Julia Eriksson – Sida 111

Septemberkänslor och Pasta Alfredo

Det är något med mig och september. Vi kommer liksom inte överens. Varje år – samma sak. Hjärtat som pickar hårdare, oron som fladdrar ut i minsta ven, en olust som bosätter sig i bröstet. Det är inte riktigt något som är fel, men det är nånting som skaver. En känsla omöjlig att sätta fingret på.

Så igår hade jag bestämt mig för att bara ha en lugn kväll hemma. Bli frisk från förkylning och öroninflammation, koppla av och vara själv. Inte ensam, men själv. Det tog emot lite först. Den senaste tiden har jag varit extremt sällskapssjuk, velat hitta på saker varje helg och ledig kväll, alltid haft ett sting av fomo (fear of missing out). Men så bestämde jag mig.

Jag kom hem från jobbet, gick till affären och handlade. Tog en lång varm dusch, hoppade i min morgonrock. Lagade en Pasta Alfredo med orimligt mycket parmesan. Hällde upp ett glas vin, slog på september-spellistan i högtalarna. Åt, njöt och mådde bra. Kände mig stark, lugn och glad. Som en superklyschig rom-com, men på riktigt. Jag bara gjorde upp med september där och då.

Och sen har resten av helgen bara flutit på i samma anda. Lugna varma nätter. Våffelfrukost med kaffe. Fika med förtroliga samtal. Lördagsgodis och nagellack. Tupplur och bloggläsande. Allt bra jag tycker om. Och nu ska jag snart på kräftskiva och för första gången har kräftorna hunnit tina i tid. Bara en sån sak. Jag vet inte om det är pastarätten eller något annat, men jag mår strålande idag. Här får ni receptet – den är himmelsk, jag lovar.

Till fyra portioner behöver du:

150 gram parmesanost
1 dl valnötter
1 dl pinjenötter
1 tsk salt
100 g smör
2 vitlöksklyftor
2 dl vispgrädde
svartpeppar
pasta

Gör så här:
Koka upp saltat vatten till pastan. Mixa ost, nötter, smör, salt och vitlök till en smet. Vispa grädden löst och vänd ner i ost-och nötblandningen. Koka pastan al dente och blanda ihop. Riv parmesan över alltsamman och smaka av med salt och svartpeppar.

Septemberregn

Hej! Här kommer en liten fredagspresent till er. Nämligen min nya, ultimata höstspellista: septemberregn. Perfekt för gråtunga dagar, mörka kvällar och regniga morgnar. Full av lugna låtar som gör en sådär höstharmonisk. Inte så mycket nytt utan många klassiker och en del av mina absoluta favoritlåtar. Här hittar ni den.

För att fortsätta på det givmilda temat tänkte jag att vi skulle återuppta ett klassiskt tema här på prickbloggen, nämligen önskespellistan. Kommentera med en genre, ett citat, en bild eller något helt annat så väljer jag ut runt fem stycken och skapar spellistor som passar till. Tidigare har vi haft listor som ”den här natten exploderar universum”, ”doften av skog” och ”jag är bäst i världen” bland annat. Så använd all er fantasi så ska jag försöka knåpa ihop något riktigt bra till er.

Puss och ha en fin helg!

Instagram XXVIII

rosa

Här kommer en samling med bilder som fångats på mitt Instagramkonto under sommaren och fram tills nu. En mix av blå himlar och hav, goda pastarätter, peppiga festbilder, djur och natur. Vill ni följa med live och direkt så hittar ni mig under namnet solig.

PS. Jag är fortfarande avigt inställd till att Instagram numera tillåter annat än kvadratiska bilder, tycker de tappar lite av sin finess och det speciella med appen. Det var ju till och med de som gjorde att man kunde börja fota kvadratiskt direkt i iPhone-kameran och nu så slänger de bort det format som är deras signum… Jag gillar inte att vara bakåtsträvande men i detta fall tycker jag det är lite dumt rent varumärkesmässigt. Det känns som om Instagram kommer tappa lite av sin edge nu med fler format och snart även annonsering. Aja, det var kul så länge det varade, hehe. Ursäkta överanalysen – vad tycker ni? 🙂

Sicilien – Gole Alcantara & Palermo

På grund av separationsångest från sommaren har jag väntat och väntat med att publicera de sista bilderna från min Sicilien-semester men nu kändes det inte rimligt att hålla på det längre. Så håll till godo, sista delen av sol, bad och italienska miljöer på ett tag nu!

