Favoritappar

Jag tänkte passa på att tipsa om några av mina favoritappar till iPhone. Det finns ju en hel uppsjö att välja på men här är några av dem som jag använder mest!
Karoshi är ett plattformsspel som jag började spela här om dagen och redan hunnit bli lite smått besatt av. Det består av 50 stycken banor som man ska klara, men till skillnad från vanliga spel så går detta ut på att man ska dö istället för att överleva. Det låter lite underligt men är otroligt kul om man gillar lite taktiska och kluriga spel! Garanterat värt de sju kronor som det kostar.
Fruit Ninja var mitt tidigare beroende. Ett spel där man är en ninja och ska skära frukt, så många som möjligt inom loppet av en minut. Själva idén är väldigt enkel och det finns olika sorters varianter att välja på, mitt favoritalternativ är definitivt arcade. Beroendeframkallande som bara den så det här kan bli en bra sysselsättning i jul eller så (om ni inte vill försumma viktiga saker som arbete och skola, haha).

Wordfeud är ju en självklar favoritapp för en bokstavsbesatt person som jag. Vill ni utmana mig så heter jag juliaeriksson, dock spelar jag helst på den klassiska spelplanen för annars blir det så tråkigt när man kan få typ 500 poäng för ett ord. Då är det ju inte alls som riktiga alfapet!
Instagram gillar jag också väldigt mycket. Jag gillar att följa mina vänner i feeden och se vad de har för sig, om ni vill följa mig så heter jag solig. Det bästa med Instagram är att till och med lågupplösta iphonebilder kan bli riktigt fina när man lägger filter på.
Spotify är ju givet om man gillar musik, jag skulle nog inte klara mig utan det nu! De 99 kronorna jag betalar varje månad känns välinvesterade med tanke på att jag får plats med nästan hela världens musikbibliotek i fickan.

Några sista favoriter som inte hamnade på bild men som jag använder flitigt ändå är WhatsApp som är bra om man vill skicka bilder och klipp gratis. Twitter, för att hålla koll på feeden såklart. Tyda, när man tragglar sig igenom engelsk universitetslitteratur och Klart.se så jag vet om jag ska ta med mig paraplyet!

Har ni några roliga appar att tipsa om som ni tror att jag missat? Tipsa i så fall!

Lördagskväll

Igår hade jag en mysig lördagskväll i lite Sex and the City-anda, vi var nämligen fyra tjejer som träffades ute för tapas, drinkar och uppdatering på allt som hänt sen sist. Det var en väldigt rolig kväll och vi arbetade oss igenom nästan hela drinklistan. Min favorit blev en frozen mango daquiri som nästnintill var som en stor skål mangosorbét, något som passade utmärkt för en glassälskare som mig.

Drive

Har ni inte hunnit se Drive ännu så tycker jag absolut att det är en film ni ska skriva upp på att se-listan. Jag såg den för några veckor sedan och kan konstatera att det är en av 2011 års bästa filmer. Med Ryan Gosling i huvudrollen och Carey Mulligan som motskådespelerska. Med snygga och snabba scener växlat med ett tystlåtet lugn. Med karaktäristiska detaljer som man minns i efterhand. Och med ett perfekt passande soundtrack genom hela filmen. En utmärkt blandning av biljakter, elektro, pizza, kärlek och skottlossning. Se!

Tre små paket

Nu har jag klippt, klistrat och slagit in tre små paket som ska skickas iväg till Maja, Juliana och Linn. De vann nämligen varsinn cd-skiva i utlottningen jag hade för ett tag sedan. När jag slog in paketen upptäckte jag att det var väldigt skönt att få pyssla lite med riktigt material efter att ha suttit en hel dag (8-23) framför datorskärmen med olika skolarbeten. Omväxling förnöjer verkligen! Nu ska jag snart vila mina små fyrkantiga ögon och sova gott. Imorgon är det fredag och förutom att det är en bra veckodag i största allmänhet så betyder det också att Filip kommer hem från sina två utbildningsveckor i Stockholm och jag slipper vara ensamsambo längre. Hurra och godnatt!

Fyra skivtips

Det känns som om den här hösten är fylld med bra albumsläpp och jag hinner knappt lyssna på allt bra. Men fyra stycken svenska nysläppta album har jag lyssnat och fastnat för, så dem tänkte jag tipsa er om!

