Resor – Sida 4 – Julia Eriksson

En fredag i Köpenhamn

Förra torsdagskvällen tog jag tåget till Köpenhamn så när jag vaknade dagen därpå befann jag mig i Danmarks huvudstad, redo för en dag full av aktiviteter och äventyr.

Första aktiviteten fick bli brunch. Vi gick till ett ställe som heter Wulff & Konstali som finns på ett par olika ställen i stan.

Där får man välja om man vill ha fem eller sju små frukosträtter och sedan kryssa i de man önskar på en meny. Jag tog grapefrukt med rosmarinsocker, avokado med sesamfrö, brie med valnötter och apelsinhonung, smörgås med tryffelcrème och getost och våffla med citroncrème och mandel. Så bra koncept och så mycket gott att välja på!

Sedan kikade vi i lite antikaffärer i Islands Brygge innan vi trotsade regnet och gick in mot city.

Nästa stopp var nämligen Glyptoteket som jag trodde hette Glypoteket fram tills jag kom dit… Oh well.

Det var i alla fall den perfekta platsen en regnig fredag. Så ljust och härligt därinne och ganska lite folk dessutom. Här är mitt resesällskap: Julia, Linn och Sofie. Anna (som bor i Köpenhamn och som vi hälsade på) var på jobbet och höll ställningarna.

Vi myste runt i långa korridorer och tittade på otroliga skulpturer med ännu mer otroliga detaljer. Så mycket fint att se där.

Jag hittade ett fint mosaikgolv som jag ville spara som inspiration. Är lite sugen på att göra om mitt kök/hall framöver och då lägga in någon slags plattor. Tror dock jag inte ska ta mig vatten över huvudet utan välja något enklare än det här, haha.

Visste ni förresten att marmorskulpturerna inte alls såg ut såhär på antiken? De var inte vita utan fulla av starka färger som har nötts bort och försvunnit med tiden. Men eftersom färggladheten inte rimmar så väl med idealet kring den ”rena, vita antiken” som vi är vana vid, så har vi fått med oss en bild av att de ska se ut just så här. Extremt intressant och värt att ifrågasätta.

Fina kompisar i fina miljöer <3

Efter några timmar kände vi oss mätta på skulpturer, så vi sa tack och hej och gav oss ut i regnet igen.

Vi tog sikte på Hay för att köpa en inflyttnings- och tack för att vi får bo här-present till Anna. Jag var också lite sugen på den här röda glashummern men eftersom jag inte har någon gran i år stoppade jag mig själv.

Sen kollade vi lite på sneakers och jag klämde på dessa som jag tyckte var fina men inte köpte pga extremt dyr dansk krona plus känns som något som kan dyka upp på mellandagsrean om man har tur. Ska hålla utkik!

Vips sen var det sen eftermiddag och Anna hade slutat jobba så vi mötte upp henne och promenerade hemåt via mataffären där vi köpte en massa goda snacks till kvällen.

Ännu lite senare gav vi oss ut på middag till Oysters & Grill, som lät gott och hade bra recensioner men som dessvärre var lite tråkigt och ocharmigt.

Men vi lät oss inte nedslås alltför mycket av det utan traskade till Brus istället och drack espresso martinis följt av hela Nørrebros ölförråd vilket också fick bli spiken i kistan den fredagskvällen.

Till Paris, på annorlunda vis…

Har jag sagt att jag ska åka till Paris över nyår? Hm… nej, det har jag nog inte. I alla fall, så jag göra det. Åka till Paris alltså. Med buss. Japp, buss. Det kanske osar lite krisbeteende men nu blev det så i alla fall och det känns 50 % pepp och jättebra och 50 % jag kommer bli totalt ledbruten och aldrig komma fram. Men kan Greta segla tvärs över jorden och ändå lyckas posta urpixliga, glada Instagrambilder via satellit under tiden så kan jag åka till Paris i buss. Väl?

Jag och min kompis Madde åker i alla fall först tåg från Stockholm till Köpenhamn på morgonen den 28 december och efter att ha sträckt ordentligt på benen i den danska huvudstaden tar vi sedan bussen på kvällen till Paris. 18 timmar europaväg senare är vi framme, på eftermiddagen den 29 december. Väl på plats möter vi upp våra vänner Sandra och Erik (som bott där hela hösten) och en massa andra kompisar som också åkt dit för att fira nyår.

