När vi ändå är igång med Tokyo-rapporteringen tycker jag att vi betar av dag två också! Det här var en mycket händelserik dag och jag och Mika hann se en hel del fina grejer, så gör er beredda på ett långt inlägg med många bilder. Förresten, sen när jag gått igenom alla dagar tänkte jag göra en liten sammanfattande Tokyo-guide med mina favoriter, så ni som är sugna på att åka dit – håll utkik efter den!
Efter att ha vaknat, druckit kaffe och gjort oss i ordning lämnade vi vårt hus. Så här fina var gatorna i våra kvarter, som stora löparbanor nästan och i princip ljudlösa.
Här är Mika, redo för utflykt! Det kanske inte ser så varmt ut på bilden eftersom himlen är ganska mulen, men det var åtminstone 30 grader varmt och sådär härligt klibbigt.
Efter en tur med tunnelbanan var vi framme i Shimokitazawa, ett område lite utanför stadskärnan som beskrivs ungefär som Tokyos Williamsburg. Där finns massor av mysiga caféer, second hand-affärer och mindre butiker.
Vi började dock med att kliva in i en av de större, nämligen Muji. En del av er kanske känner igen det från Åhléns som har ett litet sortiment av Muji-saker i vissa butiker, men i Asien är det något helt annat. Den här butiken hade fyra våningar proppfyllda med fina saker till mycket lägre priser än i Sverige. Här finns allt från kläder och hudvård till köksredskap, mat och kontorsmaterial. Just deras pappersavdelning är himmelsk med massor av fina block och allt är sådär perfekt minimalistiskt. Helt klart en favoritbutik!
Efter att vi noggrant jobbat oss igenom hela Muji klev vi ut på gatan igen och möttes av regn. I avsaknad av paraply korsade vi därför snabbt fram och tillbaka mellan olika butiker under ytterligare någon timme.
Sedan kurrade plötsligt magarna och vi letade efter ett bra asiatiskt ställe att äta lunch på. Men eftersom vi var lite sent ute och den normala lunchtiden egentligen var över hamnade vi istället på detta pannkaks-café.
Här var allting Hawaii-inspirerat och väldigt fint. Är det något japanerna älskar så är det Hawaii, det är typ deras drömresemål! Jag såg så många restauranger, barer och caféer med Hawaii-tema under resan, väldigt gulligt.
Av mig fick de pluspoäng för fin meny och så var det extra trevligt att det fanns engelsk översättning. Det är nämligen inte någon självklarhet i Tokyo och att förstå menyerna är därför inte alltid helt enkelt. Men ofta kommer man långt med bilder och lite trevande engelska.
Jag tog en deras klassiska pannkaksrätt med bacon och ägg och Mika tog en med kycklingröra.
Sedan var vi mätta och belåtna och redo för nya äventyr!
Vi förflyttade oss en bit med tunnelbanan och kom till området Omotesando. Här hade vi nämligen blivit tipsade om ett bra kaffeställe! Med hjälp av Google Maps letade vi oss till ett litet villaområde och var säkra på att vi hamnat fel innan vi plötsligt såg en liten skylt och en liten, liten trädgård.
Där inne möttes vi av ett superminimalistiskt hus med bara ett rum där det enbart stod en kaffemaskin och en barista som jobbade. Så svårt att fånga på bild men det var verkligen fantastiskt fint.
Allting var genomtänkt in i minsta detalj och perfekt grafiskt minimalistiskt. Till och med de få kakorna som fanns var skurna i exakta kvadrater och serverades i ett kaffefilter.
Jag tog en mycket god cappucino doppio och vi satte oss i den lilla trädgården utanför. Så mysigt och helt klart en av mina bättre kaffeupplevelser!
Från Omotesando promenerade vi sedan upp mot Harajuku, ett område som kanske främst är känt för Harajuku-girls med extrema klädstilar. Men faktum är att de mest rör sig på några få gator och övriga Harajuku-området är fullt av trevliga små butiker att kika i.
Opening Ceremony till exempel som hade Lustiga huset-spexiga golv. Mycket tjusigt!
Och den nyöppnade Reebok Classic-affären som hade en jättefin utställning med prints av Cyrcle. Jag vill ha alla dessa!
När vi väl var i området passade vi såklart på att kolla in den klassiska Harajuku-gatan. Extremt mycket krimskrams, neon, plast och rosa – jag var kanske inte helt såld, men det är alltid kul att ha sett.
Och så fanns det ju ett populärt ställe som bakade någon slags eclairer och sålde mjukglass, jag köpte det sistnämnda.
Sedan åkte vi hem efter en lång dag med massor av promenerande i värmen. Vi vilade, duschade och gjorde oss i ordning för att gå ut och äta middag. Men när vi väl var framme i Ikebukuro som vi valt som matställe för kvällen var klockan visst redan tio och stället vi hade tänkt äta på var stängt. Så vi gjorde en chansning och hoppade in i ett litet hål i väggen för att mötas av…
…sushi! Och inte vilken sushi som helst utan kaizen sushi – även känd som rullbandssushi.
Så där satt vi och plockade på oss av tallrikarna som kom ut på löpande band. Sjukt god sushi och verkligen billig också. Hade det inte varit så att de stängde vid elva hade vi nog suttit kvar där länge till, men till slut blev vi tvungna att kila hem och pusta ut efter en mycket lång men väldigt bra Tokyo-dag!
