Tokyo dag 5

Tokyo-berättande börjar lida mot sitt slut och här kommer bilderna från min sista heldag i Japan. Som ni säkert förstått blev jag verkligen förtjust i Tokyo och det var inte helt frivilligt jag lämnade denna fantastiska stad…
 
yoyogi
 
yoyogi
Efter att ha åkt kickbike halva morgonen och därefter sovit ett par-tre timmar bestämde vi oss för att ta tag i söndagen. Målet blev den stora Yoyogi-parken med picknick och häng i gräset som plan.
 
yoyogi
Parken var full av aktivitet men det fanns gott om plats. Här är några småpojkar som sprang omkring, jag önskade att jag hade lite av deras energi där och då, hehe.
 
julia
 
julia
Istället ägnade jag mig åt att något sliten imitera olika japanska reklamaffischer vi sett under veckan. På riktigt så är deras annonser extremt dåliga med någon vacker person som visar upp en flaska och försöker dricka snyggt eller bara håller en glasspinne mot kinden (?!) för att visa hur god den är… Inte så innovativt, då är det roligare att göra reklam i Sverige!
 
yoyogi
 
yoyogi
När vi ätit upp vår picknick och slumrat en stund i solen bestämde vi oss för att ta en promenad i parken.
 
yoyogi
 
yoyogi
Här och var rådde full aktivitet. Några stod och övade på en skolpjäs, två personer filmade en danshälsning och en stor grupp övade en koreografi lite halvdåligt synkade sådär. Sjukt kul att kolla på ändå.
 
yoyogi
Bäst var dock detta gäng med Elvis-imitatörer som står precis utanför parken. Varje söndag samlas olika personer klädda exakt som Elvis och dansar loss konstant till hans låtar. Så fin liten gemenskap och så himla udda grej.
 
meiji jingū
Sedan bestämde vi oss för att besöka Meiji jingū, ett stort tempel som ligger i parken.
 
meiji jingū
Promenaden för att komma dit är verkligen vacker och går under en lång allé av höga, höga träd.
 
meiji jingū
 
meiji jingū
Alla dessa krukor har fyllts med sake och är en gåva till kejsaren.
 
meiji jingū
 
meiji jingū
Så fina i sina kimonos! Jag kände mig inte riktigt lika snygg i shorts och linne, men vad gör man inte för att klara 35-gradershettan?
 
meiji jingū
 
meiji jingū
Det här trädet tycker jag är så fint och stort. Älskar den gröna lummigheten! Nästa gång jag besöker Tokyo vore det kul att göra det under en annan säsong för att se skillnaden i staden, tror både hösten och våren är väldigt vackra.
 
meiji jingū  meiji jingū
Hamnade visst bakom de här tjejerna igen, fler än jag som fotade trädet…
 
meiji jingū
Sedan gick vi in i templet men där fick man inte fota, så ni får helt enkelt använda er fantasi istället.
 
shibuya
 
loft
Efter tempel-besöket vände vi tillbaka till stadens brus och tog en sista shoppingrunda. Bland annat på Loft som är ett stort varuhus, lite som Åhléns, med olika present- och designprylar. En hel del fint och en del lite knäppt.
 
shabu-shabu
När vi kom på oss själva med att mest vandra runt planlöst bestämde vi oss för att det var dags för middag. Denna gång fick det bli shabu-shabu – det är en maträtt med ett onomatopoetiskt namn (vilket betyder att det heter som det låter). Shabu-shabu är nämligen en slags fondue där man kokar kött och grönsaker i buljong och när det ligger där och bubblar låter det lite så. 🙂 Vi fick välja två smaker på buljongen (vi tog vanlig shabu-shabu och sukiyaki) och sedan hade vi tillgång till en hel buffé med olika grönsaker, nudlar och dumplings att koka där i. Dessutom fick vi in lådor med supertunna skivor av fläsk och biff. Sedan satt vi där och kokade tillsammans och åt allt eftersom det blev klart. Vi hade också lite olika dipsåser med soja, sesamolja och uppvispat ägg att doppa i och det var så SJUKT GOTT. Helt ärligt bland det godaste jag ätit! När vi ätit oss helt proppmätta och fnissat oss sönder och samman av sömnbrist åkte vi hemåt och därmed var också min Tokyo-resa slut.
 
Hoppas ni har gillat att höra om mina dagar i Tokyo och se på bilderna därifrån. Jag tänker som tidigare nämnt göra en liten guide med alla tips komprimerat i ett inlägg, så är det något särskilt ni undrar över och som ni tycker att jag borde ha med där så är det bara att säga till. Sayonara!
 