Det låter ju superenkelt nu när jag skriver det och faktum är att jag tror att det kommer gå bra. Med mjuka varma kläder, god matsäck och lite underhållning i form av böcker, film och spel. Men eftersom jag ändå har det här lilla forumet och er som kloka läsare så tänkte jag passa på att fråga om tips. Finns det något smart att tänka på? En ovärderlig pryl att ha med sig – utöver sovmask, nackkudde och öronproppar? Något snacks som är jättegott att ha som matsäck eller en riktigt sövande podcast när man bara måste komma till ro? Kanske är ni sådana som gör 18-timmars-resor med buss för jämnan och är fullblodsproffs? I så fall, lär mig! I annat fall, önska mig lycka till! Jag lovar att skriva en liten guide sen när jag tagit mig hem från resan.

En helg av liv och av att leva

Jag åkte till Köpenhamn i torsdags eftermiddag. Sa mentalt k thanks bye till kontoret, tog min rullväska och gick till stationen. Omedvetet hade jag valt helt rätt dag att lämna landet, logga ut från mailen och slippa tänka på sånt som kan vara viktigt. Mmm Köpenhamn, inte så långt bort men åtminstone något annat och just nu var det annat som behövdes. Och en Anna. Som bor där numera istället för i New York, vilket är bättre för mitt hjärta och min kalender och för miljön.

Vi var en liten grupp om fem som glömde boka stortaxi varje gång men som klämde in oss på barer och kaféer och restauranger. Som drack all öl som fanns att tillgå i Nørrebro och skrattade – ikapp och i motvind och i medioker medgång. Skrapade faten och slickade skålarna, åt långsamma frukostar, spelade drömomgången i yatzy, handlade mat i en timme, trängdes sida vid sida framför spegeln i badrummet och så ner, ut, vidare, this, this is the way i want to live. Höj volymen, vidga hjärtat, ös på, ge mig mer och nytt och annat tillsammans med de som känner mig sen gammalt, sen urminnes tider, forever and ever.

Och nu, känslan av att vara påfylld. Att se nytt omkring sig, en klarare blick, en större lust. Vill laga nya pastarätter varje dag, hitta bredrandiga färgglada påslakanset, fästa tavlor på väggen i badrummet, dricka amaro med iskuber efter middagen, våga auktionera ut hjärtat på dejt igen, sy gulrutiga kuddfodral av tyget i skåpet och fortsätta samla på de där små ögonblicken som etsar sig fast och som antagligen är just det som är livet. Vad skönt. Det blev en helg av liv och av att leva.

Sommarlov på Svartsö

Jag hade egentligen inte tänkt skriva mer om min vecka på Svartsö. Det blev ju ett litet inlägg därifrån och så visade jag en del bilder på Instagram och ja, hur mycket finns egentligen att säga om en vecka på en skärgårdsö? Men så scrollade jag igenom min telefon på bilder och fastnade för hur fint allt såg ut och hur hela den där perioden liksom hade ett lugn över sig. Det var som om de fångade ögonblicken fick mig att återuppleva en bit av de där perfekta dagarna och kanske kan de ha samma effekt på er. Eller så får det här inlägget bara bli något för mig att återvända till när jag behöver en dos av stilla sommarlugn.

Svartsö ligger i Stockholms mellersta skärgård. Det är en åtta kilometer lång ö med 40 bofasta personer, men om somrarna ökar det till ungefär 800 stycken. Det var ändå tillräckligt få för att det skulle kännas oturistigt och lugnt på ön. Jag hyrde en stuga några hundra meter från Alsvik brygga och den lilla lanthandeln.

Det här kom att bli mitt bästa skrivarhörn där jag satt under ett par förmiddagar och skrev.

Och när jag inte skrev så läste jag. Karl Ove Knausgård, Tove Jansson och Werner Aspenström bland annat. Åt enkel sommarmat och drack immigt vin med smak av citrus, jasmin och varm gräsmatta.

Vissa morgnar tog jag en löprunda och ett par kvällar promenerade jag längs grusvägarna. Lyssnade på sommarprat, plockade kantareller och tog kvällsdopp.

