Tre torsdagstips

Danny Roberts färglägger en S/S 13-katalog och ger mig lust att plocka fram färgpennor och gamla målarböcker igen. Samt att stop motion-leka lite, fastän det är ett extremt tidskrävande format att jobba i.
 
 Mumford & Sons släpper nytt album i slutet av september men redan nu kan man tjuvlyssna lite på några låtar därifrån. En av dem är fina I Will Wait.
 

Frida Stenmark har en mycket fin blogg med spretiga teckningar och uppslag från hennes anteckningsbok. Varje gång jag ser hennes illustrationer blir jag glad.

Prickiga byxor

Jag har aldrig påstått mig vara någon extremt modeintresserad person (även om jag tycker att det är ett lite roligt område) men i år har jag inte kunnat undgå att tycka att höstmodet är extremt tråkigt. Det är liksom inget nytt och spännande, bara en massa vinrött, stickat och en och annan peplumtopp. Vad hände? Eller snarare, vad hände inte? Det enda plagg jag blivit inspirerad till att köpa var ett par prickiga byxor och den inspirationen fick jag från Maria Andersson i Pluras kök, en ganska bra bit från catwalken med andra ord. Dessutom vet jag inte om de tillför något direkt höstigt i min garderob, de känns snarare som ett steg närmare mot mitt liv som kulturtant. Å andra sidan är det ju ett rätt bra steg, så det är väl det som får bli min höstlook helt enkelt…
För att få lite höstkänsla matchade jag med vinrött i alla fall och så svart så klart. De prickiga byxorna kommer från Indiska, svarta blusen från JC, vinröda väskan är hittad second hand, det vinröda armbandet är megagammalt och de svarta skorna är från H&M.

Måndagsinspiration

1, 2, 3, 4, 5, 6
Här kommer ett smakprov med bilder från min Pinterest-sida. Tycker det är ett så himla bra verktyg att använda för att samla och hitta ny inspiration, även om det ibland kan bli lite monotont med många likartade bilder. Vill ni följa mig på Pinterest så kan ni hitta mina boards här och har ni Pinterest själva får ni jättegärna tipsa mig om ni sitter på sånt ni tror jag skulle gilla!

Graceland

En av mina absoluta favoritskivor är Graceland med Paul Simon. Trots sina 25 år på nacken känns den fortfarande aktuell och för mig har den varit en given klassiker i några år. I gymnasiet hade jag You Can Call Me Al som ringsingal på min mobiltelefon och varje gång jag hör de första tonerna rycker jag till som om det ringer. Graceland och I Know What I Know har varit episka soundtrack till oändliga dansnätter och Diamonds on the Soles of Her Shoes är i sig ett litet mästerverk. Därför kände jag att det var hög tid att detta album fick en plats i min skivsamling. Tyvärr är det sällan som jag verkligen köper fysiska skivor nu när Spotify och iTunes ger mig låtarna med ett klick, men de skivor som ligger en extra varmt om hjärtat är ju alltid kul att kunna ta fram och hålla i handen. Så nu finns bästa Graceland äntligen i min samling och spelas om möjligt än flitigare än förrut. Och har ni inte lyssnat på detta album så måste ni absolut göra det nu!

I Stockholm

Hej, jag är i Stockholm nu. För tredje gången denna månad har jag köpt mig en sista minuten-biljett mellan Norrköping och Stockholm för 147 kronor. Jag promenerar överallt och använder telefonens gps-funktion för att hitta till alla smågator och ställen. Bär runt på väskor och mappar och går på möten. Tackar ja till kaffe (”med lite mjölk om det går bra, tack”) och ler, är trevlig, visar min bästa sida. Känner mig stundtals som ett billigt reaplagg som någon hoppfullt tar upp för att sedan hänga tillbaka igen. Blir glad, blir arg, blir regnad på. För Stockholm är grått och luften fylld av höst. P1s sommarprat är utbytt mot andra toner i mina öron och snörskorna är på. I morgon köper jag en ny biljett för 147 kronor och åker hem till Norrköping igen.

