Kategoriarkiv: Ätbart

Här om dagen bläddrade jag i Hemköps kundtidning och hittade ett recept på siciliansk risotto med citron, mynta och kronärtsskocka. Perfekt! tänkte jag och bestämde mig för att laga det, dels för att jag älskar risotto och dels för att jag har en resa till Sicilien bokad nu i sommar. Resultatet blev mycket gott och jag tänkte så klart dela receptet med er, men tydligen fanns det inte online och jag har inte tidningen till hands, så därför blir det en egen version från mitt huvud. Men det borde funka fint det med eftersom jag ändå justerade lite i receptet när jag väl var igång och kokade ihop det.

 

 

3 dl arborio- eller avorioris

1 l grönsaksbuljong

1 gul lök

1 citron

1 kruka färsk mynta

1 burk inlagda kronärtsskockor

1 knippe sparris

salt & svartpeppar

 

Nu har jag lagat och ätit mat igen (det blir lätt så!) och igår var det stekt röding och färskpotatissallad som stod på min meny. Det är för övrigt ett av mina bästa mattips: gör en veckoplanering och köp hem allt som behövs. Det är så mycket mer inspirerande att laga en god middag när man kommer hem om man redan vet vad som ska göras och har alla ingredienser. Dessutom tycker jag det är kul att sitta på söndagarna och leta matinspiration i bloggar, magasin och kokböcker. Att fundera på hur jag kan kombinera olika ingredienser (”om jag köper ett knippe rädisor till den salladen, kan jag ha dem i någon annan rätt också?”) och bestämma vilken dag jag ska äta vad. Sedan vandrar jag länge med min vagn på Ica Maxi och fyller mitt minimala kylskåp till bristningsgränsen. Ah, vilken fröjd! Men tillbaka till rödingen…

 

 

När jag såg den i kyldisken tänkte jag: ”varför äter man bara lax hela, hela tiden och aldrig röding?”. De kostar ju lika mycket och borde rimligtvis vara lika enkla att laga till utseendet att döma, så jag slog till och köpte en bit. Den kryddade jag sedan med salt, peppar, citron och chiliflakes och stekte i smör. Så gott. Hejdå lax.

 

 

Till fisken serverade jag en fransk potatissallad gjord på årets första färskpotatis (win!). I slutet av koktiden på potatisen passade jag på att slänga ned några sparrisstjälkar som jag delat i mindre bitar. När allt kokat färdigt och svalnat ett par minuter blandade jag det med rädisor, rödlök och dill. Sedan på med en dressing med olja, dijonsenap, citron och honung och sist lite salt på toppen. Prima! En enkel kall sås fick husera vid sidan av och sedan satte jag mig ned och njöt av en måndagsmiddag utöver det vanliga. Och ikväll hörrni, då blir det risotto!

Stora delar av min hjärnskakningsvecka ägnade jag åt att ligga stilla och tänka på enkla saker för att inte överanstränga hjärnan. Typ olika klädkombinationer att bära, maträtter att laga och utflyktsmål att besöka. En av matkombinationerna som jag fastnade på var: tunnbröd, strömming, rädisor och dill. Så när jag kände mig något piggare tog jag mig till affären för att handla ingredienser till en egenpåkommen strömmingswrap. Färsk strömming är förresten något av det billigaste i fiskdisken och väldigt enkelt att laga. Jag betalade bara 15 kr för ett stort paket, mycket bra!

 

 

Du behöver:
Mjuka tunnbröd (runda eller fyrkantiga)

Strömmingsfiléer (räkna 2-3 små till varje wrap)

Vetemjöl

Ströbröd

Smör

Färskost

Ett syrligt äpple

Rödlök

Crème fraîche

Ett knippe rädisor

Dill

Salt och peppar

 

 

Börja med att klippa av den lilla fenan som sitter på strömmingens rygg, i övrigt kan du behålla skinnet på. Blanda vetemjöl och ströbröd (ungefär 50/50 av varje) på ett fat tillsammans med salt och peppar. Vänd strömmingen i paneringen och lägg i en varm panna med mycket smör. Stek strömmingen ett par minuter på varje sida tills den fått fin färg. Finhacka rödlök samt grönt äpple och blanda tillsammans med crème fraîche i en skål. Smaka av med salt och peppar. Bred färskost på ett tunnbröd, lägg på stekta strömmingsfiléer och äppelröran. Toppa med tunt skivade rädisor och färsk dill. Vik ihop och ät!

