Lucka 7

Nu har det blivit dags för den sjunde dagen i julkalendern (som ni kanske märkt har jag missat några dagar på grund av tidsbrist, men jag kör vidare ändå). Dagens rubrik är

Berätta om ett av dina favoritfotografier

Att kunna välja här är ju mer eller mindre omöjligt kände jag, så jag gjorde processen kort och lät bli att bläddra igenom hela bildarkivet utan tog istället bara den bild som jag först kom att tänka på. Den är tagen sommaren 2010 ute i Misterhults skärgård. Jag minns det som en av de varmaste dagarna det året, solen gassade från en klarblå himmel och det var nästan 30 grader varmt. Vi bestämde oss för att ta den gamla båten med puttrande motor mot Klintemåla och den lilla affär som finns där. Ute på havet svalkade vinden och vattnet gnistrade. Det var ett ögonblick av underbar tidlöshet. En guppande båt med vänner i under en riktigt varm sommardag.

Jag gillar fotot på grund av de mjuka färgerna, den lite drömska oskärpan och hur bilden pekar framåt. Men mest av allt gillar jag den för det ögonblick som den fångade.

Kikärtsbiffar

Innan jag gick och blev sjuk hann jag i alla fall laga en utsökt middag. Som tur var lagade jag extra mycket mat och kunde således leva på resterna under hela min sjukdomshelg. Middagen bestod av ugnsrostad potatis, kikärtsbiffar, morotstsatsiki och avokado.

Receptet på kikärtsbiffarna lånade jag från Kristin här och de blev supergoda! Potatisen skar jag i klyftor och körde i ugnen tillsammans med lite olja och salt på 175 grader tills den blev mjuk. Morotstsatsikin är precis som vanlig tsatsiki fast med morot istället för gurka. En perfekt vegetarisk middag som jag absolut rekommenderar!

Lucka 5

I femte luckan står det

Berätta om vem du var för ett år sedan

För ett år sedan var jag 20 år, gick mitt andra år på GDK och var mitt uppe i slutarbeten, inlämningar och tentor. När jag ser tillbaka på den personen jag var då så är det nog ungefär samma Julia som idag, men jag tror nog att jag blivit lite säkrare sedan dess. Både på vem jag är och på vad jag vill. Under det år som gått sedan december 2010 har det kanske inte hänt så jättemycket, men det har ändå varit ett väldigt lärorikt år. Fyllt av nyttiga, växande och ibland utmanande dagar. Men också av väldigt många roliga! Jag är nog mer spänd på att få veta vem Julia kommer vara om ett år, för jag tror och hoppas att det kommande året kommer bli både spännande och annorlunda. Men vem vet? Vi får helt enkelt vänta och se!

Lucka 4

Den tredje luckan öppnades aldrig på grund av min sjukdomshelg, men här kommer i alla fall nummer fyra. Dagens tema är:

Berätta om en person du beundrar

Egentligen skulle jag nog vilja välja flera personer här, det är ju extremt svårt att bestämma sig, men om jag nu måste välja en så tror jag att det får bli Beyoncé. Här är några anledningar varför:

1. Hon sjunger helt galet bra, det känns som om hon behärskar alla världens oktaver och hon kan göra låtar i helt olika genrer utan problem. 2. Hon dansar sjukt bra samtidigt som hon sjunger sådär galet bra. Jag tror egentligen att det är omöjligt att kunna göra det, men hon kan. Dessutom gör hon det flera timmar i sträck. 3. Hon är stört snygg. Japp. Jag har insett att jag aldrig kommer se ut som Beyoncé och sörjer det lite. 4. Hon är en väldigt sympatisk, snäll och god människa. I alla fall framstår hon som det och tills den dagen jag får lära känna henne personligen (haha, hoppas) vill jag fortsätta tro att hon är så. 5. Hon är väldigt mycket stjärna (det finns ju få kändisar idag som verkligen känns som stjärnor) men samtidigt har hon relativt mycket privatliv kvar. Jag skulle kunna fortsätta i all evighet men jag tror vi nöjer oss där och kollar på ett bra youtube-klipp istället!

Sjuk

Hej, hej från sängen! Här har jag legat nedbäddad hela dagen under två tjocka täcken på grund av en elak förkylning som slagit ut mig totalt. Jag har inte orkat göra något annat än att kolla på längdskidåkning och äta mintstänger. Hade det varit ett annat tillfälle hade jag nästan tyckt att det verkade skönt och mysigt att bara vara sängliggande hela lördagen, men just nu är det förfärligt. Jag har nämligen tusen saker jag borde göra men som jag inte orkar och samtidigt är det förfärligt tråkigt här. Dessutom finns det ingen som tar hand om mig heller, så jag får nöja mig med att skicka gnäll-sms till Filip som är i Cadiz för att jobba på golftävling och äter skaldjursbuffé och går på spa. Ni hör ju, det ÄR synd om mig. Hoppas ni har det bättre! Hittar ni på något roligt en lördag som denna?

Lucka 2

Det har blivit dags för den andra luckan i julkalendern och dagens rubrik är:

Berätta om staden du bor i

Norrköping. Älskade, avskydda Norrköping. I denna mellanstora, mellansvenska stad har jag tillbringat merparten av mitt liv. Jag har gått åtskilliga varv kring vattnet nedanför Folkparken. Jag har skyndat upp och ned för kullerstensklädda gator, aktat mig för spårvagnar och bilister. Jag har strosat längs promenaderna, stannat vid Halvars kiosk och ätit glass (precis som Ulf Lundell sjunger). Jag har älskat att det finns så många människor jag tycker om här och jag har hatat att precis alla här tycks känna varandra.