Moodboard

Rätt vad det är slår det där kreativitetssuget till. Ni vet när man måste måla, snickra, inreda eller bara fixa något och det liksom kliar i fingrarna… Eller det kanske bara är jag som känner så? I vilket fall så slog det suget till idag och eftersom jag varken hade något att bygga ihop eller någon yta att möblera om så fick jag ta ut kreativiteten på min anslagstavla. Klipp, klipp, klipp och en stund senare var alla gamla bilder borta och utbytta mot nya.
Denna gång fick det bli en blandning av turkosa toner, galna hundar, personliga handstilar, tecknade djur och bokstäver med tunna hårstreck.
Och om någon undrar: skrivbordslampan är från IKEA, skrivbordet är min pappas gamla från 60-talet, alfapetmuggen är köpt på Oliver Bonas i London, pennvässaren är mammas gamla, blocket är ett moleskineblock, favoritpennan är en Pilot Fineliner, datorn är en MacBook Pro och den gamla pinnstolen samt hålslaget är loppisfynd.

Inspiration: Leif GW

Så här såg jag ut i fredags när jag åt glass, var på jazzkonsert och kikade på fyrverkerier. Västen köpte jag för någon vecka sedan i ett plötsligt infall på H&M. Antingen har jag hängt för mycket på manrepeller.com eller så är det något annat som säger att jag bara måste ha en ljusgrå fuskmockaväst denna höst. Filip kallar mig numera GW efter Leif GW Persson och jag kan hålla med om att det är något med denna väst som får mig att känna mig aningens äldre, mer filosofisk och ja, nästan lite skäggig. 
För att minska kriminologstilen matchade jag västen med svarta levi’s-shorts inköpta i en vintageaffär i Camden, ett mintgrönt skärp från garderobens gömmor, en svart blus från JC, mintgrönt nagellack från Elf och vita converse.

En fin fredagskväll

Igår hade jag en utmärkt fredagskväll och nu tänkte jag visa lite hur den såg ut.
Den började med en utflykt till Söderköping och en promenad längs med hamnen i Göta kanal i sensommarvärmen.
Filip var med så klart.
Och sen mötte vi upp Jacob utanför den här skylten, för målet var självklart glassrestaurangen Smultronstället.
Jag var glasspeppad som alltid! Fjärde besöket för i år, det är kanske dags att ansöka om stamgästkort?
Filip i väntan på glassen
Tada! Denna gång åt jag en black lemon med citron- och lakritsglass, gott!
Jacob
Det var ett mycket trevligt besök (precis som alltid) och vi gick mätta och nöjda därifrån.
Tillbaka längs med kanalen och sedan åkte vi in mot Norrköping igen.
Där slog vi oss ner på torget i Knäppingsborg under en klarblå augustihimmel.
Och så lyssnade vi till en jazzkonsert som min lillebror hade tillsammans med Nisse Sandström och ett gäng andra duktiga musiker. Det är min lillebror som spelar kontrabas där i bakgrunden. Och idag flyttar han till Göteborg för att börja på musikhögskolan, tänk vad tiden går fort!
När konserten var slut hade det börjat skymma och klockan 22 var det dags för musikfyrverkeri som det är varje kväll nu när det är augustifestival i stan.
Men vi kände inte för att trängas med alla andra på Saltängsbron så vi åkte till en gammal borgsruin, klättrade upp på den och stod där och kikade på fyrverkerierna. Ett mysigt och fint avslut på en bra fredagskväll.

Sofia & Jesper

Det har varit tyst här några dagar men nu är jag tillbaka. Jag har åkt tur och retur till Stockholm, varit hemma hos mamma och pappa på landet och fått delta i ett underbart bröllop i Gamleby. Med ingångs- och utgångsmarscher hämtat från Amelie från Montmartre, vigselplats precis vid en sjö, solsken, fantastiska tal, god mat och ett otroligt fint brudpar – Sofia & Jesper.
Jag hade förberett mig med mitt bästa bröllopsutstyrselknep – färska blommor i håret.
Och nya klackar som satt på hela dagen utan att vara det minsta besvärande.
Såhär strålande fina var brudparet, tack för en underbar dag och kväll!