 

Jag tycker detta passar perfekt som lunch eller att ta med sig ut på picknick. Smakkombinationerna känns dessutom väldigt mycket sommar, hav och ledighet för mig!

Hösten må ju vara soppornas högtid, men jag äter det gärna året runt eftersom soppor råkar vara den ultimata snabbmaten. De går fort att laga, man kan slänga i lite vad som helst och det blir ofta ganska mycket. Perfekt!

 

Den här morotssoppan med ingefära och koriander stod på mitt köksbord här om dagen. Receptet hittade jag hos Krickelin som i sin tur hittat det i Yoga Girls kokbok. Jag ändrade lite efter känsla och här kommer mitt tillvägagångssätt för er som önskar:

 

5 morötter

3 potatisar

1 gul lök

2 vitlöksklyftor

1 tärning grönsaksbuljong

1 burk kokosmjölk

färsk koriander

 

Hacka gul lök och vitlök och fräs i lite olja i en stor kastrull. Skala potatis och morötter och skär i mindre bitar, lägg allt i kastrullen tillsammans med grönsaksbuljongen och täck med vatten. Låt alltsammans koka tills grönsakerna är mjuka. Tillsätt kokosmjölk och riven ingefära och koka sedan upp soppan på nytt. Mixa soppan slät och smaka av med salt och peppar. Servera med massor av koriander och en klick turkisk yoghurt om du önskar.

 

Superenkelt och gott vardagsrecept! Extra bra om man känner sig lite krasslig, då kan man ösa på ännu mer med ingefära.

Jag älskar verkligen smågodis. Man tänker kanske att det är något som ska gå över när man åldras och blir vuxen, men för mig har det nästan blivit värre. Godispåsen på lördagar känns viktigare än någonsin och jag kan riktigt längta efter den.

 

Dock lyckas jag alltid köpa för mycket! För även om jag verkligen längtar efter min påse så är det ju alltid de första bitarna som smakar bäst. Ett tag in så äter jag bara av gammal vana och mot slutet kan jag nästan må lite illa, men då är det ju bara några små bitar kvar så jag äter dem ändå… Så dumt! Därför blir jag så glad att dessa påsar är tillbaka i en del matbutiker. Både på grund av nostalgikänslan men också för att de går att fylla med alldeles lagom mycket godis till skillnad från de där gigantiska påsarna där botten knappt täcks och man luras att ta flera skopor till.

 

Förutom större godispåsar i butikerna så tycker jag också att vissa godissorter har vuxit. Tar man tre bitar av en sort så kan det egentligen motsvara tio normalstora bitar av något annat. Men så läste jag någonstans (jag tror det var ett tips till föräldrar faktiskt) att man kan klippa godiset i mindre bitar och då räcker det ju mycket längre. Hjärnan uppfattar att den får många bitar fastän du egentligen äter en mindre mängd.

 

Dessutom tycker jag att mindre bitar är godare på något vis, kanske för att man får mycket mer att välja på eller så är det bara är en illusion. Sedan jag lärde mig detta trick tycker jag i alla fall att mitt lördagsgodis smakar ännu bättre än tidigare och nu längtar jag verkligen, verkligen till lördagarna! Mvh det 25-åriga barnet.

Igår åt jag middag på 7/11. Två grillade med bröd, ketchup och senap snyggt snirklat ovanpå. Gott, mättande men inte jätteinspirerande. Därför tänkte jag att vi skulle titta på tre andra rätter som jag ätit den senaste tiden. Två av dem kommer från kokboken Mera vego, en bok jag varmt kan rekommendera om man vill ha enkla och smarta vardagsrecept. Har ni en slant över så tycker jag att ni ska slå till, den kostar ungefär lika mycket som sju grillade med bröd och dessutom räcker den mycket längre än korven.

