Just idag, för precis ett år sedan, stod jag i min hall och undrade vad sjutton jag gett mig in på. Jag hade provat igenom halva garderoben men till slut bestämt mig för svarta jeans, blårandig tröja, jeansjacka och vita converse. Lagom neutralt, bra när man ska träffa någon helt ny för första gången. Jag försökte vara avslappnad men då och då hoppade hjärtat höghöjdsskutt så jag gick i snabb takt ner på grusvägen längs med strömmen. Precis när jag svängde runt hörnet och fick se honom stå där i lejongul tröja och skinnjacka kände jag mig lugn. Jag ångrade inte för en minut att jag gått dit och jag ångrar det inte heller idag, ett år senare.
