Att mata ögat med fint

En av mina bästa terapeutiska sysslor är att titta på fina saker. Det låter banalt och det är det också, men det finns något väldigt härligt i det hela. Att mata ögat och hjärnan med tillfredsställande linjer och harmoniserande färger. Jag tänker att det är lite samma sak som att bläddra i en glossig tidning. Just därför älskar jag Pinterest och nu även spara-fliken på Instagram. Där kan man nämligen samla allt fint på samma ställe, titta på det igen och inspireras på nytt. Nu tänkte jag att vi skulle se vad jag sparat den senaste tiden och även ta reda på varför.

Mode och stilinspiration är en av de sakerna jag sparar mest och även den kategori jag oftast går tillbaka till för att hämta inspiration från. På den senaste tiden har jag fallit lite extra kombinationen grönt och rosa. Även helrött från topp till tå och konsten att bära långklänning tillsammans med magväska. Otippat nog har jag också dragits till färgerna beiget och brunt i olika nyanser fastän jag inte har ett enda sådant plagg i min garderob. Extra fint blir det att bryta av med något färgstarkt som grönt, orange eller turkos. Att mixa mönster som randigt och prickigt eller rutigt och blommigt är också något jag gillar. Dessutom har mitt behov av en rutig kavaj börjat smyga sig på. Till sist föll jag för adidas perfekta set i jeans.

Bilder: 01 / 02 / 03 / 04 / 05 / 06 / 07 / 08 / 09

När det gäller sådant som inte är kläder faller jag ofta för ljus, texturer och färgskalor. Som skalade citrusfrukter i varm finkornig sand, mjuka kuddar och fläckar av sol. Även konstverk och grafiska mönster (inklusive solar med kaffekopppar) är något jag gillar. Bokryggar i de perfekta nyanserna och en fin träväska på ett bord bland arkivskåp med mängder av lådor att lägga prylar i. Och slutligen: en pasta med rostad oxmärg i. Tror mer och mer på den här typen av köttätande, om man nu ska äta kött alls.

Bilder: 01 / 02 / 03 / 04 / 05 / 06 / 07 / 08 / 09

Utkast vintern 2018

De är lite färre nu. De där utkasten med lösryckta meningar som samlas i min telefon. Kanske för att de flesta blir till innehåll till skrivkursen istället. Till längre noveller, strukturerade dikter och textanalyser. Men rätt vad det är så dyker de upp – en rad eller kanske flera. Några ord som måste ut, ner, in, fram. Så här kommer en till samling med utkast från vintern som gått och som är, plus en liten sonett på slutet bara för att den förtjänade sällskap.

PS. Om du gillar det och vill läsa fler, så hittar du dem här: del 1, del 2, del 3, del 4 & del 5.

Spellista januari 2018

Som ni kanske vet så har jag en spellista som jag uppdaterar varje vecka med mina 20 bästa nysläppta låtar. Ett sant nöje för min del, men jag har insett att alla kanske inte lyssnar på musik lika frekvent som jag och plöjer låtar i samma tempo. Därför har jag bestämt mig för att i slutet av varje månad (eller i början på nästa) summera de bästa låtarna månadsvis och då bara ta med de allra främsta guldkornen. Så av 75 bra nysläppta låtar kommer här mina 24 bästa från januari 2018.

Mina tankar om influencers & reklam

Jag har tänkt en del på det här med influencers den senaste tiden och jag vet inte varför, men det är något med själva ordet som skaver lite i mig.

Kanske blir det generellt så, när man använder ett stort begrepp som får rymma väldigt många olika slags människor och uttryck. Som artist eller konstnär. Det finns ju massor av artister jag älskar och så en del som jag faktiskt avskyr. Konstnärer som jag tycker gör helt bisarra och värdelösa saker och de som är fantastiska, progressiva, spännande och begåvade. På samma vis finns det influencers som gör ett superbra jobb, står i framkanten i en helt ny bransch och leder den vidare. Och så finns det den typen av influencers som gör att det skaver i mig. Som solkar ner hela min uppfattning av begreppet, fast de inte borde få så stort utrymme.

