Stockholmsdagar

Här kommer några bilder från ett gråmulet och höstigt Stockholm som jag hälsade på i helgen. Det blev barhäng på Strand, välförtjänt sovmorgon, kik i affärer, långfika på Café Rival, danslektioner till Beyoncé, utgång på Slakthuset och söndagsfika i Årsta. En riktigt mysig och bra helg med fina vänner! Dock måste jag öva mig på att vara flitigare med kameran, det är ju så lätt att den glöms bort… Aja, nu ska jag sluta gräma mig och istället leta flygbiljetter till Rom! ♥

Mumford & Sons – Babel

För tre år sedan lyssnade jag på albumet Sigh No More tills öronen nästan trillade av. Det var mitt höstsoundtrack och det var tack vare det jag upptäckte att kombinationen av banjo och stämsång kan vara helt fantastisk. Men sedan dess har jag väntat och längtat och gått på konsert och sedan väntat och längtat lite till. Och nu är äntligen uppföljaren till Sigh No More här! Babel ligger redo och väntar på att få spelas om och om igen och bli mitt höstsoundtrack år tvåtusentolv. Jag hoppas verkligen att det är en värdig uppföljare, av det jag hört hittills bådar det gott. In och lyssna på Spotify ni med så välkomnar vi hösten med detta!

Äppelkaos

Det hela började med att jag fått en påse äpplen av min mamma som hon plockat från äppelträdet hemma. Och eftersom den där äppelpåsen bara stod och väntade på att bli använd så fick jag för mig att jag skulle prova ett recept på äppelsirap som jag hittat. Så jag sköljde, hackade, kokade, sockrade, kokade, silade, rengjorde burkar, kokade, kokade och kokade… men det blev aldrig sirap av mina äpplen. Det var omöjligt att få vätskan i kastrullen att tjockna och jag blev smått irriterad eftersom jag läst receptets tillvägagångssätt med största noggrannhet och till och med använd tidtagarur för att koka allt i rätt tidslängd. Till slut kollade jag argt på receptet en sista gång och upptäckte felet. Där jag läst 3 l vatten stod det egentligen 3 dl vatten. Med tio gånger för mycket vatten i var det ju inte konstigt att det aldrig blev någon sirap. Så istället blev det någon sorts äppelsaft av vätskan och äppelmos av de silade äpplena. Frågan hur det kommer smaka kan jag tyvärr inte svara på och jag tänker nog inte dela med mig av något recept heller. Av rädsla kommer jag inte heller våga bjuda någon på mitt husmoderliga hopkok utan bittert dricka min saft tills jag vågar mig på ett nytt försök med sirapen. Det blir inte alltid lyckat i min pysselvärld och inte alltid som man tänkt sig, men förhoppningsvis kommer jag kolla ännu mer noggrant i ingredienslistan nästa gång…

Snart helg

Kära vänner, tiden tycks bara ha runnit iväg denna vecka. Jag började ju mitt nya jobb i måndags och trivs jättebra (inte bara på grund av att jag kammat hem massor av vuxenpoäng med höj- och sänkbart skrivbord, papperskalender, extern bildskärm  och två egna telefonnummer, utan också för att det är väldigt kul och alla är så snälla här). Dock har det inte hunnit bli mycket tid över att underhålla denna lilla prickblogg och mer tid i helgen kommer det dessvärre inte att bli. Jag ska nämligen åka till Stockholm och hälsa på Karin & Anna tillsammans med Julia. Ikväll ska vi på konsert med Of Monsters and Men (hurra!) och resten av helgen blir mys och häng och annat man gillar. Men jag tänkte inte lämna er helt åt ert öde utan att förse er med några helgtips:
 
1. Gå och se dokumentärfilmen Palme. Jag såg den igår och tyckte den var mycket bra och väldigt sevärd. Man behöver inte vara särskilt insatt i varken politik eller historia för att hänga med och tycka att den är intressant. Filmen är typ femtio gånger bättre än Snabba cash 2 (enligt mitt betygssystem), men det kanske inte är så förvånande.
 
2. Lyssna på LP, ja LP som i artisten, inte som i skivformatet (även om det är mysigt att göra det också). Hon ser ut som Bob Dylan, visslar som en gudinna och spelar ukulele med bravur. Tyvärr finns inte så många låtar på Spotify, men de som finns är mycket bra!
 
3. Ät brunch. På den sjunde dagen vilade kanske Gud men jag tror också att han åt brunch, det är nämligen himmelskt gott. Antingen kan du och några vänner fixa en egen brunch med massor av goda saker (amerikanska pannkakor, ägg, bacon, toast, frukt, juice, kaffe & glass är några förslag från mig) eller så letar du upp något mysigt ställe att gå till. Att ägna en förmiddag på helgen åt att äta frukost i tre timmar är bland det bästa man kan göra.
 

Ha en riktigt fin helg nu allesammans!

Laga laxpasta

Idag tänkte jag att ni skulle lära er laga laxpasta. Det är jätteenkelt och så blir det väldigt gott också, så här gör man:
Ta först fram alla ingredienser. Du behöver: spaghetti, lax, lime, hönsbuljong, zucchini, honung och crème fraiche.
Börja med att koka pastan i saltat vatten, precis som vanligt.
Skär upp laxen i tärningar i lagom stora bitar.
Blanda två deciliter crème fraiche, en halv hönsbuljongtärning, en matsked honung och rivet skal samt saften från en lime. Låt detta koka upp.
Under tiden skär du tunna skivor av zucchini, använd osthyveln så går det jättesnabbt. Lägg sedan laxen och zucchinin i såsen och låt det koka någon minut. Inte för länge bara, då blir laxen så tråkig.
Sedan när pastan är färdig och såsen smakar bra, då är det bara att lägga upp allting på en tallrik och servera!

