Fint – Sida 18 – Julia Eriksson

Z + T = sant!

Idag efter jobbet tog jag tåget mot Göteborg och nu sitter jag på en säng här på västkusten. I morgon gifter sig en av mina bästa vänner, Zaza, utanför Uddevalla och det ska bli så kul att få fira den dagen tillsammans med henne, Therese och alla gäster.

I början av juni samlades vi hela universitetsgänget som pluggade tillsammans och kidnappade Zaza för en möhippa. Vi började på hennes gård ute på landet och bilade sedan ner längs kusten med stopp längs vägen.

Under dagen lekte vi lekar, åt en massa god mat och utdelade uppdrag. En ganska snäll möhippa med fokus på det vi gillar allra mest – att umgås, dela minnen och skapa nya.

Vårt sista stopp på resan blev ett stort hus precis intill havet i Onsala – hur magiskt ställe att bo på?

Där hade vi en superfin kväll och nu i helgen är det alltså dags för bröllop! Det ska bli så kul och spännande och fint att få fira kärleken.

Att göra det med detta gäng ska dessutom bli extra härligt. Världens bästa lördag stundar alltså, hoppas att ni får det fint också!

Yayoi Kusama på Moderna Museet

I onsdags mötte jag upp Karin och tillsammans gick vi mot Moderna Museet och deras vernissage för Yayoi Kusama-utställningen I oändligheten. En väldigt visuellt trevlig och prickbloggs-vänlig utställning som ni kanske ser.

Kusama kommer ursprungligen från Japan men flyttade tidigt till New York där hon skapade några av sina viktigaste verk. I nuläget har hon varit en erkänd konstnär i över sextio år vilket gör att hon har ett gediget antal konstverk bakom sig.

Utställningen innehåller allt från enklare skisser till videokonst och hela rumsinstallationer där man själv blir en del av konstverket.

Ett återkommande inslag i Yayoi Kusamas konst är prickarna som bygger på hallucinationer hon haft sedan hon var liten. Även pumporna dyker upp, främst i hennes senaste verk.

Undet 70-talet återvände Kusama till Japan och sedan 1977 bor hon frivilligt på ett psykiatriskt vårdhem. På gatan mittemot ligger hennes studio och varje dag går hon dit och skapar för att sedan återvända till vårdhemmet igen.

Många av verken går som sagt att delta i själv, ett exempel är detta mörka spegelrum fyllt med prickiga rispappersbollar som skiftar färg. Jag tycker det är så intressant hur man med mönster och speglar kan skapa ett oändligt och förtrollande landskap som man bara vill försvinna i.

Jag tycker också det är intressant med den här typen av inställningar som är så fotovänliga. På vernissagen hörde jag en lite äldre kvinna klaga på att folk gick runt med sina kameror och telefoner istället för att ”uppleva konsten på riktigt”. Men det är ju det som är så spännande med konst som är i det modernare slaget där konstnären vill att betraktaren ska bli en del av verket. Att fotografera skulpturerna eller ta selfies i spegelrummen är ju bara ett sätt att uppleva konsten på ett vis som efterliknar hur vi tar in andra saker idag. Och att säga att någon upplever konst på fel sätt känns ju också väldigt konstigt när det handlar så mycket om ens personliga upplevelser. Aja, slut på rant men jag tycker absolut man får gå loss med kameran här, om inte annat så för att inspirera andra att gå dit och se utställningen.

I oändligheten visas på Moderna Museet i Stockholm fram till september om jag minns rätt. Jag kommer absolut kila dit igen någon regnig dag i sommar för vernissagen höll bara på till nio och vi fick stressa lite där i slutet. Men sedan hittade vi en gunga i skulpturparken utanför, som även den blivit prickig, så det gjorde inte så mycket.

Färgglad inspiration, del II

Här kommer del två med färgglada saker som inspirerar mig just nu. Den första delen hittar ni här!

När det kommer till möbler så har jag helt snöat in på rosa mjuka saker. Det är en så fin och lite oväntad inredningsfärg som bryter av mot alla skandinaviska rena nyanser i övrigt. En liten rosa puff eller fåtölj vore superfint att ha!

Senast pratade jag ju om att jag inspirerades av pooler och lite på samma tema är den här fotoserien av Maria Svarbova. Den är fotad i ett badhus i Slovakien (om jag förstått rätt) och helt magisk i sin färgsättning och raka linjer. Här kan ni se fler bilder.

Slutligen får all grönska utanför fönstret mig att dras till olika slags gröna nyanser just nu. Grönt har aldrig varit någon favoritfärg hos mig innan, men nu vill jag fylla varenda centimeter av fönsterbrädan med växter, bära gröna skor och köra en supergrön bil. Mer färg till folket helt enkelt!

