planer – Julia Eriksson

Nio saker jag vill göra i november

Det blev november och det med besked. Regnsmatter mot rutan och en vind som fick alla parkens träd att ruska av sig sina löv. Om oktober var en gyllene pärla till höstmånad så känns det som att november kräver sina strategier. För att inte bara bli en sträcka fram till decembers alla åtaganden så måste planer göras och det har jag redan börjat med. Här är min lista hittills:

※ Checka in på hotell med N och ha staycation i Stockholm. Äta middag på Babette, sitta på en mörk och stimmig bar efteråt och ta en lång sovmorgon. Jag håller tummarna för att det finns ett badkar också för jag vill gärna bada bubbelbad.

※ Fortsätta att kolla på Sopranos (en serie räcker gott nog för hösten) och laga Ziti al Forno, precis som Carmela. Servera den på rutig duk som garanterat kommer att spillas på tillsammans med en syrlig sallad och ett riktigt kralligt och strävt rödvin.

※ Gå på Dramaten och se på Kristina Lugns Titta en älg. Jag hade också velat se Liv och död Strömquist, men den är helt utsåld så där har jag satt upp mig på biljettbevakning och håller tummarna för att någon vill sälja sin plats.

※ Fira två 30-årsdagar. Va, tänk att jag har så unga vänner! Jag måste öppna garderoben på vid gavel och se vad det finns för festkläder där inne. Kanske svart sammetsklänning eller ljusblå kostym?

※ Hålla i min köpfria månad, med undantag för presenter till de som fyller år då. Den första veckan har gått bra men oj vad förrädiskt det är med alla annonser på Instagram som lockar med glimmande julpynt från Svenskt Tenn och smårutiga sängkappor. Fort fort, vidare.

※ Dricka fler Guinness och äta Sunday roast. Jag är också lite sugen på att gå på Glenn Miller Café igen, det är så mysigt där och alltid intressanta karaktärer att prata med (eller om). Tänk vilken dröm att sitta där inne och se årets första snö singla ner utanför.

※ Kanske är det nu jag blir en frukostperson igen, även på vardagarna. Jag vill göra god gröt som Emma Ranne och rosta egen müsli. Här om dagen improviserade fram en overnight oats som blev rent ut sagt äcklig, så förmodligen behöver jag hitta lite bra recept att hålla mig till.

※ Gå till badhuset för att simma långsamma längder och sedan sitta i bastun och sucka förnöjt. Helst en lugn vardagskväll med ruggigt väder utanför.

※ Fira Thanksgiving tillsammans med ett stort gäng vänner. Hundar och barn överallt, en stor kalkon i ugnen och berg av brysselkål. Stimmigt, stökigt och precis så varmt och innerligt som det brukar vara.

Vad vill ni göra i november?

Mina planer för hösten

För ett par veckor sedan fick jag en trevlig fråga om höstens planer. Tyvärr tog jag emot den med armarna i kors och skeptisk min. Det var något med att alla pratade om sina nya höst-jag just då, tjejernas nyår och väldigt mycket samma, samma överallt. Är det något som gör mig skeptisk så är det när alla ska göra likadant, ha samma jacka från Arket, följa samma serier, åka till samma semesterö, då vill jag skrika rakt ut och göra tvärtom. Ja, som om jag vore så himla speciell, en 30-nånting tjej på Södermalm som jobbar med reklam, haha förlåt.

Men nu tycks den största sensommaryran ha lagt sig och som den planerande och aspirerande person jag är så har jag såklart också visioner för hösten. Höga och låga, konkreta och diffusa. Det finns ju något kul med att planera in något oerhört specifikt och något tacksamt med att också få vara svävande abstrakt i sina formuleringar. Här blir det lite av båda. Välkomna till min höst!

Jag vill göra en godiskaktus och ge bort till en kompis bara för att det är kul. Baka perfekt sega chocolate chip cookies och ta med dem till mina kollegor på jobbet. Köpa en liten såssnipa i rostfritt stål och servera syrlig bearnaise ur den. Ja, generellt imitera fransk bistro i mitt lilla kök och äta tomatpaj, haricots verts, chèvre chaud och potatiskroketter.

