I början av oktober drabbades jag av känslan av att allt jag läst sedan slutet av sommaren bara varit två eller tre plus. Det var böcker jag tagit mig igenom som känts okej, ibland bra, men aldrig riktigt wow. Jag ville hitta något som kunde göra mig golvad! Sagt och gjort så travade jag till mitt bästa ställe, biblioteket, och lånade den största högen jag kunde bära. Här skulle minsann hittas otrolig litteratur! Hur det gick? Låt oss se. Jag har summerat böckerna i ordningen jag läste dem tillsammans med ett betyg och mina korta Goodreads-recensioner.
Ömhetsmarker – Lina Hagelbäck & Ulrika Nielsen
Betyg: 3,5/5
En bok som är lika mycket ett koncept. En samverkan mellan två författare vars ord vävs samman, smälter till en helhet, stryker varandra längs sidorna.
”Skrivandet är ett rymmande och en rymd.
Man måste vara starkare än det man skriver.
Någonstans i djupet
på vid gavel
en djurisk självklarhet.”
Hängiven – Patti Smith
Betyg: 2,5/5
Jag gillade dagboksbitarna och reflektionerna mycket, men novellen i mitten desto mindre. Generellt var boken inte riktigt vad jag väntat mig.
Stoft – Lars Norén
Betyg: 3/5
Existentiellt och dagboksaktigt. Stundtals guldskimmer, stundtals dammkorn.
En flickas memoarer – Annie Ernaux
Betyg: 4/5
Unikt skriven i sin form genom ett återberättande som sätter fingret på händelser som definierat ett liv. Ett tema som är svårt att värja sig för, det är dåtid och 50-tal men känns fortfarande nära. En välbehövlig skjuts i rätt riktning för mitt läsande.
På väg från Atocha – Ben Lerner
Betyg: 4/5
Det är omöjligt att inte störa sig på huvudkaraktären Adam Gordon. På hans hopplösa tvivel, oförmågan att nå andra eller bli nådd, på lögnerna, flykten och dikten. Men det är också där en stor del av behållningen finns. I narcissismen och självtvivlet, sökandet efter bekräftelse och ett sammanhang. Alltsammans är paketerat på en hög litterär nivå med en lekfullhet som får sidorna att sjunga.
Himlen till munnen tången till hjärtat – Gabriel Itkes-Sznap
Betyg: 3/5
Vackert, ibland vardagligt, ibland metaforer som går långt förbi mig. Jag blev nyfiken på debuten Tolvfingertal.
Jag äter mig själv som ljung. Flicksinne. – Olga Ravn
Betyg: 2,5/5
Rått, mäktigt och gripande men också vasst, komplext och oreglerat.
Presens Maskin – Gunnhild Øyehaug
Betyg: 5/5
Ljuvligt märklig! Det är en språklig fröjd att befinna sig bland dessa sidor, i två parallella universum varsamt sammansvetsade av sina detaljer: en syrenbuske, ett stycke av Satie, en gata. Den allvetande berättaren kan ibland bli lite väl högljudd, men på det stora hela skapar Øyehaug en värld där jag mer än gärna stannar kvar.
Sov du så diskar jag – Stig Claesson
Betyg: 2/5
Jag gillade titeln och flödet men historien kom mig aldrig riktigt nära. Det blev en betraktelse på avstånd, en trivsam tavla som varken upprör eller berör. Ett vackert korsstygnsbroderi på en vägg.
Makens skönhet: en fiktiv essä i 29 tangos – Anne Carson
Betyg: 5/5
Som alltid: hänförd av Carsons språk, hennes förmåga att bygga en sanning, ett skimmer. Det är gränslöst och befriande, vackert och intimt. Att läsning KAN vara så här, FÅR vara så här, det är en fröjd.
Yann Andréa Steiner – Marguerite Duras
Betyg: 4/5
Duras lyckas verkligen vara otrolig i sin enkelhet. De små medlen, den språkliga varsamheten, hur berättelsen vävs fram i kärlek och parallella historier. Och havet slår mot stranden, det drar in och sköljer bort som om tiden vore evig.
Hennes ord: Värk I-III – Tove Folkesson
Betyg: 4,5/5
En smärtsamt ärlig och språkligt lyrisk berättelse om liv, död, arv och släkte. Jag gillar hur vi får komma nära, nära i allt som känns – det fula och det fina och det helt vardagliga. Formen är fri och ibland kan det kännas snudd på övermäktigt med alla metaforer och naturskildringar men samtidigt är det 420 sidor som jag plöjer mig igenom med fröjd och förundran.
Lite golvad blev jag allt! Framför allt framåt slutet vilket var härligt. Den uppmärksamme ser att två av böckerna i högen inte fick någon recension och det var Celestine av Olga Ravn och Saknade av Merethe Lindström. Den sistnämnda hann jag inte läsa innan lånetiden gick ut och Celestine fastnade jag inte riktigt för efter några sidor, så då bestämde jag mig för att släppa Ravn som jag redan läst till förmån för andra författare. För jakten på fler bra läsupplevelser fortsätter och nu ligger en ny hög på mitt nattduksbord. Inte riktigt lika stor, men den känns lovande.
Här finns Undergången av Malte Persson, Moderkakan av Elinor Torp och En gång kände jag av Sofia Elie. Snö och potatis av Cecilia Hansson, Den stora kyrkan av Tove Folkesson samt Elegi över en lördagskväll på Söder av Gösta Friberg. Överst ligger Kungsbacka Ultras av Johan Espersson som är en omläsning eftersom jag minns att jag gillade den mycket vid första läsningen och inspirerades av dess tempo och stil.
Vad läser ni just nu och när blev ni golvade av en bok senast?