Färgglad inspiration, del I

Just nu tycks mina ögon dras extra mycket till färgstarka saker. Kanske är det den knallgröna naturen utanför fönstret som förstärker begäret eller bara längtan efter pastellrosa jordgubbsglassar? I vilket fall tänkte jag presentera några färgglada saker som inspirerar mig lite extra mycket just nu. Det här inlägget höll på att bli superlångt så för att rädda er från scroll-kramp delade jag in det i två delar, nummer två kommer senare i veckan!

Först ut är Tommy Ton’s bilder från Guccis vår- & sommarkollektion 2016. Så färgglatt, galet, retro och genialiskt stylat. Jag älskar färgskalan, alla detaljer och lyx-nörd-looken! Ganska långt från den svartvita Acne-uniform man ser på Stockholms gator och kanske därför extra snyggt. Bilderna här ovan är bara ett litet urval (som var väldigt svårt att göra), kolla in hela fotoserien här.

Min andra inspirationsdos tror jag kan bero lite på en begynnande semesterlängtan – jag har nämligen fastnat för allt som känns pooligt. Rosa flamingos, solstolar i långa rader och klordoftande vatten. Allra mest gillar jag den där turkosgröna poolfärgen just nu. Mina föräldrars hus har alltid haft en pool och när jag var liten var duken sådär härligt grönskimrande. Sedan renoverade vi poolen och bytte mot en mer blåturkos variant, men just den där gröna nyansen kan jag sakna och inspireras lite extra av just nu.

Och slutligen lite mer klädinspiration. Man Repeller (en av mina favoritbloggar) brukar nämligen med jämna mellanrum lyfta personer och de outfits de bär under en vecka. Senast ut var Jessie Willner som jag inte hade hört talas om innan men vars stil direkt föll mig i smaken. Snyggt, välklätt och självklart… färgglatt! Läs mer om henne och se alla hennes outfits här.

Skärgårdslivet

Vi glömmer veckodagarna i takt med att huden blir solkysst och saltstänkt. Det är lördag idag va? frågar jag rakt ut i luften där vi sitter på terassen i varsin stol. Några hummanden till svar och så återgår vi till helgens huvudsakliga aktivitet: att göra ingenting. Däremellan fyller vi tiden med sysslor som ser likadana ut varje dag. Stora frukostar med pannkakor, yoghurt, bär, smörgåsar och vattenmelon. Bokläsning i bikini och iskalla gin tonics varje dag efter klockan fyra. Tio timmars-nätter nedbäddade under fluffiga täcken och rafflande yatzy-omgångar. Varje kväll tänder vi grillen när det är dags att laga middag och under hela helgen har vi den trofasta och lyckliga labradoren Valle omkring oss. Tänk att livet kan vara så enkelt ibland. Fyra dagar av lugn och ro, på en avskild udde i skärgården, det var precis vad jag behövde.

Ballografpenna

När jag var liten gillade jag att följa med mina föräldrar till deras jobb. Kanske allra mest för att det fanns så mycket fina kontorssaker där – gem i en massa färger, tjocka whiteboardpennor, neongula postit-lappar… Allt som var drömmen för en pysslande sjuåring. Nästan bäst av allt minns jag ballografpennorna med den tunna rasslande silverkedjan, det var liksom kontorsgrejernas hjälte. Så nu, tjugosex år gammal, kände jag att det var dags att önska mig en egen till mitt hemmakontor. Och jag blev verkligen glad när jag öppnade en av mina presenter och hittade den här rosa ballografpennan!

Så fin och rosa och nästan omöjlig att tappa bort tänker jag. Just den här kommer från Ballografs samarbete med HAY.

Nu ska den stå stadigt på mitt skrivbord och användas till kom ihåg-lappar, signaturer på viktiga papper och annat kontorigt.

Stockholm från ovan

En fördel med att bo i en ganska stor stad och flytta runt en del är att man alltid får nya områden att utforska. Så ikväll när jag blev rastlös av soffhäng och godisätande tog jag på mig ett par sneakers och började promenera åt ett nytt håll än jag gått tidigare.

Ljumma majkvällar innan solen gått ned, det kan vara bland det bästa som finns.

Det är intressant hur man går på ett annat sätt när man rör sig i oupptäckta områden. Man ser saker man aldrig skulle lagt märke till annars, fastnar för små detaljer. Som när man är på semester och ser fina dörrar, brevlådor, hundar, blommor och kaffekoppar överallt. Det går ju faktiskt att göra i sin egen stad också om man bara kikar lite extra noga.

