Blogghjälpen

Ett år går fort. Försvinnande snabbt. Man hinner köpa femtiotvå fredagsbuketter, äta typ hundra helgfrukostar, fira en klappfylld jul och dra på semesterresa till Medelhavet. Man hinner allt detta plus mycket till. Och man hinner också förtränga, glömma bort och förbise sådant som hände 365 dagar bakåt i tiden.

Men minns ni? För ett år sedan var vi engagerade. Det hölls välgörenhetskonserter i Globen, samlades ihop kläder & skor, skänktes pengar, pratades, agerades. Det gjordes skillnad. Men sakta men säkert bytte vi samtalsämnen, fokuserade på annat istället och sedan dess har inte mycket hänt utöver att det fattats ett antal politiska beslut som får mig att skämmas.

Ett år går fort för oss, men inte för den som flyr. Där är varje dag en kamp om överlevnad, en jakt efter liv. Det kanske känns avlägset, både i plats och tid, men det händer här och nu. Och vi kan fortfarande göra något. Det är dags att hjälpas åt igen.

Tillsammans med ett stort gäng andra bloggare är jag med i insamlingsinitiativet Blogghjälpen. Vårt mål är att samla ihop 10.000 kronor på tio dagar och pengarna går oavkortat till UNHCR – FN:s flyktingorgan. Vill du också vara med och bidra? Här kan du ge en valfri gåva. Tack för att du är med och gör skillnad!

Uppdatering: Ni är ju fantastiska! Målet på 10.000 kronor nådde vi supersnabbt, så nu höjer vi till 20.000. Tack till alla er som varit med och bidragit.

Hatlistan

God kväll! Vad passar bättre än lite hat på bästa sändningstid? Inget! Så jag fyllde i den där hatlistan som cirkulerat på olika bloggar den senaste tiden. Ber på förhand om ursäkt för min bitterhet.

Min äckligaste mat

Keso pga ser så äckligt ut med den där gryniga, vattniga konsistensen. Och blodpudding. Tänk då att det finns vissa människor som äter detta ihop? Orimligheten!

Hatväder

Blåst. Avskyr starka vindar, det går liksom inte att skydda sig ifrån som man kan göra med ett paraply mot regn. Hörde också någon teori om att vissa människor får ångest av blåst eftersom balanssinnet i öronen påverkas och det stämmer på pricken in på mig! Hittar dock inget om detta när jag googlar och minns inte vem som sagt det, så det kanske är något jag själv hittat på bara…

Då tappar jag humöret helt och hållet

När jag går på en trottoar och så åker det förbi en snabb bil eller motorcykel som gasar på hårt och låter helveteshögt VROOOM! Det finns INGET i mig som går igång på detta, jag blir bara sur och matt.

Sämsta musiken

Metal och hårdrock. Mår fysiskt och psykiskt dåligt av att lyssna på det. Får panik och vill skrika ”stäng av!” efter 10 sekunder. Sedan stör jag mig när folk ”lyssnar på klassisk musik för att koncentrera sig” och så slår det på något Best of Classic Music-album med typ Trollflöjten, Für Elise och Vivaldis årstiderna. Jag fattar ju att alla inte spelat och lyssnat så mycket på klassisk musik som jag gjort genom åren (spelade cello & piano från jag var 10 till 20) men det finns så mycket bra klassisk musik som inte är dödsuttjatad och innehåller världens hurtigaste fiol.

Värsta tiden på dygnet

Supertidiga morgnar. Och klockan 14.30. Inget kul har väl någonsin hänt 14.30?

Mitt sämsta humör

När jag drabbas av en fruktansvärd tristess och känner att allt är sååå trååååkigt samtidigt som jag inte vet vad jag ska göra åt det.

Sämsta grejen jag äger

En maxad blender som är okej till smoothies men värdelös på allt annat. Alla ingredienser bara sätter sig på kanterna och så snurrar den där lilla manicken i mitten. Plus att den är svinjobbig att diska. Då är min billiga lilla stavmixer tusen gånger bättre.