Jag vill skaffa fler lampor till mitt hem, helst upphittade via auktion eller i någon gammal container. Fixa en sängkappa som täcker förvaringsboxarna som står inskjutna under madrassen och skaffa en mönstrad prydnadskudde till soffan. Köpa en liten låda till min kökshylla där jag kan förvara mina förpackningar med te så att de slipper lämna smuliga spår efter sig i hela skafferiet.

Jag vill fortsätta att springa tills svetten rinner. Hålla fast vid de svalkande morgondoppen en gång i veckan långt in på hösten och när kylan kommer vill jag hitta en träningsform att komplettera löpningen med. Något som görs inomhus i grupp och är antingen jättekul eller jättelugnande eller kanske båda.

Jag vill spika upp ett inramat vykort på ett lite otippat ställe i lägenheten. Måla ena sidan av vardagsrumsdörren och den tillhörande karmen i en roströd färg. Jag vill skicka dikter och lära mig om livet av den jag håller kär. Njuta av tvåsamhetens vinster, gå djupt in i diskussioner och varsamt bygga vidare på allting som är fint och vårt.

Jag vill gå på kompisdejt med tjejer jag beundrar och är nyfiken på. Besöka konditorier där tiden stått still, sitta på sunkbarer med blaskig öl och beställa pizza med ananas från Piccolo Angelo. Jag vill åka på skrivhelg till skärgården med Sardellen och ta mitt skrivprojekt lagom seriöst men kanske lite mer på allvar.

Jag vill läsa alla böckerna som ligger i travar kring min säng. Studera distanskursen Föremålens betydelser – om relationen mellan ting, identitet och kultur. Jag vill rensa ut en massa saker som jag inte ens minns att jag har och förkovra mig mindre i prylar och mer i känslor, tro, konst och kulturella uttryck.

Jag vill äta middag på Babette, Bacchanale, Triton och Nostrano tillsammans med de jag gillar. Köpa små coupeglas i metall och servera chokladglass i. Jag vill fortsätta med konceptet skärmfri timme som är vad det låter som, en helt skärmfri timme varje dag, och då inte i anslutning till att jag ska sova eller när jag tränar.

Jag vill hitta nya kreativa vägar och vandra långt ute i naturen. Kanske ge mig av på en hittills oplanerad resa. Jag vill göra mer som jag och mindre som andra. Och jag vill ha en bra stil, roliga outfits och snyggt hår och det har jag givetvis också en plan för, men det tar vi i ett annat inlägg.

Fem saker jag vill göra i höst

Jag vill boka en stuga och åka dit under en hösthelg. Vädret kan vara fint, men det får nästan ännu hellre vara dåligt. Hård vind som får håret att piska på kinderna, regnsmatter mot fönsterrutorna, rök ur munnen på morgonen, isande kyla som tvingar mig att ta på ännu en tröja till. Havet som slår argt och salt, vita gäss på vågorna, jag som står och stirrar ut över det mörkt gråblå. Horisonten känns långt bort och ändå nära.

Under en av de där helgerna som bara ligger och skvalpar i november vill jag styra upp en pubrunda. Ett roterande mellan olika opretentiösa ställen där vi dricker blaskig öl och pratar högt. Det får aldrig bli tråkigt, så fort något tonas ut eller saktas av måste vi byta ställe, jaga nya iakttagelser. Kanske beställer vi en plankstek eller äter fish & chips. Pommeskorg med aiolidipp, högar av saltkorn på den rutiga pappersduken. När jag kommer hem luktar min halsduk unket av billig fatöl.

Jag vill bjuda över några kompisar på varma mackor och te en söndagskväll. Noll ambition, bara enkelt och mysigt. Köpa en halv meter bröd och skiva upp, förbereda olika pålägg, ost, dijon, pesto, kronärtskocka, kanske lite kantarellstuvning. Tända ljus överallt, för helt plötsligt är det mörkt klockan sex, vi är där nu. Ugnen på 175 grader, plåt efter plåt lassas in. Ett gammalt avsnitt av Söndagsöppet med Uffe Larsson står på i bakgrunden. Man vet inte längre om året är 1998 eller 2023 men allt känns tryggt.

En dag när regnet öser ner på det äckligaste av sätt tänker jag dra på mig mina superfunktionella, dyra regnbyxor som hittills bara har fått möta Alpernas augustioväder. Swosch swosch, låter det när jag tar mig fram på Södermalms gator med regnhuvan uppfälld och blicken långt fram. Vad gör hon? Vart ska hon? kommer folk att undra när de ser mig. Och mitt enda svar är: ut. Jag ska ut.

