Hur man går vidare

Citat från Bodil Malmsten

När jag satt på tunnelbanan på väg hem idag så kollade jag om jag fått några nya kommentarer i bloggen och såg denna från Chrissy: Jag läste din blogg förra året när du och din pojkvän gjorde slut. Du skrev så fint och hjärtskärande. Blev i förrgår dumpad av mitt livs kärlek sen fyra år tillbaka. Vill bara dö och fattar inte hur man kan gå vidare. Kan du snälla berätta hur du har gjort? hur blir man stark ensam? tack för så bra blogg<3

Jag har tänkt göra ett sådant inlägg tidigare, men sedan lagt det åt sidan för det kändes inte helt relevant för mig här och nu. Hjärtesorgen är ju liksom så långt bort och jag är ur den och både starkare och gladare. Men nu, efter att ha fått kommentaren ovan, så satte jag mig ned och skrev ner några av mina tankar och insikter. Kanske är det till och med till nytta för några fler. Chrissy, ta hand om ditt hjärta, du kommer klara dig!

Hur man går vidare – eller: hur jag gick vidare

· Ring en vän, be hen komma till dig eller åk hem till vännen. Sätt er på golvet tillsammans. Bryt ihop, gråt om du orkar. Prata om du vill.

· Öppna en ny sida i anteckningar i mobilen. Skriv ner allt du känner som du inte kan hantera. Oavsett om det är ”FUCK FUCK FUCK” eller långa reflektioner om stunder ni delat.

· Boka in något att se fram emot. En resa, en konsert, en utflykt. Vad som helst. Planera in så mycket saker du orkar (utan att det blir som att du flyr från allt jobbigt) och gör det gärna med vänner som står dig nära.

· Snöa in totalt på ett ämne. Vila tankarna i hjärnan genom att fokusera på något helt annat. Jag satt i två dagar och lärde mig allt om flygplan: vilket säte som är det bästa, hur man packar ett optimalt handbagage, vad som ingår i business class på de allra lyxigaste flygen osv.

· Tillåt dig att vara ledsen. Tillåt dig att vara arg. Tillåt dig att inte känna något alls. Ibland orkar man bara inte det och det är okej.

· Gör en break-up-playlist och lyssna på den så mycket du orkar. När du inte orkar mer och ligger vaken om nätterna och inte kan sova, lyssna på den här spellistan med americana på låg volym.

· Var egoistisk. Fokusera på dig själv, dina behov och dina känslor. Du får det. Oavsett om beslutet var ditt, gemensamt eller om du blivit dumpad, så måste du komma ihåg att du är bra och nu är ditt mående det allra viktigaste.

· Ät mat, det är lätt att glömma bort när man mår dåligt. Det behöver inte vara avancerade grejer, köp det du är sugen på. Eller be en kompis laga åt dig om du inte orkar.

· Var snäll mot hjärtat. Utsätt det inte för onödig turbulens. Omge dig med personer som får dig att må bra, på riktigt.

· Bestäm hur ni ska höras och sätt upp regler. Vi hade en regel som tillät ”pappa-sms”, typ: ”Nu har jag landat i Tokyo. Allt gick bra.” Det som är så bra med sådana sms är att pappor väldigt sällan skickar dem halv tre på natten och deklarerar hur mycket de saknar någon (och det ska man undvika).

· Ha tålamod. Det kommer långsamt, långsamt bli bättre. Ibland kanske det känns som att det blir sämre, men på det stora hela så blir faktiskt sakta men säkert bättre.

· Till sist, en liten reflektion:

Nu är jag kanske krass, men jättemycket av sakerna man gör i en relation gör man av vana. Särskilt om man varit tillsammans ett tag. När relationen tar slut så känns det ju extremt jobbigt men jag tror det till stor del beror på att det är ett gäng vanor som upphör. Man brukar säga att det tar (minst) 21 dagar att bryta en vana och det är ett bra riktmärke. Stå ut i tre veckor så inser du att det känns lite, lite bättre. Behovet av att sova bredvid någon, ringa en viss tidpunkt eller ha någon som möter en när man kommer hem, kommer ha dämpats eftersom det är en vana du sakta gör dig av med. Skilj ut vad i ert förhållande som ni gjorde av vanor och vad som var rena känslor, så tror jag det blir lättare att komma ur det. När man sen sitter där på kvällen och ”bara vill skicka ett godnatt-sms” så kan man inse att viljan till att göra det främst beror på att man alltid brukade göra det, inte att man verkligen hade något särskilt att säga.

