En lördag i livet

frukost
Det är en lördag i livet och den börjar med att vi vaknar upp hemma i Skärmarbrink. ”Vi” är lika med jag, Alfred och Martina, det vill säga min bror och min svägerska (herregud det är det vuxnaste ordet någonsin, dags att börja bete sig därefter). Solen flödar in genom fönstren som blivit smutsiga av sommardamm och avgaser. På köksbordet dukar jag upp en frukost med allt gott som finns i skåpen.
 
höst
När frukosten är uppäten ger vi oss iväg mot stan. Först tar vi tunnelbanan till Slussen, sedan promenerar vi längs vattnet vid Skeppsbrokajen och ut mot Skeppsholmen. Stormen Knud viner till ibland men annars är det soligt och fint.
 
moderna museet
 
moderna museet
Vårt första stopp för dagen är Moderna museet. De har en ny utställning om Andy Warhol men vi känner oss inte så lockade av den utan siktar in oss på den permanenta utställningen istället. Det var ett par år sedan jag tittade på den och en hel del känns nytt (eller i alla fall bortglömt) och spännande.
 
moderna museet
Som den här tavlan av Paul Kise till exempel. Jag tycker den är så fin i sitt uttryck och sin titel: ”Will weg, muss weinen” (Vill bort, måste gråta).
 
moderna museet
 
moderna museet
Blir alltid lika klipp och klistra-sugen av Matisse sena verk. Rena klara grundfärger och organiska mönster, sånt som gör en glad.
 
moderna museet
Och så älskar jag det här pingisbordet av Claes Oldenburg. Byggt liksom in action med ett snett perspektiv och långsamt flygande bollar som blir till avlånga korvar, för att fånga tiden och rummet och känslan kring spelet.
 
ai ramen
Efter några timmar känner vi oss mätta på konst men hungriga på mat så då vänder vi tillbaka stegen mot söder igen. Upp på höjderna, in på bakgatorna och fram till den sena lunchrusningen på Ai Ramen. Men efter lite väntan får vi ett bord och varsin rykande skål med nudlar och buljong.
 
godis
Sedan går vi och köper lördagsgodis och jämför blandningar och diskuterar vilka smaker som är bäst. Här ovan är min.
 
calanthea
Jag passar också på att köpa en växt till inflyttningsfesten jag ska på samma kväll. Råkar även hitta en fin rosarandig Calathea till mig själv som får ersätta den som stod i mitt sovrumsfönster tidigare men som dog i sommarens hetta. Bra mönstermix på den här bilden förresten: prickigt, rutigt och randigt!
 
rött
På kvällen åker Alfred och Martina hem till några av hennes släktingar som bor i Midsommarkransen. Jag gör mig ordning för fest hos min kollega Erik. Eftersom han älskar Britney Spears mer än något annat tar jag på mina röda lackbyxor (kända från Oops!…I Did It Again-videon) som en liten hyllning.
 
bar
Och efter mycket prat och stök slutar festen här, i en bar som så många gånger förr. Därmed är också lördagen i livet slut och i skrivande stund snart söndagen likaså. En ny vecka tar vid, tur att helgen var fin! Hur var er helg, kan ni inte berätta?

Yayoi Kusama på Moderna Museet

Yayoi Kusama
 
Yayoi Kusama
I onsdags mötte jag upp Karin och tillsammans gick vi mot Moderna Museet och deras vernissage för Yayoi Kusama-utställningen I oändligheten. En väldigt visuellt trevlig och prickbloggs-vänlig utställning som ni kanske ser.
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi Kusama
Kusama kommer ursprungligen från Japan men flyttade tidigt till New York där hon skapade några av sina viktigaste verk. I nuläget har hon varit en erkänd konstnär i över sextio år vilket gör att hon har ett gediget antal konstverk bakom sig.
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi Kusama
Utställningen innehåller allt från enklare skisser till videokonst och hela rumsinstallationer där man själv blir en del av konstverket.
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi KusamaEtt återkommande inslag i Yayoi Kusamas konst är prickarna som bygger på hallucinationer hon haft sedan hon var liten. Även pumporna dyker upp, främst i hennes senaste verk.
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi Kusama
Undet 70-talet återvände Kusama till Japan och sedan 1977 bor hon frivilligt på ett psykiatriskt vårdhem. På gatan mittemot ligger hennes studio och varje dag går hon dit och skapar för att sedan återvända till vårdhemmet igen.
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi Kusama
Många av verken går som sagt att delta i själv, ett exempel är detta mörka spegelrum fyllt med prickiga rispappersbollar som skiftar färg. Jag tycker det är så intressant hur man med mönster och speglar kan skapa ett oändligt och förtrollande landskap som man bara vill försvinna i.
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi KusamaJag tycker också det är intressant med den här typen av inställningar som är så fotovänliga. På vernissagen hörde jag en lite äldre kvinna klaga på att folk gick runt med sina kameror och telefoner istället för att ”uppleva konsten på riktigt”. Men det är ju det som är så spännande med konst som är i det modernare slaget där konstnären vill att betraktaren ska bli en del av verket. Att fotografera skulpturerna eller ta selfies i spegelrummen är ju bara ett sätt att uppleva konsten på ett vis som efterliknar hur vi tar in andra saker idag. Och att säga att någon upplever konst på fel sätt känns ju också väldigt konstigt när det handlar så mycket om ens personliga upplevelser. Aja, slut på rant men jag tycker absolut man får gå loss med kameran här, om inte annat så för att inspirera andra att gå dit och se utställningen.
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi Kusama
 
Yayoi Kusama
I oändligheten visas på Moderna Museet i Stockholm fram till september om jag minns rätt. Jag kommer absolut kila dit igen någon regnig dag i sommar för vernissagen höll bara på till nio och vi fick stressa lite där i slutet. Men sedan hittade vi en gunga i skulpturparken utanför, som även den blivit prickig, så det gjorde inte så mycket.