Älska nutiden

Nutiden alltså. Trots krig och miljöförstöring och elände så är det ju ändå en ganska bra tid. Här är tre exempel på varför.

Några veckor efter att jag hade flyttat in i min lägenhet fick jag ett meddelande i min Instagram-inbox. ”Jag insåg att ditt vardagsrum är nästan identiskt med mitt och sedan såg jag din geo-tag. Hoppas det inte känns som om jag stalkar dig men jag tror vi är grannar. Välkommen hit!” var innehållet. Tänk 2010-talet va, när man kan hitta sina grannar via Instagram. För en sån som jag som inte hänger ute i trapphuset hela dagarna är det ju optimalt! Och nu, här om dagen, trillade ett till meddelande in. ”Jag vet inte hur din plantstatus ser ut, men jag har planterat om ganska nyligen och har ett ljust palettblad som jag undrar om du vill ha? /grannen i porten bredvid.” Efter lite ordväxling kilade jag över och fick inte bara med mig den superfina växten ovan utan också ett väldigt trevligt möte.

I helgen när jag var på Trädgården kom det fram en mycket snygg tjej (som jag vill minnas hette Rebecka, rätta mig om jag har fel) och sa att hon läste min blogg och gillade den massor. Kanske den bästa komplimangen man kan få av en främling på ett uteställe, helt klart! Jag tänker ofta att det är bara folk i min närmsta krets som läser min blogg, även om statistiken säger att det rätt många hundra fler än så. Men att förstå sig att det är riktiga människor är liksom svårt, därför är det extra kul när folk kommer fram och hälsar. Dessutom kan jag meddela att 100 % av alla mina bloggläsare som jag träffat har varit extremt trevliga och bra personer. Ni är alltså en del av ett mycket fint och bra community och det är så kul att jag får ha ett sånt.

Pokémon Go! Alltså jag är typ besatt av hela grejen med Pokémon Go och vill bara att det ska lanseras på riktigt i Sverige (orkar inte krångla med fakeade konton om det kommer hit om bara några dagar). Så kul och häftigt och helt sjukt att det blivit så stort på kort tid?! Och så underbart att alla mina kompisar i 20-30-årsåldern plötsligt är besatta av Pokémon igen. Tänk om det hade funnits när man själv var liten. Bara tanken på att man gick runt och spelade Snake på en tvåfärgad display som barn får en ju att känna sig hundra år gammal. Nä, tacka vet jag teknikens under och 2016! Älska nutiden, helt klart.

Semesterläsning

Alltför ofta tänker jag: ”jag borde läsa mer”. För jag gillar ju att försvinna in bland ord och meningar, fångas av nya berättelser och vända sida efter sida nästintill maniskt. Och jag vet att jag också blir mer inspirerad och skriver bättre i perioder när jag läser mer. Ändå är det alltid läsningen jag drar ner på så fort det blir mycket att göra och plötsligt är steget att ta upp en bok ganska långt bort. Men på somrarna, då brukar det bli bättre. När jag ordinerats lugna timmar på en solstol, har lång resetid på tåg eller flyg och kan tillbringa regniga dagar ihopkurad under en filt i soffan. Då är läsningen plötsligt det bästa som finns. Därför har jag nu ett par somrar i rad laddat inför varje semester med en rejäl hög böcker. För att trigga läsnerven och alltid kunna ha en bok till hands.

Idag kilade jag således till Adlibris butik i Stockholm för att bygga årets bokhög. Det var mitt första besök i butiken men jag blev verkligen positivt överraskad. Stor och luftig, ganska bra utbud (hittade nästan alla titlar i pocket på min lista) och samma priser som på nätet. Såg dessutom att de hade konceptet ”köp en bok och en kaffe för 69 kr” vilket jag tycker låter som ett optimalt sätt att slå död på några timmar i Stockholm city om man skulle behöva det. Så det får bli dagens (obs helt osponsrade) tips från mig! Ligger i korsningen Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan.