För jag tänker att det vi måste skilja på är influencers som inspirerar och influerar inom något som ger ett värde för mottagaren. Något mer konkret som går att utveckla, både för influencern och mottagaren. För mig är det helt okej att folk tar titeln influencer och inspirerar inom typ matlagning, mode, musik, kultur, sport, skrivande, hälsa, miljö, feminism, smink… eller en mix av allt ihop. Och det är helt okej att tjäna pengar på detta genom marknadsföring och olika samarbeten (så länge det märks ut tydligt, men det är en diskussion som de flesta hajat vid det här laget).

Men så har vi den här gruppen av influencers som bara vill inspirera till mer konsumtion. Där det är köpandet som genomsyrar allt och i princip det enda man visar upp är lyxiga resmål, en snygg kropp på en strand, nya mobilskal och köplänkar till olika plagg. Det blir snabbt så oerhört platt och jag har svårt att se hur det kommer att kunna hålla i längden. För mottagare bryr sig om trovärdighet och relevans. Och det betyder att man inte kan vara ambassadör för hur många olika slags hudvårdsmärken som helst eller tipsa om 50 nya tröjor att köpa varje vecka. Min förhoppning är att peaken på den typen av reklam sker nu och att både varumärken och influencers kommer att bli smartare samt mer strategiska och restriktiva framöver.

För jag tror att man även som influencer kommer behöva ett större syfte för att orka med. Det måste finnas en ambition, precis som bra artister kämpar på för att de i grunden vill sprida sin musik – inte tjäna pengar. Sedan kan man absolut få bli rik på kuppen som en bieffekt av sin passion, det har jag inget emot. Men det kan aldrig vara ens huvudsyfte. Att bara tjäna pengar på att lägga ut adlinks till Gina Tricot-plagg med mål att få sin målgrupp, ofta unga tjejer och kvinnor, att konsumera mer, det håller inte i längden. Och det är där det skaver rejält.

Självklart är detta till stor del influencernas ansvar, om inte annat mest för deras egna skull. Men även varumärkena och reklam- och PR-byråerna som jobbar med dessa har en roll i det hela. Jag själv arbetar ju på reklambyrå och ett av mina dagliga dilemman handlar om hur jag ska lyckas sälja varumärkenas produkter utan att falla i facket för konsumtionshets och omoral. Och just där tror jag det handlar om att sälja grejer på ett smartare och starkare sätt. För ja, de flesta människor kommer behöva ett telefonabonnemang men då kanske de kan välja ett som skänker sin vinst till välgörenhet. Eller om jag ska göra reklam för träningsskor så kanske det snarare ska handla om känslan av att klara nya mål, inte om en viss studsfunktion i sulan. Det är jättesvårt och ibland omöjligt, för i slutändan handlar det ju ändå om att tjäna pengar, det är jag medveten om. Men jag försöker hela tiden utmana och göra det så bra och smart och sunt som möjligt.

Därför är jag också extra mån om att tänka till på sådana här saker kring influencers. För rätt vad det är så sitter jag i ett möte och så säger någon, ibland en kund, ibland nån på byrån: ”Och så kan vi väl lägga på några influencers också?”, som att det vore samma sak som att köpa en helsida i Aftonbladet. För det kan det ju vara om man struntar i vem man väljer, vad den står för och vilka samarbeten den gjort innan. Men då blir det sällan särskilt bra heller. Därför är det mycket viktigare med influencers med en passion och ett större syfte, någon som passar varumärket. Det är först då det blir bra på riktigt.

Och ja, själv är jag väl knappast någon influencer med min blogg och mitt lilla Instragramkonto. Inte i den bemärkelsen att jag tjänar pengar på att influera andra i alla fall. Faktum är att jag går back varje månad på att driva den här bloggen eftersom jag betalar för att det inte ska synas någon störig reklam. Men jag ser det som att jag betalar för en fritidsaktivitet där jag får vara kreativ på en massa olika sätt och dessutom får respons från en samling smarta och trevliga människor så gott som dagligen och just nu räcker det för mig. Sedan om jag kan influera någon till att upptäcka nya låtar, laga mer vegetarisk mat, köpa saker på auktion, våga gå utanför ramarna när de klär sig eller ta upp ett dokument och skriva, då är det en fantastisk bonus och något jag är väldigt stolt över.

Så tack för att ni läser! Har ni några fler tankar kring detta område så får ni jättegärna dela dem. Och om inte det framgick så vill jag understryka att det finns väldigt många influencers som gör ett otroligt bra jobb och att det är de som också borde få uppmärksamhet och bra betalt för detta. Då har vi snart en ny bransch full av möjligheter som dessutom drivs främst av unga kvinnor, det känns extra bra.

