Primark-fynd

Jag har någon sorts hatkärlek till Primark. Jag avskyr hur trötta och slitna deras personal i kassan ser ut och hur det ligger drivor av kläder och galgar på golvet som skyfflas upp i högar med stora moppar. Dessutom krävs det tålamod i samma höga dos som går åt för att få en hel förskolegrupp att sitta tyst och stilla när man ska arbeta sig igenom affären i jakt på saker som man faktiskt vill köpa. Men när man väl lyckats samla ihop detta tålamod och försöker bortse från det negativa så kan man faktiskt göra riktigt bra fynd! Som dessa svarta gubbskor i med fint mönster, de kostade £12 och har redan hunnit bäras några mil. Eller ett par solglasögon i clubmaster-modell som är sådär charmigt bruntonade att hela världen förvändlas till en lätt tonad sepiadröm i vintage-anda. Kostade mig £2 och har förvisso redan tappat en liten skruv, men det finns inget som inte går att laga med superlim! Och med tanke på hur jag misshandlar mina solglasögon genom att förvara de löst i diverse väskor eller i någon slumpvis utvald ficka känner jag att det är mer lämpat att betala 20 kronor än det tiodubbla.

På väg till jobbet

Jag efterlyste ju önskningar på vad ni ville se från London och Emma föreslog att jag skulle visa min väg till jobbet, så det fick helt enkelt bli det första inlägget!

Jag lämnar huset någon minut efter åtta och går upp längs vår gata, perfekt soligt väder idag! Oftast brukar jag ha sällskap med Karin men eftersom det är fredag idag och hon bara jobbar måndag-torsdag får jag gå själv.

Förbi Tesco, en liten park, brandstationen och polisstationen. Promenaden tar sisådär tio minuter.

Sedan är jag framme på Hammersmith station och där går jag igenom spärrarna och mot mitt tåg som är Piccadilly line. Det tar jag med riktning mot Heathrow och hela tågresan tar ungefär en halvtimme. Under tiden kan man roa sig med att läsa Metro, lyssna på musik eller bara sitta och halvsova och titta på folk.

Vid stationen Hatton Cross är det dags att hoppa av och sen invänta bussen. Har man otur kan det ta några extraminuter här men idag behövde jag inte vänta så länge.

Sen åker man buss i kanske tio minuter innan man kliver av och går sista lilla sträckan mot kontoret. Och när man kommit till World Business Centre One så är man framme och då är klockan nio ungefär. Så spännande var det att åka kollektivtrafik i London med Julia. Nu ska jag snart göra samma resa fast omvänt på väg hemåt, fredagspeppad!

En kväll i Marylebone

Idag har varit en väldigt fin dag. Vädret var sådär försommarvarmt med strålande sol och runt tjugo grader hela dagen, så efter en lång dag på kontoret (som förvisso var mycket underhållande) bestämde jag och Karin oss för att åka in mot centrala London. Först gick vi på en liten shoppingvisit (men den tänkte jag berätta mer om imorgon enligt bästa bloggmanér) innan vi styrde stegen mot Marylebone.


Där fanns det fina parker och det var fortfarande ljummet och ljust fastän klockan var halv åtta.

Jag hittade en fin bil (pappa, vad är det för modell?) att önska mig i 21-årspresent.

Och man blev ta av sig jackan-varm av att promenera runt, underbart!

Sedan hittade vi en fin restaurang att äta middag på. Här är förrätten, bruschetta med tomat och getost.

Min huvudrätt blev pizza med en god skinka, basilika, oliver, champinjoner, tomatsås och mozzarella.

Och Karin åt en sallad med pastagryn, stekta grönsaker, getost, ruccola och lite annat gott,

Nöjda och belåtna gick vi sedan ut i den fortfarande ljumma aprilkvällen och hittade en buss som förde oss hemåt igen. En utmärkt onsdagskväll här i London!

Borta men hemma

• OM ATT SITTA VAKEN SENT PÅ NATTEN I EN FRÄMMANDE STAD SOM ÄNDÅ KÄNNS HEMMA •

Plötsligt känns London nästan vardag. Jag hittar perfekt till Hammersmith station nu, kan varenda liten trottoarkant och övergångsställe på vägen dit. Vet var på perrongen jag ska stå när jag tar Piccadilly line mot Heathrow och kontoret. Hur jag lägger i kapslarna i kaffeautomaten, vilken mugg jag ska ta ur skåpet och hur mycket mjölk som behövs. Jag hälsar good morning och good night och kan nästan allas namn. Gör lunchmacka på morgonen, middag på kvällen och ser ett eller två avsnitt av Ally McBeal. Skrattar med Karin åt det mesta, försöker att inte ta hela dubbeltäcket och lånar hennes klänning. På Tesco vet jag precis var premiumglassen står, den som bara kostar £4 för två burkar. På måndagskvällar ställer man ut soporna och varje dag efter kl 23 börjar alltid lägenheten ovan, flat 5, att möblera om.

