På senaste tiden har jag tänkt ganska mycket på hur livet var när jag var femton, jämfört med hur det är nu när jag är tjugo. Det var så mycket jag inte hade en aning om, på både gott och ont. Men om jag hade fått skriva ett brev till mig själv i den åldern hade det kanske sett ut lite såhär:
Hej 15-åriga Julia! Jag tänkte bara berätta några saker för dig, de flesta har du nog ingen aning om att de kommer inträffa, men en del har du kanske hoppats på.
Lite såhär ser ditt liv ut om fem år:
– du kommer dricka kaffe, utan en halvliter mjölk och tre skedar socker i
– du kommer ha startat ett eget företag
– du kommer inte längre enbart lyssna på manliga artister som spelar gitarr och sjunger
– du kommer bo kvar i Norrköping (ja, på riktigt, kvar i samma stad!) men i en fin egen lägenhet
– du kommer ha en annan frisyr, den där spretiga du tänker klippa kommer ju inte riktigt bli lyckad…
– du kommer dj:a på välbesökta klubbar
– du kommer behålla många av de vänner du har nu, men det finns också vänner som du inte kommer ha kvar
– du kommer plugga grafisk design
– du kommer ha en pojkvän som är 86:a, sjukt bra på golf, världens snällaste och som spelar gitarr och sjunger för dig innan du somnar (jepp det är sant, dagen kommer, ha lite tålamod bara)
– du kommer ha magtröja på dig, precis som när du var sju
– du kommer ha kvar den där bloggen du precis startat
I övrigt så kan du vara lugn. Livet kommer ordna sig fint och du kommer få vara med om många spännande saker de närmsta fem åren. Se bara till att njuta och när det känns jobbigt ska du veta att det faktiskt är lite lättare att vara tjugo. Kram!
Vad skulle ni vilja säga till er själva som 15-åringar?