Hagaparken

Igår mötte jag upp Stina och gick på söndagspromenad i Hagaparken.
Det var visst premiär där för oss bådz två, så kan det gå när man är gamla Norrköpingsbor.
Vädret var helt perfekt. Oktobersoligt, ljummen temperatur och krispig luft.
Ekotemplet
Stina med halsduk och kaffe i högsta hugg.
Och jag med hatt och rock. Stina tyckte jag påminnde lite om Snusmumriken – bra komplimang ändå!
Men hej vad fint! Förstår varför så många var ute och sprang här, helt perfekta omgivningar ju.
Blir kär i Stockholm cirka en gång om dagen, inte så konstigt när det ser ut såhär.
Så fina träd nu, önskar det kunde stanna så här fram tills jul!
Sedan när vi promenerat runt hela parken åkte vi hemåt igen. Perfekt söndagsutflykt!

Blomsteraffischer

En av de bästa grejerna med att gå på museum är ju att man får besöka museishoppen efteråt. Där brukar man nämligen kunna hitta utmärkta presenter både till sig själv och andra. För några veckor sedan när jag var på Millesgården med Julia och Anna hittade ett riktigt fynd i den lilla butiken.
 
Nämligen fina blomsteraffischer!

Som den här som föreställer något slags eukalyptusträds blomma Corymbia ficifolia (tack google för info!)
Jag satte upp dem över min säng så länge men någon gång när jag bor lite större (typ år 2018) ska jag rama in dem ordentligt och ge dem en värdig plats.
Paulownia Elongata är tydligen samma sak som Kejsarträd, mycket fina färger i alla fall!
Och den sista Camellia Chekian golesa har jag inte listat ut vad det är än. Får väl fördjupa mig lite mer i Carl von Linnés studier i framtiden men tillsvidare nöjer jag mig nog med att titta på mina fina affischer.

Alfapet på Rival

Det finns något nästintill litterärt klyschigt med att träffas en söndag klockan tre utanför Café Rival. Med höstjackorna på och alfapetspelet under armen. Beställa cortado och morotskaka, passa på att ta påtår och breda ut spelplanen. Hitta på nya sätt att kombinera bokstäver, hitta på ord som visst redan fanns och hitta på lösningar på kärlekens bekymmer. Känna att det är milsvida år sedan vi var sexton och samtidigt känna att vissa saker inte har ändrats ett dugg. Det är fint. Ibland tänker jag att vi alltid kommer vara oändliga, odödliga och på något vis forever young. Det må vara ytterligare en litterär klyscha, men vissa stunder känns det bara så. Och vem har sagt att det är fel att leva det klyschiga livet en höstig söndag i september?

De senaste dagarna

Här kommer en liten samling med sådant som hänt senaste veckan men som inte riktigt hunnit visas upp.
Förra söndagen mötte jag upp Emelie i Kungsträdgården.
Vi styrde stegen mot Moderna Museet och utställningen ovan.
Man fick inte fota något därinne men såhär fint var det utanför. Bra utställning i alla fall! Just popkonst är en av mina favoriter när det kommer till modern konst, jag gillar att det är så grafiskt och att det hela tiden rör sig i gränslandet mellan konst och reklam.
Några av verken vi såg. Sedan gick vi till Sturekatten och fikade också – en fin söndag!
I onsdags träffade jag Klara för en snabb lunch. Vi har följt varandra på nätet och i olika sociala medier sedan 2007 ungefär (det är ju superlänge) men ändå hade vi inte hunnit ses förrän nu! Jag var nästan lite nervös innan för att det äntligen skulle bli av, men det var verkligen hur kul och trevligt som helst! Dessutom hade Klara med sig ett litet paket med fina grejer som jag fick, hur snällt är inte det?
Paketet innehöll typiskt Julia-listiska saker som fina anteckningsblock och boxar, en stämpel med vimplar, en snygg penna och bäst av allt – en minisax som man kan fälla ihop! Jag gav ifrån mig ett litet lyckotjut när jag såg den, haha.
Sist men inte minst så var Filip här en sväng och bodde hos mig ett par dagar. På torsdagskvällen gick vi först till Taverna Brillo och åt en god pastamiddag. Sedan styrde vi stegen mot Rigoletto för att se Monica Z. Mina förväntningar var inte jättehöga men fy tusan vad bra den var! Edda Magnason var strålande i rollen som Monica och jag blev riktigt, riktigt glad över att se en så bra svensk film. Den rekommenderas varmt!