Förutom ett ösregn första kvällen hade jag enbart soliga dagar, milda vindar och 25-30 grader varmt. En sån oerhörd tur.

Konstant en bikini på tork i trädgården och oftast den andra på mig.

Min vän Sofie kom ut och jag lagade en variant på cacio e pepe med kantareller och persilja efter en lång dag på klipporna vid havet.

Kvällen därpå åt vi på Svartsö krog som låg ett stenkast från stugan.

Solbrända, nyduschade och vinfnissiga. Ett perfekt mående och en väldigt god middag.

Vi stängde restaurangen, gick hem i mörkret och såg Call me by your name innan vi somnade gott.

Varje morgon vaknade jag här. Med havet skymtandes där nere och en klarblå himmel. En tom dag framför mig, redo att fyllas med minnen. Den bästa av känslor.

Blev dag för dag mer solblekt, saltstänkt och brunbränd. Mjuk i själen och varm i hjärtat. Var tvungen att ta en bild för att försöka bevara känslan.

En kväll bytte jag Östersjön mot Storträsket, en av insjöarna, och möttes av kristallklart, spegelblankt och 26-gradigt vatten.

Träffade får på vägen hem.

Och hittade tillräckligt med kantareller för att göra några smörgåsar.

Under veckan låg jag timme efter timme på klipporna vid bryggan som tillhörde mig och grannarna och simmade länge i havet.

Läste poesi som passade perfekt i stunden.

Lagade ännu mer enkel sommarmat och handlade i den lilla lanthandeln.

Alltid med havet på nära avstånd.

Och såg magiska solnedgångar där allting tycktes stå i brand.

Är så tacksam för den här veckan. Den bästa presenten till mig själv. ♥

En julidag i Köpenhamn

God morgon! Det är sista dagen i stugan på Svartsö och jag drar mig för att åka hem. Det har varit så fint här, långa soliga dagar, svalkande klart vatten och en känsla av att tiden står still. Men mer om det lite senare, nu tänkte jag att vi skulle ta oss till Köpenhamn där jag var förra veckan. Hoppas att allt är bra med er förresten – att ni dricker ordentligt med vatten i värmen, gör roliga saker och njuter av sommaren!

Vi började dagen med att ta tåget från Malmö Centralstation och sedan kliva av på Nørreport i Köpenhamn. Här är mitt eminenta ressällskap Madeleine.

Vi började med att kika runt i lite olika butiker. Det här är Stilleben vars färgkombinationer jag verkligen gillade.

Sedan gick vi i antik- och vintageaffärer, mest längs Ravnsborggade som är en favoritgata i Köpenhamn när det gäller sådant. I en affär träffade vi en gullig, rufsig hund som vägrade lämna mig när jag väl börjat klappa den och i en annan butik köpte jag en perfekt vit blus, ett riktigt Elsa Billgren-moment (hon är ju queen av vita vintageblusar).

Vid lunchtid stannade vi på Aamanns för lyxiga smørrebrød och iskallt vin. Det var väldigt, väldigt gott. Och danskt.

Sedan promenerade vi genom hela staden och ut mot vattnet. Är man på semester så väljer man gatorna som ser finast ut och inte nödvändigtvis den rakaste vägen.

Jag önskar att det fanns mer färgglada hus, stockrosor och hemliga, igenvuxna dörrar även i Stockholm. Så fint ju.

Vi gjorde en snabb sväng förbi Den lille havfrue för att kolla att hon satt kvar. Det gjorde hon så klart, omgiven av turister.

Sedan tog vi färjan över till Refshaleøen som jag inte varit på innan men hört mycket gott om. Vi började med ett stopp på Baby Baby Bar och lade oss i solen och spelade domino.

När vi blev glassugna promenerade vi bort till Reffen som är ett stort foodcourt-område. Tycker uttrycket foodcourt lätt kan låta lite onice men det här var verkligen supertrevligt och väldigt stort.

Fullt av folk i alla åldrar, perfekta solstolar att sitta och läsa i precis vid vattnet och en massa god mat att välja på. En glass blev snabbt några fler timmar och vi åt både middag och drack öl här ute. Perfekt för en sommardag i Köpenhamn.

När solen började gå ner promenerade vi tillbaka genom klassiska Nyhavn och tog sikte på Kødbyen.