För varje dag som går känns denna stad mer och mer bekant. Mer och mer som vardag och just nu känns det både bra och konstigt att jag åker härifrån om drygt två veckor.

Innan jag faller in i ett alltför vardagligt mönster tänkte jag därför fråga er om det är något särskilt ni vill se här ifrån London på bloggen. Vad jag äter till lunch, vilka skor jag har på jobbet, hur snabbt mina glassburkar tar slut eller något helt annat? Kom gärna med förslag så lovar jag att leverera!

Hej söndag




Obligatorisk söndagsstund med Karin på Pret. Äta trekants-sandwich och dricka juice. Prata om helgen och kommande veckan. Skriva matlista i Moleskine-boken innan man går till Tesco. Dricka kaffe och bära hatt.

Förut: superstädade badrummet helt kliniskt rent
Nu: chewy caramel-glass (caramel flavoured ice cream, swirled with caramel sauce and milk chocolate flavoured caramel filled chunks – halleluja!)
Sen: skype med Filip

Mycket bra söndag. Ni då?

Vårskor

Vår betyder vita tygskor, så är det helt enkelt! I fyra år nu har jag haft den vita klassiska modellen av Converse med en blå och röd rand på sulan. De har varit perfekta och passat till allt men nu har de blivit alltför slitna och det var dags att köpa nya. Problemet är bara att ungefär 50% av min bekantskapskrets nu senaste året också skaffat sig vita converse i den klassiska modellen och hur tråkigt är det inte att gå runt med exakt likadana skor som alla andra? Därför har jag letat överallt efter bra tygskor i liknande modell, men inte just likadana. Jag har provat Fred Perry’s, Keds och några billighetsvarianter men inget har varit lika bra som mina gamla Converse. Därför besökte jag åter Conversehyllan idag för att införskaffa ett par vita tygskor, men istället för att köpa den gamla klassiska varianten fick det bli dessa helvita. Fortfarande ett par vita tygskor från Converse alltså, men inte exakt likadana som alla andra har. Perfekt!

Cotswold




Jag har varit på min första personalkonferens. Efter bara 1,5 vecka på SAS-kontoret fick jag följa med på detta spännande äventyr som det innebär när 35 personer ska team-builda tillsammans och jag kan säga att jag har haft otroligt trevliga dagar ute på den engelska landsbyggden! Vi åkte sisådär två timmar norrut från London, passerade genom Oxford och hamnade i den lilla söta staden Cotswold. Där är alla hus gjorda av sten, det finns massor små affärer och en rosa cykelglasskiosk (fick tyvärr ingen bild på denna). Vi bodde på ett fint hotell och först under dagen hade vi lite föreläsningar och sessioner i team-building och prestationer. Sedan ägnades eftermiddagen åt quizzande med olika småuppgifter och en skattjaktspromenad runt om i staden. Den sistnämnda promenaden snabbades på en aning så att ett besök på puben skulle hinnas med innan det var dags att byta om inför middagen. På kvällen vankades det nämligen trerättersmiddag vilket var en ofantligt god upplevelse (säger det om typ all mat jag äter, men detta var verkligen något extra!). Rökt lax med kapris, rödlök och bröd till förrätt. Kycklingbröstfilé med spenatmousse-fyllning tillsammans med polenta, grillade rotfrukter och skogssvampssås till huvudrätt. Och så en marmorerad chokladcheesecake med hallonsås till efterrätt. Mmm… typ dog. Sedan blev det underhållning och ett konstant skrattande, följt av en rad drinkar och massor av trevligt prat. Alla här är verkligen vänliga och jag trivs så bra på min praktikplats med alla arbetskamrater! Vid tretiden gick Karin och jag till slut och lade oss. Vi fick sova några få timmar i vad som kan ha varit världens skönaste hotellsängar (p-e-r-f-e-k-t fluffigt täcke!) innan det var dags att gå upp, äta hotellfrukost och åka tillbaka till kontoret. Bra konferens!

Om kärlek

Kärlek är att hitta gömda brev och små lappar när man packar upp sin resväska i ett främmande land. Det är att sakna att borsta tänderna över samma handfat och sitta på samma köksstol fastän det står fyra runt bordet. Det är längtan efter att få somna till hans gitarrspelande, att dela täcke och att äta nygräddade våfflor med hallonsylt. Det är brusande skype-konversationer och flitiga sms-uppdateringar. Kärlek är lycka, saknad, längtan, hopp och styrka.

I hörlurarna

Eftersom jag tycker så mycket om er så ska ni få en spellista av mig. Det här är nämligen vad jag brukar sitta och lyssna på lite då och då på kontoret här i London när jag jobbar. Lite bra musik att ha i bakgrunden när man jagar fram nya kreativa idéer helt enkelt. KLICKA HÄR eller på bilden ovan för att ta del av den.