Kategoriarkiv: Tankar
Det finns inga runstenar på Manhattan
Jag älskar sexfiliga motorvägar. Skyskrapor som sträcker sig mot himlen. Surret från hundratals människor i metron. Tutande taxibilar på väg mot olika destionationer. Stressat business-folk som småspringer längs gatorna. Hurtiga joggare på löparrundor i parken. Jag är storstadskär. ♥
Men samtidigt är jag uppväxt mitt ute i ingenstans. Det finns inte ett enda Starbucks i gathörnen här.
Den största sevärdheten där jag bor är två runstenar från vikingatiden.
Trots avsaknaden av storstadspuls älskar jag platsen där jag bor. Skogen som jag promenerat i så länge jag kan minnas. Synen av de allra första vitsipporna. Grannbarnen som hoppar studsmatta med glada skrik. Anslagstavlan vid busshållsplatsen som annonserar om dansbandet Ros-Maries kommande spelning.
Det är så lätt att tycka att storstaden har allt som räknas,
men det finns ju faktiskt inga runstenar på Manhattan.
Summerfeelings
Idag har jag haft sommarkänslor för fullt! Något som kännetecknar det är att det spritter i benen och bubblar i kroppen. Hur glad blir man inte av att börja dagen på en solig altan med god frukost? Eller av att äta chokladglass i eftermiddagssolen? Nu är det inte alls långt kvar till soliga, lata dagar och sommarlov! 🙂
Först väntar bara några intensiva skolveckor. Kanske de jobbigaste i hela gymnasiet? Alla säger alltid att vårterminen i tvåan är värst, men jag tror nog att jag ska ta mig levande ur det här också. Det kommer fixa sig! Har du känt av sommaren än?
Mitt i natten…
Konsten att kunna gå och lägga sig
Det gäller konsten att kunna gå och lägga mig. Om jag hade levt helt utan självbehärskning hade jag suttit uppe hela nätterna, tills jag liksom föll ihop av trötthet. För det är inte det att jag inte tycker om att sova. Det är bara just den här processen med att gå och lägga sig som är så fruktansvärt tråkig och trist!
Det är konstigt, för det är samma visa varje kväll. Jag lär mig liksom aldrig. Om dygnet skulle haft två timmar till då skulle jag kanske kunna vakna lite mer utvilad varje morgon. Eller så skulle även de timmarna förvandlas till sådana där försvinnande snabba timmar. Jag har en känsla av att det skulle bli det andra alternativet…
Nu är klockan snart tio. Nu kommer jag snart tänka "ikväll ska jag gå och lägga mig tidigt!". Vi får väl se hur väl jag lyckas, jag tippar på att det slutar med att jag somnar vid 00.30 som vanligt och vaknar trött som en gnu fem och en halv timme senare… 🙂
Godnatt i förskott!
Saker att ha på huvudet
Jag har funderat lite inför hösten, särskilt på saker att sätta på huvudet…
Så… hur ska man då göra för att få de stackars öronen att överleva vårt nordpolsklimat? Jo, en snabb titt på detaljbilderna från Stella McCartney’s höstvisning 2007 visar att det är lätt som en plätt! Ta bara en tjock, lång och stickad halsduk. Vira den många varv runt halsen och håret (långt upp över hakan!), och vips; ditt fluffiga hår i kombination med den varma halsduken räddar dina stackars små öron. Funkar kanske inte vid minus 30, men absolut vid kyliga höstdagar! 🙂
På tal om halsdukar förresten. Jag har lyckats dra på mig en eländig förkylning. Vaknade i morse med ont i halsen, täppt näsa och huvudvärk. Usch, usch! Har intalat mig själv att en rejäl dos c-vitamin nog hjälper mig att bli frisk, så nu har jag ätit två hela citroner! Hoppas att det är bättre i morgon…
Falska påståenden kring livet på landet del 1
I stan färdas många av invånare på cykel eller till fots. Två utmärkta transportmedel som är både miljövänliga, hälsofrämjande och framför allt; tysta! Här på landet där avstånden är längre och ungdomarna desperata, här far alla fram på sina fula och trimmade mopeder. Jojo, mopeder kan vara kul och så… men de är inte särskilt tysta! Nej, när moppepojkarna står i korsningen utanför mitt hus och avgasar ner omgivningen händer det ofta att de överröstar min ljuva musik med sina bensinstinkande, tvåhjuliga fordon.
Men om man bor på landet och känner att nej, det där med moped kanske inte riktigt är min grej, då skaffar man sig en EPA-traktor. Finns det något jag avskyr mer än klumpiga, vräkiga och trimmade mopeder så är det EPA-traktorer! De är både större, fulare och mer högljuda än mopeder. Kom igen, snälla! Kan ni inte hålla er till era mopeder tills ni är 18 och kan ta körkort? För då, när ni är 18, då kan ni skaffa er en gammal Volvo eller Volkswagen som ni sedan trimmar och mekar med. Helst klistrar på lite fula dekaler och ritar eldsflammor också! Sen har ni den hela kompletta landsidyllen klar!
Mvh, hon som åker bil, kollektivt eller cyklar. Tyst!
Jag hakar upp mig på ord & I la-la-la-la-like it!
Den senaste tiden har jag exempelvis hakat upp mig på följande:
Trés bien, trés bon, trés chic. (Notera då att jag är urusel på franska, särskilt uttal, så det låter lite konstigt när jag säger det.)
Chitchatta (det är rätt kul att säga, men ser väldigt fult ut i skriven form. :D)
Ap-___ (Istället för att säga jättebra, jättefin eller jättekul, så sätter du ap- framför alla ord som förstärkningsord. Testa själv, det är apkul!)
Ypperligt (användes flitigt senaste veckan och vad ska man säga… det ordet är ju ypperligt att använda!)
Rela-la-la-la-laxa, I la-la-la-la-like it (Att lägga till några extra la-la-la har blivit min allra senaste upphakning. Får se hur länge den håller i sig, den är ju rätt fånig så vi får hoppas att det snart går över!)
Senaste trenden, låt dig inspireras av Iprenmannen!
Bilden kommer från ett modereportage ur senaste Elle.
Lika som bär, eller?
Kvällsfilosofi
Så nu sitter jag här och försöker pusta ut lite, samtidigt som jag lyssnar på John Mayer och försöker förtränga det kommande tyskaprovet. Det går lite sisådär, så jag funderar på om det inte är dags att gå och lägga sig istället. Jag tror det får bli så.
Förresten, innan jag går. En liten fråga som jag ägnat flera timmar åt att försöka hitta svar på. Någon som har lust att hjälpa till? Hur gör man för att tightsen inte ska bli lösa och slappa vid knäna?! Mina blir veckiga efter en timme, även när de är nytvättade och strukna och rubbet! Någon som sitter inne med ett bra tips?
PS. Hye Park och Julia Dunstall ser precis sådär pigga och fräscha ut som jag önskar att jag kunde känna mig nu… 🙂