En hylla med historia

Min mormor har ett litet torp långt ute på landet. När jag var där för någon sommar sedan såg jag en stringhylla ligga nedmonterad ovanpå ett skåp. Jag frågade om jag kunde få ta hem den till min lägenhet i Stockholm och det fick jag. Efter några månaders funderan på placering och inväntan på förälder med borrmaskin har den nu kommit upp på min sovrumsvägg.

Från början var hyllan min morfars och tydligen ska den ha suttit på väggen i hans ungkarlslya. Jag tycker det är så fint med möbler med en historia som får leva vidare i flera generationer och jag är säker på att han hade blivit glad om han visste att den satt på min vägg nu. ♥

På det nedre hyllplanet står en samling med lite oklara keramikföremål som jag köpt second hand. Jag tycker de gör sig rätt fint såhär i grupp och i samma färgskala. Nu ska jag bara hitta lite fina torkade kvistar, strån och blommor att sätta i vaserna tänker jag.

På den övre hyllan står en vas med palettbladssticklingar som vuxit till sig. Bredvid ligger en välformad bokhög. Jag vet att många ”riktiga” läsare har invändningar mot att man gör så här med sina böcker eftersom man då inte kan se titlarna. Men för mig som blir stressad av för mycket mönster i sovrummet (väljer enbart helvita påslakan därför) så ger det här ett mycket lugnare intryck. Dessutom har jag ganska bra koll på vilka böcker som ligger där i, även om högen växer stadigt eftersom den innehåller sådant jag ska läsa när jag får tid över. Någon som sett den där tiden?

Hamsterdramatik på hexameter

Hej! Jag tänkte att vi skulle ha en liten poesifredag här och läsa hexameter. Ja, jag är seriös men gör detta endast efter påtryckningar från vänner och twitterföljare (lovar att det inte ska bli en vana). I höstas fick jag nämligen uppgiften berätta en rolig historia på hexameter, längd 1-1,5 sida i min skrivkurs. ”Inga problem!”, tänkte jag absolut inte. Snarare hade jag ågren i flera veckor inför denna uppgift. Vad är ens en rolig historia? Och hur bemästrar man hexameter? Till slut beslöt jag mig för att scrolla bland mina gillade tweets och hittade faktiskt en ganska kul story som jag valde att återberätta. Här är originaltweeten och efter den följer min lilla hexameter. Ett tips inför läsningen är att läsa i en slags valstakt, dvs 1-2-3, 1-2-3, 1-2-3 med betoning på första stavelsen så blir det rätt. Trevlig poesifredag!

Originaltweet här

Hamsterdramatik på hexameter

Hamstern i buren satt stilla i hörnet och stirrade sorgset.

Senaste tiden så hade den inte ens rört sig ur fläcken.

Maten stod orörd och skålen var full utav kvarlämnad sallad.

Hjulet av plast som ju annars var ständigt i snurrande tempo,

vilade dystert på sågspånets ljusgula, fluffiga matta.

Timmar passerade, inte ett ljud från det harmlösa djuret.

Morgonen efteråt började alla att bli lite rädda.

Tänk om det faktiskt var någonting allvarligt med deras hamster?

Barnet i hemmet var ledset och sörjde sin livfulla kompis,

Coco som jämt var så hungrig och snabb på att springa…

Dags att de uppsökte någon som visste vad som inte stämde.

Bilen for tryggt längs de slingrande vägarna, stan var i sikte.

Bakom ett höghus låg veterinären som brukade hjälpa

hundar och katter och andra små fyrbenta skadade vänner.

Uppe på britsen var Coco så pigg och så lycklig som alltid.

Maten gick lätt ner och ingenting verkade fel eller konstigt.

Veterinären såg tveksamt på djuret som sprang längs med bordet.

”Finns det nåt särskilt som hänt det de senaste dagarna kanske?”

frågade hon med sin blick fäst på pappan och hans lilla dotter.

”Måndagen bjöd på en snabb eskapad när vår Coco blev frisläppt

ut på det högblanka köksgolvet fick hon sen springa helt ensam.

Dock smet hon in bakom kylskåpets vägg men blev utlockad snarast.”

Hamstern såg lurigt på veterinären som granskade henne.