Där tillbringade vi dygnets sista timmar men eftersom det var onsdag och semester var det ganska lugnt, så strax efter midnatt gick vi till stationen och tog tåget tillbaka till Malmö igen.

Två dagar i Malmö

Förra måndagen började min semester på riktigt. Tidigt på morgonen mötte jag upp Madde vid Södra station för att hoppa på tåget mot Malmö och så här så våra första dagar ut.

Via Instagram hade vi sett att våra kompisar Ella och Joel befann sig i samma stad, så när vi lämnat våra väskor på hotellet vid Centralstationen tog vi sikte på saluhallen där vi mötte upp dem för lunch. Valet föll på nudlar från Pink Head Noodle Bar vilket visade sig vara ett riktigt bra beslut. Till och med ärtorna i min skål var oerhört goda!

Sedan blev vi kaffesugna och gick till Noir Kaffekultur där vi blev sittandes i flera timmar för att diskutera viktigheter som vem som var först i Sverige med uttrycket ”intresseklubben antecknar” och vem av hos som har flest brottslingar i sin släkt. Därefter vinkade vi hejdå till Ella och Joel som skulle åka hem till Jönköping igen.

En sväng in i några second hand- och antikaffärer bjöd på ett fynd i form av sex coupeglas (eller ja, fem för ett gick sönder på vägen hem). På kvällen hade vi storslagna planer på att gå ut och äta på Dubbel Dubbel men det var megafullt och omöjligt att få en plats så istället gick vi till vårt favoritfalafelställe som vår föredetta kollega och Malmöexpert Ib tipsat om. Det ligger på hörnet på Claesgatan 3 och deras bröd är helt otroligt gott. Vi hade båda på riktigt längtat efter den här falafeln sen vi var i Malmö i augusti förra året, så att det blev middag här var egentligen ingen större besvikelse. Efter det fortsatte vi kvällen med vin på Metro och öl på Mikkeller innan vi cyklade hem till hotellet igen.

Nästa morgon startade vi storstilat med löptur ner till Ribersborg för ett morgondopp. Ursäkta men hur hurtig får man ens bli? Typiskt början på semestern-beteende som fallerar raskt därefter.

Det smakade dock riktigt bra med hotellfrukost efteråt och det är ju alltid skönt att använda de där löparskorna man tvunget packar ner i tron om att man ska bli en annan person så fort man lämnar sitt trygga bo.

Efter den pigga starten tillbringade vi en del av förmiddagen i Malmö Slottsträdgård. Där inspekterade vi odlingar och fotade cirka hundra bilder på olika blommor bara för att det var så fint.

Ja men kolla, det var ju svårt att låta bli!

Sedan satte vi sikte på Ribban igen för nu strålade solen för fullt och är det något man vill ha på sin semester så är det en ordentlig stranddag med sommarprat och körsbär och korsordstidningar och yatzy, vilket vi också fick.

Efter ett antal strandtimmar åt vi en sen lunch på Blå Hoddan i form av fish & chips vilket var oerhört gott. Kanske var det hungern eller den kritvita fisken eller alltihopa som gjorde det. Glada och nöjda la vi oss i alla fall i en park sen med varsin bok och läste en stund.

På kvällen cyklade vi till Far i hatten där det ordnades quiz kvällen till ära. Vi insåg raskt att quiz i Stockholm inte är riktigt samma sak som quiz i Malmö, i alla fall inte den här kvällen. För vi är vana med att folk typ elitsatsar, handplockar deltagare till sitt lag och pluggar in en massa fakta på ett ganska nördigt och tråkigt vis. Men quizzet här var snarare ”om ni lyssnar noga så säger de svaret 1:30 in i den här låten”. Så alla lyssnade och skrev ner samma svar, vilket innebar att typ alla fick alla rätt. Väldigt gulligt ändå. Sen åt vi pizza och därefter fick dagen vara slut!

Andra dagarna i Paris – franska matklassiker, fotbollsfest och Sacré Coeur

Låt oss hoppa tillbaka till mars och andra delen av min och Sofies helg i Paris. Här var det söndag och vi satt på en solig uteservering och jag åt croque monsieur som sig bör i Frankrike.

Sedan tog vi bussen till Galeries Lafayette, genom områdena som dagen innan blivit rejält tilltufsade av Gula västarnas demonstrationer. Det var trasiga skyltfönster och provisoriska lagningar lite här och var, men varuhuset var lika glammigt som vanligt.