Värsta personlighetsdragen

Folk som säger ”jag är bara ärlig!” och sedan säger något taskigt rakt ut. Eller när någon säger ”oj vilken stel stämning det är” när det är stel stämning. Får paniiiik.

Lördagstankar

Några inte särskilt djupa tankar jag tänkte när jag var ledig i lördags och gick omkring hemma och fixade med lite av varje:

”Tänk att jag odlat allt det här!” ”Undrar vad jag ska göra med alla chilis sen, de kanske går att frysa in…?” ”Eller ska man torka dem?”

”Finns det något bättre än helgfrukost? Nja, kanske helgbrunch i så fall.” ”Undrar om min vita morgonrock reflekteras i skeden nu?”

”Hehe, det gjorde den visst.” ”Jaja, nu ska jag äta macka med löskokt ägg, majonnäs och gräslök.”

”Det är så skönt att jag är inne i en läsperiod nu. Att bara ligga här på soffan med en bok.” ”Huvudkaraktären är verkligen osympatisk, men på något underligt trevligt sätt.”

”Tänk om Slakthusområdet var lite mer som Köttbyn i Köpenhamn. Vad nice!” ”Då hade jag ju haft jättenära dit också.” ”Hoppas det blir så inom några år.”

”Smågodisutbudet på Ica Globen har verkligen blivit sämre.” ”Tur att det finns sådana här mini-påsar, de är perfekta.” ”De rödgula napparna är så mycket godare än de rödgröna…”

Och helt plötsligt är du inte bara du längre

Illustration Frédéric Forest

Varje gång jag träffar en ny person så är det som att min hjärna utsätts för en smärre informationschock. Helt plötsligt ska en tidigare främmande människa flytta in i mitt huvud och uppta en stor del av min tankekraft. Det analyseras, funderas, struktureras och visualiseras – dagarna i ända.

Ofta börjar det stegvis. Jag kanske delar med mig av en låt jag spelar extra mycket just nu och så lyssnar vi på den tillsammans. Eller så pratar vi om något gemensamt resmål vi båda besökt, utbyter minnen kring platsen, värmen, kulturen. Sedan går vi på restaurang och äter en trevlig middag och rätt vad det är kan jag inte tänka på pasta carbonara utan att du dyker upp.

Efter en stund får du en egen sida bland anteckningarna i min telefon. Där samlar jag tro och tvivel och stunder som kanske var något mer. Små inkapslade ögonblick, fragment av ett något. Rader som handlar om dig.

Och helt plötsligt är du inte bara du längre. Du är Jonathan Johanssons ”Du kommer krossa”, salta S-märken, korsningen vid Grev Turegatan och 2318 tecken i min telefon. Du har blivit till alla dessa objekt som ständigt dyker upp i min vardag och påminner om dig.

En person minns jag som färska vårrullar, Sopranos säsong 1 och lammullströjor. En annan är rostbröd med marmelad, Rolling Stones och rökrutan längs Jakobsbergsgatan. En tredje är Monteliusvägen, Chance the Rapper och smileyn med solglasögon. Och mitt livs populärkulturella referenser är inte längre desamma, de är era, på gott och ont.

För sedan händer visst något. Vi slutar ses, allt rinner ut, du svävar sakta bort. Anteckningarna är kvar men du är försvunnen. Det är nog bäst så. Det är det nästan alltid. Och jag tänker för mig själv: ”du kunde inte få min kärlek, men du fick i alla fall en låt, ett gathörn, ett recept. Varsågod.”

Tvårätters en tisdag

I mitt hem finns en regel som säger: bara för att man bor själv ska man inte behöva äta tråkig mat. Jag vet nämligen många som helst inte lägger tid på matlagningen för att det är så trist att äta på egen hand och visst, det klart att det är roligare om man är flera som får dela på matupplevelsen, men jag vägrar hålla mig till fil och flingor bara för att det är enbart jag som ska äta. För mig är ju maten en av dagens höjdpunkter, både när det kommer till lagande och ätande, så därför har jag bestämt mig för att inte hålla tillbaka fastän det bara är jag som sitter vid bordet. Det medför att jag en gång lagade en hel smörgåstårta till mig själv (kanske lite i extremaste laget) eller som i tisdags; svängde ihop en liten tvårätters bara för att jag var sugen.

