







Klagoblogg är tråkig blogg, det håller de flesta med om, även jag. Men det är svårt att skriva något fint, inspirerande och kreativt när tiden inte riktigt räcker till. När dagarna är fyllda av fyra-kronors-kaffe, deadlines och framtidspanik. När man sitter i skolan till ett på natten, vandrar hem genom tysta, snötäckta gator och sover några timmar innan det är dags att återvända till tegelbyggnaden man precis lämnat. För en period fylls drömmarna av rapportanalyser, pantonefärger och minutscheman. Allt ska falla på plats, allt ska ordna sig, allt kommer ordna sig. I slutänden är det alltid värt det och nu ska jag fixa det. Så, ta hand om er och ha det fint så hörs vi om ett tag igen!






Först ut är M.I.A med Bad Girls som figurerat flitigt på internet de senaste dagarna. Har ni inte sett videon än är det hög tid att ni gör det nu. Tungt, påkostat och nog det bästa jag sett i musikvideoväg i år.
Det sista klippet framförs av en av mina favoritartister, M. Ward. Låten The First Time I Ran Away är första singeln från hans kommande album och den har också fått en fin liten animerad video.







I lördags träffade jag Julia och tog en fika på Kafé Kuriosa innan jag gick på en konsert som min lillebror och hans klass gjorde tillsammans med Norrköpings Symfoniorkester. Sedan hade jag och Filip en liten middag hemma hos oss och så avslutade vi kvällen på Saliga Munken (som är min favoritpub).
Idag har jag varit i skolan från 12 till 19, en bra förberedelse inför den kommande veckan. Jag har lekt fotostudio och försökt jobba fram en grafisk profil tillsammans med ett bra gäng. Sedan har jag ätit kebabpizza och bara tagit det lugnt. Och det var den helgen! Hur har ni haft det? Har ni hittat på något kul?


Är du en sådan människa som gillar att ha tv:n på i bakgrunden eller är du en sådan människa som tycker är det är stressande?
Jag slår sällan på tv:n själv för att ha den i bakgrunden, det känns mest onödigt. Men om någon annan har den på och jag gör något annat störs jag inte direkt av den.
Hur är du som person? Blyg, glad, utåtriktad osv?
Jag kan nog framstå som ganska blyg och tillbakadragen bland folk jag inte känner så väl men när jag är i ett bekvämt sällskap kan jag nog vara ganska kreativ, glad och sprallig.
Vad har du i när du äter tacos?
Köttfärs, tomat, majs, sallad, paprika, champinjon, salsasås, gräddfil och ost i tortillabröd. Och ibland nachos och guacamole till det. Anteckna noga, haha.
Hur gör du för att våga ta plats? T.ex. som DJ, praktikant, skribent osv.
Oj, det handlar nog om att dels ha bra personer runt om sig som tror på en och samtidigt att bestämma sig för att våga göra nya saker. Ibland måste man bara chansa och hoppas att det går vägen! Och det värsta som kan hända är att det går alldeles uselt men då behöver man ju inte göra om det.
Vad tycker du om Emma Stångberg egentligen?
Jag tycker att Emma Stångberg är en alldeles förträfflig person men jag måste medge att jag inte riktigt gillar att hon flyttat ner till Malmö eftersom jag inte får träffa henne lika ofta då. I övrigt tycker jag att Emma är väldigt bra på att sjunga, rita, spela gitarr, blanda drinkar, loppisfynda och göra mig på gott humör!
Hur är det att vara kristen i dagens samhälle? Vilka frågor får du oftast? Har många fördomar mot dig och dina val att följa de kristna reglerna?
Det är väl… som vanligt antar jag. Jag kan inte påstå att jag får frågor eller möts av fördomar särskilt ofta, det känns som om tro är en väldigt accepterad sak i de kretsar där jag umgås (oavsett vilken religion man har eller hur lite eller mycket man tror). Sedan är det här med ”kristna regler” en lite konstig sak tycker jag, tro för mig handlar om väldigt mycket annat än bara regler. De viktigaste reglerna för mig är väl i så fall att man ska värna om alla människors lika värde, ta hand om varandra och sträva efter att göra gott.
Hur brukar du träna? Gånger, antal km om du springer osv? Du ser så ruskigt bra ut!
Haha, tackar! I somras sprang jag en del, ungefär 5-6 km 3 gånger i veckan. Nu på vintern vill jag inte springa ute så då har jag gymkort på Friskis & Svettis. Jag brukar köra 30-40 minuter kondition (löpband & cross trainer) och sen lite olika maskiner (mest armar, ben, mage och rygg). En bra vecka tränar jag tre gånger, en dålig blir det ingenting alls. Jag är långt i från ett träningsfreak men tränar mest för att bli snabbare, starkare och uthålligare.

