I måndags var jag och Anna på Göta Lejon för att se The Tallest Man On Earth. Vi hade köpt biljetterna tidigt i våras och jag minns att jag tänkte då att ”när det är dags att gå sen i juni kommer det säkert vara en sån där fin sommarkväll”. Och ja, även om sommaren dröjt lite så var det verkligen det.
Tallest är en av mina absoluta favoritartister som funnits på min lista över spelningar jag vill se väldigt länge. Men det har liksom aldrig blivit av att jag gått tidigare och det är jag nästan glad för. Jag hade tänkt se honom förra året när han spelade på Gröna Lund men jag kände att det skulle bli alldeles för mycket folk och alldeles för opersonligt, så jag väntade.
Och så här, i en ganska liten salong med sammet och guldpelare, sittandes med bra uppsikt över scenen och ett fantastiskt ljud, så här var det precis jag ville uppleva honom. För konserten var helt otroligt bra. Det var perfekt. Allt från Kristian Matssons personliga spelstil där han rör sig kors och tvärs över scenen, till låtvalen, hans sätt att interagera med bandet, det sinnessjuka gitarrspelet och hans röst.
The Tallest Man On Earths spelning varade i nästan två timmar och under den tiden hann jag få höra alla låtar jag önskat. Min favorit Dark Bird Is Home, som jag riktigt längtat efter att få uppleva live på grund av den otroligt snygga skiftningen 03:43 in, var verkligen magiskt bra. Likaså Love Is All, Little Nowhere Town och en hel rad andra favoriter… Får ni chansen att se The Tallest Man On Earth live så här, ta den! Det är värt varenda liten krona och det är uppenbart att han är en av våra absolut bästa svenska artister just nu.