Stommen till förrätten inhandlades på T-Jarlen, en liten matbutik i Östermalmstorgs tunnelbana. Därifrån kommer man sällan ut med en komplett måltid men desto oftare med lite roliga fynd. Typ en burrata för 19 kr, kap! Burrata är en slags mozzarella men med grädde i, vilket gör den ännu krämigare och godare. Jag serverade min tillsammans med färgglada cocktailtomater, basilika, svartpeppar och en lite oväntad ingrediens; brynt smör. När jag var i Köpenhamn i somras åt jag nämligen burrata caprese med brynt smör på restaurangen Paté Paté och det var så gott att jag var tvungen att härma och tipsa vidare till er.

Min huvudrätt fick fortsätta på det italienska temat och efter att ha trampat på en spinningcykel under kvällen fanns det bara en sak jag ville äta: pasta! Livets mat, typ. Så det blev klassikern cacio e pepe vilket man kan säga är italienarnas motsvarighet till mac ’n’ cheese. Med andra ord: al dente-kokt pasta som man lägger i en stekpanna där man hettat upp smör och svartpeppar. Sedan rör man runt med massor av parmesan, en skvätt pastavatten och gärna lite pecorino om man har det också. Enkelt, dödligt gott och en bättre avslutning på min lilla tvårättersmiddag.

Silver & fest

Igår var jag på kräftskiva och åt säkert ett helt kilo kräftor på egen hand, det är ju så sjukt gott?! Som tur var hade jag förberett mig med den ultimata kräftätarklädseln (utöver partyhatt och hakklapp då), nämligen en ny, avtorkningsbar silverkjol. Den är gjord i någon prassligt metallicmaterial som känns väldigt mycket reflexskärm möter värmefilt möter barnprogrammet Vintergatan 5B. Ganska unikt men kul och snyggt tycker i alla fall jag!

Kjolen kommer från H&M och borde finnas kvar i butik nu. Sen valde jag att matcha med svart linne från Zara, superrosa läppstift i färgen Candy Yum Yum från Mac och vintageklocka från Certina. En liten provdans på det, sen var jag redo för fest.

Världens skönaste Reebok Furylite-sneakers fick sitta på fötterna under kvällen som varade från 18 till 04. Typiskt bra och lång kräftskiva med allt man kan önska sig, inklusive silverkjol!

Morgonljus

Nästan trehundra morgnar i den här lägenheten och så vaknar man ändå en dag och tycker allt ser annorlunda ut. Det var något med ljuset idag. Hur det letade sig in genom mitt sovrumsfönster, fyllde rummet med vitt vitt vitt. Och känslan i bröstet, jag ville spara den på något vis. Sätta fingret på, dokumentera, fastän det inte var något särskilt alls. Bara en helt vanlig onsdagsmorgon i tjugosexåriga Julias liv. På väg till reklamkontoret som så många dagar förr. Slitna sneakers från förförra våren, randig tröja, nyborstat hår, skrynkliga lakan, ärrade knän. På väg men hemma. Otålig men nöjd. Rastlös men tillbakadragen. Små obetydligheter sparade på bild. Jag blev en kvart sen men det var det värt.

Fyra outfits från förra veckan

Förra veckan passade jag på att ta upp kameran när jag speglade mig innan jag gick till jobbet, så därför tänkte jag att vi skulle ta en kik på hur jag såg ut då. Jag ber om ursäkt på förhand för det är kanske inte världens bästa bilder, men jag tänker att det är kul för er att få lite mer vardagsinblick och inte bara seriösa outfits plåtade med stativ och grejer. Det här är ju trots allt en blogg baserad på en verklig människa med mer eller mindre stressiga morgnar, hehe.