 

Först ut: falafel på gula ärtor. Det här var lite av en premiär för mig. För det första hade jag aldrig gjort egen falafel innan och för det andra hade jag aldrig lagat något med gula ärtor tidigare – spänningen var olidlig med andra ord! Dock stötte jag på motgångar ganska snabbt. De gula ärtorna som skulle blötläggas tolv timmar innan (vilket jag faktiskt kommit ihåg att göra) kändes ganska hårda när det var dags för tillagning. Så för att vara på den säkra sidan kokade jag dem lite snabbt i en kastrull med vatten tills jag bestämde mig för att nu måste de vara klara. Men när smeten sen skulle mixas ihop så kändes ärtorna fortfarande lite hårda och svårfördelade, men då var det ju försent att plocka upp dem igen…

 

Trots lite för hårda ärtor i smeten lyckades jag i alla fall få till falafelbollar som stektes och smaken blev ju bra. Falafeln lade jag sedan i ett tortillabröd tillsammans med sallad, avokado, persilja och en dressing på turkisk yoghurt, gott! Nästa gång kommer jag dock låta ärtorna ligga i blöt riktigt, riktigt länge för att vara på den säkra sidan, så gör det ni med om ni planerar att laga detta.

 

Nästa recept som också kommer från Mera vego är den här bolognesen med svarta belugalinser som grund. Få saker slår ju en riktigt god pastarätt och även om den här inte känns så italiensk så var den väldigt god.

 

Dessutom blev det ett rejält lass med bolognese, perfekt matlådemat med andra ord. Bara att koka ny pasta och servera!

 

När jag lagade mitt sista recept hade jag visst lite sommarfeeling och hittade jordgubbar till extrapris i affären. Så då fick det bli en halloumisallad med grönkål, rädisor, rödlök, jordgubbar, sesamfrön och olivolja.

 

Lätt som en plätt och perfekt som lunch eller snabb middag. Dessutom är det något speciellt med kombinationen av söta jordgubbar och salt halloumi som blir riktigt bra. Det var alla middagstips för denna gång, hoppas ni hittade något gott!

En av fördelarna med att åka till Italien är ju shoppingen. Och då menar jag såklart inte kläder och skor, utan mat! För finns det något roligare än att strosa i matbutiker när man är utomlands? Jag älskar det! Att gå runt och kolla på alla nya förpackningar, hitta spännande delikatesser och köpa på sig sådant man inte brukar äta hemma…

 

Hur ska man kunna låta bli när parmesanosten kostar 99 kronor kilot, jämfört med 250 kronor hemma? Och oliverna, den italienska salamin, pancettan… ah!

 

Det här är vad man gör riktig carbonara på. Glöm tunna baconbitar, såhär ska det smaka! (Och för er läsare som brukar kika in här och uppskatta de vegetariska recepten, se den här bilden som en parantes…)

 

Och parmesanosten var ju så billig så jag råkade köpa med mig ett helt kilo hem. Men som tur är ska jag ha lite födelsedagsbuffé i morgon för att fira min 25-årsdag i förskott med släkten – gissa om det är givet med italienskt tema? Av allt som blir över ska jag sedan laga en himmelsk pasta carbonara och drömma mig tillbaka till Italien. Buon appetito!

Av någon störig anledning får jag alltid upp sponsrade poster från en matblogg i mitt Facebookflöde. Problemet är bara att det är den sortens matblogg som inte inspirerar mig för fem öre… När jag letar efter nya recept att testa vill jag gärna att det ska vara färgglad, spännande, vegetarisk och hyfsat nyttig mat – något som är långt ifrån den klassiska korv stroganoffen jag ätit tusen gånger. Och så var det senaste receptet som Facebook tyckte var värt att tipsa mig om kycklingfilé med kräftstjärtar, bearnaisesås och färdiga pommes frites. Förvisso en helt ny maträtt för mig, men helt ärligt långt ifrån vad jag inspireras av. Vill ni lära er göra den rätten så kan jag posta länken i kommentarsfältet om ni ber snällt, men är ni mer som jag när det kommer till matlagning så tror jag ni kommer tycka bättre om det här inlägget. Här kommer nämligen tre ganska färgglada och vegetariska rätter som jag lagat själv för första gången.