Jonathan Johansson – Klagomuren Jag har en känsla av att detta album kommer bli representativt för hösten 2011, jag har nämligen redan lyssnat på det åtskilliga gånger. Det är något med texterna och melodierna som känns så logiskt och självklart, men samtidigt skulle jag aldrig kunna skriva det själv. Få svenska musiker lyckas med att skriva så bra låttexter som Jonathan Johansson gör.

Snart kommer tårarna, ett regn i Sahara
snart ska vi ångra vad vi hoppades på
Snart kommer vågorna, snart kommer Atlanten
snart ska dom största bli så små
Och snart ska någon driva ut demonen
snart ska vi vakna i ett paradis



Anna Ternheim – The Night Visitor Det här är verkligen höstmys med fina stämmor små inslag av country. Jag vill hämta filten, tända en brasa och bara kura ihop mig med en kopp varm choklad. Den här skivan gör mig mjuk och glad ända in i själen. Cellon på What Remains? gör låten om möjligt ännu vackrare och spår nummer 8, God Don’t Know får mig att vilja nynna stämmor hela tiden.

Tingsek & Vindla String Quartet feat. Måns Mernsten Jag har ju en stor svaghet för stora arrangemang och mycket stråkar, så att jag gillar det här albumet är ingen överraskning. Det är en perfekt söndags-pysslar-skiva att ha på i bakgrunden när man fixar och trixar. Den är både glad och lite poppig utan att bli det minsta hysterisk. Som en bonus sjunger Magnus Tingsek helt magiskt, hans röst känns lite som en svensk Jamie Cullum.

Loney Dear – Hall Music Det är inte många musiker som bor på affisch i min garderob men av dem är faktsikt Loney Dear, en favorit sedan länge som alltid lyckas producera fantastisk musik. Denna skiva är självklart inget undantag och har hunnit spelas flitigt här hemma. Även på detta album kan man finna fantastiska arrangemang, många instrument och spännande klanger. D Major, Young Hearts och What Have I Become? är tre låtar som blivit riktiga favoriter.

Jag är en sommar som försvann

Mörkgrå collegetröja från H&M, sammetsklänning från 2000-talets början (typ), stort halsband från H&M, kängor från DinSko, armband från Marc by Marc Jacobs och klocka från T-shirt Store.
Mina sammanbitna miner beror på de iskalla polarvindarna som blåste ute. I övrigt känner jag att jag matchar det gråa vädret ganska bra idag. Försöker dock pigga upp mig med kaffe, smörgåstårta och lite kodning och det hjälper en del. Annars känns det mest som att denna dag har tusen att göra-punkter som ska bockas av och jag ska snart kila vidare till mitt nästa möte nu. Ha det fint!

Fars dag

Idag har jag firat min pappa på fars dag! Detta genom att baka en stor smörgåstårta som jag bjöd honom och resten av familjen på. Sjukt gott och det bästa är att det finns en bit kvar till morgondagens lunchlåda!

Om visioner som aldrig blir till verklighet



Ett nytt nummer av Lithanian, tidningen för alla studenter på tekniska högskolan på Linköpings universitet, har kommit ut och i vanlig ordning är det jag som skrivit krönikan. Denna gång handlar det om att allt det där som man borde och vill göra men som man aldrig gör, något jag tror att många (studenter) kan känna igen sig i!

Om visioner som aldrig blir till verklighet

– eller; Sanningen om den lilla, lilla verstan

”You can’t always get what you want” sjunger Rolling Stones ur mina högtalare och jag tänker att ja, sannerligen, de har rätt. Hade jag fått som jag velat hade jag inte suttit här på min pinnstol i den mörka oktoberkvällen med en blaskig kopp te som sällskap. Nej då hade jag legat på en divan i Aruba och blivit matad med exotiska frukter samtidigt som jag skrev på min krönika. Solen skulle stå högt på himlen, en svag bris från havet hade svalkat mig och… åter till verkligheten.

Man får inte alltid det man vill, det är många gånger man sitter där besviken. Men många är också antalet gånger man aldrig försöker. Det är så otroligt lätt att klaga på hur något är men väldigt sällan gör man något åt det. På samma sätt har man också många drömmar man vill uppfylla men vägen dit tycks ofta vara så lång att man ger upp innan man ens hunnit börja.

