Månatliga arkiv: april 2014

Italien – Ostia

 
Jag vaknar upp till strålande solsken. Efter en evighetslång vinter känns det nästan som ett skämt. Finns det här ens?! frågar jag mig i en kort sekund innan jag bestämmer mig för att ta boken under armen och gå ut.

Det är lätt att glömma mitt i all semesteridyll men Filip och Jacob jobbar ju faktiskt också där i Italien. Kanske på en av de bättre arbetsplatserna dock med både sol, värme och golf hela dagarna. Och vem är jag att klaga på några lugna timmar med en bok i solen och ett glas prosecco till?

Men efter att solen stigit än högre på himlen och de flesta arbetstimmarna är avverkade bestämmer vi oss för att åka till stranden. Sagt och gjort, vi packar handdukar och nygrillade paninis. Sedan styr vi bilen mot kuststaden Ostia.

 

I Ostia är den stora gatan avspärrad för ett cykellopp. Hela staden vimlar av söndagsglada människor. Hundar i koppel, barn på skateboards och självklart, italienare i dunväst.

För vi har visst lite olika syn på det här med värme. När en annan jublar över 25 plusgrader och sol, drar på sig shorts och springer till stranden. Då plockar italienarna fram dunvästen, slänger en halsduk över axeln och bär filthatt.

Nåväl, vi är långt ifrån ensamma på stranden ändå men något dopp i havet är det inte tal om. Däremot väntar en iskall och fruktig gelato när hungern slår till. Sedan åker vi tillbaka hemåt, något mer solbrända och fyllda med sommar.

April-julior genom åren

Hej! Först och främst vill jag bara säga tusen tack för era fina kommentarer på mitt inlägg om bloggande. Så mycket pepp och så många bra tips! Jag håller på och går igenom alla nya bloggar för fullt nu. Planen är att sedan göra ett (eller kanske flera) inlägg med mina favoritbloggar så att ni också kan hitta nya inspirationskällor. Låter det som en bra idé? Jag tror det blir toppen!
 
När jag satt och funderade på bloggar och vad som är intressant att skriva om så fastnade jag lite i mitt eget arkiv. Det är ju ändå rätt kul att den här bloggen har funnits ända sedan 2006! Den har fått hänga med genom min gymnasietid, under universitetsåren och nu ut i arbetslivet också. För att sammanfatta de senaste åren tänkte jag att vi skulle kolla på hur jag sett ut i april. Jag plockade en apriloutfit från 2013 till 2007 (hade tyvärr, eller tur nog, inga klädbilder från 2006).
 
2013. Jag köpte den här pärlfyllda blusen med scallopkant när jag var på Vintagemässan med Emelie. Den är sådär härligt tung och fortfarande en favorit i garderoben. Förra året bar jag den tillsammans med svarta Levi’s-shorts och gubbskor som numera är väldigt slitna.
 
2012. Mitt uppe i examensarbete och slututställning minns jag. Den här blusen har jag haft massor av gånger, från början tillhörde den min mamma och jag hittade den i källaren och sydde om den. Till det ankelkorta jeans, kort kofta och prickiga strumpor. Samma skor som ovan, de hängde visst med ett tag.
 
2011. Den här våren tillbringade jag i London hos Karin med praktik på SAS. Där var det shortsvarmt redan i april och jag hade en nyinköpt jumpsuit från Primark. Till det kritvita nya Converse, egentryckt tygpåse och virkad tröja från Zara. Skulle nog kunna bära något liknande idag faktiskt, tycker det här är rätt fint!
 
2010. Det här var våren som jag träffade Filip, just detta var nog bara några veckor innan. Jag hade en mörkblå klänning med blommönster (som faktiskt hänger kvar i min garderob idag), vintageskärp (finns också kvar), grå kofta, gråa sockor (?!) och så mina dåvarande favoritskor till det. Väldigt gulligt och flickigt.
 
