästintill fullgott nu i alla fall.

 

Snett emot mitt hus, på andra sidan parken, ligger en liten glassbar som har haft stängt sedan jag flyttade hit men nu har den äntligen öppnat för säsongen. Jag gick dit och köpte tre kulor: smörkola, polkagris och pistage vilket var väldigt gott bortsett från att jag insåg att jag egentligen inte gillar pistage. Eller alltså, jag gillar i princip inga nötter. Tycker det är oerhört överskattat i allt utom typ jordnötssmör.

 

Jag har hittat en ny springrunda där jag springer drygt fyra kilometer och sedan avslutar med ett dopp från en brygga som ligger rakt nedanför mitt hus. För att det ska gå snabbt har jag badkläderna under och en liten gympapåse med en handduk på ryggen. Sedan traskar jag bara fem minuter hem när jag är klar, en perfekt start på dagen.

 

På nationaldagen gjorde jag absolut inget festligt förutom att laga en liten smörgåstårta med ägg, krasse, lax, rädisor och rom. Gott!

 

Va, va, va… En till utsiktsbild jag vet, men kolla. Trivs så bra här uppe på min lilla höjd.

 

Så gott som varje kväll försöker jag ta mig ut på en promenad för att få lite miljöombyte i hemmasittandet och jag har nog gått på alla söders gator vid det här laget. Men man hittar alltid ett fint träd eller nytt hus om man tittar noga.

 

Eller en smörgul rosenbuske som doftar otroligt.

 

Sedan jag flyttade har jag varit på jakt efter ett bra skåp till lägenheten. Briefen var: som Ivar från IKEA storleksmässigt (och gärna prismässigt) men helst inte Ivar för att alla har dem… Efter mycket letande hittade jag detta lilla renoveringsobjekt på Refurn. Det syns inte så bra på bilden men det är rejält slitet så jag har slipat och tänkte måla det citrongult samt fixa ett nytt lås så jag slipper hålla dörrarna stängda med tejp, haha. Fortsättning följer alltså, men hittills är jag mycket nöjd med mitt köp.

 

I fredags mötte jag upp Julia, Karin & Sofie på Julias balkong. Det blev kvällssol och drinkar och snacks innan vi gick vidare till Två små svin för att äta smörrebröd.

 

Skål i amaretto sour och det bästa av sällskap. Kände mig oerhört tacksam den här kvällen för att jag har så fina och smarta kompisar, det är så tryggt att bli vuxen tillsammans med dem.

 

Och i lördags var jag ju på loppisrunda med Julia och Karin, vilket avslutades med dopp i Långsjön. Varmaste badet hittills i år.

 

Stråväska och blött hår, nu ÄR det sommar.

 

Puss från en glad prick som strax ska hoppa in i bilen och rulla upp mot Hälsingland för midsommarfirande! Jag har längtat så mycket och nu är det äntligen dags för soliga dagar tillsammans med några av de roligaste jag vet. Hoppas att ni får det fint!

Jag låg och tittade igenom mappen med videoklipp i min telefon och blev så glad och nostalgisk och längtansfull på samma gång att jag bestämde mig för att klippa ihop en film på en minut med det jag längtar efter mest just nu: dansgolv, skärgård, fotboll, barhäng, konserter, skogsrejv, takterasser, festivalhäng och, framför allt, nära & kära. 

 

 

Det är så ofta när jag filmar lite slarvigt i stunden med telefonen som jag tänker ”vad ska jag ha det här klippet till efteråt?” men nu är jag så glad för att jag gjort det. Alla de där små ögonblicken känns utomjordiskt lyxiga nu men också tillräckligt nära för att jag ska orka hålla ut lite till.

 

 

En annan sak som jag har gjort på Instagram är att lägga upp ett gäng plagg till försäljning på mitt loppiskonto. Jag blir lika förvånad varje gång hur snabba folk är på att köpa saker, men än finns det en del grejer kvar, så in och fynda om ni vill. Det var allt för nu, vi hörs snart igen!

 

Och mitt i kaos och karantän och inställda påskfiranden så går jag och fyller år. Trettio! Jämnt och stort och vuxet. Jag har fått blomsterbud och grattishälsningar. Min familj hade repat in en fyra minuter lång hyllningslåt till Pomp and Circumstance som framfördes på videolänk med tillhörande koreografi och rekvisita. De är otroliga. Jag har ätit räksmörgås till frukost, för i min familj är det tradition att den som fyller år får det. Och jag har tagit på mig min rosa födelsedagsklänning som hängt i garderoben och väntat på fest. Snart ska jag iväg på en liten hemmamiddag hos några kompisar som har planerat allt i smyg. Det blir en annorlunda födelsedag men en fin sådan. Och när kaos och karantän är över ska jag ta igen allt som blev inställt och fira med råge. Hurra och glad påsk!