Orange & luddig

Den svarta klänningen kommmer från Gina Tricot, orangea angoratröjan är från Lindex, min svarta mockajacka kommer ifrån Monki och över den har jag en ljusgrå fuskmockaväst från H&M. Till sist har jag svarta skor från H&M och de slingriga växterna i bakgrunden finns på min innegård.
Såhär ser dagens Julia ut. En av de första strumpbyxedagarna efter sommaren och… jag gillar det inte. Strumpbyxor går bara sönder, åker nedåt och är aldrig lika fina som bara ben. Men när kylan är här och man ändå vill ha klänning finns det inte så många alternativ tyvärr. Den orangea tröjan däremot är supermjuk och mysig men dock avslöjar den precis var man varit genom att lämna små orangea ludd efter sig över allt. Följ de små luddspåren i Norrköping så hittar ni till min lägenhet och här lovar jag att bjuda på kaffe! Men först ska jag till gymmet och lyfta lite hantlar och kettlebells så dessa strumpbyxeklädda ben blir lite starkare. Ha en fin söndagskväll!

Tre fina saker nu


Solrosorna som står på mitt vardagsrumsbord. Det är så simpelt egentligen men fina blommor gör mig alltid glad. Det är roligt att både få i present och köpa till sig själv eller plocka ute (lite svårare när man bor i stan dock).
Luke Sital-Singhs EP Fail for You. Det är så konstigt men ibland liksom snubblar man bara över bra musik som man fastnar för. Som den här EPn, ett perfekt september-soundtrack.
Att få gå och lägga sig i nytvättade, varma, vita lakan. Det är sällan jag sover så bra som jag gör då. Det är något med mönstrade och färgstarka påslakan som gör mig stressad så därför föredrar jag vita och fluffiga – som att sova på ett moln. Och det ska jag göra nu, så godnatt och sov sött!

Tack!

Tack för alla era fina kommentarer på 251 mils avstånd-inlägget, det känns så bra att läsa dem och de gör att allting känns en aning lättare. Det är så fint att helt främmande människor eller vänner jag inte pratat med på flera år tar sig tid att dela med sig av tankar, råd och värme. Att man vågar öppna upp sig för någon man inte känner för att man vet att man gått igenom samma sak. Det är just vid sådana här tillfällen som jag verkligen inser vilka fördelar bloggandet kan ha och varför jag fortsätter posta inlägg här med jämna mellanrum. Många dömer ofta bort bloggande som något ytligt och slarvigt, något som sker utan någon större finess och som bara används för att få uppmärksamhet. Men för mig är det mycket mer än så och det är vid tillfällen som detta som det verkligen märks. Tillsammans sitter vi på så otroligt mycket kunskap och erfarenheter och att få dela dem med andra är något av det finaste man kan göra. Så tusen tack för att ni läser och kommenterar här! Kram ♥

Hitta kreativiteten

Det bästa botemedlet när saker och ting känns jobbiga är ju att vara kreativ. Och även om det är jättesvårt att bara trolla fram kreativiteten huxflux när den verkar vara mil ifrån en så brukar det ofta vara så att en bra idé leder till flera och så är skapandet igång. Så när min kompis Michael bad mig göra en minitygpåse till hans dotter Livia plockade jag fram datorn och symaskinen för att börja skapa. I början kändes det lite motigt men vips så var kreativiteten igång och andra plagg hamnade under nålen och tygpåsen blev en del av ett litet griddat kollage och så fortsatte det… Att göra något kreativt föder helt klart ny kreativitet, det gäller bara att hitta dit. Och nu har fyra månader gamla Livia fått chansen att anamma hipsterstilen med en alldeles egen tygpåse. Det ska börjas i tid!

251 mils avstånd

Filip har åkt till Italien nu. Jag önskar att jag kunde säga att det känns okej, att tiden kommer gå så fort och att det ju faktiskt kan vara rätt skönt att bo själv. Men så känns det inte, inte nu i alla fall.

36 kvadratmeter golv har aldrig varit så tomt och ödsligt. 120 centimeter säng känns plötsligt gigantiskt och en hall utan skor i storlek 45 är faktiskt världens sämsta hall.

Jag saknar att snubbla över din golfbag som står mitt i rummet. Alla tomma 0,5 l colaflaskor som faller ut över mina fötter varje gång jag öppnar skafferidörren. Att du sitter på soffkanten med gitarren i knät och frågar ”vilken låt spelar jag nu?”, ”men gissa introt på den här då” och ”okej, bara en låt till nu, den sista, jag lovar”. Din fascination varje gång det är ett djur- och naturprogram på TV. Att du på en gång kan se om jag har en dålig dag och sen göra allt du kan för att jag ska bli glad igen. Bara att få ha dig här. Att dela tandkrämstub, täcke och äppelpaj.

Men det kommer bli bra. Vi kommer klara det. Snart är hösten slut och du är hemma. Och jag kommer ha massor att göra. Jag ska ju jobba och träna och titta på alla säsonger av Mad Men och läsa svåra romaner. Så jag säger till mig själv ”det blir bra Julia, du fixar det här, torka tårarna nu”. Men så ser jag en golfpeg på trottoaren utanför fönstret och börjar gråta igen för jag tänker att det är du som har tappat den och det kommer ta en evighet tills du är tillbaka här igen. Och fram till dess kommer jag aldrig känna mig riktigt hel.

Jag är ju sällan särskilt personlig i bloggen men jag tänkte att nu är det faktiskt så här det känns och kanske är det så att någon av er har tips på hur man gör tiden lite mer uthärdlig och hur man känner sig mer hel än halv? I så fall får ni jättegärna skriva några ord, jag läser vartenda ett. Tack.