Och här är min hög! Tvivlar på att jag hinner klart med alla i sommar men det är lika bra att gå ut starkt. Vill också påpeka att det var helt omedvetet som jag råkade välja böcker vars omslag går i någon slags grå-grön-blå ton. Någon måtta på ytligheten får det vara, haha. Uppifrån och ned ser vi: Gästkatten av Takashi Hiraide, Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri, I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv av Tom Malmquist, Kära Liv och Caroline av Caroline Ringskog Ferrada-Noli och Liv Strömquist, Sund av Tove Folkesson, Tid av Alex Schulman och Sigge Eklund, Den dagen kastanjerna slår ut är jag långt härifrån av Bodil Malmsten, Ställ ut en väktare av Harper Lee och Det är något som inte stämmer av Martina Haag.

Självklart ska jag försöka leverera lite recensioner när jag är klar, men vill ni ha några boktips så länge så kan jag rekommendera dessa två inlägg jag skrev i början av förra sommaren:

· Boktips inför sommaren del 1

· Boktips inför sommaren del 2

Balkongcamping

Igår hade vi sommarfest med jobbet och i morse vaknade jag således något sliten vid nio-tiden i mitt supervarma sovrum. Jag var långt ifrån utvilad men tanken på att ligga kvar i den enorma bastun plågade mig. Så då kom jag på en genial idé – att sova på balkongen. Jag började bädda med en grå filt som tål att bli lite smutsig, sedan ett tjockt täcke att ligga på (att släpa ut en madrass kändes lite övermäktigt), en kudde och sist en tunn filt att ha över mig. Sedan låg jag där, tre våningar upp, och slumrade till fågelkvitter, milda vindar och en sol som sakta började värma. Kanske den bästa idén jag haft på länge, det är nästan så att jag tänker ställa klockan tidigt i morgon bitti och hoppas på sol för att kunna upprepa samma sak igen. Balkongcamping alltså, helt klart min nya grej.

Tre måndagstips

Ett skepp kommer lastat med måndagsinspiration! Närmare bestämt tre olika tips från några av mina favoritområden på M här i livet: mat, musik och mode.

Mat

Med lånat recept från en annan Julia, nämligen Tuvessonskan, lagade jag ikväll kikärtsgyros med egen majonnäs. Det blev supergott men det var lite knixigt att få till majonnäsen på egen hand. Att hälla oljan i en tunn stråle samtidigt som man mixar och ska undvika att hela bunken flyger iväg kräver sin precision. Dock var det värt tålamodet för resultatet blev verkligen aptitligt och mättande! Här hittar ni receptet om ni vill prova att laga det själva (gör det).

Musik

Blood Oranges första album Cupid Deluxe är en sådan skiva som jag kommit tillbaka till gång på gång och aldrig riktigt tröttnat på. Dessutom gjorde han en grym livespelning på Way Out West 2014. När nya albumet Freetown Sound släpptes förra veckan var jag alltså inte sen med att kasta mig på play-knappen. Hands Up och Best To You är mina favoritlåtar hittills, men jag tycker ni ska lyssna på hela albumet som ni hittar här.

Mode

Avslutningsvis så klickade jag mig in på Weekdays hemsida i jakt på en t-shirt som min kusin efterlyste och snubblade då över deras senaste lookbook. Tycker stylingen här var så enkel och fin! Lätt att härma själv utan att köpa prick alla plagg på bilderna och med väldigt fina färgkombinationer. Jag har dessutom en hangup på höga strumpor i sneakers till bara ben så det landade extra rätt hos mig nu.

Z + T = sant!

Idag efter jobbet tog jag tåget mot Göteborg och nu sitter jag på en säng här på västkusten. I morgon gifter sig en av mina bästa vänner, Zaza, utanför Uddevalla och det ska bli så kul att få fira den dagen tillsammans med henne, Therese och alla gäster.

I början av juni samlades vi hela universitetsgänget som pluggade tillsammans och kidnappade Zaza för en möhippa. Vi började på hennes gård ute på landet och bilade sedan ner längs kusten med stopp längs vägen.