Kulturlördag

Förra helgen hade jag kulturlördag tillsammans med Anna och Julia. Vi hade bestämt oss för att besöka Millesgården. Det ligger bara tio minuters promenad från min lägenhet men jag hade ännu inte hunnit gå dit, så det var verkligen på tiden med ett besök!

Vi började med att kolla utställningen Fashion Figures Faces med konstnären och modetecknaren Mats Gustafsson. Jag blev verkligen imponerad av hans akvarellmålningar, han har sådan skicklighet när det kommer till att visa textur, kontraster och siluetter.
Sedan gick vi ut i solen till skulpturparken som finns där.
Vädret var helt strålande, sådär sensommarvarmt och soligt. Vi satte oss och beundrade utsikten ett tag.
Hej hej, här är jag.
Staty av Poseidon. Millesgården var konstnärerna Carl och Olga Milles hem där de hade sina ateljeer, skulpturverkstäder och sedan också en skulpturpark. Det ligger på Lidingö på Herserudsklippan.
Deras hem var helt magiskt med stora konsthallar, musikrum och fantastiskt ljus. Så fint att de lät donera hela gården sen så man får komma dit och inspireras.
Den här utsikten är ju bara galen, man ser mer eller mindre hela Stockholm härifrån. Jag gillar verkligen hur de mixade statyer och sten med stora träd och rabatter.
Fina blommor mot en klarblå himmel, det kan ju inte bli bättre.
Millesgården är en ny favorit hos mig. En otroligt fin plats som nog gjorde sig extra bra en sån här vacker dag, helt klart värt ett besök! Dessutom har de en fin museishop där man kan göra små fynd.
Efter ett fint kulturinslag gick vi till mataffären och köpte allt som var gott. Jordgubbar, melon, vindruvor, fikon, honung, fetaost, skinka, avokado, tomater, vitlöksbröd och choklad… Sedan dukade vi upp allt och fyllde vinglasen.
Och efter denna trevliga middag övergick kulturlördagen i en festlördag, men det är en annan historia!

Rönnbär & nypon

Även mitt hem förtjänar att hamna i septemberstämning tycker jag. Därför har jag plockat in kvistar av rönnbär och lite nypon som jag placerat i vaser, provrör och under min glaskupa. Ett megaenkelt sätt att göra det fint hemma och jag vet, man ska vara försiktig med att ta grenar från träd och så. Men jag tänker att det ändå är bättre för miljön att ta en liten kvist från ett träd runt knuten än att köpa snittblommor som odlats i växthus som kräver massor av värme och sedan fraktats hit från typ… Holland. En liten tes jag har bara, jag får väl forska vidare i det samtidigt som jag beundrar mina kvistar.

Septemberluften

Det hände något konstigt i söndags. Det var som om sommaren bara försvunnit över natten. Som om den dött ut kvällen tidigare. Den kvällen då jag dansade barbent under stjärnorna, då jag satt ute under vimplar och skrattade högt, då jag bar blommor i mitt hår. Nu blåser en helt annan luft genom trädens grenar. Solen sjunker tidigare för varje dag och nyponen är röda. Jag försöker stå emot men vet att det är omöjligt. Det finns bara en sak att göra; omfamna september och låta den bli så bra som det går.

Söndag på Djurgården

I söndags mötte jag upp Anna och Julia vid Östermalmstorg för att gå på söndagspromenad på Djurgården.
Vi gick länge och pratade och pratade. Efter ett tag hittade vi en liten väg som hette Kärleksstigen som vi bestämde oss för att gå, men ironiskt nog tappade vi nästan bort oss. Tre unga kvinnor vilse på Kärleksstigen – det låter som en fantastisk roman om du frågar mig.
Efter nästan en och en halv timmes promenad tyckte vi att vi var värda fika i Rosendals trädgård.
En fin Anna som var lite pirrig inför sin skolstart dagen därpå.
En snygg Julia som konstaterade att man borde baka morotskaka oftare.
Och så jag som röstade för fler söndagspromenader i vårt sköna Stockholm.
Rosendals trädgård är ju så fin och mysig. Där borde man vara nästan jämt!
Men det går ju tyvärr inte, så efter lite fikande traskade vi vidare hemåt.
Och sen var söndagspromenaden slut och skorna åkte av. Bra eftermiddag!