Mer läsning på temat:

Sandras (numera) klassiska Att komma över någon-inlägg

Sommaren är slut. Vi är slut. Allt är slut.

Tre torsdagstips

Alla goda ting är tre – så även tipsen jag har till er just nu. Denna gång blev det lite extra fokus på snygga och inspirerande bilder och personer (vill ni ha musiktips så kan jag rekommendera den här listan). Nu kör vi!

Ett

Först ut, ett av mina favoritkonton på Instagram just nu: @frodolino1970. Ett ganska litet konto men med väldigt fina bilder från ägarens funkishus i Stockholm. Jag älskar alla fina detaljer och material och är alltid lika snabb på like-knappen när en bild därifrån dyker upp i mitt flöde. In och följ!

Två

Min feed domineras främst av bloggar skrivna av vassa kvinnor men ett undantag är tips nummer två: Erics blogg smdlnd. Den är som en liten guldstjärna på blogghimlen och extremt välskriven och snygg. Dels är Erics bilder otroligt fina (hans vardagsbilder är liksom i en helt annan dimension än hos en vanlig människa) och så är hela blogglayouten väldigt genomtänkt och stilsäker. Efter ett besök därinne känner jag mig alltid 1. sjukt inspirerad och 2. lite knäckt över att min egen blogg ser ut som en plottrig anslagstavla i jämförelse.

Tre

En av mina kunder jag jobbar mest med på reklambyrån är Reebok och under tiden jag varit på semester så har de gjort ett fint samarbete tillsammans med sneakersaffären Naked i Köpenhamn. Jag tycker den här kollektionen är himla snygg och stilren, särskilt gillar jag den vita collegetröjan. Höga vita strumpor i sneakers är ju också en favorit sen tidigare och om bara sensommarvärmen kunde komma tillbaka så skulle jag använda det ännu mer.

Lunchbox

Få saker signalerar ju vardagens återkomst mer än matlådan. Helt plötsligt står man där på kontoret i kö till mikron och inväntar de efterlängtade pipen. Ganska ocharmigt och uttråkande, ja. Men vet ni vad? Jag älskar faktiskt matlåda. För bara tanken på att behöva lägga 95 kronor på någon menlös sallad flera gånger i veckan gör mig deprimerad. Och trots att jag jobbar i Stockholms innerstad så är inte lunchutbudet roligare än att man hinner avverka sushi, hamburgare, sallad, dumplings, meze och pasta för att sedan behöva upprepa sig. Även om jag rent ekonomiskt skulle kunna äta ute varje dag, om jag verkligen ville, så har jag absolut ingen lust med det. En eller två gånger i veckan räcker gott och väl och jag lägger hellre de där kronorna på att laga extra goda middagar.

Senast jag var på Ikea passade jag också på att köpa ett gäng nya matlådor i glas. Inte främst för att jag är rädd för plast, då finns det grejer jag är mer rädd för (Donald Trump till exempel), men det känns ju lite extra bra. Dessutom är de ju mycket snyggare än den där vita plastvarianten som blir missfärgad efter en omgång tomatsås och aldrig går att få ren igen. Och som en bonus tänkte jag att om jag köper dessa, lite mer rejäla, så kanske jag inte tappar bort dem första veckan på kontoret igen. Vi får väl se om jag lyckas… Nu ska jag slänga in min box med black bean tacos (recept från Lovisa) i kylen och längta efter morgondagens lunchtimme. Länge leve matlådan!