Under dagen lekte vi lekar, åt en massa god mat och utdelade uppdrag. En ganska snäll möhippa med fokus på det vi gillar allra mest – att umgås, dela minnen och skapa nya.

Vårt sista stopp på resan blev ett stort hus precis intill havet i Onsala – hur magiskt ställe att bo på?

Där hade vi en superfin kväll och nu i helgen är det alltså dags för bröllop! Det ska bli så kul och spännande och fint att få fira kärleken.

Att göra det med detta gäng ska dessutom bli extra härligt. Världens bästa lördag stundar alltså, hoppas att ni får det fint också!

Yayoi Kusama på Moderna Museet

I onsdags mötte jag upp Karin och tillsammans gick vi mot Moderna Museet och deras vernissage för Yayoi Kusama-utställningen I oändligheten. En väldigt visuellt trevlig och prickbloggs-vänlig utställning som ni kanske ser.

Kusama kommer ursprungligen från Japan men flyttade tidigt till New York där hon skapade några av sina viktigaste verk. I nuläget har hon varit en erkänd konstnär i över sextio år vilket gör att hon har ett gediget antal konstverk bakom sig.

Utställningen innehåller allt från enklare skisser till videokonst och hela rumsinstallationer där man själv blir en del av konstverket.

Ett återkommande inslag i Yayoi Kusamas konst är prickarna som bygger på hallucinationer hon haft sedan hon var liten. Även pumporna dyker upp, främst i hennes senaste verk.

Undet 70-talet återvände Kusama till Japan och sedan 1977 bor hon frivilligt på ett psykiatriskt vårdhem. På gatan mittemot ligger hennes studio och varje dag går hon dit och skapar för att sedan återvända till vårdhemmet igen.

Många av verken går som sagt att delta i själv, ett exempel är detta mörka spegelrum fyllt med prickiga rispappersbollar som skiftar färg. Jag tycker det är så intressant hur man med mönster och speglar kan skapa ett oändligt och förtrollande landskap som man bara vill försvinna i.

Jag tycker också det är intressant med den här typen av inställningar som är så fotovänliga. På vernissagen hörde jag en lite äldre kvinna klaga på att folk gick runt med sina kameror och telefoner istället för att ”uppleva konsten på riktigt”. Men det är ju det som är så spännande med konst som är i det modernare slaget där konstnären vill att betraktaren ska bli en del av verket. Att fotografera skulpturerna eller ta selfies i spegelrummen är ju bara ett sätt att uppleva konsten på ett vis som efterliknar hur vi tar in andra saker idag. Och att säga att någon upplever konst på fel sätt känns ju också väldigt konstigt när det handlar så mycket om ens personliga upplevelser. Aja, slut på rant men jag tycker absolut man får gå loss med kameran här, om inte annat så för att inspirera andra att gå dit och se utställningen.

I oändligheten visas på Moderna Museet i Stockholm fram till september om jag minns rätt. Jag kommer absolut kila dit igen någon regnig dag i sommar för vernissagen höll bara på till nio och vi fick stressa lite där i slutet. Men sedan hittade vi en gunga i skulpturparken utanför, som även den blivit prickig, så det gjorde inte så mycket.

Färgglad inspiration, del II

Här kommer del två med färgglada saker som inspirerar mig just nu. Den första delen hittar ni här!

När det kommer till möbler så har jag helt snöat in på rosa mjuka saker. Det är en så fin och lite oväntad inredningsfärg som bryter av mot alla skandinaviska rena nyanser i övrigt. En liten rosa puff eller fåtölj vore superfint att ha!

Senast pratade jag ju om att jag inspirerades av pooler och lite på samma tema är den här fotoserien av Maria Svarbova. Den är fotad i ett badhus i Slovakien (om jag förstått rätt) och helt magisk i sin färgsättning och raka linjer. Här kan ni se fler bilder.