Pälsen var guldbrun och nosen ljust rosa med milslånga morrhår.

Kinden till höger i ansiktet buktade aningen utåt.

Fingrar med handskar fick leta sig in där och tänk vilken upptäckt!

Kylskåpsmagneten i kinden på Coco var boven i dramat.

Burens metall hade gjort att hon fastnat i gallret på sidan.

Veterinären brast ut i ett gapskratt som spred sig i rummet.

Pappan och barnet gick glatt från kliniken med buren i handen.

Åh en sån lättnad att allting var bra med den älskade Coco!

Transitional Speculation

Idag på lunchen tog jag en liten avstickare till Volvo Studios i Kungsträdgården. Där visas nämligen utställningen Transitional Speculation av designduon Wang & Söderström just nu. Jag fick nys om den via en artikel som Beata skrivit för Radar och kände att jag ville se den med egna ögon.

Jag ångrar inte mitt beslut, för kolla alltså! Så otroligt häftiga verk och perfekta färgskalor. Alla dessa är designade digitalt och sedan 3D-printade, men gjorda på ett sätt så att de ska handgjorda och mer ”mänskliga” ut.

Jag blev verkligen inspirerad och sugen på att lära mig mer om 3D-printing. Det känns ju som ett område som bara kommer växa och växa med oändliga möjligheter.

Transitional Speculation är en perfekt liten utställning att smita in på för ett stycke lunch-inspiration, fast skynda er för den är bara kvar till första februari. Jag ångrar lite att jag inte hade min riktiga kamera med mig, men hoppas ni klarar er med dessa iPhone-bilder. Vill ni se mer av Wang & Söderström så rekommenderar jag ett besök på deras hemsida här.

Min helg i 15 bilder

Är det inte konstigt att det fortfarande är januari? Det är ett mysterium hur kan tiden gå så orimligt långsamt… I helgen kändes det dock som om den gick ganska snabbt och nu är det vips söndag kväll och jag har gjort en tiondel av alla saker jag tänkte att jag skulle hinna med. Aja, låt oss titta på vad jag gjort istället.

Fredagen gick ju i stillhetens (och kreativitetens) tecken så på lördagen vaknade jag utvilad och pigg innan klockan ringde. Jag fixade en enkel frukost och åt den i mitt solfyllda kök.

Sedan gjorde jag mig i ordning lite snabbt och klädde mig (ovanligt) svart och lite prickigt.

Efter en snabb busstur kom jag fram till Skarpnäck och Möjligheternas hus, en av mina favoritaffärer när det gäller second hand-fynd. Jag högg en korg och började kika runt bland alla grejer. På möbelavdelningen fick jag syn på den här stolen och drogs till den på ett liksom magiskt vis. Så efter lite resonerande (”har jag någon plats för den i min lägenhet?”, ”hur ska jag få hem den?”, ”vilket skick är den i?”) bestämde jag mig för att gå på magkänslan och slå till.

Egentligen hade jag tänkt kika in i en till second hand-butik när jag var i farten men jag insåg att mitt släpande på stolen begränsade mig lite och att det kanske var dags att nöja sig. Så efter en tunnelbanetur hem fick stolen sin nya plats i ett hörn i mitt sovrum. Den ser lite mindre ut här än vad den egentligen är, men jag tycker den passar riktigt fint. Jag är dessutom väldigt förtjust i den flätade sitsen, tänker lite på Børge Mogensens populära stolar när jag ser den.

Innan jag hittade stolen hann jag dock plocka på mig några fler saker. En stor vit kruka till min växt (älskar dess blad som ser nästan målade ut), åtta bestick i plast och rostfritt stål samt ett litet bladformat fat som fick mig att tänka på Elsa och hennes loppisfynd i Artilleriet-anda. 🙂 Totalsumma inklusive stol: 238 kr. Ändå bra väl?

Sedan fixade jag snabblunch på det lilla som fanns hemma. Två bake off-croissanter från Picard med fyllning av philadelphiaost, stekt grönkål och parmesan. Gott och smuligt!

Efter lunchen hände detta otroliga: jag tog på mig träningskläder och sprang årets första löprunda utomhus. Barmark, sol och en plusgrad var ändå goda förutsättningar. Kubbade fem kilometer med målsättningen ”tänk vad skön duschen efteråt kommer vara” och det var den.