40 days of dating

Här kommer ett bloggtips som jag kände att jag var tvungen att dela med mig av! I bloggen 40 Days of Dating får man följa Jessica och Tim, två designers som bor i New York och som varit vänner under en längre tid. Eftersom de båda tröttnat på sina misslyckade kärleksliv bestämmer de sig för att dejta varandra under 40 dagar, helt enkelt för att se vad som händer. Varje dag fyller de (oberoende av varandra) i ett formulär där de får redogöra för vad som hänt under dagen och hur de känner. Tillsammans med massor av snygga illustrationer presenteras allt och man får följa deras lilla resa från dag 1 till dag 40. Hela projektet genomfördes i våras och nu lägger de upp en dag i taget som man får ta del av. Vare sig man själv dejtar eller bara gillar att läsa om kärlek så är det sjukt beroendeframkallande! Jag är säker på att det här kommer släppas som en bok framöver, för fomatet är genialiskt. Så börja på dag ett (längst ned) och läs ikapp! → fortydaysofdating.com

Norrköpings-reunion

I helgen har jag haft en liten reunion i Norrköping tillsammans med de vänner jag tillbringade mest tid med på universitetet. Hade jag uttryckt mig på Facebook-status-språk hade jag väl skrivit ”bästaste helgen med finaste tjejerna” men jag tänkte att jag skulle vara lite mer utförlig än så.
Vi började i alla fall hemma hos Ella där vi åt denna fantastiska halloumi-burgare med grillat bröd, olivkräm, kålrot, halloumi, zucchini och grönsaker.
Sedan gick vi varvet runt och uppdaterade varandra på vad som hänt under sommaren och sen sist vi sågs. Det tar sin lilla tid när man är åtta personer och utspridda runt om hela landet så här satt vi visst kvar runt bordet tills klockan var halv två…
Lördagen inleddes med frukost ute i Strömsparken. Nybakade frallor, scones, frukt, kaffe, juice… hela kitet!
Till och med duk hade vi med oss. Perfekt start på dagen!
Sedan hoppade vi in i två bilar, tog ett snabbstopp på Erikshjälpen och åkte ut till mina föräldrars hus på Vikbolandet. Där spelade vi kubb på gräsmattan tills vi blev riktigt varma.
Då hoppade vi nämligen i poolen och plaskade runt en bra stund.
När vi badat klart hoppade vi in i bilarna igen och åkte några minuter för att hamna i Söderköping. Där åt vi mat på en restaurang längs med Göta Kanal.
Sedan gick vi och strosade lite och tog spexiga kort…
Bra gäng detta alltså! Tror inte vi hade en tyst sekund på hela helgen, haha.
Söderköping är sjukt fint på somrarna. Det var här som Madicken spelades in bland annat. Känner ni igen ån där hon tappar ner sin sko? 🙂
Jag visade mitt bästa glasställe (förutom Smultronstället då) som ligger på Rådhustorget. Tog blodapelsinsorbet, jordgubbssorbet och fläderblomsglass, så galet gott!
Sandra, Madde, Grazzi och Zaza med glassarna i högsta hugg.
På väg mot bilarna igen såg vi ett av mina favorithus, perfekt lindblomsgrönt med stockrosor som växer längs väggarna.
Tillbaka i Norrköping igen var det dags för… kräftskiva!
Men först måste jag bara visa den här bilden. Under tiden vi förberedde allt hade jag på mig ett förkläde för att inte smutsa ner min klänning (eftersom jag alltid spiller). Ett tag blev jag lite trött och slängde mig i soffan för att upptäcka att jag liksom smälte in och försvann… Det enda som avslöjar mig är iPhonen och benen, haha.
När allt var klart satte vi oss till bords och självklart hade vi både hattar och hakklappar.
Så sjukt gott med kräftor, räkor, västerbottenpaj, aioli och sallad. Vill äta det här typ jämt. Synd bara att det är så kladdigt.
Sedan avslutade vi lördagskvällen på Hugos dansgolv och resten av helgen ägnades åt pannkaksätning, promenad runt Strömmen och lite mer prat innan det var dags att åka hemåt efter en fantastisk helg!
 
PS. Några av instagrambilderna har jag lånat från mina kära vänner, tusen tack för det!