2009. Här gick jag sista året på gymnasiet och skulle snart ta studenten, så kul tid i livet! Jag hade oversized skjorta och mina första Converseskor som pappa köpt åt mig i USA. Med den här bilden vann jag även en tävling som Hotspot hade (modebloggsnostalgi för er som minns!). Tävlingen gick ut på att skicka in sin bästa skjortbild, det var ett mycket stort moment för mig när jag vann!
 

2008. Nyss 18 år fyllda med nyinköpta blommor framför ytterdörren. Stuprörsjeans och ballerinaskor var helt rätt då minns jag. Dessutom hade jag matchat snyggt med grå t-shirt och ljusrosa skärp och scarf. Just scarfen hade jag faktiskt för bara några veckor sedan… Så mycket har min stil utvecklats, haha.
 
2007. Sista återblicken, här är en 17-årig Julia i trädgården. Jag minns att man inte kunde ha så stora bilder på bloggen, en gång i tiden fanns en maxbegränsning på hur mycket material man fick ladda upp… Kläderna här kan man kanske inte säga så mycket om, blå kjol och vitt linne, väldigt enkelt. Extremt fluffig frisyr dock – vad hände där?

Min önskelista

På lördag fyller jag 24. Just nu känns det varken gammalt eller ungt, mest som ett oundvikligt steg framåt – vilket det ju också är. I alla fall, en bra sak med att tilldelas en ny siffra på papperet är ju att man får önska sig grejer! Därför satte jag mig och knåpade ihop en liten önskelista med saker jag skulle bli glad för. Här nedan hittar ni den, hoppas ni kan uttyda min något kladdiga handstil!
 
 
 
PS. Kan jag vara först i världen med att önska mig ett 1×2 m armeringsjärn i 24-årspresent? Antagligen, men jag tror det skulle bli fint på balkongen att hänga krukor på…

Italien – Toscana, del 2


Resan i Toscana rullar vidare. När vi lämnar den storslagan terassen på golfklubben kurrar magarna och vi bestämmer oss för att hitta ett middagsställe. Vi låter bilen rulla längs de gropiga vägarna och spanar ut genom öppna fönstren efter lockande restauranger.

Vi stannar till vid ett hus beläget nära en korsning. I trädgården sitter ett gäng cyklister som stannat till för middag och öl. I den lilla familjeägda restaurangen beställer vi nygrillat kött och potatis. En enkel middag som smakar fantastiskt, de kan det där med rena smaker italienarna.

På vägen till Toscana fick vi syn på en by, ensamt belägen högt uppe bland de grönskande sluttningarna. Vi bestämde att dit ska vi ta oss och nu börjar den något ovissa resan. För även om vi har en gps i bilen så hjälper det föga när vi inte har någon aning om vad byn heter.
 

 

Men vi har tur och kör på känn. Efter ett tag ser vi en bil stå intill vägkanten, vi stannar för att fråga om vägen och möts av ett vänligt par. De erbjuder sig att åka före hela vägen upp i bergen för att försäkra oss om att vi kommer rätt.

Och nog kommer vi rätt. Efter att ha slingrat oss upp för smala serpentinvägar når vi byn Capalbio som visar sig vara en av de vackraste platserna jag sett. Den består av smala gränder, citrusträd och kullerstensgator med en svindlande utsikt åt alla håll. Det är hänförande magiskt.

Vi går upp i ett torn där utsikten blir ännu bättre. Vi blickar ut över det oändliga landskapet. Ser hustak, träd och havet i fjärran. Det är svårt att få nog. Länge, länge står vi där och insuper allt det vackra i Toscana. Till slut börjar det skymma och vi packar in oss i bilen igen. Rullar längs vägarna hem till Rom igen, med The Tallest Man on Earth på stereon och bilden av Toscana djupt rotad i minnet.

