Det är dags att fortsätta summeringen av 2020. Jag vill nästan sätta en varningstext på det här inlägget för det innehåller så pass många sommarbilder. Soliga dagar, salta dopp, middagar med vänner, mjuka klippor och milsvida åkrar. Allt som känns långt borta nu men som kommer tillbaka, för det gör det alltid, på ett eller annat sätt.

Maj kom och allt blev grönt. Jag tittar på bilderna och ser det soliga, det fina, det som var värt att ta kort på. Men jag minns också känslan av saknad och oro. Ovissheten och prestationsångesten. Sådant som är svårt att visa på bild men som sipprar igenom raderna när jag går tillbaka och läser blogginläggen. Gehöret jag fått när jag vågat vara ärlig och personlig i mina texter i år har varit otroligt. Under ett år som varit turbulent för oss alla på olika sätt tror jag det har varit extra viktigt att visa våra svaga sidor för att förstå att vi inte är ensamma. Jag är glad att jag gjort det i alla fall, även om jag önskar mig lyckligare år framöver.

En sak jag garanterat kommer koppla till 2020 framöver är yatzy. Jag och några vänner startade en yatzyklubb under våren och sågs för middagar och spelomgångar. Efter ett tag började vi läsa om olika strategier och räkna ut vårt gemensamma snitt för att kunna tävla tillsammans mot oss själva.

Förutom att spela yatzy lagade jag ambitiösa maträtter och kakor samt fyndade på loppis.

Jag gick varv efter varv runt Årstaviken och träffade kompisar och hundar i parker. Att kunna ses och hänga utomhus var otroligt tacksamt.

I juni fortsatte jag att sy. En blårutig sommarklänning som kom att bli en favorit och en liten quiltad, vändbar väst som tog en evighet att få till och som jag tyvärr använt alldeles för sällan. Jag ska bättra mig på den fronten.

En kväll i juni tog jag på mig min rosa linnekostym och gick på picknick med jobbet. Det var första gången vi sågs sedan i mars och vi var alla som ivriga barn, helt vilda. Jag började också springa korta rundor utomhus och avsluta med morgondopp i Årstaviken, en perfekt liten rutin som jag längtar efter att ta upp igen nästa försommar.

Andra helgen i juni var något av en drömhelg. Jag minns det som en av höjdpunkterna, allt hade börjat lätta och livet såg lite ljusare ut. På fredagen sågs vi på Julias balkong i Årsta för en fördrink innan vi några timmar senare promenerade ner till torget och Två små svin för att äta smørrebrød. På lördagen åkte jag, Julia & Karin på loppisrunda där alla lyckades göra otroliga fynd. Efteråt stannade vi på ett dopp i Långsjön som var ljummen fastän sommaren precis börjat. På söndagen återvände jag till Julias balkong och där såg vi IFK Norrköping spela sin premiärmatch i allsvenskan och inleda vad som skulle bli en oerhört stark start på säsongen (hur det gick mot slutet behöver vi inte gå in på…).

Sedan blev det midsommar och den firades i Hälsingland. Det var den första planen som inte ställdes in under 2020 och vi var så glada att kunna samlas ett gäng och fira tillsammans som vi alltid gjort. Vädret var strålande så vi kunde vara ute konstant och ligga på stranden hela midsommardagen innan vi rundade av med vedugnsbakad pizza.

Som alltid när det är ett par veckor kvar till semester så hade jag supermycket att göra på jobbet. Jag slet långa dagar framför datorskärmen inne i min varma lägenhet men på helgerna åkte jag och badade och klädde upp mig för middag med kompisar. Alltid med en ständig nedräkning till semesterveckorna i juli och augusti.

Någonstans där mitt i allt köpte jag ett skåp också och målade det citrongult. Blev mycket nöjd när det var klart!

En av de sista kvällarna i Stockholm, innan jag lämnade stan för att åka på semester, var vi ett stort kompisgäng som gick och åt middag på Ön. Det var ganska kyligt och regnet började sedan att ösa ner, men maten och sällskapet var perfekt.

Sedan var det mitten av juli och dags för semester. Mamma och pappa kom och hämtade mig och körde hela vägen ner till Misterhults skärgård. Det var första gången vi sågs på hela året och det var så fint att få landa där ute tillsammans med dem. Vädret var sisådär, som hela juli varit, men bättrade sig sakta men säkert.

Efter en knapp vecka i skärgården åkte vi hem till landet utanför Norrköping. Där firade vi min mammas och mosters 60-årsdag med kalas i trädgården.

Sedan åkte jag ut till Annas landställe i Arkösund under några dagar för att hänga med henne, Julia och Karin. Det var så mysigt och vi bastade, badade, åkte båt och spelade spel hela dagarna.

Halvvägs in i semestern reste jag uppåt, till Norrtälje där jag hyrt en stuga tillsammans med några kompisar. Katten Gördis var självklart med och vi grillade, badade och åkte på små utflykter. På kvällarna värmde vi upp bastun och spelade Catan.

Min sista semestervecka tillbringade jag själv ute på Svartsö i en stuga jag hyrt för andra året i rad. Vädret var helt perfekt så jag låg på klipporna vid havet och läste varje dag, gick långa promenader längs grusvägarna, satt i kökssoffan och skrev och levde ett enkelt skärgårdsliv.

Sedan var semestern slut och jobbet rivstartade med kavaj och filminspelning, även om sommarvädret höll i sig.

En kväll i slutet av augusti när jag, Anna och Julia egentligen hade planerat att ha vår 30-årsfest (för tredje gången, men ja även nu fick det ställas in) kompenserade vi med att gå på Coco & Carmen tillsammans med Karin och Sofie. Efteråt åkte vi alla på karaoke och sjöng oavbrutet i två timmar.

Och sedan var augusti plötsligt slut och kvällarna började skymma allt tidigare. En sommar av lättnad och glädje hade passerat, en sommar då det kändes som jag levde ordentligt igen. Många fina saker hände och bilderna här ovan rymmer minnen som jag kapslat in och bär inom mig. Det blev ett otroligt långt inlägg, det har tagit hela min tvättid att skriva och lite till, men det var det värt. I morgon kommer den sista delen av 2020, vi hörs då!