 

Hej och välkomna till måndagens godispåse med saker som hänt sen sist. En blandad kompott av sådant som kanske kan inspirera, imponera eller frustrera. Skoja, det blir mest ett par trivsamma tankar.

 

 

Jag har ett nytt litet projekt den här veckan där jag bestämt mig för att promenera till jobbet varje morgon. Det tar exakt 35 minuter, vilket är 12 minuter mer än vad det tar att åka tunnelbana. Tid som på morgonen kan kännas dyrbar men som nog kan vara välinvesterad eftersom jag råkar ha ett ganska dåligt morgonhumör i grunden och som absolut inte blir bättre av att behöva trängas med folk i kollektivtrafiken. Får jag istället börja dagen med en podd och en promenad finns det i alla fall en liten sannolikhet att jag anländer till kontoret något soligare. Låt oss testa och se, återkommer med resultat!

 

 

 

I lördags gick jag runt i lite olika second hand-butiker, lyssnandes på det senaste avsnittet av Stil i P1 där de pratade om nya trender och då särskilt den med cowboy-mode, eller yeehaw-couture som det lite skämtsamt kallas. En kvart senare lyckades jag rota fram den här ljusblå skjortan, Made in USA, märkt California Ranchwear. Prima skick och 40 kr på prislappen, då kändes ett köp nästan obligatoriskt.

 

 

Till middag ikväll länsade jag skafferiet på den sista burken konserverade tomater och lagade pasta pomodoro med mozzarella. På bänken ser ni min nya favoritpasta som jag måste tipsa om. Den heter La Chitarra och är från Garant, jag köper min på Hemköp. Det som gör den extra bra är att den är bronsvalsad vilket ger den en lite skrovligare yta som fångar upp såsen bättre. Dessutom är den lite tjockare än vanlig spaghetti och det gillar jag. Alltså en finpasta som inte är superdyr och som går att köpa i min vanliga affär. Nu har den fått ersätta linguine som tidigare var min baspasta i skafferiet (ja, jag har en sådan).

 

 

Min läsperiod håller i sig och igår läste jag ut Harungen av Ina Rosvall som jag gillade jättemycket. En kort men underlig story och ett väldigt fint och fängslande språk! Efter tips från er har jag också registrerat mig på GoodReads för att bokföra vad jag läser (från och med i år). Är lite provocerad av det extremt dåliga gränssnittet vad gäller design men ska ge det en ärlig chans ändå. Här hittar ni min profil om ni vill hålla koll på mig.

 

 

I övrigt har jag tagit upp och lagt ner mitt Tinder-konto under ett halvt dygn. Blev för bedrövad av den sorgliga verkligheten där och resonerar nu om det är rimligt att göra en reklamkampanj kring sig själv i jakten på den rätte (ja, nej, kanske inte en jättedålig idé ändå?).

 

Jag har också stått i en bar och hållit ett halvlångt anförande om hur vandaliseringen av Zlatan-statyn gjort den till ett intressant konstfenomen istället för att bara vara en ful guldklump. Jag tycker på riktigt att det är jätteintressant och tar verket till en ny nivå. Kanske en unpopular opinion, men men… Står för den!

 

Slutligen har jag insett till fullo att 2020 är året då alla 90-talister fyller 30, så även jag. Därmed blir det ett år fyllt av födelsedagsfester och nu har också planerna på mitt lilla firande sakta börjat ta form. Den tillhörande krisen blommar upp i tid och otid, så varsågoda att bevittna spektaklet på tryggt läsavstånd här. Det lär märkas av. 🙂

 

Ett klassiskt nyårsmål i min värld är att läsa mer. Både poesi och skönlitteratur. Jag tror tricket för mig till stor del bygger på att inte sluta, att inte komma av mig och glömma bort att läsningen finns. För när jag väl är inne i det älskar jag det, mer än mycket annat.

 

Just nu är jag inne i en god fas och dessutom har jag återupptäckt biblioteket. Nej men, vilken fantastisk grej det är. Tillgång till en massa kunskap och underhållning, alldeles gratis och en så viktig plats att bevara i samhället. Lite naivt trodde jag att det skulle vara superlång kö till alla nya böcker jag vill läsa men jag hittade en hel hög med titlar från min lista och bar hem.

 

En av dem var Anna Axfors diktsamling Jag hatar naturen som jag sneglat på ett tag. Jag läste den igår kväll och fastnade för flera rader, älskar den typen av poesi som är rak och okonstlad och enkelt letar sig in i en. Som gör en sugen på att hitta ord och stapla dem på varandra.

 

 

 

 

 

 

 

Nu ska jag fortsätta med en av de andra böckerna som jag burit hem, Kejsarens barn av Claire Messud. Vad läser ni just nu?