I mitt huvud finns en mental lista över tjejer, nej kvinnor, nej det låter fel, men sådana i typ min ålder som jag vill bjuda in till en middag i min lägenhet. Matbordet utskjutet i rummet för att alla ska få plats, en skrynklig duk ovanpå och i mitten en stor soppa eller gryta. Alla känner någon men ingen känner alla och anledningen till att jag samlat dem är för att jag älskar vad som händer när man sätter vettiga personer i samma rum och slår samman deras världar, för att jag vill att mina vänner ska vara allas vänner och för att jag tror på att skapa nya sammanhang.

Höstens planer, augustis nåd

Augusti doftar sött och tungt, av fallfrukt och blött gräs. Mogna plommon, jäsande äpplen, den bubblande processen och tillvaratagandet i tydlig kontrast till förruttnelsen. Det är nu det sker. Alla tycks älska höstterminens nystart. Jag funderar på om det beror på att den bär på en känsla av nåd. Att den erbjuder ett sätt att få börja om och att bli någon annan. Någon bättre, godare, sundare, vackrare. Med hoppet som räddning får vi be om ursäkt för vilka vi blivit under året och med våra nya rena sinnen är vi långt ifrån markens brunfläckade äpplen.

Jag är som alla andra. Jag vill också bli bättre. Jagar nåden som så många gånger förr, vill bära den som en mantel genom hösten, omsvept men med ryggen rak, blicken fäst långt där framme.

I höst vill jag fira fyra år som boende i min lägenhet genom att göra den ännu mer till min. Hitta en bättre plats för alla böcker och addera mer färg där det idag är olika nyanser av vitt. Avsätta en budget och göra några väl valda inköp. Jag vill gå med konsten till en ramverkstad, få den inramad och hänga upp den på mina väggar.

Jag vill lyssna på stråkkvartetter och symfonier. På Shostakovich och Bach. Kanske spela Bach också om det går att göra på ett prestationsfritt sätt. Jag vill läsa på tåget på väg till jobbet och i sängen innan jag somnar. Jag vill sova bättre och längre. Att köpa nya huvudkuddar kanske inte är lösningen men åtminstone ett symboliskt steg i rätt riktning.

Jag vill lära mig laga den lenaste hummusen och de studsigaste biang biang-nudlarna. Jag vill fortsätta vara vardagsvegetarian, men upprätthålla ett okomplicerat förhållande till mat, fritt från pekpinnar. Jag vill dela fler måltider med vänner även om det bara är pyttipanna en tisdag.

Jag vill fortsätta springa även när jag genomfört loppet som jag tränar inför nu. Jag vill testa klätterhallen som ligger bara några kvarter från mitt hem. Få känna mig stark i kroppen och pigg i benen, bli röd och varm och svettig. Jag vill hitta fler sätt att umgås på som inte innefattar dricka vin och gå på restaurang. Jag vill bry mig mindre om vin överlag.

Jag vill gå på dagsturer på helgerna och bjuda med nya vänner. Bre matsäcksmackor och packa en termos, ta långa kliv över mossa. När hösten är som mörkast vill jag hyra en stuga vid havet och vara där under en långhelg. Jag vill följa med mina vänner ut på Mälaren och paddla kajak. Jag vill fortsätta träffas nere vid bryggan före arbetsdagens start och ta morgondopp långt in i oktober.

Jag vill fördjupa mina vänskapsrelationer. Varsamt ta hand om nya bekantskaper och ömt vårda de som funnits länge. Jag vill hitta tillbaka till samtalen där det nu känns som att så mycket annat alltid kommer emellan. Jag vill bli kär. Helt besinningslöst och irrationellt förälskad tack. Jag vill hälsa på min familj och mina syskonbarn ofta, om så bara över dagen.

Jag vill hitta en rutin för skrivandet och sätta ett nytt mål som gör att jag återfinner mitt fokus. Jag vill be någon läsa när jag känner mig lite mera redo fastän det är det läskigaste jag vet. Jag vill göra fler saker som känns läskiga för jag tror att de kommer göra mig bättre.

Jag vill fortsätta skapa och hitta nya kreativa vägar. Jag vill vara tacksam och hoppfull och jag vill be om nåd och förlåtelse. Jag vill viska till mig själv att allting kommer att bli bra och jag vill tro att det är sant.