Vad skulle du göra om du inte var rädd?
Då skulle jag nog resa jorden runt, vind för våg, och se världens alla platser utan att ha en tanke på allt som kan hända och alla viktigheter jag borde göra.
Kan du inte visa lite fler bilder från ditt hem?
Det kanske kommer lite framöver. Ska se om jag kan fixa några fina bilder, så håll utkik.
Kan du inte berätta om en låt som du har ett starkt minne till?
Jag minns så väl en natt när jag var 16. Jag var tillsammans med ett gäng vänner som jag tycker väldigt mycket om och vi var hemma hos min kompis Anna. Hon hade ett garage med plant tak som tillhörde deras hus och det där taket kunde man gå ut på. Så där hade vi dragit ut madrasser, sovsäckar och kuddar och bäddat ned oss. Vi låg och pratade om nutiden och framtiden och allt sådant och så minns jag att vi lyssnade på låten Fix You med Coldplay. Och då när vi låg där på taket och tittade ut över havet och himlen till tonerna av Chris Martins röst så såg vi plötsligt flera stjärnfall. Och då tänkte jag att ja, framtiden vill nog oss alla väl.
Vilken blogg inspirerar dig mest?
Det är olika från dag till dag tror jag. Jag har ett gäng favoriter i min länklista här till vänster som jag tycker att ni borde besöka.
Har du några favoritserier du kollar på och har du sett Veronica mars (vilket är en av min absoluta favoriter)?
Jag älskade Veronica Mars när det gick för några år sedan, har sett varenda avsnitt, det var verkligen veckans höjdpunkt! Annars är några favoriter Californication, Glee och Mad Men (har dock precis börjat kolla). Gossip Girl gillade jag förut men sen tyckte jag att det började spåra ur lite så jag slutade kolla.
Gillar du Harry Potter?
Jag har läst alla böckerna och gillar dem verkligen. Dock så gillade jag dem mer när jag var yngre, Harry Potter var verkligen en del av min uppväxt, men jag kände lite att jag hann växa ifrån det innan alla böckerna var klara. Filmerna tycker jag är sådär, jag har inte sett alla.
Vad tycker du om konst och vilken är din favoritkonstnär (om du nu har någon vill säga)?
Jag gillar konst jättemycket! Har läst flera kurser under gymnasiet och universitetet och tycker det är väldigt intressant. Min favoritepok är nog modernismen (sent 1800-tal, tidigt 1900-tal) och några av mina favoritkonstnärer är Monet, Magriette och Van Gogh. Sedan tycker jag mycket om fotokonst också.

Din ultimata somna-till-låt?
Min bästa sov-musik är nog Sigur Ros eller något liknande. Det viktigaste är att det är sådär svävande och helst akustiskt eller med bara lite sång.
Ett favoritplagg?
Det plagg jag använder allra mest är nog svarta jeans. Det funkar till allt och jag har flera par som jag växlar mellan, helt klart ett ovärderligt plagg.
Favoritfilmer?
Jag är officiellt sämst på film, har verkligen inte sett mycket på film och är inte direkt någon intresserad filmperson heller. Men några jag gillar är Juno, Drive, Black Swan, Lejonkungen och de allra flesta musikalfilmer som finns.
Favoriträtt?
Fisk och skaldjur. Jag älskar fisk i de flesta former och en riktig favorit hos mig är lax, särskild gravad eller rökt. Ett år önskade jag mig gravad lax istället för godis i påskägget (och fick det!), så mycket gillar jag lax.
Har du något tips på några bra böcker man kan läsa? Helst romantiska och sånt, men det går även med annat allt möjligt bra.
Hjalmar Söderberg är en av mina favoritförfattare, han kunde skriva så otroligt bra och igenkännande och tidlöst. Sedan gillar jag också Jonathan Safran Foer och Nicole Krauss.
Hur gör du när du trycker på dina tygpåsar? Skriver du ut en bild på ett speciellt papper som du stryker på tyget eller hur fungerar det?
Ja, man kan säga att jag skapar själva trycket i datorn och sedan skriver jag ut det spegelvänt på ett särskilt papper som jag stryker fast. Jag känner mig lite tråkig nu men jag vill tyvärr inte gå in exakt på detalj och skriva precis hur jag gör. Detta eftersom jag dels säljer tygpåsar själv (även med egna specialtryck om så önskas) och för att jag tyvärr blivit kopierad rakt av av en tjej när jag berättade för henne hur jag gjorde och det tycker jag inte är så kul. Vill man bara göra en påse med sitt tryck blir det dessvärre ganska dyrt (eftersom man måste köpa in material till flera på samma gång), så det är därför jag erbjuder mig att göra specialbeställningar, vilket då blir billigare.