Eftersom jag låg sjuk hela helgen och även in på måndagen får vi hoppa direkt till tisdagen. Då slog jag på stort med budskap både på fram- och baksidan. Den vita jackan har nämligen Give me a break broderat på ryggen (bättre bilder här) och det tyckte jag passade bra med min J-tröja. Ljusa vintage-jeans och Reebok-sneakers till det så var första, ganska bekväma och mysiga looken klar.

Onsdagen bjöd på varmare väder så jag tog fram en av mina mjukaste klänningar som envisas med att skifta mellan lila och vinrött (jag kan aldrig bestämma vilken färg det är). Korta klänningar med lång ärm är förresten ett av mina favoritplagg, särskilt så här års när det fortfarande är varmt i luften.

Till det: gubbskor och prickiga strumpor. Jag älskar lite fulsnygga kombinationer som denna, det blir mycket roligare då!

På torsdagen mötte jag upp min gamla kollega Tjingen aka Markus efter jobbet för att äta middag. Därför tyckte jag det passade extra bra med finstickad silverglitterklänning och ljusrosa småfluffig jacka till.

Notera även: nyduschat hår som alltid får torka klart på vägen till tunnelbanan (om det inte är vinter och iskyla såklart). Vad gör man inte för att spara värdefull morgontid?

På fredagseftermiddagen hade vi aktivitetsdag med jobbet (femkamp på Gröna Lund) som sedan överlappade i aw med pizza och öl på Taverna Brillo, karaoke på Tolv och sist dansmaraton på Nobelberget. Tur att jag tänkte fest redan på morgonen helt enkelt när jag hoppade i min sammetsjumpsuit och glittersneakers, för den här looken höll sig ända till 03. Det blev nog också veckans favoritoutfit, kanske allra mest på grund av scarfen. Jag har verkligen fått en hangup på små scarves den senaste tiden, så nu är jag på jakt efter fler. Och med det avslutar vi förra veckans outfits – vilken gillade ni bäst?

Persikoträdet

Det är ljummet

en torsdag

sen kväll

nästan natt

en av de sista sommardagarna

Jag har aldrig sett dig innan

men du säger till oss

”kom med”

”jag ska visa er nåt”

”vet ni att det finns ett träd

mitt i stan

med stora, mogna persikor?”

Vi tror dig inte

förrän vi klättrat

över staketet

in på gården

upp på bordet

och tittar mot toppen

Där!

Stora ludna frukter

nedtyngda grenar

vi sträcker oss högt

plockar ett par

tar nyfikna tuggor

förundrade, förvånade, förtrollade

Sparar tre i väskan

mest som ett minne

klättrar

över staketet

ut på gatan

in i natten

Går hemåt längs Skeppsbrokajen

tänker:

”så här vill jag minnas

sommarnätterna i Stockholm:”

mjuka

lite ludna

söta

och nästintill

overkliga

Sociala medier i rangordning

Listan över ens favoritkanaler i sociala medier kommer ursprungligen från Michaela men sedan har den snurrat runt ett par varv i bloggar. Eftersom det var så kul att läsa andras tankar kring detta så tänkte jag att jag skulle berätta lite om mina favoriter också.

1. Blogg

Det här är kanalen som hängt med mig längst och som alla tidigare nämnt, den som känns mest komplett. Den är liksom obegränsad i sitt format jag kan skriva långt eller kort, posta 20 snygga bilder eller 1, dela spellistor och recept, bjuda på små ögonblick ur mitt liv, tipsa om bra saker och ha en diskussion med er. På bloggen är det liksom jag som styr formatet och det tycker jag om, det blir öppet och inspirerande. Det är också därför jag gillar att läsa andras bloggar så mycket!