Efter vår utflykt till Etna passade vi på att göra ytterligare ett stopp innan vi tog bilarna hem till Messina igen.

Vi hade nämligen hört talas om ett ställe som heter Gole Alcantara som skulle vara riktigt fint! Det ligger precis emellan två klippväggar och vattnet som rinner där är kallt och klart källvatten.

Strömmarna i forsen var ganska starka så jag vågade inte ta med min kamera ut i vattnet men här är en snabb bild från min iPhone. Man kunde gå ännu längre in mellan klipporna och sedan glida med i det artongradiga vattnet. Perfekt svalka när solen stod högt på himlen och temperaturen låg på trettiofem grader.

Vi varvade kalla bad med att sola på släta klippor, läsa böcker och njuta av den fina naturen som fanns runt omkring. Verkligen ett guldkorn att besöka om ni har vägarna förbi!

På väg därifrån passerade vi fina, slitna små hus och illgröna vindruvsodlingar.

Sedan borstade vi av oss sanden och slog oss ned på en strandrestaurang i en liten by. Här är hela resegänget utom jag. ♥

Vårt allra sista stopp på resan gjorde vi Palermo där vi även flög hem. En liten snabbvisit bland historiska byggnader, grönskande träd och stora torg hann i alla fall fastna i min kamera.

Paret på den här bilden såg jag inte förrän jag kom hem och laddade in bilderna i min dator. Så bra överraskning.

Och med palmer och grönskande blad säger vi tack och hej till Sicilien. På återseende – jag vill tillbaka!

Fish taco

Förra måndagen bjöd jag över Karin och Anna på fish taco som tack för att jag fått äta mig igenom halva deras kylskåp under de senaste veckorna. Efter lite googlande kom jag fram till vad som skulle vara de ultimata smakkombinationerna så de tänkte jag dela med mig av nu.

Låt oss börja med tillbehören, de är ju trots allt en essentiell del av rätten. Jag hade mangosalsa, fetaostcrème, groddar, avokado, vårlök, limeklyftor, salsasås och koriander. Är det så att rödkålen inte råkar vara slut i din affär (som den var i min) kan jag rekommendera att ha lite sådan i en skål också. Är du dessutom ute i god tid och hinner pickla rödlök? Superbra! Gör då så här.

Börja med mangosalsan. Den gör du genom att dela två mangos i mindre bitar, finhacka två vårlökar, en röd chili och en halv kruka koriander. Blanda allt med saften av en hel lime och smaka av med lite salt. Ställ in i kylen tills det är dags att äta.

Fetaostcrèmen gör du genom att mosa ett paket fetaost tillsammans med några matskedar crème fraîche. Rör om och smaka av med salt och peppar.

Alla andra grejer delar du bara i lagom stora bitar och lägger i skålar. Okej? Över till fisken.

Här vände jag mig till taco-geniet Jonas Cramby för att hitta det bästa receptet. Så här kommer det, lånat med stor högaktning.

Du behöver:

600 g fisk (jag tog torskfilé), 1 dl vetemjöl, 2 tsk chilipulver, 2 tsk spiskummin, 1 msk paprikapulver, salt, 1 ägg, 1 dl panko (eller mer om det behövs), olja till fritering.

Skär fisken i 10 cm långa och cirka tre centimeter tjocka bitar. Blanda mjölet och kryddorna på ett fat, det uppvispade ägget på ett annat och pankon på ett tredje. Värm ett par centimeter olja i en stekpanna till ca 180 grader (eller tills en bit panko fräser fint). Doppa fiskfiléerna i kryddmjölet först, sedan ägget och sist pankon. Lägg i den upphettade oljan. Fritera ett par minuter på varje sida tills pankon fått en fin färg och lägg sedan på hushållspapper.

Servera allt i tortillabröd och ös på med extra mycket koriander. Ha gärna nachos vid sidan av och lite vin i glasen. Trevlig fish taco-middag!