Hur kom du på ideén att starta blogg?
Det började när jag var 14 tror jag och jag kodade mina första hemsidor. Då hade jag först en personlig hemsida där jag hade en liten dagbok men sedan blev det mer och mer vanligt med bloggar och det hela utvecklades ganska snabbt så jag bestämde mig för att starta en blogg istället, i början av 2006.
Hur många läsare har du? Vet du hur din blogg har blivit stor/hur du fått fler och fler läsare?
Jag har runt 500-600 unika läsare om dagen ungefär, ibland fler och ibland färre. Min blogg har nog växt mest genom att den funnits så länge, det har tagit ganska lång tid att bygga upp läsekretsen och hitta sin nisch. Sedan har det såklart hjälpt att jag ibland blivit länkad av större bloggar eller varit med på blogg.se’s startsida.



Nu har det kommit ännu ett nummer av Lithanian, tidningen för alla studenter på tekniska högskolan på Linköpings universitet där jag sitter med i redaktionen. Den här gången är det min tredje krönika som publicerats och jag tänkte att ni i vanlig ordning skulle få ta del av vad jag skrivit, så här kommer den!
Om dåtid, nutid och framtid
Jag menar inte nu att ni ska uppsöka närmaste inredningsaffär för att införskaffa varsitt exemplar av en snidad träfigur som bildar orden ”Carpe Diem” och som ni sedan spikar upp på er vardagsrumsvägg. Eller gå till en tatuerare och skriva det permanent på foten eller varför inte svanken med typsnittet Lucida Handwriting. Nej, det kan ni gärna låta bli, den uttjatade shabby chic-klyschan kan vi gömma i förrådet. Men, bakom dessa ord ligger trots allt ändå ett budskap som kan få följa med oss även efter år 2006.
För oavsett vilket årtionde vi befinner oss i kommer situationen att se likadan ut. Vi kommer bara kunna påverka vår nutid och vår framtid. Sluta därför att bittert blicka bakåt. Ta in det nya! Och visst, det blir ett himla liv varje gång Facebook byter layout och man hatar allt nytt och konstigt men ge det två veckor. Förändringar sker förhoppningsvis av en god anledning, även om vi kanske inte märker det direkt. Låt det nya få ta plats och se till att påverka det själv.
För varför romantiserar vi egentligen dåtiden så mycket? Varför skrockar vi om att ”det var bättre förr” och ”när jag var ung då minsann…”? Kanske beror det till stor del på vårt fantastiska selektiva minne. Det som gör att vi bara minns goda saker och förtränger allt det negativa som en händelse innebar. För varför skulle det annars födas mer än ett barn i de flesta familjer? Och varför skulle man annars åka på fjällsemester flera år i rad, fastän det är både trångt, dyrt och kallt?
Ett typiskt det var bättre förr-exempel utspelar sig varje år kring den första december. Då märker jag hur de flesta i min generation alltid måste hävda sig och gnälla på årets julkalender. ”Det var minsann bättre på min tid” muttrar de bittert och vet ni vad? Det kanske var bättre julkalendrar i början av 90-talet och visst, Disneyfilmerna var också roligare då. Men det beror inte på programmen, det beror på att man själv var sju år och i målgruppen. Programmen skapades ju för att passa barn i den åldern och då är det väl självklart att man tyckte det var bättre då än vad man gör idag?
Trots att vi nog förstår denna insikt tror jag att det kan vara svårt för oss att sluta hävda att vi minsann hade det bättre på vår tid. På samma sätt som ens föräldrar hävdar att när de var unga, då var det mycket bättre. Då rökte man inomhus, lyssnade på samma knastriga album i flera år och fick brevväxla för att hålla kontakten. Det låter ju fantastiskt! Inte sant? Nej, vi kanske måste inse att världen inte ser likadan ut nu som den gjorde då och att var tid har sin sak. Att vi nu måste släppa taget om romantiseringen av just vår tid och vår barndom.
Det är inget fel med att minnas men när det övergår till ältande och bitterhet är det dags att tänka om. Vem vet hur lång tid vi har kvar? Enligt mayafolket tycks det ju vara knappt ett år, även om jag med stor övertygelse tror att vår tid på jorden ska bli längre än så. Hur många år eller dagar det nu än kvartstår så hoppas jag att vi inte tillbringar dem med att sakna dåtiden. Det som var förr kan vi inte längre styra, låt oss därför lägga det bakom oss. Låt oss fokusera på den tid där våra möjligheter finns. På nutid och framtid. På vår tid.