Vi gick upp på takterassen och spanade ut lite över stan. Blå himmel åt ena hållet, förädiska regnmoln åt det andra.

Efter att Sofie köpt en PSG-halsduk i deras affär på Lafayette åkte vi tillbaka till Marais. Kikade på Maison Kitsuné där allt är dyrt men fint, till och med golvet.

Sedan åt vi tacos på ett litet mexikanskt hål i väggen, köpte lite mer ost i mataffären och gick tillbaka till hotellet för att byta om till våra varmaste kläder.

Kvällen skulle nämligen tillbringas här, på Parc des Princes, Paris Saint-Germains hemmaarena där de skulle möta Marseille. Ett riktigt stormöte, på franska kallat Le Classique. Vi värmde upp med kaffe i minikoppar och konstaterade att vi lyckats få tag på ganska bra platser.

Vid nio drog det igång och det blev en match som hette duga. Flera riktigt fina mål, en oerhört fransk hejarklack och lite dramatik såklart. Men med 3-1 i vinst kunde vi ta tunnelbanan hem igen och gå och lägga oss nöjda.

Vår sista dag började med frukost på Ob-La-Di. Jag åt rågbröd med jordnötssmör och bär och Sofie en avokadotoast med granatäpple.

Sedan promenerade vi hela vägen till Montmartre och upp till Sacré Coeur.

Ganska maffig ändå, men inte alls så gammal som vi trodde. Bara drygt 100 år (varsågoda för fakta).

Den sista middagen i Paris åt vi på klassiska Café Charlot, givetvis på uteserveringen. Jag avslutade min franska matresa med tartar och pommes frites och ett glas lunchvin till det.

Sedan lämnade vi våra franska kvarter, tog tåget till flygplatsen och därmed var Parishelgen slut.

Första dagarna i Paris – uteserveringar, shopping åt sitt inre barn och burratafest

Jag var i Paris i helgen tillsammans med min kompis Sofie. Vi var främst där för att kolla på fotboll men också för att äta oss igenom goda restauranger, sitta på uteserveringar och kisa mot vårsolen i Marais. Så här såg våra första dagar ut.

Vi började med uteserveringarna direkt på morgonen i sällskap av croissanter och café crème. Jag känner mig alltid så oerhört svensk när jag sitter ute så fort det är möjligt. ”Det gäller att passa på”, mumlar jag och ignorerar att merparten av de andra gästerna sitter inne. Är man svältfödd på ljus och frisk luft så är man.

Efter att ha letat oss fram till hotellet, checkat in och lämnat våra väskor gick vi ett par kvarter bort för lunch på Chez Janou.

Hej Sofie och en sen tvårätterslunch med små vinglas fyllda till bredden på grönrutiga dukar. Det gjordes oss väl.

Sedan letade vi oss tillbaka till hotellet via en mataffär i närheten. Vi bodde på Villa Beaumarchais där jag även bott en gång tidigare. Återvände på grund av det perfekta läget (oerhört mysigt i Marais med nära till allt, men på en lugn liten gata), det helt okej priset (bra standard på rummen och sköna sängar) samt den vänliga personalen. Är ej sponsrad för att tycka detta såklart, bara ett bra tips för er som letar boende i Paris.

Väl inne på rummet tog vi en välbehövlig tupplur pga uppstigning klockan halv fem på morgonen. Sedan kylde vi en flaska crémant med hjälp av hinken i badrummets papperskorg och iskallt vatten. Det funkade ändå oväntat bra!

Till detta dukade vi upp en liten ostbricka på sängen (även här med hjälp av diverse hotellrumsprylar – man får vara händig på semestern) och satt bara och pratade och åt kex och ost och tog in det faktum att vi var i Paris.

Rätt vad det var så hade klockan blivit elva och vi gav oss ut mot Oberkampf och hamnade på en liten bar och sedan på Le Comptoir Général där jag hittade ett fint bord innan det var dags att gå hem och sova.

Lördagen började vi ett kvarter från hotellet på Fragments, ett mysigt litet fik med extremt goda avokadotoasts.

Sedan gick vi på en liten shoppingrunda i Marais. Via Merci, Fleux och ett gäng vintagebutiker.