Monday motivation 18

life begins at the end of your comfort zone

God morgon! Här kommer lite måndagsinspiration levererat till er, direkt från Kungsholmen. Den här gången är det mest en uppmaning om att våga sträcka sig utanför sina trygga ramar och göra de där sakerna som skrämmer en lite. För det är ju oftast då som spännande saker händer och livet tar fart på riktigt. Det behöver inte vara galna saker som att bestiga berg eller hoppa bungyjump, men kanske att prata med den där personen man tycker verkar intressant, att ha den där tröjan som egentligen är alldeles för spexig för ens stil men som man ändå gillar eller att boka en resa helt själv på egen hand. Vad som helst som rubbar ens invanda mönster helt enkelt.

Det ska jag försöka med den här veckan i alla fall! Men först ska jag se till att bli av med min öroninflammation som jag lyckats utveckla från min förkylning. Jag hade ofta öroninflammation som barn och fick operera in sådana där rör för att undvika det, så jag har liksom förträngt hur hemskt det är men det gör på riktigt svinont. Så nu går jag konstant på ipren för att uthärda smärtan och väntar bara på att trumhinnan ska spricka eftersom det tydligen gör mycket mindre ont efteråt. Buhu. Hoppas det går över snart och att ni mår bra i alla fall!

Found them first

Att jag gillar Spotify och är en flitig lyssnare där är väl knappast någon nyhet. Nu har de dessutom släppt en kampanj där man kan se vilka artister som är stora idag och som man var tidig med att upptäcka. Perfekt om man vill mysskryta lite med sina musikskills helt enkelt. Lite nervös (jag hade ju trots allt rätt höga förväntningar på mig själv) klickade jag mig genom testet och såg räknaren ticka iväg upp till 38. Puh, helt klart godkänt tror jag! Vilket resultat får ni? Testa här!

Här är några av artisterna jag var extra snabb med att hitta, dvs tillhörde den första procenten av alla lyssnare. Frågan är hur svårt det blir att tillhöra den skaran egentligen sen när vissa har sjuuukt många spelningar, men men.

CHVRCHES har förresten släppt en ny låt precis nu i dagarna som jag älskar. Blir så sjukt peppad av den och vill bara höja volymen och dansa. Har lyssnat på den säkert 20 gånger idag.

Slut på musikskryt för idag, nu vill jag veta vilka artister ni var tidiga med att hitta!

Blåjeans

Hej! Så här ser jag ut denna lördag – småförkyld, sjuttiotalig och på bra humör. Det är lördag och jag har haft en riktigt lugn dag med chokladbollsbakning, omplantering av växter, kaffedrickande och Bon Iver i högtalarna. Nu smattrar precis de första regndropparna mot rutan, jag ska tända lite ljus och snart äta kantarelltoast. Vad mer kan man önska? Lite mindre brusiga bilder kanske, men det får ni stå ut med. Hoppas att ni också har en fin lördag!

De utsvängda blåjeansen är nya och kommer från Monki, den prickiga jeansskjortan är från H&M, platåsandalerna är köpta på & Other Stories och skärpet är ett second hand-fynd.

Hjälp en konstnär

Posters från Fotografiska i all ära, men den senaste tiden har jag blivit sugen på att hitta lite mer unika saker att hänga på väggarna. Nu är jag ju ingen konstexpert med ambitionen att lägga vantarna på verk som i framtiden kommer vara värda miljoner, men jag ser ändå intresset i att hitta lite nya up & coming konstnärer som gör sin grej.

Därför blev jag extra glad när Karin på Tipser frågade om jag ville vara en liten del av deras nya projekt: Hjälp en konstnär. Det handlar helt enkelt om att ge unga, begåvade konstnärer lite mer uppmärksamhet och att göra deras verk lättillgängliga.

Totalt är fem olika konstnärer med och ni som är sugna på lite unik konst kan köpa deras verk direkt här, i min blogg. Dessutom har jag och Tipser tillsammans bestämt att den del av intäkterna som inte går till konstnärerna istället ska gå direkt till UNHCR som är FN:s flyktingorgan. På så vis kan du göra gott på två sätt genom att köpa konst från mindre etablerade konstnärer och skänka en slant till människor som behöver det. Win-win liksom. Det känns bra i hjärtat.