Det är så fascinerande med våren för det känns som om man väntar och väntar och väntar och så vips är den där över en natt. Helt plötsligt är det grönt omkring mig och jag blir lika förvånad varje gång.

Målet med min kvällspromenad var toppen av Hammarbybacken. För trots att jag bott i Stockholm i över tre år har jag aldrig varit uppe där och nu när jag bor ganska nära finns ingen direkt ursäkt.

Jag prickade in solnedgången perfekt. Stockholm alltså, vilken show off du kan vara ibland.

Och högt däruppe var några på väg någon annanstans.

Kikar man noga kan man nästan se mitt hus där borta vid Globen. Jag gillar tanken på att det alltid är lätt att hitta hem eftersom det finns ett så tydligt riktmärke.

Tio lugna andetag på en plats med fin utsikt, tänk vad det kan göra med en. Jag är ju ganska långt ifrån någon mindfulness-person men då och då känns det som kroppen styr mig ut mot havet, in i skogen eller upp på en topp. Det är något med kontrasterna tror jag. Från neonbelysta dansgolv till svindlande utsikter, jag behöver båda för att må bra.

Och efter en stund paus här sa jag på återseende till Stockholm från ovan. Jag kommer tillbaka.

Torsdag 17:58

» Jag kunde inte låta bli att ta fram min iPhone när jag gick förbi Kungsträdgården idag och såg hur allting fullkomligt badade i solljus och rosa blad. Det är ju lika magiskt varje år och hur många bilder man än ser på det så kan man inte låta bli att ta ett par egna själv. Det är en sån intressant mekanism det där, som att det är en mänsklig instinkt att plocka fram kameran när man ser det, på samma vis som man reagerar med ett ”ååh” när man ser en gullig hundvalp. Det måste ju typ finnas en latinsk term för den känslan, visst?

» Tack för era tankar i inlägget nedan. Det är så intressant det där, för så fort jag hade skrivit inlägget så kändes det genast bättre och egentligen är det ju självklart. För på samma sätt som man i relationer ibland måste prata om saker som skaver lite för att komma över dem, så måste ju jag få ventilera och prata med er ibland. Det här kanske är första tecknet på galenskap, men bloggen är ju trots allt någon slags relation som kräver öppenhet och kommunikation. Så från och med nu ska jag börja behandla den som en gammal partner, hehe.

» Och eftersom några av er sa att ni verkligen gillade mina musiktips (ja, vad kul!) – här är tre låtar jag lyssnar extra mycket på just nu: Commodores – Nightshift, Fruit Bats – Absolute Loser och Drake, WizKid, Kyla – One Dance.

Tjugosex!

Hurra hurra, idag är det min födelsedag! 26 ståtliga år kan jag nu checka in på och det känns riktigt fint. Att fylla år en tisdag är kanske inte det roligaste men jag har försökt liva upp dagen genom att boka bord för mig och några vänner på Nook ikväll. Jag har hört så mycket bra om den restaurangen så jag är riktigt peppad.

Och igår, kl. 23.50, klickade jag hem en födelsedagspresent till mig själv… Flygbiljetter till Paris såklart! Alla era kommentarer har verkligen gjort mig sugen på att testa att resa någonstans själv. Så i slutet av maj åker jag iväg ett par dagar och testar på det franska livet. Men först: födelsedagsfirande! Hoppas att ni får en fin tisdag. ♥

Saturday Snapshots

Vaknade upp idag och kände mig ungefär lika själlös som cafékedjan Wayne’s Coffee. Antar att det är en kombination av grått väder, för mycket att göra och förmågan att inte orka göra något utan istället strunta i allt. Nåväl, jag har i alla fall pocherat ägg, köpt rosé, fönat håret och ätit lördagsgodis så snart vänder väl denna dag också. Utöver det har jag fångat några små fragment av min lördag på bild, typ detta:

April betyder vårskor. Har även försett golvet i min hall med en lång matta eftersom jag inte riktigt står ut med känslan av kommunal verksamhet som detta plastgolv framkallar. Önskar jag kunde ha fiskbensparkett överallt som i vardagsrummet.

Fick feeling och hämtade in ett försenat påskris. Har ärligt talat ingen aning om vad för slags kvistar detta är men de hade små gröna knoppar på sig och växte i en dunge utanför mitt hus så jag plockade med några in.

Men den allra bästa känslan måste ändå vara att få gå och lägga sig igen efter frukost. Så skönt.

När jag var på kvistjakt hittade jag också lite snödroppar, var tvungen att plocka med några in och ställa på köksbordet.

Och så här ser mitt vardagsrum ut nu. Passade på att köpa en matta dit också när jag ändå var i farten.