Tokyo dag 1

Nu är jag hemma från Tokyo igen. Gissa om det varit en fantastisk resa? Jag tycker så mycket om staden och frågan är inte om jag ska åka tillbaka, utan snarare när. Har ni chansen att resa dit – ta den! Eftersom jag inte hunnit uppdatera något därifrån (vi hann knappt med att sova, så mycket kul fanns det att göra) tänkte jag att vi skulle börja från dag 1 – häng med!

tokyo

Efter en mycket lång flygresa utan någon vidare sömn (men med ett perfekt optimerat handbagage i alla fall) landade jag på Narita Airport. Så fort flygplansdörrarna öppnades slog värmen emot mig likt en varm, fuktig och omslutande kram och jag insåg ganska snabbt att jag inte skulle få någon större användning för de långärmade tröjorna jag packat med mig.

En annan sak jag lade märke till var perfektionen och artigheten som genomsyrade allt. Flygplatsen var full med folk som jobbade dedikerat med att göra allas upplevelse så bra som möjligt. Alltifrån att vänligt peka åt vilken passkö man skulle stå i, till att hjälpa människor vid bagagebandet eller bara stå och hälsa välkommen när vi klev av planet. Dessutom gjordes allt med största diskretion. För och med att Tokyo är en av världens största städer med 35 miljoner invånare så kan alla inte hålla på och väsnas högt, prata starkt med varandra eller ha ringsignalen påslagen på tunnelbanan. Istället dämpar man rösten på publika ytor och har telefonen på ljudlös – allt med fullaste respekt och det funkar! Jag såg till och med en man reparera en rulltrappa helt ljudlöst och fick flera gånger påminna mig själv om att inte tala så starkt. Helt klart en främmande sak men så förståligt då man är så många på liten yta.

Den tredje saken jag lade märke till direkt var renligheten. Dels i luften som var klar och frisk, jämfört med exempelvis Hongkong där det låg ett tunt smog-filter över himlen i princip hela tiden. Men också på gatorna som var skinande rena och fria från skräp och hur människornas interaktion med varandra också tar hänsyn till detta. Som ni kanske vet använder japaner munskydd när de är sjuka för att undvika att smitta varandra, men man tvättar också alltid, alltid händerna före varje måltid och räcker inte över pengar direkt i handen utan använder en bricka – för att nämna några exempel. Saker som känns ganska främmande för mig men som också är förståeligt på grund av stadens enorma storlek.

train station

Nåväl, efter att ha lagt märke till alla dessa saker och tagit mina första staplande steg på japansk mark började jag min resa från flygplatsen och hem till Mikas farbrors hus där hon och jag skulle bo under veckan. Jag var lite nervös för hur resan skulle gå i och med att det var flera olika byten på vägen, men det var föredömligt enkelt att hitta. Tokyos tunnelbana är supertydligt skyltad och alla stationer ropas upp på både japanska och engelska. Inga problem helt enkelt!

shibuya

Väl framme mötte Mika upp mig och vi gick till mataffären för att handla lunch. Sedan tog jag en tupplur under några timmar för att bota den värsta jetlagen medan hon jobbade undan och skickade några viktiga mail. Efter lite planerande där vi gick igenom alla tips vi fått av vänner och bekanta (tack ni som skrev i bloggen!) kom vi fram till att det var dags för middag. Vid det laget hade det redan hunnit mörkna och vi tog tunnelbanan in till Shibuya.

shibuya crossing

Där åkte vi upp i en stor byggnad och kollade på utsikten. Shibuya crossing är en superstor korsning som får Times Square att blekna. Varje gång rödljusen slår över till grönt så väller det över människor på väg åt olika håll.

shibuya

Överallt blinkade neonskyltar och jag tittade mig hänfört omkring. Det är ju något med storstäder som verkligen fängslar en. Att man är bara en liten, liten person i den stora mängden, helt främmande för alla. Jag gillar det.

mika

Här är Mika framför utsikten. Vi lärde känna varandra genom Karin och var tillsammans i London och hälsade på henne för sisådär fyra år sedan. Efter det har vi umgåtts med jämna mellanrum, men det här var första gången vi hängde så här mycket tillsammans. Som tur var gick det superbra, inte svårt när man är i gott sällskap ju. Mika ska vara i Japan i ungefär en månad och jobba med ett utbytesprogram med start om någon vecka, men eftersom hennes farbror och hans familj bor här och nu var på semester passade det perfekt att vi åkte dit lite tidigare och lånade deras hus.

food

Efter lite scannande hittade vi en restaurang att äta middag på. Japansk mat är oftast sjukt god och här tog vi in varsin bricka med lite olika rätter.

julia

En trött och jetlaggad men glad Julia.

spel

Efter vi ätit klart hittade vi ett center med massor av spelautomater. Där gjorde vi några tappra försök att vinna sushi-formade gosedjur och annat fint men såg oss besegrade efter att ha spelat bort några hundra yen.

mika

Och efter det kilade vi hemåt och fortsatte planeringen för allt vi ville hinna göra de kommande dagarna. Vad vi hittade på får ni läsa om snart!