Slutligen får all grönska utanför fönstret mig att dras till olika slags gröna nyanser just nu. Grönt har aldrig varit någon favoritfärg hos mig innan, men nu vill jag fylla varenda centimeter av fönsterbrädan med växter, bära gröna skor och köra en supergrön bil. Mer färg till folket helt enkelt!

Färgglad inspiration, del I

Just nu tycks mina ögon dras extra mycket till färgstarka saker. Kanske är det den knallgröna naturen utanför fönstret som förstärker begäret eller bara längtan efter pastellrosa jordgubbsglassar? I vilket fall tänkte jag presentera några färgglada saker som inspirerar mig lite extra mycket just nu. Det här inlägget höll på att bli superlångt så för att rädda er från scroll-kramp delade jag in det i två delar, nummer två kommer senare i veckan!

Först ut är Tommy Ton’s bilder från Guccis vår- & sommarkollektion 2016. Så färgglatt, galet, retro och genialiskt stylat. Jag älskar färgskalan, alla detaljer och lyx-nörd-looken! Ganska långt från den svartvita Acne-uniform man ser på Stockholms gator och kanske därför extra snyggt. Bilderna här ovan är bara ett litet urval (som var väldigt svårt att göra), kolla in hela fotoserien här.

Min andra inspirationsdos tror jag kan bero lite på en begynnande semesterlängtan – jag har nämligen fastnat för allt som känns pooligt. Rosa flamingos, solstolar i långa rader och klordoftande vatten. Allra mest gillar jag den där turkosgröna poolfärgen just nu. Mina föräldrars hus har alltid haft en pool och när jag var liten var duken sådär härligt grönskimrande. Sedan renoverade vi poolen och bytte mot en mer blåturkos variant, men just den där gröna nyansen kan jag sakna och inspireras lite extra av just nu.

Och slutligen lite mer klädinspiration. Man Repeller (en av mina favoritbloggar) brukar nämligen med jämna mellanrum lyfta personer och de outfits de bär under en vecka. Senast ut var Jessie Willner som jag inte hade hört talas om innan men vars stil direkt föll mig i smaken. Snyggt, välklätt och självklart… färgglatt! Läs mer om henne och se alla hennes outfits här.

Skärgårdslivet

Vi glömmer veckodagarna i takt med att huden blir solkysst och saltstänkt. Det är lördag idag va? frågar jag rakt ut i luften där vi sitter på terassen i varsin stol. Några hummanden till svar och så återgår vi till helgens huvudsakliga aktivitet: att göra ingenting. Däremellan fyller vi tiden med sysslor som ser likadana ut varje dag. Stora frukostar med pannkakor, yoghurt, bär, smörgåsar och vattenmelon. Bokläsning i bikini och iskalla gin tonics varje dag efter klockan fyra. Tio timmars-nätter nedbäddade under fluffiga täcken och rafflande yatzy-omgångar. Varje kväll tänder vi grillen när det är dags att laga middag och under hela helgen har vi den trofasta och lyckliga labradoren Valle omkring oss. Tänk att livet kan vara så enkelt ibland. Fyra dagar av lugn och ro, på en avskild udde i skärgården, det var precis vad jag behövde.

Ballografpenna

När jag var liten gillade jag att följa med mina föräldrar till deras jobb. Kanske allra mest för att det fanns så mycket fina kontorssaker där – gem i en massa färger, tjocka whiteboardpennor, neongula postit-lappar… Allt som var drömmen för en pysslande sjuåring. Nästan bäst av allt minns jag ballografpennorna med den tunna rasslande silverkedjan, det var liksom kontorsgrejernas hjälte. Så nu, tjugosex år gammal, kände jag att det var dags att önska mig en egen till mitt hemmakontor. Och jag blev verkligen glad när jag öppnade en av mina presenter och hittade den här rosa ballografpennan!

Så fin och rosa och nästan omöjlig att tappa bort tänker jag. Just den här kommer från Ballografs samarbete med HAY.

Nu ska den stå stadigt på mitt skrivbord och användas till kom ihåg-lappar, signaturer på viktiga papper och annat kontorigt.