Sedan lade jag mig på soffan och stirrade uppåt ett tag pga nöjd med dagens prestationer hittills. Man måste ju ha rimliga krav på sig själv.

Helt plötsligt var det mörkt och kväll och då tog jag sikte på Gamla stan där vi skulle mötas upp ett gäng för att fira Maddes födelsedag med drinkar. Jag tog något ginbaserat med en torkad ananasskiva på toppen.

Jag tog också en snabbselfie med stark tvåhandsfattning eftersom jag tyckte min kostym och hatt matchade fint med inredningen. Kanske att det här får bli omslaget till min kommande EP där jag med americana-sound sjunger om hur det är att driva runt på Stockholms barer i snöslask?

Lördagen avslutades i alla fall på klubb med Sandra vilket denna mycket suddiga bild på Kindness som spelar skivor får representera. Är alltid lite skeptisk mot artister som dj:ar för jag tänker att de brukar vara bäst på att framföra sin egen musik, men han var faktiskt svinbra. Väldigt tighta mixningar och mycket god stämning. 5 av 5 usb-pinnar i betyg!

Söndagen var lite lugnare i sitt tempo och inkluderade en tur till Bukowskis för att kolla in deras skulpturutställning med Eric Grate och Eva Lange. En superfin liten utställning som pågår januari ut, tips!

Jag tycker verkligen om skulpturkonst på det viset att man ofta kan gå runt verken åt olika håll och verkligen förhålla sig till dem på ett annat sätt än vad man gör med en tavla på en vägg. Atmosfären i det här rummet var extremt påtaglig och det blir en sån levande känsla med alla olika formerna.

När jag kikat klart köpte jag en kaffe och promenerade längs Skeppsbron upp till Söder. Vid Medis gick jag in på Sats och körde en timmes bodybalance med en massa yoga- och pilatesinspirerade övningar. Perfekt för en söndagsstel kropp.

Efter det handlade jag mat och sedan åkte jag hem och pluggade inte alls som jag hade tänkt. Istället köpte jag flygbiljetter till Barcelona dit jag och ett gäng ska åka på festivalen Primavera Sound i början av sommaren. Vi var ju där förra året och det var helt magiskt, så i år blir vi ett ännu större gäng! Och någon timme efter att vi köpt allt släpptes line-up:en och jag blev om möljigt ännu mer pepp eftersom den innehöll A$ap Rocky, Beach House, Björk, Chvrches, Cigarettes After Sex, Father John Misty, Fever Ray, Haim, Jane Birkin, Jon Hopkins, Kelela, Lorde, Lykke Li, The National, Nick Cave, Rhye, Rostam, Tyler the Creator, Vince Staples, The War on Drugs och massor mer. Hurra! Ska någon mer dit kanske? Eller har ni andra festivalplaner?

Only boring people get bored

Fredagskväll. Jag övar på att vara hemma och ta det lugnt. Det är en vanesak, säger folk och jag har tydligen bara dåliga vanor. Uteblivandet av händelser gör mig rastlös och gnällig. Allt är tråkigt, konstaterar jag för en vän och sedan kommer jag att tänka på det där gamla citatet: ”only boring people get bored” och vem vill va en sån? Men lägenheten är januarimörk och okreativ och i köket skramlar glasen i diskhon och den där förbannande plastpåselådan har svämmat över igen, spyr ut hopknutna ICA-kassar på golvet, har alltid en glipa som inte går att stänga, herregud vad jag stör mig på den, hur kan jag ens ha så många plastpåsar när de kostar 2,50 styck och dessutom är dåliga för miljön? Men så får jag syn på den där skrynkligt tunna från New York med en stor gul smiley på och i kombination med insikten only boring people get bored och det massiva mörkret i min lägenhet så bestämmer jag mig för att göra något. Jag vet inte vad och det blir inte särskilt bra, men varför behöver det bli det så länge det blir något och plötsligt är fredagskvällen fredagsnatt och jag är en god vana rikare som stannat hemma och här är tre bilder som resultat.

(Kanske det mest oklara blogginlägget på länge men kul att ni är här och läser ändå. Puss & tack!)

En påminnelse till mig själv

För att vissa saker kan vara bra att skriva ned och återkomma till. Och kanske kan de vara till inspiration för någon annan också. Livet behöver inte alltid vara så avancerat och stort, ibland räcker det lilla nog.