Vill ni kika på konsten live innan ni slår till så kommer de flesta verken presenteras på Trädgården i morgon under Festen. Då kommer också jag och Tipser finnas på plats och så händer det lite roliga grejer. För att komma dit behöver ni skriva upp er på listan (innan kl. 16 på fredag) så gör det med en gång om ni inte redan hunnit.

Här hittar ni alla tillgängliga verk från konstnärerna.

Hjälp en konstnär

Mina kameror

En av de vanligaste frågorna jag får här på bloggen är Vilken kamera fotar du med? Därför tänkte jag ägna ett litet inlägg åt att presentera två av mina käraste ägodelar.

Min första ”riktiga” kamera fick jag när jag tog studenten för en halv evighet sedan, det vill säga år 2009. Innan dess hade jag bara haft ganska enkla digitalkameror att roa mig med, något som var perfekt för övning men inte så utvecklande i längden. Så när jag packade upp min Nikon D60 på studendagen var jag överlycklig och sedan dess har den funnits i min ägo. Till en början använde jag det tillhörande zoom-objektivet som var helt okej men inte mycket mer än så. Efter ett tag köpte jag ett 50mm-objektiv och ytterligare några år senare det som jag enbart använder nu: ett Nikon AF-S DX 35mm 1.8G. 35 millimeter tycker jag är ypperligt eftersom man får med lite mer omgivning än med de klassiska 50mm-objektiven, samtidigt som bländaren är stor och skärpedjupet blir fint.

Det börjar märkas att min systemkamera har några år på nacken nu och jag har tagit tiotusentals bilder med den vid det här laget. Trots det tycker jag fortfarande att den fungerar okej och jag använder den främst när jag är hemma och fotar mat, stilleben eller detaljbilder.

Här är några nya inlägg där jag fotat med Nikon D60:

1. MacBook 2. Pasta carbonara med kantareller 3. Att packa ett handbagage.

Förra sommaren passade jag på att utöka min kamerasamling med den här lilla kompisen, en Panasonic Lumix GF1. Detta för att jag var sugen på en liten kamera som jag alltid kunde ha med mig i väskan både under vardagar och festliga tillfällen. Nu har den blivit en riktig favorit och merparten av mina bilder tar jag faktiskt med den. Den lilla storleken gör att den är perfekt att ta med på resor och konserter och bilderna någonstans mellan helt okej och riktigt bra. Objektivet är ett 20mm/1.7 pancake-objektiv som jag älskar eftersom det är ultimat när man använder kameran som en allround-kamera. Skärpedjupet blir fint och den funkar bra även i mörka miljöer utan att man behöver använda blixt.

En annan sak som är bra är att man kan fota i RAW samt filma med den, även om jag är väldigt dålig på just det sistnämnda. Mest eftersom jag tycker det är så tråkigt att ta hand om materialet efteråt och klippa ihop det…

Här är några nya inlägg jag fotat med Panasonic Lumix:

1. Sicilien – Etna 2. Way Out West 3. Tokyo dag 3.

Generellt för båda mina kameror är att jag är väldigt orädd om dem och slänger ned dem lite här och var utan fodral (men med linslock på, faktiskt). Det resulterar såklart i en och annan liten repa på displayen eller avskavd flisa i lacken, men jag tycker inte att det gör något. Det tråkigaste jag vet är folk som köper dyra kameror och sedan är livrädda för att använda dem. Hur bra bilder får man då? Det är ju när man har kameran redo, tillgänglig i väskan, som man verkligen kan fånga alla de där roliga/spännande/magiska ögonblicken. Saker är faktiskt till för att slitas, särskilt teknikprylar som ändå blir utdaterade på några år.

Ibland händer det också att jag kompletterar med foton från min iPhone 5s. Den tar helt okej bilder (så sjukt att tänka på hur kvaliteten på mobilbilder förändrats bara de senaste åren) men jag börjar bli sugen på att uppdatera mig till nya iPhone 6s som släpps snart. Tills dess duger den bra för de där små vardagsbilderna och ögonblicken man bara vill spara på.

Förresten, är det någon som är sugen på att veta hur jag sorterar, redigerar och sparar bilder? Jag tänker att det kan bli ett separat inlägg eftersom detta redan är uppe i ganska många tecken, men det är ju ingen mening att skriva det om ingen vill veta, hehe. Så hojta till så kan jag fixa ett sådant inlägg också! Klart slut på kamerapresentation.