

Fröken Julia tycker till om musikvärlden och presenterar en favorit, en helt ok och något som gått henne helt på nerverna. Håll till godo!
Favorit: Veronica Maggio – Och vinnaren är…
Jag skulle nog placera detta som svensk soul-pop – något som det inte finns särskilt mycket utav. Veronica Maggios nya album är snäppet bättre än hennes förra; Vatten & Bröd. Detta känns liksom fräschare, bättre och snyggare (och säkerligen mer påkostat)! Jag gillar verkligen hennes koncept – det känns eget och personligt. Arren är snygga med bra instrumentval och mycket stråk (vilket såklart gillas av en cellist som jag). De kortare mer instrumentala låtarna gör att mina tankar vandrar till Salem Al Fakirs album This Is Who I Am, och det är positivt! Blandningen av instrumentalt och sång, lite prat och specialeffekter samt bra låttexter gör det hela spännande. Mina favoriter (än så länge) på albumet är: Gammal sång, Måndagsbarn och 17 år. Tre riktigt bra låtar på ett riktigt bra album!
Det känns som om många blir arga om man inte älskar Håkan, men jag har liksom aldrig riktigt fattat tycke för honom. Fast kanske ändras det nu? Vid första genomlyssningen av skivan slås jag tyvärr (jag känner mig som en inrutad musikstuderande – vilket jag förvisso är) av tanken "det här skulle vara så sjukt bra om han bara hade en fantastisk röst". Låttexterna är fenomenala, arren är snygga, musikerna känns duktiga och melodierna riktigt bra, men för mig faller allt på sången. Ju fler gånger jag lyssnar, desto bättre blir albumet i sin helhet. Men än känner jag mig inte helt övertygad av herr Hellström.
Näe: Jason Mraz – I’m Yours
Först och främst; Jason Mraz är verkligen en favorit hos mig när det gäller manliga sångare. Han har gjort en mängd bra låtar och visst är I’m Yours än av dem. Jag älskade den här låten, men det var sommaren 2006 och det känns som om den haft sin storhetstid nu. Ändå spelas den titt som tätt på radio (två gånger igår på P3!) och jag börjar bli galet trött på det där ukulele-ljudet. Det är tråkigt när man tjatar ut och förstör bra låtar, nu lär det dröja lång tid innan jag frivilligt lyssnar på I’m Yours, tyvärr.
Har jag rätt eller fel?! Är jag helt ute och cyklar, eller…? Tyck till! Såga mig till fotknölarna, hylla mig eller något däremellan!






















