Hej från en som gjorde årets bara anklar-premiär och hade vårkappa hela helgen. Dessutom: låga converse! Blev så sugen på det efter flera års uppehåll och mitt tonårs-jag känner sig numera oerhört lycklig.

Vi gick även förbi Acne-butiken där jag köpte den här pyttelilla Kånken-väskan från deras samarbete med Fjällräven. Om ett par converseskor gör mitt tonårs-jag lycklig så är det här nog ett köp för mitt inre barn. Jag tycker den är så fin i sin färgkombination och med den klassiska designen men buren på ett helt nytt sätt. En liten karamell att bli glad av. Dessutom känns det extra kul att göra ett sånt köp på en resa, för då kommer jag alltid tänka på Paris när jag har den.

När vi gått färdigt i butiker gick vi till hotellet och kollade på nyheterna om kravallerna som inträffade under Gula västarnas demonstration vid Champs-Élysées. Dramatiskt såklart och vi var glada över att vi hållit oss i andra områden under dagen. Därefter gjorde vi oss i ordning och sen drack vi naturvin på en mysig bar som hette Le Clown Bar.

Kvart över tio hade vi bord på Ober Mamma som är en italiensk restaurang. Den går inte att boka i förväg utan man får gå dit vid öppning och skriva upp sig på en lista, men där är det värt. Vi åt nämligen en helt otrolig burrata till förrätt och sedan åt Sofie en pizza med ytterligare lite burrata till huvudrätt medan jag tog en pasta vongole. Efter denna sena middag rullade vi bokstavligen hemåt och sov gott och länge.

New York några dagar in på det nya året

Det är början av januari och vi är i New York, kalendern har just skiftat till 2019 och konfettin fastnar fortfarande under strumporna där hemma i lägenheten. Vi går på vintagerunda i Brooklyn och tar Norman Ave där våra favoriter ligger bekvämt på rad. Jag köper en blus och en klänning och efter en stund bär vi alla på prasslande påsar.

På eftermiddagen tar vi tunnelbanan till Manhattan. Stannar till på Grand Central Terminal och försöker fånga den massiva byggnaden med valv och stjärnhimmel på bild. Det är omöjligt. Vi fortsätter till New York Public Library och tittar på folk som studerar (och folk som bara prokrastinerar genom att spela candy crush) i de pampiga läsesalarna

I kvarteren runt Times Square är det svårt att gå, så mycket folk i rörelse och varje rödljus blir en blodpropp i trafikvenerna. Efter en snabb titt på skyskrapor och neon slår vi oss ned på en kinesisk restaurang som serverar magiska dumplings fyllda med varm buljong.

Mätta och belåtna avslutar vi onsdagskvällen på Broadway med musikalen Anastasia. Den är bra men inte exceptionell som jag råkat vänja mig vid att musikaler ska vara, kanske en orimlig förväntan trots allt. En flicka tre nivåer framför oss har ett diadem med enhörninshorn på som sticker upp likt ett spjut från raden av människohuvuden. Ömsom charmerande, ömsom frustrerande.

Nästa dag välkomnar vi ljuset med solhälsningar i en välfylld yogasal. Det är precis så härligt flummigt och det här hade kunnat vara en scen i Girls-komiskt som mina fördomar om donation-based drop-in yoga classes i Brooklyn är. Precis vad vi behövde där och då.

Vid lunchtid åker vi in till Manhattan och högst upp i en av skyskraporna där vi bokat bord för lunch. Kanske mer för utsikten än för maten om vi ska vara ärliga, men vi skålar i vin och låtsas att det är Eriks födelsedag eftersom den fick firas på ett försenat flyg några dagar tidigare.

Genom kikare spanar vi på Frihetsgudinnan och det är oundvikligt att inte känna sig liten i världen när man står här uppe. Hissen som tar oss 60 våningar ner får det att susa i kroppen och jag tänker att det är både höjdskillnaden och litenheten som är orsaken.

Vi passerar minnesplatsen för 9/11 och stannar till en stund. De två stora hålen känns som djupa ärr på jordens yta, som en konstant påminnelse om saknaden.