2. Instagram

Mitt namn: @solig

På Instagram följer jag alla mina vänner, internetkompisar och folk jag inspireras av. Om bloggens styrka är det öppna formatet så är Instagrams fördel de snäva begränsningarna. Det är liksom bild (och ibland film) + text. That’s it. Det går snabbt att ta till sig, man interagerar med ett knapptryck och i enstaka fall med att skriva en mening. Jag gillar när Instagram-konton inte är för kurerade och genomtänkta, jag vill se vad folk hittar på nu idag, inte en gammal landskapsbild som dyker upp bara för att den passar i deras flöde.

3. Twitter

Mitt namn: @juliaeriksson

Twitter har dessvärre blivit ganska rörigt och en enda sörja av nedklankande och negativitet den senaste tiden, i alla fall om man följer många stora konton och särskilt de mer politiska. Det är litet deppigt. Jag gillade när Twitter mer var små tankar och ögonblicksbilder ur folks vardag. Humor och allvar men på ett personligt plan och det är ungefär så jag försöker skriva när jag själv twittrar. Som tur är följer jag mest folk som tänker ungefär likadant så nivån i min feed är ändå okej.

4. Snapchat/Instagram Stories

Mitt namn: julia_erikssob (nej, ingen felstavning tyvärr, slant lite när jag skapade mitt konto och man får tydligen inte byta namn)

Om jag gillar mer okurerade Instagram-flöden så är ju Snapchat (och även Instagram Stories) den perfekta förlängningen på detta. Det är snabbt, personligt och opolerat. Enkla ögonblicksbilder från personers liv, utan så mycket eftertanke och det kan jag uppskatta. Dock tycker jag att det ibland kan ta lite väl lång tid att kolla igenom en massa snaps och bilder ibland eftersom vissa tenderar att posta 20-30 på en dag. Därför blir det inte den viktigaste kanalen för mig utan något jag gör när jag har tid över och vill roa mig lite.

5. Facebook

Facebook kommer kanske förvånande långt ner på den här listan men det är för att jag använder det ganska motvilligt. Eller så här: Messenger-funktionen och eventen är super men feeden tycker jag överlag är värdelös. Bara en massa ”virala klipp”, icke-källkritiska delningar av artiklar och annat ointressant. Jag tycker bara det känns rörigt och oinspirerande så därför kollar jag extremt sällan min feed. Företag och kända personer följer jag då hellre på Instagram för en mer koncentrerad form av inspiration.

6. Pinterest

Mitt namn: @solig

Jag älskar Pinterest men det är inget jag använder dagligen (i jämförelse med kanalerna ovan) pga tidsbrist. Men när jag väl är inne så kan jag sitta länge och samla på fina bilder, kolla snygga inredningar eller bestämma vad jag ska uppdatera min garderob med. Pinterest är min perfekta lilla avkopplingssyssla och den sociala kanal som känns mest kravlös för mig personligen. Dessutom har jag insett att det ger mig precis samma sak som att köpa en tidning och bläddra i, så nu gör jag alltid det istället (mvh ansvarig för tidningsdöden).

7. Podcasts

Här om dagen gjorde jag ju ett inlägg om hur jag letar efter musik och mitt frekventa musiklyssnande är nog anledningen till att podcasts hamnar så långt ned på denna lista. Jag lyssnar nämligen heller på bra låtar än när folk pratar. Dessutom tröttnar jag lite på poddar med samma personer efter ett tag, men en favorit är Konversation som görs av Expressen kultur. Där bjuder de in två kulturpersonligheter som får ha ett vanligt samtal med varandra på ca 1 timme och prata om skapande, kreativitet och känslor.

8. YouTube

Sist på listan hittar vi YouTube. Jag önskar jag var mycket bättre på att kolla videos men det känns lite som en generationsgrej. Jag kan inte ta mig tiden att se på någon i en kvart som sitter och berättar om sin dag. Det blir för passivt för mig och det känns ganska distanserat. Kanske beror det på att jag själv är ganska dålig på att filma och klippa ihop, men jag kollar mycket hellre på ett långt inlägg med bilder från någons helg än ser en 90 sekunders-film.

Hur ser era vanor ut? Och var det något ovan som förvånade er?