 

Först ut kikärtscurry med jordnötssmör och lime. Det här är det första receptet jag provade ur min nya kokbok Mera Vego och jag tycker det blev väldigt gott! Dessutom var det superlätt att laga och gick relativt snabbt. Det enda minuset var att den kändes lite väl snäll och familjevänlig i smaken, något som jag löste med extra sambal oelek.

 

Här på DN hittade jag receptet från kokboken men är ni intresserade av att börja äta mer vegetariskt så kan jag nog redan nu rekommendera att slå till på den. Jag köpte min på Adlibris för drygt en hundralapp, tips!

 

Min andra rätt var den här milda jordärtskockssoppan. Soppor är ju perfekt snabbmat och den här känns något lyxigare tack vare jordärtskockornas lite speciella smak.

 

Receptet hittade jag på ICA men jag hoppade över deras föreslagna parmachips och istället för vitt vin hade jag i en skvätt citron, det fungerar lika bra. Efter att ha ätit en stor tallrik kände jag att den nästan var i mäktigaste laget så nästa gång får det här nog bli en förrättssoppa i mindre portioner.

 

Sist men inte minst så lagade jag rårakor. En sådan enkel men underskattad och bortglömd rätt, i alla fall i mitt lilla hushåll. Jag kom på först nu att det här kanske inte riktigt räknas som vegetariskt när man har rom på eller hur fungerar det? Det är ju fiskägg men det är väl inte direkt som att de kan tas in på samma sätt som vanliga hönsägg? Och finns det i så fall vegetarisk rom/kaviar? Någon av er kanske har bättre koll, jag orkar inte kaviar-googla i detta nu, hehe.

 

I vilket fall så lagade jag mina rårakor efter detta recept från Per Morberg men jag adderade ett par potatisar och gjorde det som en huvudrätt istället med flera rårakor på min tallrik. Som tillbehör hade jag citron, dill, rödlök, gräddfil och rom. Så gott och enkelt – jag vill äta det här idag igen!

Kombinationen storhandling och världens minsta kylskåp är ju inte jättebra, men en fördel med att alla frukter och grönsaker inte får plats i kylen är ju att man automatiskt får små stilleben på sitt köksbord.

 

Toppa gärna med ett nagellack som står framme också för bästa resultat. 🙂

 

En del av alla färgglada ingredienser tänkte jag använda för att laga ett par rätter ur den här kokboken. Jag har bläddrat i den hos några kompisar och nu när den dök upp på bokrean så slog jag till. Det känns som en bra nybörjarbok om man inte är superbra på vegetarisk mat men vill äta mer åt det hållet. Jag har ju Green Kitchen Stories sen innan och den är sjukt fin men många av recepten känns lite väl krångliga. Typ som när man måste börja med att göra sitt eget smör och hålla på med speciella mjölsorter och sånt… Då blir det svårt att bara slå upp ett recept och laga och därför tror jag att den här boken är lite enklare. Jag återkommer när jag hunnit testa några recept om ni vill!

Jag försöker att laga och äta ganska mycket vegetarisk mat när jag har chansen, men en av mina verkliga svagheter är pasta carbonara. Med knaprigt bacon, en perfekt al dente spaghetti och massor av parmesan.

 

Det tar ju bara tio minuter att laga, eller max tolv i alla fall. Och så smakar det lika bra en vanlig tisdagskväll som till helgmiddag med gäster. En äggula på toppen och lite klippt persilja över, så blir det extra gott.

 

Helt klart med på topp-tio-listan över mina favoriträtter. Några andra matkärlekar som också kvalar in där: gravad eller rökt lax i alla former, fisk- och skaldjursgryta, råbiff med pommes frites, stekt halloumi, saffransrisotto, chèvre chaud… Vilka är era matfavoriter?