Nästa stopp blir desto ytligare. På Glossier är allt så välförpackat och genomtänkt, som om det vore en förstklassig studie i hur man visualiserar ett varumärke och jag kan inte låta bli att imponeras. Kanske allra mest av den automatiska lilla maskinen som levererar ens beställning som på ett löpande band. Vi besöker några affärer till innan vi åker hem på kvällen och äter upp ostarna vi glömde äta på nyår tillsammans med en massa annan plockmat.

På fredagen låtsas jag vara en local citizen genom att gå och sätta mig på ett fik med min dator och påbörja min slutuppgift i konstkursen. Anna gör mig sällskap och vi har två effektiva timmar innan vi ger efter för roligare saker.

Tidigt på kvällen har vi bokat en tid på The Cauldron, ett barkoncept där man iförd mantlar får blanda sina egna brygder med hjälp av magiska ingredienser och speciella verktyg. Själva drinkarna smakar ganska mycket happy hour på charter, men processen är väldigt rolig och vi räknar noga varven vi ska röra medurs eller moturs samtidigt som vi säger rätt ord.

Efteråt möter vi upp några fler och går till en italiensk restaurang och beställer in stora tallrikar med pasta att dela på. Till sist avslutar vi kvällen på en liten ölbar med massor av specialsorter innan vi kilar hemåt.

På lördagen, som även är den sista heldagen för min del, bestämmer vi oss för att gå på brunchbio. Filmen som visas är Sleepless in Seattle, en klassiker som ingen av oss märkligt nog har sett. Vi beställer bloody marys och breakfast burritos (som jag sedan försöker återskapa hemma) och sjunker ned i de djupa fåtöljerna. Efteråt går vi på marknad men när vi inte orkar med regnet längre sätter vi oss på en bar och dricker irish coffee och spelar spel.

På kvällen har vi bestämt oss för att äta shabu shabu, en av våra favoriträtter som kan beskrivas som en japansk hotpot där man tillagar sin mat själv i olika kokande buljonger. Restaurangen vi äter på har en såsbuffé med 27 olika såser samt en stor maskot som kommer in och sjunger varje gång någon fyller år, en ganska vanlig företeelse skulle det visa sig.

Efteråt får vi feeling och hamnar på en koreansk karaokebar där vi bokar ett rum bara för att boka det igen när vi inser att en timme går alldeles för snabbt. Och även om vi hann med en rejäl söndagsbrunch innan det var dags för mig att åka hem är det euforisk skriksång i mikrofoner till Taylor Swift som får avsluta detta inlägg och så även min resa till New York.

Nyår i New York med kompisbrunch, skaldjursfest och museibesök

Några dagar innan 2018 blev till 2019 klev jag ombord på ett plan med destination New York. En flygresa som inte skedde helt utan klimatskam, för jo, även jag har min beskärda ångestdel i detta. Dock tycker jag att det har förts en hel del bra resonemang om miljö och flygande i bloggar och kommentarsfält den senaste tiden, vilket jag välkomnar på min lilla mikroinfluencer-nivå. Men det är oerhört komplext och ett tag övervägde jag att låta bli att skriva om den här resan för att jag kände dåligt samvete, samtidigt är det ju en dum tanke när jag ändå varit där. Lika bra att göra något fint och kvalitativt av en resa som genomförts och förhoppningsvis kunna inspirera till miljösmarthet och goda val i andra inlägg framöver.

Nåväl, resan gick snabbt och smidigt och jag landade sent på eftermiddagen precis när solen höll på att gå ned. Ljuset var alldeles varmt och magiskt för att övergå i skymning när jag hoppade in i en taxi och rullade mot New York City med Manhattans skyline som utsikt genom fönstret.

Väl framme i Greenpoint i Brooklyn släpade jag mina väskor uppför de smala trapporna och låste upp dörren till Annas lägenhet. Anna är ju en av mina bästa vänner som nu bor och jobbar i New York sedan 1,5 år tillbaka och såklart en av de stora anledningarna till varför jag rest dit. Eftersom det varit jul hade hon åkt hem till sin familj i Stockholm och skulle komma tillbaka först dagen därpå tillsammans med vår kompis Linn. Även min barndomskompis Julia och hennes kille Erik skulle hälsa på över nyår och egentligen komma fram en dag före mig, men deras plan blev inställt och de blev ombokade två(!) dagar senare. Så lite oplanerat var jag helt själv på plats där i lägenheten, men det gick bra. Jag kilade ner och åt en ramen några kvarter bort och försökte sedan hålla mig vaken så länge som möjligt för att mota jetlaggen innan jag gav upp strax före tio och somnade.