Bröllopstal till A & M

Som tidigare nämnt så gifte sig ju min bror i helgen och alldeles snart ska ni få se fler bilder ifrån bröllopet! Men tills jag hunnit gå igenom alla tänkte jag att ni skulle få en tjuvkik på hur mitt tal till Alfred och Martina lät. Att hålla tal som syster är ju kanske inte en självklarhet men jag kände att jag ändå ville ta tillfället i akt och säga några ord. Det blev ett ganska kort och personligt tal som lät ungefär så här (plus en liten introduktion och några avslutande ord som fick bli mer improviserade):

När jag var drygt tre år fick jag en bror. En brunögd, busig och fullkomligt charmerande lillebror – något som jag är väldigt glad för idag. Men jag såg det inte bara som att jag fick en bror. Det var också lite som att jag hade fått en elev. Och för någon som älskade att leka skola så var det ju självklart drömmen.

Tidigt försökte jag lära dig allt jag kunde. Hela alfabetets bokstäver med hjälp av en djurprydd plansch och en linjal till pekpinne. Jag visade hur man kunde bygga kojor under skrivbordet i källaren och var i skafferiet kakorna fanns. Jag hejade på dig om vintrarna när du åkte runt huset på ett par gamla träskidor med ständigt glappande bindningar. Och jag lärde dig att man helst ska låta bli att fråga pappa hur det egentligen går med företagsdeklarationen i maj månad.

Jag var, och är, en av dina storasystrar och jag tog min roll som lärare, coach och beskyddare på största allvar. Men det är underligt det där. För trots att jag fortfarande är tre år äldre och fortfarande gillar att få lära dig nya saker, så är det som om mina uppgifter ändrats.

En dag kom du hem och hade programmerat en app, utan att jag hade en aning om hur du egentligen lärt dig det. Helt plötsligt kunde du köra bil med släp och segla stora båtar. Du introducerade mig för en fantastisk person vid namn Martina, och jag förstod snabbt att hon något alldeles extra. Och i vintras så ställde du dig på ett par skidor igen, men den här gången fick jag inte heja på dig när du åkte runt, runt huset. Istället for du nio mil mellan Sälen och Mora som om det vore den mest självklara saken i världen.

Nu för tiden lär du dig saker på egen hand och när du inte gör det, är det du som istället utbildar mig. Dessutom har du fått en ny coach vid din sida och det finns ingen jag hellre lämnar över detta uppdrag till, än till dig Martina. Du kommer göra ett strålande jobb, det är jag säker på.

Alfred, med tiden så har våra roller skiftats. Det finns något fint i det – att först få lära och sedan få läras. Och idag har du lärt mig en sak till. Kanske det viktigaste av allt. Vad riktig kärlek är och hur fint det är att få dela den med någon annan, hela livet ut. Tack för den lektionen. Ni två är underbara och jag älskar er.

Dan före dan

Ni vet dagen innan julafton? Det bor ett visst pirr i kroppen. En vibrerande känsla blandad med lätt stress, för plötsligt är det tusen saker som ska hinnas med innan nästa dag är här. Koka knäck, slå in paket, klä granen… Alla förberedelser ska landa innan man kan krypa till sängs och vakna upp till julafton.

Precis samma pirr har funnits i min kropp idag. Den där stress-peppande känslan dagen före något stort. Och jag har gjort 600 snittar, hängt upp ljusslingor, strukit min klänning, övat på tal och sisådär tusen saker till. Nu återstår bara att sova och i morgon vakna upp till en högtidsdag.

För i morgon gifter sig min bror. Då blir Alfred + Martina lika med sant. Och det lär bli gråtfest och skrattfest och en dag fylld med kärlek från alla håll och kanter. Långt mycket bättre än julafton om ni frågar mig. Hurra för kärleken! ♥

Spellista: sommaren tvåtusensexton

Den här sommaren har varit en riktig höjdpunkt musikmässigt för min del. Jag har lyssnat på så extremt många låtar, hittat massor av nya favoriter och satt några gamla klassiker på repeat. Till skillnad från förra sommaren då jag nästan enbart lyssnade på Marie Fredrikssons 80-talsalbum och en playlist med sorgsen americana, så har det verkligen varit ett lyft. Och eftersom sharing is caring så tänkte jag dela med mig av mina sommarfavoriter i en spellista till er.

Jag har alltid haft så svårt att sätta fingret på vilken slags musik jag gillar, det finns liksom inte bara en genre eller en artist som prickar in min musiksmak. Men gemensamt för de flesta låtarna är nog att de grundar sig på snygga melodier, är relativt välproducerade och gärna innehåller många olika instrument. Vi säger så i alla fall. Hoppas att ni också kan hitta några favoriter här: sommaren tvåtusensexton!