Om bloggande

När jag kom hem från min korta semester i Italien väntade mig en hel rad med olästa blogginlägg. Jag följer och prenumererar på ganska många bloggar, så det är helt naturligt, men jag lade märke till något särskilt denna gång. Efter att ha ögnat igenom en sisådär 300 inlägg (jag sa ju att jag följer många!) insåg jag att det var väldigt lite innehåll som var unikt.

Inredningsbloggarna visade samma dyra vas i en stilren miljö, vintagebloggarna hade gått på samma piffiga champagnefest, dagboksbloggarna hade fyllt i samma lista om sin favoritmat, modebloggarna visade samma bilder på en bröllopsklänning ur H&Ms nya kollektion och så vidare i en smärre evighet…

När jag tog in allt i en stor mängd blev det ganska tröttsamt och näst intill ironiskt att se hur generiskt mycket av innehållet var. Vad ger det här för bild till läsarna? frågade jag mig. Och framför allt, är även jag en del i detta?! Någonstans känner jag ju att det inte är det jag vill vara…

Jag gillar verkligen bloggar som medie därför att de ofta är unika med en tydlig personlighet bakom. Det är det som gör dem tusen gånger roligare att läsa än ett vanligt magasin! Men när alla skriver om väldigt lika saker försvinner den här unikiteten och där med en stor del av läsglädjen.

Så, för att försöka undvika att hamna i detta generella fack och för att förnya mina källor till inspiration, har jag några frågor till er som ni kanske kan hjälpa mig med:

1. Vilka är era bästa ”unika” bloggar? Tipsa mig gärna om sådana ni tror att jag inte läser i nuläget. Och med unika så menar jag sådana som inte är så typiska för sin genre. Exempelvis är The Man Repeller en av mina favoritbloggar inom modekategorin och den skiljer sig ju ganska mycket åt från ”klassiska” modebloggar.

2. Vad gillar ni bäst med min blogg? Har ni någon favoritkategori som ni vill att jag ska skriva mer om? Tycker ni att det ska vara mindre bilder och mer texter här inne, eller kanske tvärtom? Vill ni ha fler små personliga inlägg eller kanske större genomarbetade inlägg men inte lika många?

Jag är supertacksam för alla svar, jag vill ju att det här ska vara en lika kul plats för er att hänga på som det är för mig! Och för att förtydliga, jag vill verkligen inte peka ut någon blogg som råkat skriva om det jag nämnde ovan, alla bloggar jag läser gillar jag ju! Däremot kunde jag inte låta bli att notera och fundera över denna lilla trend. Fridens!

Italien – Toscana, del 1

Klockan är tio i elva på förmiddagen. Hjulen på flygplanet slår i landningsbanan och jag är äntligen framme. Framme i landet jag tycker så mycket om. Framme i solen, i värmen, i ljuset. Framme hos dig.

Ni hämtar mig i en stor röd bil. Jag lastar in resväskan där bak och hoppar upp i framsätet. Där sitter vi sedan och trängs längs med de gropiga italienska vägarna. Klockan är tjugo över elva på förmiddagen och vi styr bilen mot Toscana.

Till vänster om oss ser vi havet. Glittrande blått och inbjudande. I högtalarna spelar vi Bob Dylan, Jackson Browne och First Aid Kit. Vi åker ut på den långa vägen med vatten på båda sidorna omkring oss. Dagens första mål är nått: Orbetello.

Vi kommer fram till en golfbana och bestämmer oss för att göra ett besök. Väl där möts vi av en makalös utsikt. Vi befinner oss i en sänka och runt omkring oss finns oändligheter av träd och landskap.

På den stora terassen gassar solen och vi slår oss ned i varsin fåtölj. Beställer in iskall Aperol Spritz och bubblande Prosecco. Skålar för livet och tänk att man får ha det så här bra.

Men dagen har mer att erbjuda så en stund senare packar vi in oss i bilen igen. Rullar vidare mot nya upptäckter i ett Toscana som jag redan förälskat mig i. Och precis så började min första dag i Italien.