Norrköping är en vacker stad, det säger många. Här finns det porlande vatten som flyter rakt igenom staden. Vacker arkitektur, ståtliga industribyggnader som fått nytt liv och gamla välbevarade hus. Om vintrarna är staden full av lampor. Ljuskronor, belyst vatten och klädda träd. Det mesta glittrar och glimrar.

Men Norrköping är också en stad som faller lite i dvala på vintern. Folk stänger in sig och det finns inte så mycket att göra längre. Den mellanstora, mellansvenska staden faller i sömn och likaså gör jag. Därför är jag sugen på att se något nytt. Hitta en ny stad med nya områden att utforska och nya möjligheter. Lämna det trygga och välbekanta. För jag vet att även om jag flyttar härifrån så kommer Norrköping alltid vara min hemstad. Staden där min famlij bor och där jag vuxit upp. Staden där jag fick vara med om första konserten, kärleken, kaffekoppen, krisen och kyssen. Det kan inget ändra på.

Jonathan Johansson

Jag har under åren utvecklat en egen recensionsmetod för när jag går på konserter. Den platsar säkert inte i någon seriös och fin musiktyckartidning men för min egen del så tycker jag att den fungerar alldeles utmärkt. Metoden baseras på en känsla, den där känslan av att det går en rysning genom kroppen och håret på armarna ställer sig upp för att musiken jag upplever är så bra. Visst, en eller två sådana rysningar räcker för att tala om att jag gillar en konsert, men när de blir så många att jag slutar räkna, då vet jag att det är riktigt riktigt bra.

Igår var jag på en konsert med Jonathan Johansson och redan under första låten Intro kände jag att det här kommer bli en såndär otroligt bra konsert. Faktum var att jag kände mig nästintill nöjd redan efter den öppningen bara för att det var så magiskt. Men sedan följde drygt en timme med flera fantastiska låtar. Det var välspelat med ett riktigt tight band, Jonathans röst var perfekt och texterna som jag gillar så mycket kom verkligen till sin rätta. Under sjukhusen, Redan glömda, Ingenting stort och En hand i himlen blev några av kvällens favoriter. Och jag slutade räkna rysningarna tidigt under konserten.

Lucka 1

Emily som skriver en av mina favoritbloggar har kommit med en bra idé såhär i juletider. En sorts advents-blogg-kalender med ett temainlägg för varje dag, ända fram till julafton. Jag ska göra ett försök att hänga på, och även om det kanske inte blir varje dag så blir det i alla fall några gånger fram till jul. Nu kör vi!

Dagens rubrik

Berätta om dig själv

Mitt namn är Julia. När jag var liten bestämde jag att om jag någon gång skriver en bok ska det stå Julia H. K. Eriksson på omslaget. H och K kommer från mina mellannamn och jag ville att det skulle stå så mest för att mitt ganska vanliga och svenska namn skulle låta lite mer spännande. Nu har jag inte skrivit någon bok än och har ingen på gång heller, så vi får väl se om jag får uppfylla mina barndomsdrömmar någon gång. I vilket fall, jag är 21 år gammal och bosatt i Norrköping. Här bor jag i en lägenhet tillsammans med min sambo Filip (som dock är ute och far lite titt som tätt) och jag trivs alldeles utmärkt för det mesta. Jag studerar Grafisk design & kommunikation på Linköpings universitet, fast på campus Norrköping. Med andra ord så har jag tre minuters gångväg till skolan vilket är alldeles perfekt. Särskilt eftersom jag är uppväxt en bit ute på landet där det knappt gick några bussar och man hela tiden var beroende av att bli skjutsad eller passa tider.

När jag inte går i skolan så ägnar jag mig åt en hel del andra saker. Bland annat så jobbar jag lite. Dels jobbar jag en del som dj, mest på Puls och Hugo som är två av Norrköpings största klubbar. Sedan driver jag också ett eget företag där jag främst säljer tygpåsar (som ni säkert har märkt av här på bloggen) men jag tar också lite andra designuppdrag och så via det företaget. Jag är också involverad i en del saker i skolan såsom studentreklambyrån Kindergarden och tidningen för studenterna på tekniska högskolan där jag skriver krönikor. Utöver detta tycker jag om att umgås med mina nära & kära, göra kreativa små projekt, äta god mat och så försöker jag träna också.

Min mamma har ibland hävdat att jag är lat, men det tycker jag faktiskt inte stämmer så bra. Däremot är jag väldigt bekväm av mig. Jag gillar att ha det bra, älskar att vara inomhus och tycker om fina saker. Att behöva kissa i skogen, ha praktiska byxor och bära runt på matsäck som bli kladdig med oboy som rinner ut i ryggsäcken gillar jag inte alls. Däremot älskar jag att resa och upptäcka nya platser! Jag kan vandra hela dagar i storstäder, njuter av att vara på flygplatser (för jag får den där härliga resa iväg-känslan i magen) och jag älskar att se havet. För mig finns det inget borta bra, men hemma bäst, för mig är det precis tvärtom. Jag mår dåligt när allting blir för monotont och vardagligt, jag måste få resa iväg lite då och då och min målsättning är att jag ska kunna göra det ännu mer i framtiden.

Jag skulle kunna berätta om mig själv i en halv evighet, men jag sparar nog det till en annan gång, eller till den där boken skriven av Julia H. K. Eriksson. Men innan jag slutar tänkte jag bara lägga till några saker. Jag älskar sommaren av hela mitt hjärta (alldeles för mycket egentligen för att bo i ett så vintrigt land som Sverige). Det allra godaste jag vet är glass. Jag tycker hemskt mycket om bokstäver. Och jag skulle inte kunna leva en dag utan musik i mina öron!