[spotify id=”spotify%3Auser%3Asolig%3Aplaylist%3A1JnAZosICsn98apLzRNZGk” width=”300″ height=”380″ /]

Tio matfrågor

Lovisa skickade mig en utmaning om att svara på tio matfrågor och utnämnde mig dessutom till ”kreativ, allätande inspiratör”. Tusen tack säger jag och redovisar mina svar här:

Tre ord som beskriver mig i köket.

Självständig, stökig och säker.

Jag gillar bäst att laga mat själv och har svårt att instruera andra om de frågar ”kan jag hjälpa till med något?”. När jag lämnar köket ser det mer eller mindre kaotiskt ut med grejer överallt och kladd högt upp på kaklet. Jag följer ofta recept ganska noga och när jag väl väljer att improvisera gör jag det med en sådan säkerhet att jag vet att det blir gott.

Vad äter jag helst till frukost.

En kopp starkt kaffe med en liten skvätt mjölk. Ett gott bröd med vällagrad prästost och tomat, alternativt avokado med salt och chiliflakes. En halv blodgrapefrukt.

Tre köksredskap jag inte klarar mig utan.

· En riktigt vass kniv. Det låter supertrist men det är faktiskt stor skillnad och hackandet blir så mycket roligare.

· Stavmixer med utbytbara enheter (kan man säga så?). Den har allt ifrån en visp, till en liten burk med vassa knivblad till ett vanligt mixerhuvud.

· Mini-rivjärn. Fattade verkligen inte poängen med dessa förrän för något år sedan. Nu använder jag det jämt. Till att riva citronzest, vitlöksklyftor eller parmesan.

Två köksredskap jag skulle vilja ha.

En mandolin att skära grönsaker på och lite fler snygga kastruller.

Fyra råvaror som är ett måste på min pizza.

Har nog inga måsten, men detta är gott: mozzarella, karamelliserad rödlök, tryffelolja, ruccola.

Vad är det konstigaste man hittar i mitt kök.

En vitlöksskalsrullare. Det är som ett litet mjukt rör man lägger vitlöksklyftor i och sedan rullar man det så de skalas. Jag vann den i en julklappslek som går ut på att hitta en så konstig sak som möjligt och sedan får alla gissa vad det är i paketet men bara genom att ställa ja- och nej-frågor. Har aldrig använt den men det kanske är dags nu.

Favoritdessert.

Glass. Alltid glass.

Något jag skulle kunna äta varje dag.

Skaldjur, om det inte hade varit så mycket pill bara. Och ostbricka. Älskar ostbricka!

Det lagar jag helst nu för tiden.

Lättare sommarmat, gärna vegetarisk sådan. Typ vattenmelonsallad med fetaost, halloumi med tabbouleh och hummus eller bara en sjukt god macka.

Något jag tycker om men inte lagar så ofta.

Smörgåstårta. Jobbigt att göra men så gott!

Louisiana

Under en av mina semesterdagar i Köpenhamn tog jag och Sara tåget ut till Louisiana. Det ligger precis vid havet, ungefär en halvtimme bort med pendeln. Om man inte är överförtjust i museum så är nästan bara platsen i sig värd ett besök. Den stora grönskande parken, det turkosgröna vattnet och de vackra byggnaderna är verkligen fängslande.

Vi såg ett helt gäng utställningar med alltifrån Picassos allra första teckningar till mer surrealistiska verk, som ett kolsvart rum med ljudet av isberg och Poul Gernes färgstarka konstverk. Vi gick där i timmar men hann nästan inte med allt, så att ha gott om tid på sig är ett bra tips.

Vårt Lousiana-besök avslutade vi med en runda i deras musei-shop. Där fanns det så mycket fina saker, perfekt om man ska köpa presenter till någon annan eller sig själv. Jag köpte en liten träfågel till min mamma och en utställningsaffisch från Poul Gernes till mig själv. Har ni några dagar i Köpenhamn och gillar konst så tycker jag absolut att ni ska avsätta en halvdag för ett besök på Louisiana.