Jag får många gånger höra att jag är negativ eller en pessimist, varpå jag varje gång svarar: ”Nej, jag försöker bara vara realistisk”. För är det något jag lärt mig efter 21 år så är det att verkligheten är långt i från sådan som folk hävdar att den är. Livet är fyllt av så många visioner och drömmar som aldrig uppfylls. Hela min omgivning tycks bygga stora delar av sin vardag på uttrycket ”mycket snack och lite verkstad”.

Jag kan höra någon älta om hur otroligt mycket den har att göra just nu för att resten av kvällen se personen inloggad på Facebook. Oftast i färd med att göra meningsfulla test såsom ”Vilken historisk figur är du?” eller posta videoklipp med djur som slår bakåtvolter. Det är klart jag förstår att dagens ungdom blir stressad och går in i väggen långt innan 30 när vi har så mycket att göra att vi utan problem kan tillbringa fyra timmar med att kolla igenom gamla festbilder eller läsa om vad folk äter till middag.

På samma sätt är jag så trött på att jämt behöva tolka om allt jag hör. Om någon säger ”Jag tänkte åka till Thailand i januari” så tycks det nu för tiden snarare betyda ”Det vore skönt med en semesterresa, fast jag har inte bokat någon och kommer heller inte ha tid eller råd”. Det är som att man nuförtiden inte kan säga rakt ut som det är, att man inte längre kan skilja på vision och verklighet. Snälla förstå; du äger ingen ny iPhone förrän du håller den i handen, du kan inte åka på festival förrän du köpt biljetten och du tentapluggar inte när du är inloggad på Facebook. Jag har sedan länge slutat tolka det som folk säger bokstavligt för det människorna i min omgivning säger att de ska göra tycks nämligen vara långt ifrån synonymt med vad de verkligen gör.

Men om vi bara kunde ta tag i oss själva och göra ett uns av allt det där som vi pratar om så skulle både vi och vår omgivning få ett uppsving. Det är nu som det har blivit dags att öppna boken, köpa flygbiljetten eller använda gymkortet! Vi kanske inte alltid har våra drömmar på greppbart avstånd, men vi har ofta bra förutsättningar för att ta oss dit på ett eller annat sätt. Det behöver inte gå blixtsnabbt eller spikrakt men huvudsaken är att vi gör något för att ta oss åt rätt håll.

Rolling Stones har rätt, vi kan inte alltid få det vi vill. Min nästa krönika kommer nog inte vara skriven på en divan i Aruba, men kanske från en plastig solstol på Mallorca. Huvudsaken är att jag kommit ett steg närmre det jag drömmer om. Att jag slutat att bara prata om det jag vill och istället faktiskt börjat göra det. Det har blivit dags att logga ut från Facebook och istället gå ner till verkstan. Vi ses väl där?

Filmskapande

Idag stod det laboration på schemat i skolan (det heter så på tekniska högskolan fastän man inte studerar typ kemi utan bara design) och jag och mina vänner trodde såklart att det skulle vara någon vanlig sitta fyra timmar i macsalen-labb. Men icke, istället var det en ni ska redovisa en film på fredag och vi har inte avsatt någon tid på schemat till er så ni måste göra klart allt ikväll-labb. Jahapp, tänkte vi och satte igång med manusskrivande, inhandlande av fruktskådespelare och scenbygge. Tio timmar senare var vi ett stycke kortfilm rikare och förhoppningsvis blir fredagens redovisning bra. Om den blir det kanske ni får kika på resultatet sen, kanske!


Som tur är så är en av de bästa sakerna med oplanerade filminspelningskvällar att faktiskt man får köpa med sushi och äta. Samt att vårt filmskapande tenderar till att leda till väldigt många skratt!

Åttonde november

Nämen här står jag och halvsover i svart klänning, kängor och pojkvänslånad myskofta. Jag har ägnat x antal av dagens timmar till att försöka komma på bra marknadsföringsidéer till ett skolprojekt vilket var ömsom upplyftande och ömsom nedslående. Så när eftermiddagen led mot sitt slut var jag halvt utmattad och idélös, men som tur var smsade August som befann sig på besök i stan. Vi bestämde oss för att ta en fika och jag bjöd hem honom och serverade ciabatta, te och chokladmuffins. Sedan avhandlade vi allt och alla och åstadkom en sådan mängd skvallermaterial att det skulle räcka till en årsproduktion av Se&Hör. En kvällspromenad genom ett dimmigt och kyligt Norrköping efter det fick utgöra avslutet på en faktiskt ganska bra dag. Hur har ni haft det denna helt vanliga tisdag?