Nästa dag började jag hurtigt med morgonyoga (typiskt jetlaggat semesterbeteende) innan jag klädde på mig och gjorde mig redo för att möta upp min kompis Majsan. Hon bor också i New York tillsammans med sin kille Stuart och vi lärde känna varandra i Stockholm för några år sedan. På väg till fiket i Williamsburg där vi skulle ses passerade jag lite gatukonst av Egle Zvirblyte som jag följt länge på Instagram.

Jag och Majsan fikade och recappade allt som hänt sedan sist innan vi tog en sväng i lite olika vintagebutiker i närheten.

Sedan var hon tvungen att jobba så då fortsatte jag att strosa omkring på egen hand bland butiker, gatukonst och villaområden. Eftersom det bara var några dagar efter jul var allas hus proppfyllda med dekorationer, den ena mer ambitiös än den andra. Plötsligt kändes min egna julgran väldigt sparsmakad i jämförelse med en fullsize julkrubba med tillhörande snökanon…

Efter en tur ned till vattnet och en shroom burger, dvs friterad ostfylld portobellosvamp, på Shake Shack återvände jag till Greenpoint och mina hemkvarter. Jag köpte mat och snacks och inväntade de andra som anlände med sina flyg under kvällen och till sist hade alla kommit fram!

Följande dag var nyårsafton och därmed slutklämmen på 2018. Vi började med en ordentlig brunch på Five Leaves några kvarter hemifrån. Jag åt avokadotoast, delade på pommes med tryffel och drack lemonad.

Därefter gick vi förbi fiskaffären där vi lagt en beställning på hummer, ostron och blåmusslor. Strax innan vi skulle dit insåg vi att hummern vi bokat förmodligen skulle levereras levande, något vi inte riktigt tänkt på innan… Tack och lov för instruktionsvideos på YouTube! Nu vet vi alla hur man så humant som möjligt tillagar en riktigt bra hummer. Dessutom blev Anna expert på att öppna ostron under kvällen, riktigt många vuxenpoäng på det.

Vid åtta på kvällen hade vi hunnit dekorera lägenheten, handlat och lagat den mesta av maten, gjort oss nyårsfina och välkomnat Majsan och Stuart på nyårsmiddag. Förutom den egenkokta hummern som serverades med potatisgratäng, örtaioli och fänkålssallad, åt vi ostron, hummersoppa och blåmusslor gratinerade med parmesan, persilja och vitlök. Så gott och riktigt nyårslyxigt alltihopa.

Efter key lime-paj och drinkar begav vi oss ned till vattnet inför tolvslaget. Planen var att se fyrverkerierna från Manhattan men eftersom det regnade och var mulet gick det tyvärr inte att se så långt. Så vi fick nöja oss med lite småfyrverkerier i närheten och våra egna tomtebloss. Sedan gick vi hem och dansade till powerballader i köket ända tills klockan blev tre.

Nästa dag vaknade vi lite småsega men bestämde oss ändå för att ta tag i dagen, carpe diem osv. Eftersom det var Eriks första besök i New York åkte han, Julia och jag till Central Park tillsammans för en promenad. Ett tag kändes det riktigt vårigt och varmt och när man kommit en bit in i parken och bort från de värsta turistansamlingarna var det väldigt härligt.

Efter en mustig sopplunch på Dean & DeLuca gick vi till Guggenheim som visar en utställning med Hilma af Klint. Hennes verk gjorde sig otroligt bra där, särskilt med tanke på att hon under sitt arbete flera gånger talat om att hennes målningar skulle placeras i ett tempel eller museum byggt i spiralform, vilket ja är exakt hur Guggenheim är utformat. Så imponerande och så fascinerande att få ta in hennes konst som ändå sågs som extremt nyskapande när den målades för drygt hundra år sedan. En fin kulturstart på det nya året! Efter museibesöktet samlades vi alla igen hemma hos Majsan och Stuart för att äta den traditionsenliga nyårsdagspizzan och spela sällskapsspel och därmed var mina första New York-dagar slut. Hoppas ni hängde med hela vägen!